Hur länge kan man överklaga ett arvskifte?

2021-03-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur länge kan man överklaga ett arvskifte?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Efter en bouppteckning sker i regel ett arvskifte. Detta innebär att dödsbodelägarna delar upp tillgångarna mellan varandra. Arvskiftet är således ett avtal mellan dödsbodelägarna, som man gemensamt och oftast fritt kommer överens om. Detta skriftliga avtal kallas arvskifteshandling. Om samtliga dödsbodelägare skriver på detta dokument, förutsätter man att alla är överens (Ärvdabalken 23 kap. 4 §). Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur tillgångarna ska fördelas, så kan en skiftesman utses av tingsrätten. En skiftesmans uppgift är först att försöka få parterna att komma överens. Om detta inte är möjligt, så kan skiftesmannen själv besluta om hur tillgångarna bäst ska fördelas, ett så kallat tvångsskifte. En sista utväg för arvsskiftet är således ett tvångsskifte, där skiftesmannen ska försöka upprätta en så rättvis handling av arvsfördelningen som möjligt (Ärvdabalken 23 kap. 5 §). Om en eller flera av dödsbodelägarna inte är nöjda med beslutet från tvångsskiftet, så finns det möjlighet att överklaga. Då kan en klandertalan väckas mot de övriga dödsbodelägarna, inom max fyra veckor efter delgivning av beslutet. Om denna tid, på fyra veckor, har passerat så mister parten sin rätt att överklaga arvsfördelningen. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Barns Laglott

2020-08-08 i Laglott
FRÅGA |Hej jag har en fråga om min far får göra så och som inte är rätt och rättvist att dela ut mitt arv till vem som helst och inte till sin arvinge jag då och jag vill kämpa för detta som jag behöver till min framtid
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fundering.LaglottI sverige har barn till den avlidne en absolut rätt att få ut en viss del av arvet (bröstarvingar). Detta kallas barnets laglott, barnen har alltid rätt att få ut sin laglott. Det blir aktuellt att prata i termer av laglott när den avlidne har testamenterat bort sitt arv. När den avlidne inte har skrivit testamente så är huvudregeln att bröstarvingar är den första arvsklassen och ska därmed dela på hela arvet (100%). TestamenteJag uppfattar din fråga som att din pappa vill testamentera bort en del av sitt arv, och att du är den ende bröstarvingen som han har. Jag förutsätter även i svaret att det inte finns någon efterlevande make/maka med i bilden. Om detta är fallet, så kan du som bröstarvinge jämka detta testamente vid din pappas bortgång (7 kap. 3 § Ärvdabalken (ÄB)). Jämkning innebär att du uppmärksammar att du vill ha ut din laglott. Om din pappa har testamenterat allt sitt arv till någon utomstående så är din laglott 50% av det totala arvet (7 kap. 1 § ÄB). Så oavsett om din far har testamenterat bort delar av sitt arv, så har du alltid rätt till minst 50 % av arvet. Laglotten är därmed hälften av det du som barnet hade fått om din pappa inte hade testamenterat bort arvet. Sammanfattningsvis så kommer du alltid kunna få ut 50% av din fars arv så länge du jämkar testamentet och säger att du vill ha ut din del av arvet (laglotten). Om han inte testamenterar kan du däremot få ut mer av arvet, vilket är så den vanliga arvsordningen brukar se ut. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Arvsrätten vid äktenskap respektive samboskap

2020-05-10 i Sambo
FRÅGA |Jag är sambo med en tio år yngre kvinna. Vi har börjat diskutera hur vi bör göra ifall jag dör. Vi har ett barn tillsammans och jag har två barn med en annan kvinna. Min sambo vill helst bo kvar i vårt hus så länge hon kan. Som vi förstått det så har mina barn rätt till sitt arv efter mig direkt. Gifter vi oss har då mina barn rätt att få ut sitt arv efter mig?
Emma Gurander |Hej,Tack för att du vänder dig till oss med din fråga. Som du beskriver i din fråga så finns det en del juridiska skillnader mellan att vara sambo och att vara make/maka. Regler kring samboförhållandet finner du i Sambolagen, och reglerna som rör äktenskapet i Äktenskapsbalken. Eftersom din fråga även rör arvsrätten, så är Ärvdabalken relevant.Vem ärver om ni är sambos vid ena sambons bortgångIfall det inte finns något testamente:Samboskap upplöses om en av er går bort, men det sker endast bodelning om någon av parterna begär det (2 § och 8 § Sambolagen). Men om en bodelning sker så delar ni lika på det som ni införskaffat för gemensam användning (bohag och bostad). Om ni har köpt huset tillsammans så delar ni alltså lika på värdet av det (3 § och 5§ Sambolagen). Din sambo kan då stå som gemensam ägare av huset tillsammans med dina barn, vid din bortgång. Detta kan ni ändra på om ni skriver testamente, som säger att din sambo ska få huset. Eftersom ni är sambos, så omfattas ni automatiskt av Sambolagen ( 1 §). Om ni är sambos vid händelsen av att du går bort, så ärver alla dina tre barn efter dig (2 kap. 1 § ärvdabalken). Ärvdabalken ger inte din sambo rätt att ärva efter dig till skillnad från den efterlevandes makes/makas rätt till arvet efter dig (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Ifall det finns testamente:Denna arvsordning att barnen ärver före din sambo kan ni påverka genom att skriva ett testamente. Om du vill förbli sambo men samtidigt vill att din sambo ska ärva av dig, så kan du ge henne rätt till 50% av ditt arv, eftersom dina barn alltid har rätt till minst 50% av ditt arv. Du skulle även kunna testamentera 100 % av ditt arv till din efterlevande sambo, men dina barn kan då begära ut sin laglott genom att jämka testamentet (7 kap. 1 § och 3 § Ärvdabalken). Var och en av barnen måste dock jämka testamentet för att få ut sin del av arvet efter dig. Därmed kan du egentligen inte testamentera bort mer än hälften av ditt arv till din sambo, om inte dina barn avstår från att jämka testamentet. Vem ärver om ni är gifta vid ena makens bortgångOm ni skulle vara gifta vid händelsen av att du går bort så har din fru en lagstadgad rätt att ärva efter dig (3 kap. 1 § första stycket Ärvdabalken). Dina barn från ett tidigare förhållande (särkullbarn) har däremot alltid rätt att få ut sin del av arvet (arvslott). Men resterande del tilldelas din fru. Ert gemensamma barns del av arvet går även till din fru vid din bortgång, detta arv får ert gemensamma barn efter bådas bortgång. Gällande ert hus och önskan om att din partner vill bo kvar i huset. Om ni är gifta, så har ni giftorättsgods vilket ska delas lika mellan er vid en bodelning (7 kap. 1 § Äktenskapsbalken). När ett äktenskap upplöses så sker alltid bodelning och all egendom som inte är enskild egendom ingår i bodelningen (7 kap. 2 § Äktenskapsbalken). Med stor sannolikhet så ingår därmed ert hus i bodelningen, med undantag om huset ifråga är enskild egendom och då specifikt har tilldelats dig som exempelvis gåva eller testamente (7 kap. 4 § Äktenskapsbalken). Din frus rätt till huset skyddas om ni är gifta vid din bortgång, hon kan därmed få rätt till hela bostaden om hon bäst behöver den. Vid bedömningen om din fru bäst behöver bostaden så tar man hänsyn till att hon har vårdnaden om ert gemensamma barn, vilket talar för att hon kommer få bo kvar i huset (11 kap. 8 § första stycket och andra stycket Äktenskapsbalken). Om ni upprättar ett äktenskapsförord så kan ni däremot själva komma överens om vad som ska ingå i en framtida bodelning (7 kap. 3 § Äktenskapsbalken). Sammanfattningsvis så ingår mer egendom i en bodelning vid äktenskap och det finns ett starkare skydd för den efterlevande maken/makan jämfört med för den efterlevande sambon i lagtexten. Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente eller äktenskapsförord så kan ni vända er till vår avtalstjänst. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar, Emma Gurander.

Kan man göra barn arvslösa?

2020-08-23 i Laglott
FRÅGA |kan föräldrar ge bort all egendom till ett barn genom gåvobrev , och därmed göra de andra barnen arvslösa?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Din fråga rör främst gåvor, kvarlåtenskap och arv vilket du finner svar i i Ärvdabalken (ÄB). ArvFöräldrar kan inte göra sina barn (bröstarvingar) arvslösa. Barn är i den första arvsklassen och ska därmed oftast vara dem som ärver allra först. Om föräldern har testamenterat bort stora delar av sin kvarlåtenskap så ska barnen ändå få ut hälften av sin laglott, därmed hälften av hela kvarlåtenskapen (ÄB 7 kap. 1 §). En förälder kan tekniskt sett inte testamentera bort mer än hälften av sin kvarlåtenskap. Om föräldern har testamenterat bort delar av sin kvarlåtenskap så är det viktigt att ni som barn jämkar testamentet för att få ut sin laglott (ÄB 7 kap. 3 §). Gåvor till barn innan bortgång Ett svårare scenario är när föräldrar en kort tid innan dennes bortgång ger bort gåvor till vissa av sina barn. Det kan då vara så att föräldern gör slut på sitt arv i form av gåvor. Huvudregeln är att gåvorna ska avräknas på de andra barnens arvslott, i form av ersättning. Tanken är att alla barn i slutändan får lika mycket i arv, att det ska bli rättvist (ÄB 7 kap. 4 § ). Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Gåva - Ej förskott på arv

2020-07-22 i Förskott på arv
FRÅGA |Min pappa vill ge mig 3,5M som ej ska ses som förskott av arv utan som en ren transaktion (han får ett hus värt motsvarande summa som jag äger i utlandet). Behöver detta skrivas in i ett gåvobrev gentemot mina syskon (3 helsyskon)? Hälsn.
Emma Gurander |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Din fråga rör arv och kvarlåtenskap, vilket du kan finna regler om i Ärvdabalken (ÄB). Förskott på arvHuvudregeln är att en gåva ska ses som ett förskott på arv om ett barn har fått en gåva. Det föreligger en presumtion att det ska räknas som förskott på arv, man utgår således från den principen. Om det är ett förskott på arv så ska den som fått gåvan få mindre av kvarlåtenskapen från föräldern (vid dennes bortgång). Om man inte har någon kännedom om vad föräldern tänkte när denne gav gåvan, så ska det räknas som ett förskott på arvet. Ej förskott på arvMan kan som givare av gåvan bryta denna presumtion genom att formulera ett tydligt gåvobrev (6 kap. 1 § första stycket ÄB). För att bryta presumtionen måste man veta vad föräldern syftade med gåvan, om denne ville att det skulle vara förskott på arv eller inte. Om givaren (föräldern) i ett gåvobrev har uttryckt att gåvan inte ska ses som ett förskott på arv, då görs det ingen avräkning på kvarlåtenskapen framöver. Sammanfattningsvis rekommenderar jag er pappa att formulera ett gåvobrev till dig, där det uttryckligen står att bostadsrätten inte ska ses som förskott på arv för dig. Således kommer bostadsrätten inte ses som en del av arvet när bouppteckningen görs. Spara gåvobrevet som bevis framöver. Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga hälsningar,