Vill att mina barnbarn ärver mig, men hur reglerar jag mina barns rätt till laglott i testamentet?

2021-08-30 i Laglott
FRÅGA |Jag har tre döttrar. En har ett barn, en har två barn och en har tre barn. Jag skulle vilja att mina sex barnbarn får ärva mig, men vet att mina barn har rätt till sin laglott. Hur kan jag formulera detta i mitt testamente?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Genom testamentet kan man uppnå en reglering av efterarvsrätt som liknar den i 3 kapitlet Ärvdabalken (ÄB) och utmärkande för testamente är just det breda utrymmet att reglera i princip vad man önskar. Det finns således inget hinder för dig att i ditt testamente reglera att ditt kvarlåtenskap ska tillfalla dina sex barnbarn. Precis som du indirekt framför går det ej att göra bröstarvingar helt arvlösa eftersom de alltid har rätt att få ut sin laglott, oberoende av vad testamentet anger. Laglotten utgör hälften av arvslotten, 7 kap. 1§ ÄB. Detta innebär att det inte finns något behov av att uttryckligen formulera detta i ditt testamente, utan denna rätt följer redan av lagen. Sammanfattning: Du behöver inte reglera dina barns rätt till laglott i det testamente du väljer att upprätta utan detta kommer gälla oavsett vad testamentet stadgar. Således kan du formulera dig i stil med att dina barnbarn ska ärva dig efter din bortgång. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.

Behöver man väga in/ reglera laglotten i sitt testamente?

2021-08-12 i Laglott
FRÅGA |Kan man i ett gemensamt testamente för sambor med gemensamma barn skriva "Den av oss som överlever den andre skall enligt gällande lag med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes egendom."?I praktiken innebär det ju ändå att bröstarvingar alltid får laglotten först så det blir ju inte all egendom. Finns det nån anledning av istället justera texten så att det står nåt i stil med "den del av egendomen som inte utgår bröstarvingars laglott"?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln i svensk arvsrätt är att sambor inte ärver varandra, men det föreligger inget hinder mot att upprätta ett testamente. Två personer kan skriva ett gemensamt testamente vilket kallas för inbördes testamente. Det är vanligt att en sådan upprättas mellan sambor och även vanligt att reglera vad som ska hända när båda avlider. Genom testamentet kan man uppnå en reglering av efterarvsrätt som liknar den i 3 kapitlet Ärvdabalken (ÄB). Precis som du indirekt framför går det ej att göra bröstarvingar helt arvlösa eftersom de alltid har rätt att få ut sin laglott, oberoende av vad testamentet anger. Laglotten utgör hälften av arvslotten, 7 kap. 1§ ÄB. Från detta perspektiv stämmer det att det inte finns någon anledning att justera texten. Dock ska det erinras om att det krävs en form av aktivitet från era bröstarvingars sida för att inte förlora laglotten. Bröstarvingar måste nämligen påkalla jämkning av testamente, dvs framföra ett laglottsanspråk inom sex månader från det att de fick del av testamentet, 7 kap. 3§ ÄBOm du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.

Har en sambo rätt att bo kvar i en fastighet som tillfallit bröstarvinge?

2021-02-20 i Sambo
FRÅGA |Hej! Vad gäller i detta samboförhållande? Ett par som varit sambo i 40 år, från 1979-80, köpt en fastighet 1981, men är skriven på den ena parten som gått bort nu 2021. Inga avtal finns men den avlidna har en son. Får den andra parten bo kvar och hur blir framtida ägandet?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sambor har i Sverige ingen lagfäst arvsrätt. Istället kan sambor ge varandra en sådan rätt genom ett upprättande av testamente. Jag uppfattar av din bakgrundsinformation att det inte finns något sådant testamente. Då bröstarvingar ingår i första arvsklassen kommer den avlidnas son ha rätt till hela den avlidnes kvarlåtenskap, (förutsatt att testamente inte reglerat annat 2 kap. 1§ ÄB). Rätten till efterarv och dylikt blir inte tillämpligt här då det inte rör sig om ett äktenskap. Med detta har den efterlevande sambon ingen rätt att bo kvar på den grunden. Däremot finns det inget som hindrar sonen från att upprätta ett internt avtal med den efterlevande sambon om att denne ska få rätt att nyttja fastigheten. Jag vill tillägga att en sambo har möjlighet att ta över den gemensamma fastigheten även om den inte skulle utgöra samboegendom. Detta förutsätter att sambon behöver bostaden och att övertagandet kan betraktas skäligt. Den som övertar bostaden har skyldighet att ersätta den andre sambon för bostadens värde, men vid ett dödsfall är det dödsboet som ska kompensera. Se 16§ Sambolagen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Testamente och sekundosuccesision

2021-01-29 i Testamente
FRÅGA |Jag och min sambo håller på att upprätta testamenten. Grunden är att vi till största delen (div släktklenoder undantagna) ärver varandra. Men vad händer i situationen när den överlevande inte kan tillgodgöra sig arvet? Hypotetiskt att vi råkar ut för en olycka där en överlever och den andra hamnar i coma och kanske avlider ett halvår senare. Kan man på något sätt reglera detta i testamentet så att en annan fördelning ska göras i ett sådant fall?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln i svensk arvsrätt är att sambor inte ärver varandra, men det föreligger inget hinder mot att upprätta ett testamente. Två personer kan skriva ett gemensamt testamente vilket kallas för inbördes testamente. Det är vanligt att en sådan upprättas mellan sambor och även vanligt att reglera vad som ska hända när båda avlider. Genom testamentet kan man uppnå en reglering av efterarvsrätt som liknar den i 3 kapitlet Ärvdabalken (ÄB). Detta brukar kallas för testamentarisk sekundosuccession. Här är det nära till att analogt tillämpa bestämmelserna i 3 kap. ÄB varför den kommer förekomma i mitt svar. Det är som är bra med just testamente är det breda utrymmet man får att reglera i princip vad man önskar. Däremot finns det en del saker man ska vara medveten om. Ifall du och din sambo i testamentet förordnar att den överlevande sambon ska ärva den andre med full äganderätt ska det tolkas så att ingen sekundosuccession föreligger och således tillämpas inte heller efterarvsreglerna i 3 kap. ÄB. Det sambon erhåller med full äganderätt får denne göra vad den vill med och behöver inte ta hänsyn till arvinge eller liknande. Detta utmynnar ej i något problem, men väljer ni att vidare upprätta i ert testamente att t.ex. person x ska ärva allt om ni båda avlider, kommer testamentet ge uttryck för ett sekundosuccessionsförordnande, alltså ett förordnande om vad som sker efter bådas bortgång. Det är här som en paradox uppstår. Full äganderätt medför ju en fri förmåga att göra och inskränka hur man vill. Om man plötsligt ska ta hänsyn till person x tappar den fulla äganderätten betydelse. I rättsfallet NJA 1950 s. 488 hade makarna upprättat ett testamente som förordnade om full äganderätt med följande sekundosuccessionsförordnande. HD tolkade det istället som fri förfoganderättMed fri förfoganderätt avses att efterlevande make fritt får förfoga över egendom genom att t.ex. sälja eller konsumera denna. Däremot är det ej tillåtet att genom testamente förordna över den kvotdel av förmögenhetsmassan som innehas med fri förfoganderätt, 3 kap. 2§ ÄB. Sammanfattningsvis kan det konstateras att ni i ert testamente har rätt att reglera arvet hur ni vill. Beroende på hur ni reglerar det i testamentet, kan den komma att ge uttryck för ett sekundosuccesionsförordnande vilket till vis mån begränsar den överlevandes sambos förmåga att göra precis vad denne vill med arvet. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Vänliga hälsningar,

inbördes testamente rivs efter först avlidnes död- vad händer med arvet?

2021-08-30 i Testamente
FRÅGA |I ett testamente ska den som överlever den andre få kvarlåtenskapen med full äganderätt.Efter bådas bortgång tillfaller egendomen cancerfonden. Nu har en avlidit. den överlevande har under sin tid i livet rivit testamentet och förklarat det ogiltigt. Nu är båda döda.Hur fördelas arvet?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst ska framföras att utgångspunkten när makar ärver varandra är att detta sker med fri förfoganderätt (jag förutsätter att det rör sig om ett inbördes testamente mellan två makar). Med fri förfoganderätt avses att efterlevande make fritt får förfoga över egendom genom att t.ex. sälja eller konsumera denna. Däremot är det ej tillåtet att testamentera bort den andel som är hänförlig till den först avlidna maken.Ifall makarna i testamentet förordnar att den överlevande maken ska ärva den andre med full äganderätt ska det tolkas så att ingen sekundosuccession föreligger och maken får då göra vad denne vill och behöver inte ta hänsyn till arvingar eller liknande. I detta fall reglerade dock testamentet vad som skulle ske efter båda makarnas död vilket ger uttryck för ett sekundosuccessionsförordnande. Det uppstår en paradox för full äganderätt medför ju en fri förmåga att göra och inskränka hur man vill. Om man plötsligt ska ta hänsyn till cancerfonden tappar den fulla äganderätten betydelse. Högsta domstolen har här sagt att ett sådant testamente istället ska tolkas som fri förfoganderätt (se rättsfallet NJA 1950 s. 488). Det finns inget testamenteförordnande som är oåterkalleligt, det går alltså inte att avtala om att testamente inte ska vara möjlig att återkalla. Detta innebär att den efterlevande maken har rätt att för sin kvarlåtenskap ändra sitt testamente. Att ändra testamentet för den först avlidne maken är däremot inte giltigt, oavsett om testamentet rivits sönder och ett nytt upprättas. Sammanfattning: Eftersom testamentet ger uttryck för ett sekundosuccessionsförordnande kommer hela testamentet tolkas med fri förfoganderätt. Detta innebär att testamentet inte kan rivas i sin helhet utan bara den delen som tillhör den efterlevande maken kan ändras. Kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken bör därför tillfalla cancerfonden och vad gäller den efterlevande maken beror det på vad denne upprättat för testamente, om denne ens upprättat testamente. Finns inget testamente tillämpas efterarvsreglerna i 3 kapitlet Ärvdabalken.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.

Är det möjligt att testamentera mitt helägda aktiebolag till en av bröstarvingarna?

2021-07-01 i Testamente
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga angående aktiekapital. Jag äger 100% aktier i ett aktiebolag (är ensam ägare). Min fråga är: Om jag skulle dö, vad är det som gäller? Jag har idag ett testamente skrivet att mina barn får 50% var av mitt arv. Jag har två barn. Dock skulle jag för aktiebolaget endast vilja ge ena dottern mina aktier efter död. Går detta och isåfall hur ska man göra det
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Till att börja med kan nämnas att aktier likställs med vilken egendom som helst inom arvsrätten. Detta betyder att aktier liksom aktiebolag går att ärva. Ifall det inte finns något testamente fördelas aktiebolaget utefter den legala arvsordningen som regleras i Ärvdabalken, men i ditt fall har du upprättat ett testamente som stadgar att dina barn ska ärva 50% var av ditt arv. Det som är bra med just testamente är det breda utrymmet att reglera i princip vad man önskar. Testamente kan likaså ändras kontinuerligt vilket innebär att det i ditt fall är möjligt att i ditt testamente reglera hur arvsfördelningen av aktiebolaget ska göras. Beroende på hur du skriver testamentet behöver inte förändringen vara omfattande. Genom en omformulering i stil med att "resterande arv utöver aktiebolaget ska fördelas med 50%" bör du uppnå det du önskar. Att tillägga är dock att samtliga barn har rätt till sin laglott, 7 kap 1 § ÄB. Reglerna om laglott skyddar bröstarvingarnas rätt till arv. Laglotten utgör halva arvslotten som enligt lag tillkommer bröstarvingar, 7 kap. 1§ ÄB. Denna laglott får inte inskränkas varför en förälder genom testamente teoretiskt sätt enbart kan inskränka sina bröstarvingars arvsrätt till hälften. Ifall hela arvet exempelvis utgör 90 kronor utgör arvslotten 30 kronor/barn varför laglotten bör blir 15 kronor/barnDäremot ska det erinras om att kvarlåtenskapen efter din död ska tillfalla den efterlevande maken före era gemensamma bröstarvingar/andra arvsklassen, 3 kap. 1§ ÄB. Då du inte angivet något om en make presumerar jag att detta inte aktualiseras. Sammanfattningsvis: Det är fullt möjligt för dig att i ditt testamente reglera att aktiebolaget enbart ska tillfalla den ena dottern. Däremot kommer den andra dottern alltid ha rätt till sin laglott. Skulle aktiebolaget teoretiskt sätt vara värt 100 kronor har varje barn egentligen rätt till 50 kronor var, men eftersom du vill testamentera bort denna rätt till endast ett barn kommer det andra barnet ha rätt till sin laglott vilket utgör 25 kronor. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Går det att testamentera att någon ska få nyttja lägenhet samtidigt som lägenheten tillfaller bröstarvinge i arv?

2021-02-20 i Testamente
FRÅGA |Har en bostadsrätt och har på senare år flyttat samman med en något yngre kvinna. Bostaden är ej anskaffad för gemensamt boende. Har en son som är min enda arvinge. Kan man skriva ett testamente där kvinnan efter min bortgång har rätt att bo kvar intill sin död eller så länge hon önskar trots att sonen ärver lägenheten.Kan sonen redan vi testamentets utfärdande godkänna testamentet.
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som är bra med just testamente är det breda utrymmet du får att reglera i princip vad du önskar. För att nå upp till dina önskemål finns det däremot olika sätt att hantera situationen på;1. T.ex. skulle du i testamentet kunna reglera att enbart sonen ärver lägenheten och att han och kvinnan internt därefter upprättar avtal om att hon ska få rätt att nyttja lägenheten.2. Utöver finns det inget som hindrar dig från att i testamentet föreskriva att kvinnan ska ha rätt att bo kvar intill hennes död även fast sonen ärver. Alltså att kvinnan ska ha nyttjanderätt till bostadsrätten under antingen en viss begränsad tid eller tillsvidare. Det är då detta villkor som gäller eftersom den utgör din sista vilja vilket är styrande för hur din egendom ska fördelas och användas. Däremot ska testamentet delges din son för godkännande eller bekräftelse av delgivningen. Detta styr inte din rätt att reglera vad du vill få med i testamentet, men avgör rätten för sonen att eventuellt klandra beslutet. (se längre ner) 3. Ett ytterligare alternativ är att kvinnan i testamentet föreskrivs ärva lägenheten, men att den ska tillfalla din son efter hennes bortgång. Detta kallas för testamentarisk sekundosuccession.Testamentarisk sekundosuccession innebär att du i princip kan testamentera hela eller en del av din kvarlåtenskap till kvinnan med fri förfoganderätt och samtidigt föreskriva vad som ska hända med kvarlåtenskapen när du avlider. Att få egendomen med fri förfoganderätt betyder att man under sin livstid kan förfoga över egendomen som om man vore ägare till den, men inte får skänka bort en stor del av arvet i gåva eller testamentera bort egendomen. Kvinnan blir nämligen bunden av den föreskrift du gjort i testamentet om sekundosuccession. När hon avlider tillfaller således lägenheten sonen.Ett testament ska delges arvingarna. Denna delgivning ska ske genom ett överlämnande eller en bestyrkt kopia av testamentet, 14:4 Ärvdabalken (ÄB). Därutöver ska det föreligga ett delgivningssyfte.Din son kan antingen välja mellan att godkänna testamentet eller bekräfta delgivningen. Ifall han väljer att skriva under delgivningsärendet innebär detta att hans möjlighet att klandra testamentet i enlighet med 14:5 ÄB återstår. Om han istället väljer att godkänna testamentet blir denna direkt gällande vilket innebär att han medgivit arvsutdelningen som föreskrivits i testamentet. Genom detta godkännande förlorar han således din rätt att klandra. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Hur ska man beräkna laglotten?

2021-01-29 i Laglott
FRÅGA |Hej,Min man har två barn och jag ett barn. Om han går bort före mig hur mycket är en laglott per barn för de två barnen som är i 40-års åldern idag.
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om laglott i 7 kap. Ärvdabalken (ÄB) skyddar bröstarvingarnas rätt till arv. Laglotten utgör halva arvslotten som enligt lag tillkommer bröstarvingar, 7 kap. 1§ ÄB. Denna laglott får inte inskränkas varför en förälder genom testamente teoretiskt sätt enbart kan inskränka sina bröstarvingars arvsrätt till hälften. Ifall hela arvet exempelvis utgör 90 kronor utgör arvslotten 30 kronor/barn varför laglotten bör blir 15 kronor/barnDäremot ska det erinras om att kvarlåtenskapen efter din man avlider ska tillfalla den efterlevande maken (dig alltså) före era gemensamma bröstarvingar/andra arvsklassen, 3 kap. 1§ ÄB. Dessa har sedan rätt till efterarv enligt 3 kap. 2§ ÄB. Rätten till efterarv utgörs av en rätt till viss andel och ej egendom.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,