Arvsfrågor inför äktenskap

2021-12-27 i Make
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo pratar om giftemål. Om jag dör först vill jag att mina pengar och egendom delas mellan mina 3 barn och mellan min man. Vilka papper behöver vi i så fall fylla i? Han har själv en dotter som han vill göra arvslös, behöver han skriva nått om det?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du har ett par funderingar gällande arv inför ett eventuellt äktenskap. Dels förstår jag det som att du undrar över vad du behöver göra för att din egendom efter din bortgång ska delas mellan dina tre barn (som du har med någon annan än din framtida man) och din framtida man, dels förstår jag det som att du undrar över om din framtida man kan göra sin dotter arvlös. Reglerna om arv återfinns i ärvdabalken (hädanefter förkortad ÄB).Vem ärver dig när du ingått ett äktenskap?Den arvsrättsliga konsekvensen av att ingå ett äktenskap är att för det fallet att du skulle dö först, kommer som utgångspunkt din kvarlåtenskap (det vill säga ditt arv) att tillfalla din efterlevande make. Med andra ord kan man säga att huvudregeln är att ditt arv i första hand kommer att tillfalla din man och inte dina barn. (3 kap. 1 § första stycket ÄB)Det finns dock undantag från denna huvudregel. Om du har så kallade särkullbarn (barn från ett tidigare förhållande), gäller nämligen att de barnen ska få ut sitt arv från dig direkt vid ditt frånfälle. (3 kap. 1 § första stycket ÄB)Det nu nämnda undantaget gäller emellertid bara i sådan utsträckning att din efterlevande make fortfarande ska ha tillgångar kvar som uppgår till ca 190 000 kronor. I det beloppet räknas in hans enskilda egendom och det han erhållit efter den bodelning som skulle äga rum efter din bortgång. Bara om dessa tillgångar inte uppgår till det nämnda beloppet kommer han att ha rätt att ta pengar från dina särkullbarns arv. (3 kap. 1 § första och andra stycket ÄB)I ditt beskrivna scenario tolkar jag det som att du har tre stycket särkullbarn, det vill säga barn från ett tidigare förhållande. Om du skulle dö innan din framtida man har alltså dessa barn rätt till ditt arv framför din man (i sån stor utsträckning att din efterlevande make åtminstone har tillgångar uppgående till ca 190 000 kronor). Det är dock fullt möjligt för dina tre barn att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken och istället få ut det när han så småningom går bort. (3 kap. 9 § ÄB)För att din kvarlåtenskap således ska fördelas på det sätt som du önskar är det säkraste du kan göra att upprätta ett testamente. Ett testamente är ett juridiskt bindande dokument som du skriver för att reglera hur du vill att din kvarlåtenskap ska fördelas efter din död. Ett testamente ska upprättas skriftligt och med två stycken vittnen. (10 kap. 1 § ÄB)Känner du att du behöver hjälp med att upprätta testamente är det något vi erbjuder till fast pris här.Kan man göra ett barn arvlöst?Enligt svensk rätt kan man inte göra sina barn arvlösa. Ett barn har alltid rätt till vad som kallas för en laglott. Laglotten är hälften av den arvslott som enligt lag ska tillfalla barnet. (7 kap. 1 § ÄB)Som jag förstår omständigheterna i ditt beskrivna scenario har din framtida man endast ett barn. Om han skulle gå bort innan du går bort gäller samma sak för hans arv som jag beskrev ovan om ditt arv – det vill säga att hans dotter har rätt till sitt arv direkt eftersom hon är ett särkullbarn. Hennes arvslott består då av hela din framtida mans kvarlåtenskap, medan laglotten består av hälften av arvslotten. Laglotten (det vill säga hälften) har hon alltid rätt till, men den andra hälften av arvslotten är fritt för din att testamentera bort till exempelvis dig. Det är alltså inte möjligt för din framtida man att göra sin dotter arvlös. Hon har som huvudregel alltid rätt till hälften av hans kvarlåtenskap. Återigen, om han känner att han behöver hjälp med att upprätta testamente är det något vi erbjuder till fast pris här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man göra så att barnbarn inte ärver något?

2021-10-24 i Laglott
FRÅGA |Hej!Om min bror dör innan vår mamma ärver då hans dotter mamma som han ej har haft någon kontakt med och inte mamma heller på många år. Vet att mamma absolut ej skulle ha velat att hon ärver. Han vill även att jag ska ärva honom. Kan man på något sätt se till att hon inte får hans del av mamma. Mammas lägenhet blev en bostadsrätt för 10 år sedan och jag står på halva den. Nu bor min dotter i den då mamma bor på demensboende. Innan hon flyttade in där så har jag i många år hjälpt henne och betalat på hyran/avgiften varje månad då hon har en sådan liten pension. Både innan och efter att det blev bostadsrätt. Vet också att min brors dotter har det gott ställt liksom hennes mamma och mormor. Så det känns inte riktigt rättvist. Har även tänkt ge min dotter insatsen till en lägenhet en dag. Tacksam för svar!
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det, för det fallet att din bror skulle dö innan din mamma, går att göra så att din brors barn inte ärver något från din mamma. Med andra ord om det går att göra så att ett barnbarn inte ärver sin farförälder. Det korta svaret är att det i en sådan situation inte går att göra ett barnbarn helt arvlös. I det följande går jag lite mer utförligt igenom vad som gäller.Reglerna om arv återfinns i ärvdabalken (hädanefter förkortad ÄB). Barnbarns rätt att få arvNär din mamma dör är hennes barn (d.v.s. du och din bror) något som kallas för bröstarvingar. Det innebär att ni är hennes närmaste arvingar vilket medför att ni är de första som har rätt att ta del av hennes arv. Är det bara ni två syskon som är arvsberättigade efter eran mor kommer ni dela lika på hennes kvarlåtenskap och på så sätt utfå era respektive arvslotter. (2 kap. 1 § 1 st. ÄB)För det fallet att en bröstarvinge har avlidit innan arvlåtaren, kommer denna bröstarvinges barn träda i dess ställe. Det innebär att om din bror redan är avliden vid det tillfället eran mor avlider, så kommer din brors barn ta hans plats i arvsordningen och således få det arv som egentligen skulle ha tillfallit honom. (2 kap. 1 § 2 st. ÄB)Testamentera bort barnbarns arvDin mamma har dock en möjlighet att påverka hur hennes kvarlåtenskap ska fördelas efter det att hon har gått bort. Det kan hon göra genom att upprätta ett testamente. Som bröstarvinge har man emellertid alltid rätt att utfå något som kallas för en laglott. Laglotten motsvarar hälften av den arvslott som man är berättigad enligt vad jag beskrivit ovan. Denna laglott kan således inte testamenteras bort. (7 kap. 1 § ÄB) Ett enkelt exempel för att belysa hur stort arv din brorsdotter således alltid är berättigad till kan se ut på följande sätt:Låt säga att din mor efterlämnar en kvarlåtenskap om 100 kr. Du och din bror kommer då taga hälften, d.v.s. 50 kr, vardera (det är detta som är eran respektive arvslott). Av dessa 50 kr motsvarar hälften laglotten, d.v.s. 25 kr, och denna del kan din mor inte testamentera bort. För det fallet att din bror inte är vid liv kommer hans dotter då träda i hans ställe och ärva det som skulle ha tillfallit honom – vilket alltså i detta exempel motsvaras av minst 25 kr. Den andra halvan av din brors arvslott, d.v.s. de 25 kr som inte utgör laglott, kan hon dock testamentera bort på ett sådant sätt att de inte tillfaller din brorsdotter. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad händer med enskild egendom när make dör?

2021-06-28 i Enskild egendom
FRÅGA |Hur håller vi reda på enskild egendom (pengar) vi fått dels som gåva dels via arv? Vi är gifta och har inga barn. Vad händer när vi går bort?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över vad som händer med en makes enskilda egendom då denne går bort. Vidare förstår jag de specifika förutsättningarna som att ni varken har några gemensamma barn eller särkullbarn och jag utgår även ifrån att det ni inte har upprättat några testamenten rörande de aktuella enskilda egendomarna. Det korta svaret på din fråga är att er enskilda egendom kommer att tillfalla den efterlevande maken i det fall någon av er skulle gå bort. En makes enskilda egendom kan således ärvas av den andra maken då äktenskapet upphör genom att någon dör. Om äktenskapet däremot upphör genom en skilsmässa kan den enskilda egendomen inte tillfalla den andra partnern. I det följande redogör jag mer grundligt för de rättsliga utgångspunkterna till varför det är på detta sätt. Reglerna om äktenskap och arv finner du i äktenskapsbalken (hädanefter förkortad ÄktB) samt i ärvdabalken (hädanefter förkortad ÄB).Vid dödsfall ärver den efterlevande maken den bortgångnes enskilda egendomFörst och främst är det viktigt att förstå vad som utgör enskild egendom och vad som är så kallat giftorättsgods. Det senare uppstår genom exempelvis ett äktenskapsförord, instruktioner i ett gåvobrev eller genom att det i ett testamente är angett att ärvd egendom skall vara just enskild. Utmärkande för enskild egendom är att det inte ingår i en eventuell bodelning. (7 kap. 2 § ÄktB)Giftorättsgods är på sätt och vis motsatsen till enskild egendom då det utgörs av allting som inte har gjorts till enskild egendom. Därför ska alltså giftorättsgods (till skillnad från enskild egendom) ingå i en eventuell bodelning. (7 kap. 1 § ÄktB och 10 kap. 1 § ÄktB)Då någon av makarna i ett äktenskap dör, börjar man med att upprätta en bodelning mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo. (9 kap. 1 § ÄktB och 23 kap. 1 § andra stycket ÄB)Som jag redan har konstaterat ovan kommer enskild egendom undantas från denna bodelning. I bodelningen är det nämligen makarnas giftorättsgods som läggs samman och sedan delas lika mellan den efterlevande maken och dödsboet. (11 kap. 3 § ÄktB)Därefter kommer sådan enskild egendom som är hänförlig till respektive make att läggas till på dennes bodelningshalva. På så sätt har makarna delat lika på giftorättsgodset medan de behåller sin enskilda egendom var för sig. Den totala slutposten som nu återstår på den avlidna makens sida utgör dennes kvarlåtenskap och ska fördelas enligt ärvdabalkens regler. Som du har beskrivit scenariot i din fråga är ni gifta utan några gemensamma barn eller särkullbarn. Det innebär att den avlidne makens kvarlåtenskap (det vill säga dennes bodelningshalva från giftorättsgodset samt dennes enskilda egendom) kommer att tillfalla den efterlevande maken. (3 kap. 1 § ÄB)Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hindra att f.d. partner ärver dig genom gemensamt barn

2021-05-14 i Arvsordning
FRÅGA |Min dotters pappa och jag är separerade men vi har delad vårdnad. I händelse av min bortgång är min dotter (2 år) min bröstarvinge och ärver därför mig. Om hon skulle gå bort efter mig men innan sin pappa, innebär det att hennes pappa ärver mina pengar via våran gemensamma dotter? Om så är fallet, hur kan detta förhindras?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det är möjligt för din f.d. partner att ärva din kvarlåtenskap genom erat gemensamma barn samt, om så är fallet, hur du förhindrar det. Det korta svaret på din fråga är att det stämmer att din f.d. partner kan komma att ärva dig och att du delvis kan förhindra detta genom att upprätta ett testamente. I det följande kommer jag mer ingående redogöra för hur det ligger till och hur du går tillväga. Reglerna om arv finner du i ärvdabalken (hädanefter förkortat ÄB). Hur din f.d. partner ärver digVid händelsen att du skulle gå bort och du enbart har ett barn och inte har upprättad något testamente kommer hela din kvarlåtenskap att tilldelas din bröstarvinge (d.v.s. din dotter). (2 kap. 1 § ÄB)Om även din dotter sedan skulle gå bort ärver i första hand hennes eventuella barn hennes kvarlåtenskap (inkl. den del som kommer från dig). Om hon inte har några barn kommer hennes kvarlåtenskap (inkl. din del) istället tillfalla dotterns far. (2 kap. 1 och 2 § ÄB)Hur du förhindrar att din f.d. partner ärver digDet du kan göra för att undvika att din f.d. partner ärver dig på det ovan beskrivna sättet är att upprätta ett s.k. testamentariskt efterarvsförordnande. I det beskriver du vad du vill ska hända med din kvarlåtenskap för det fall även din dotter skulle gå bort. Här kan du alltså uppge att din f.d. partner inte ska ärva den del av din dotters kvarlåtenskap som ursprungligen utgörs av din kvarlåtenskap. Det finns dock en del av din kvarlåtenskap som din dotter ärver som du inte kan bestämma över på det angivna sättet. Denna del kallas för din dotters laglott och utgörs av hälften av din kvarlåtenskap. (7 kap. 1 § ÄB)Laglotten ärver din dotter med full äganderätt. Det innebär att du inte kan påverka vad din dotter gör med dessa pengar (inte ens genom testamente). Följden av det är att du inte kan hindra din f.d. partner från att ärva denna del av din kvarlåtenskap genom er gemensamma dotter. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Ärver man föräldrars syskon?

2021-12-26 i Arvsordning
FRÅGA |Ärver jag min morbror när hans fru dör? Finns inga barn eller syskon till honom.
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om du är arvsberättigad din morbror när hans fru dör. Således tolkar jag det som att din morbror redan har avlidit och att hans arv har tillfallit hans fru och att du alltså undrar om du får ta del av din morbrors arv när hans fru går bort. Tyvärr kan jag inte ge ett ja eller nej svar på din fråga, svaret beror nämligen på om din morbrors föräldrar (det vill säga dina morföräldrar) fortfarande är vid liv. Om så är fallet kommer din morbrors arv tillfalla dem. Om dina morföräldrar däremot inte är vid liv kommer du få ta del av arvet så länge inget testamente som säger någonting annat finns. Med det sagt går jag i det följande lite mer i detalj igenom vad som gäller. I svaret går jag först igenom vart nånstans du ligger i turordningen för att få ta del av arvet. Därefter förklarar jag din rätt att ta del av arvet med beaktande av att arvet i första hand går till din morbrors fru.Reglerna om arv återfinns i ärvdabalken (hädanefter förkortad ÄB).Vilka som har rätt och när de har rätt till arv efter din morbrorFör att avgöra vilka som har rätt till arv efter en avliden person utgår man från en i lagen uppställd turordning kallad arvsordningen. Arvsordningen består av tre stycken så kallade arvsklasser. För att arvet ska gå vidare från den första till den andra arvsklassen (o.s.v.) krävs det att de inte finns någon i den tidigare arvsklassen som kan ta del av arvet. Den första arvsklassen består av den avlidnes släktingar i rakt nedåtstigande led, det vill säga i första dennes barn (även kallade bröstarvingar), barnbarn o.s.v. (2 kap. 1 § ÄB)Som jag förstår omständigheterna som du har beskrivit dem i din fråga hade din morbror inga barn och således inte heller några barnbarn. Det innebär att det inte finns någon i den första arvsklassen som kan ta arvet efter din morbror och därför går det vidare till den andra arvsklassen.Den andra arvsklassen består i första hand av den avlidnes föräldrar som arvet då delas lika mellan. Om någon av föräldrarna är död kommer den avlidnes syskon träda i den avlidne förälderns ställe. Skulle även detta syskon vara avlidet kommer dennes barn ta del av arvet istället. (2 kap. 2 § ÄB)Som du har beskrivit omständigheterna i din fråga är det lite oklart huruvida din morbrors föräldrar (det vill säga dina morföräldrar) lever eller inte. Om de är vid liv är det i första hand de som har rätt till arvet efter din morbror. Om de inte är vid liv tillfaller arvet istället dina morföräldrars barn (det vill säga din morbrors syskon, alltså åtminstone din mor). Som jag förstår din fråga har dina morföräldrar dock inga barn vid liv. Det innebär att dina morföräldrars barnbarn istället kommer ha rätt att ta del arvet (det vill säga du och dina eventuella syskon samt eventuella kusiner till dig på din mors sida). Din rätt att ta del av arvet efter din morbrors efterlevande frus bortgångNär din morbror går bort tillfaller hans kvarlåtenskap den efterlevande maken, det vill säga hans fru. (3 kap. 1 § ÄB)Din morbrors fru ärver dock bara hans kvarlåtenskap med vad som kallas för fri förfoganderätt. Det innebär i princip att hon fritt får använda arvet, men det som blir kvar ska sedan tillfalla din morbrors egentliga arvingar i första och andra arvsklasserna. Hans fru får således inte testamentera bort arvet utan det som finns kvar av det när hon går bort kommer tillfalla antingen dina eventuella morföräldrar eller dig, dina eventuella syskon och kusiner på din mors sidan enligt vad jag beskrivit ovan. (3 kap. 2 § ÄB)Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste man ändra testamente när någon dött?

2021-08-26 i Testamente
FRÅGA |Hej! min far och hans sambo skrev för många år sedan ett testamente mellan dem, d v s på ett och samma papper gav de varandra rätten till det de ägde, i fall ngn skulle falla ifrån. I samma testamente förordades jag som arvinge. Nu undrar pappas sambo, som blev ensam för några månader sedan, om hon behöver skriva nytt testamente även om hon fortfarande vill att jag ska ärva henne. Jag kan tycka det är bra att hon skriver nytt så det inte finns några oklarheter, men kanske det inte behövs? Det gamla testamentet kanske är giltigt, även om den ena partnern har gått bort? Det finns inga bröstarvingar eller dylikt, ej heller levande släktingar i sidled till min styvmor. Vad skulle ni rekommendera att hon gör? mvh
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om man måste ändra ett testamente när de förutsättningar som står i testamentet inte längre är desamma på grund av att en av parterna som skrev testamentet har gått bort. Som du själv antyder är det korta svaret på frågan att hon bör skriva ett nytt testamente just för att eliminera så många oklarheter som möjligt, men samtidigt är det inte säkert att hon måste göra det. För det fall att din styvmor skulle gå bort utan att ha ändrat testamentet kommer man tolka det nuvarande testamentet på det sätt som bäst överensstämmer med den vilja hon givit uttryck för i testamentet. När man tolkar ett testamente ska man nämligen alltid välja den tolkning som är mest förenlig med testatorns (det vill säga din styvmors) vilja. (11 kap. 1 § ärvdabalken)Utifrån den information du lämnat i ditt beskrivna scenario innebär det att du troligtvis fortfarande kommer ses som arvsberättigad vid din styvmors eventuella frånfälle. Arv är emellertid ett känsligt område för många då de flesta vill känna sig säkra på att det som finns kvar efter att man har gått bort verkligen kommer till rätt person. För att vara på den säkra sidan är det bästa därför alltid att upprätta ett nytt testamente för att undvika eventuella otydligheter. Min rekommendation är således att hon upprättar ett nytt testamente och i samband med det förstör det gamla. Om det är så att hon/ni vill ha hjälp med upprättande av testamente har vi sådana tjänster här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad händer om testamentstagaren är död?

2021-05-20 i Testamente
FRÅGA |Min mormor har testamenterat sitt arv till sina två döttrar, varav den ena min mamma. Min mamma har nu gått bort före mormor, och hon vill nu att mammas del av arvet ska gå till mig och mina systrar. Vi är alla biologiskt släkt. Frågan är nu - behöver hon ändra i sitt testamente? Eller kommer mammas del gå automatiskt till oss barn nu när hon inte lever? Mvh
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om din mormor, som tidigare hade testamenterat egendom till din nu bortgångne mor, behöver ändra i sitt testamente för att den testamenterade egendomen nu istället ska tillfalla dig och dina syskon (som alla är din mors avkomlingar). Det korta svaret på din fråga är att din mormor inte behöver ändra i sitt testamente. I egenskap av avkomlingar till din mor (den egentliga testamentstagaren) kommer ni träda i hennes ställning och alltså automatiskt få arvet. I det följande kommer jag redogöra för det lagliga stödet till mitt svar.Reglerna om arv finner du i ärvdabalken (hädanefter förkortat ÄB). Presumtion om att död testamentstagares avkomlingar träder i dennes ställeOm en testamentstagare hinner dö innan dennes rätt enligt testamentet har inträtt, ska testamentstagarens avkomlingar träda i dennes ställe. Det gäller dock endast om de varit berättigade till arvet om inget testamente funnits. (11 kap. 6 § ÄB)Regeln innebär att för det fall att det inte går att utläsa någon annan vilja av testamentet, kommer den testamenterade egendomen, vid testamentstagarens bortgång, istället gå till dennes barn. Det förutsätts dock att barnen som nu istället får ta del av arvet ändå annars skulle ha haft arvsrätt. Eftersom du och dina syskon är din mormors barnbarn är ni arvsberättigade henne och har alltså en sådan arvsrätt. (2 kap. 1 § ÄB)Det sagda innebär att det föreligger en presumtion om att din mormor skulle ha velat att arvet tillföll er barnbarn ifall eran mor går bort. Således behöver hon inte ändra i sitt testamente för att den testamenterade egendomen ska tillfalla sig och dina syskon. Detta är emellertid bara en presumtion, den kan alltså brytas om det i din mormors testamente framgår att hon har någon annan vilja. I så fall är det bäst att hon gör en ändring i testamentet om hon vill att egendom ska tillfalla er istället. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Förskott på arv – köp till underpris

2021-05-13 i Förskott på arv
FRÅGA |Får man köpa sina föräldrars egendom, som va värderat till 15 miljoner, för ynka 80 000och utan att det andra syskonet fick någonting
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det är okej att köpa egendom av sina föräldrar till ett underpris utan att andra syskon behandlas på samma sätt. Det korta svaret på din fråga är att det är fullt möjligt att göra ett sådant köp. Att köpa egendom av sina föräldrar till ett underpris är således typiskt sett helt förenligt med lagen. Det finns dock en del saker att tänka på när man gör ett sådant köp; underprisköpet kan nämligen komma att betraktas som förskott på arv. I det följande kommer jag således gå igenom vad som händer rent arvsmässigt om du köper egendom till underpris av dina föräldrar.Reglerna om arv finner du i ärvdabalken (hädanefter förkortat ÄB). Arv ska fördelas lika mellan arvingarna Förutsatt att dina föräldrar inte har skrivit något testamente är utgångspunkten att deras kvarlåtenskap vid deras frånfälle ska fördelas lika mellan bröstarvingarna. Du och ditt syskon ska således som huvudregel dela lika på det era föräldrar eventuellt lämnar efter sig när de går bort. (2 kap. 1 § ÄB)Gåvor från föräldrar presumeras vara förskott på arvTill följd av att utgångspunkten är att bröstarvingarna (du och ditt syskon) ska ärva lika mycket från arvlåtarna (dina föräldrar) finns det en presumtion som innebär att det arvlåtaren i sin livstid har gett en bröstarvinge ska räknas som förskott på dennes arv. Det innebär att värdet av gåvan räknas bort från det som du senare skulle få ta i arv av dina föräldrar. (6 kap. 1 § ÄB)Värdet av det du har fått av dina föräldrar ska beräknas vid tidpunkten för gåvans mottagande, inte vid arvlåtarens död. (6 kap. 3 § ÄB)Undantag från presumtionen Det finns dock vissa undantag från den precis nämnda presumtionen: För det första gäller den inte sedvanliga gåvor. Det innebär att exempelvis vanliga födelsedagspresenter och liknande inte kommer att räknas som ett förskott på ditt arv från dina föräldrar. (6 kap. 2 § ÄB)För det andra kan presumtionen brytas om det är så att dina föräldrar faktiskt vill att gåvan ska gynna dig och det därför inte ska ses som ett förskott på din arv. Dina föräldrar kan då upprätta ett gåvobrev i vilket de uttrycker att gåvan inte ska ses som ett förskott på ditt arv.Vad som gäller i ditt fallOm dina föräldrar säljer egendomen till dig till ett sådant markant underpris som du har beskrivit i ditt scenario, kommer mellanskillnaden mellan den av dig erlagda köpeskillingen och marknadsvärdet ses som en gåva. Denna gåva kommer rent arvsrättligt sedan ses som ett förskott på ditt arv. Om marknadsvärdet för egendomen den dag som du får den således uppgår till 15 000 000 kr och du köper den för 80 000 kr, innebär det att du presumeras ha fått 14 920 000 kr i förskott på ditt arv. Detta får till följd att när du och ditt syskon senare ska dela lika på dina föräldrars kvarlåtenskap efter deras frånfälle, kommer 14 920 000 kr räknas bort från din halva. Det innebär att ditt syskon kommer få mer i arv genom att denne "tar" en del från ditt arv. Eftersom du redan har fått vad som ses som ett förskott på ditt arv strävar alltså den slutliga fördelningen efter att bli så rättvis som möjlig. Detta förutsätter dock som sagt att dina föräldrar inte har skrivit ett gåvobrev där det uttryckligen framgår att egendom inte ska ses som ett förskott på ditt arv. Finns ett sådant kommer du och ditt syskon att dela lika på era föräldrars kvarlåtenskap.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,