Vad kan jag göra för att få min laglott om min mamma har givit bort all sin kvarlåtenskap i gåva?

2021-09-26 i Förskott på arv
FRÅGA |Mamma har givit 2 av sina barn bostadsrättslägenheten i gåva år 2012. Gåvobrev finns. Det finns också 3 barn som inte fått något alls. Lägenheten är idag värd ca 2.000 000 kr. Detta är hela kvarlåteskapen så 3 barn blir helt arvslösa. Vad kan man göra åt detta ? Laglotten måste väl gälla. Mamma avled 2021 i juni 94 år.
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad ni kan göra åt att ni är tre barn som blir arvslösa. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) när jag besvarar din fråga. Lagen innehåller regler om arv och testamente. Du skriver att din mamma har gett bort hela kvarlåtenskapen i gåva. Vad en arvlåtare ger till en bröstarvinge (sitt barn) ska presumeras vara ett förskott på arv, om inte annat har föreskrivits, d.v.s. om inte din mamma har skrivit ett gåvobrev där det står att gåvan inte ska ses som ett förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Problemet i ditt fall är att din mamma har givit bort all kvarlåtenskap till barnen. Detta är ett problem eftersom att om gåvan arvingarna mottagit är värd mer än vad de annars skulle fått som arvslott så behöver de inte betala tillbaka överskottet (6 kap. 4 §). Det finns dock ett undantag i 7 kap. 4 § ÄB som också är en skyddsregel som stärker laglottsskyddet. Paragrafen begränsar en persons möjlighet att ge bort gåvor kort tid före dödsfallet, eller att ge bort gåvor som inte innebär en större uppoffring, t.ex. om man ger bort en lägenhet som man fortfarande behåller nyttan av lägenheten. Då ska gåvan likställas med ett testamente. 7 kap. 4 § ÄB aktualiseras alltså vid två fall - det första när givaren har en avsikt att ordna successionen med hjälp av gåvan och det andra när givaren behåller den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen. Eftersom jag inte vet så mycket i ditt fall kan jag inte uttala mig om denna skyddsregel är tillämplig. Men om det bedöms som att alla villkor i 7 kap. 4 § är uppfyllda så kan dina syskon bli återbetalningsskyldiga. Om den är det så ska värdet av den bortgivna egendomen läggas till kvarlåtenskapen som sedan ska fördelas mellan arvingarna. Man beräknar således laglotten som om gåvan aldrig givits.Vad kan du göra?Det du måste göra för att ta del av din laglott är att du vänder dig till tingsrätten och begär jämkning. Detta kan endast göras om 7 kap. 4 § ÄB är tillämplig. Denna talan ska väckas inom ett år från att bouppteckningen efter din mamma avslutades. Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny. Med vänlig hälsning, Sandra Bargabriel

Vad händer med mina barn när jag avlider?

2021-07-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Vad händer med mina barn 17, 19 år gamla om jag dör de bor hemma har ingen kontakt med sin far som av personliga skäl inte är kapabel att ta hand om el umgås med dem och har inte gjort det på 14 år. jag har givet ensam vårdnad. Kan jag förbereda på något sätt för barnen med instanser ifall min bortgång infaller innan de skapat sig ett liv utanför hemmet?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur du kan säkra dina barn ett hem och tillgångar när du avlidit. En första fråga som aktualiseras är vem som ska ha vårdnaden över barnen när du avlidit. Det ena barnet är 17 år och räknas därmed fortfarande som ett barn. Om ena föräldern har ensam vårdnad om ett barn och sedan avlider, så kan den andra föräldern anförtros vårdnaden av barnet (6 kap. 9 § föräldrabalken). Om det inte är lämpligt kan istället en särskilt förordnade vårdnadshavare utses. Det finns även en möjlighet för dig som vårdnadshavare att innan din bortgång önska vem som ska förordnas till vårdnadshavare (6 kap. 10 § a föräldrabalken). En andra fråga är vem som kommer att ärva efter dig när du avlider. Som du säkert redan vet har dina barn arvsrätt efter dig eftersom de är vad som kallas bröstarvingar och tillhör första arvsklassen (2 kap. 1 § ärvdabalken). Huvudregeln är att bröstarvingarna ska dela lika på arvet, d.v.s får barnen 50 % var av de tillgångar du efterlämnar. Jag tolkar det som att du är ogift, vilket innebär att det inte finns någon make som kommer att ärva dig före dina barn. Detta innebär därmed att det är dina barn som kommer att dela lika på allt du äger, och om du äger ett hus är det därmed dem som kommer att ärva den.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, om jag har missförstått den är du självklart varmt välkommen att återkomma med en ny. Med vänliga hälsningar,

Utesluts rätten till efterarv om den avlidnes kvarlåtenskap ärvs med full äganderätt?

2021-06-30 i Efterarv
FRÅGA |Om ett testamente mellan äkta makar föreskriver "Den efterlevande av oss skall erhålla all den först avlidnes kvarlåtenskap med full äganderätt under förutsättning att den efterlevande överlever den andre med mer än en månad."Makan dog i september 1995 och maken dog 2021.Nu kräver ett av parets barn, via advokat, att få ut sitt efterarv. I brevet skriver advokaten att maken fått makans hälft som arv med fri förfoganderätt, men testamentet föreskriver full äganderätt.Enligt min uppfattning så innebär "full äganderätt" enligt testamentet att rekvisitet för efterarv inte är tillämpligt.Har jag fel, finns det något som jag missat.
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad som händer med rätten till efterarv när någon ärver med full äganderätt. Precis som du skriver utesluts barnets rätt till efterarv när en arvtagare ärver med full äganderätt. En arvtagaren som ärver med full äganderätt behöver inte ta hänsyn till den först avlidens arvingar utan kan testamentera bort och förfoga över arvet hur denne vill, vilket inte överensstämmer med det som står i paragrafen om efterarv (3 kap. 2 § ärvdabalken). I NJA 1993 s. 145 konstaterades även där att rätten till efterarv, både med stöd av 3 kap. 8 § ärvdabalken och 3 kap. 2 § ärvdabalken, utesluts när kvarlåtenskapen testamenteras bort med full äganderätt Barnen däremot har fortfarande rätt till sin laglott vilket utgör hälften av vad de hade ärvt om ett testamente inte hade upprättats (7 kap. 1 § ärvdabalken). Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning och om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny. Med vänlig hälsning,

Är det en gåva eller förskott på arv?

2021-03-31 i Förskott på arv
FRÅGA |Min mormor avled nyligen och det är min syster och jag samt två mostrar som står som arvtagare.När mormor sålde sitt hus "lade hon in pengarna" i en lägenhet som står skriven på en av mostrarna. Finns det någon chans att få en del av lägenhetens värde i arv eller är det helt uteslutet? Hoppas att ni förstår frågeställningen.
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) som innehåller regler om arv och testamente. Förskott på arvGåvor som en arvlåtare ger till en bröstarvinge presumeras utgöra förskott på arv (ÄB 6 kap. 1 §).Med bröstarvinge avses arvlåtarens avkomling (ÄB 2 kap. 1 §). I ditt fall är din moster bröstarvinge och din mormor arvlåtare. Detta innebär att gåvan som din mormor har givit din moster ska betraktas som ett förskott på arv. Denna presumtion kan dock brytas om arvlåtaren anger att gåvan inte ska vara förskott på arv, exempelvis i ett gåvobrev eller testamente. Presumtionen kan även brytas om det finns andra omständigheter som talar för att arvlåtarens avsikt aldrig var att gåvan skulle betraktas som ett förskott på arv. Vad händer om gåvan ska betraktas som ett förskott på arv?Om gåvan ska betraktas som ett förskott på arv innebär det att gåvans värde ska avräknas från arvingens andel i kvarlåtenskapen. Om det skulle vara så att gåvans värde överstiger det belopp som arvingen skulle fått i arv om gåvan aldrig delades ut från början så kan inte arvingen bli återbetalningsskyldiga för det överstigande beloppet. Sammanfattningsvis betyder det att gåvan din moster har fått ska betraktas som ett förskott på arv om inte det finns något som tyder på att din mormors avsikt var att det inte skulle vara det. Detta innebär att gåvans belopp ska avräknas från hennes andel av arvet. Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning, om jag har missförstått din fråga är du självklart välkommen att återkomma med en ny!Med vänliga hälsningar,

Ärver jag något från min styvmor?

2021-08-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Jeg og min syster er särkullsbarn efter våran avlidna far. Styvmor ärvte sin mor för några år sedan, min far hadde lite förmåga. Hvad ärver vi? Styvmor har ärvt mycket från sin mor. Våran far har inte så mycke. Hon säger vi skal ärva halva av allt (hennes del också, inkluderad det hon fick från sin mor), medan vi tänker det inte stämmer. Vi ärver kun det min far hadde, eller? Dom var gift, inga andra barn. Hon har testamenterat sin ärv til sina syskonbarn när hon dör.
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad ni ärver av er styvmor.Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB) när jag besvarar din fråga. Du skriver att du och din syster är sälkullsbarn vilket innebär att ni inte har någon arvsrätt efter er styvmor när hon avlider utan endast från er far. Detta innebär att ni endast kan ärva det din far kommer att få ut från bodelningen. Bodelning ska förrättas innan ett arvskifte skerNär en make avlider ska en bodelning förrättas innan ett arvskifte sker (9 kap. 2 § ÄktB och 23 kap. 1 § ÄB). Vid en bodelning ska makarnas egendom fördelas mellan dom (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen är det makarnas giftorättsgods som ska ingå (10 kap 1 § ÄktB). Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 §. ÄktB). Enskild egendom är i sin tur egendom som inte faller in under punkterna i 7 kap. 2 § ÄktB, d.v.s. egendom som inte gjorts enskilt via ett äktenskapsförord, egendom som givits i gåva, arv eller testamente med villkor om att den ska vara mottagarens enskilda, o.s.v. Detta innebär att om arvet din styvmor erhållit från sin mor inte har en föreskrift om att den ska vara enskild egendom, så kommer din styvmor och far att dela lika på det då arvet kommer att ingå som giftorättsgods i bodelningen.Sammanfattningsvis innebär det att ni kommer att få hälften av alla tillgångar din styvmor och far hade tillsammans, minus de tillgångar som räknas som enskild egendom enligt 7 kap. 2 § ÄktB. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, om jag har missförstått den är du självklart varmt välkommen att återkomma med en ny.

När kan man jämka ett testamente? Gåva eller förskott på arv? och vad händer om min far dör före min mor?

2021-07-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Mina gamla föräldrar är gifta. Min far har stått som ensam ägare av deras villa. De har två vuxna söner, A och B (jag). Nyligen fick jag erfara att lagfarten på villan just blivit överförd på min bror, son A, som nu står inskriven som ägare. Samtidigt har pappa upprättat ett testamente vars enda innehåll är att villan i sin helhet skall tillfalla son A, och en framtidsfullmakt, även där står samma son A som fullmaktstagare. Son B. finns ej omnämnd.Jag har förstått att pappa gjort detta i syfte att undanhålla mig, den andre bröstarvingen, son B, min laglott.Några andra dokument eller betydande egendom finns ej, och min mor är dessutom fortfarande i livet.1. Kommer son B att kunna jämka testamentet när villan redan blivit formellt inskriven på son A? 2. Skall villan räknas som gåva, eller förskott på arv?3. Vad gäller om min far dör före min mor?
Sandra Bargabriel |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB) när jag besvarar dina frågor.När kan man jämka ett testamente?Din första fråga är om du kommer kunna jämka testamentet som din far har ordnat. Eftersom du är son till testatorn (din pappa) räknas du som bröstarvinge och har därmed rätt till din laglott (2 kap. 1 § ÄB). För att du inte ska förlora din laglott måste du därmed begära jämkning av testamentet i enlighet med 7 kap. 3 § ÄB. Det du behöver göra är att säga till testamentstagaren (din bror) att du vill få ut din laglott eller framföra ett laglottsanspråk hos tingsrätten (om det uppstår en tvist mellan er). Du måste dock begära jämkning inom sex månader från att du delgivits testamentet, d.v.s. när du fått ta del av testamentet (14 kap. ÄB). Om ett sådant anspråk inte har framförts inom sex månader blir testamentet gällande och du förlorar din rätt till laglotten, men fram tills dess har du alltid rätt att begära jämkning. Gåva eller förskott på arv?Din andra fråga är om villan ska räknas som gåva eller förskott på arv. Det som en förälder ger bort i gåva till sitt barn ska räknas som förskott på arv om det inte anges särskild att gåvan inte ska räknas som det (6 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är således att gåvan ska ses som ett förskott på arv såvida det inte står att gåvan inte ska räknas som det eller om det anges i testamentet. Det verkar som att din far i ditt fall har nämnt i testamentet att villan ska räknas som en gåva och inte förskott på arv.Vad händer om min far dör innan min mor?Din tredje fråga rör vad som händer om din far dör före din mor. Om din far är gift när han avlider är det hans make som ärver egendomen först (3 kap. 1 § ÄB). Ett undantag från detta är om den avlidna maken upprättat ett testamente, vilket är så fallet nu. Detta innebär att det inte är din mor som kommer ärva villan efter din far eftersom din far har testamenterat bort den till din bror. Din mor har dock alltid rätt till egendom som motsvarar fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Viktigt att notera är dock att när en make dör ska en bodelning förrättas innan arvet efter denne fördelas (9 kap. 2 § ÄktB och 23 kap. 1 § ÄB). Vid en bodelning ska makarnas egendom fördelas mellan dem (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen är det makarnas giftorättsgods som ska ingå (10 kap 1 § ÄktB). Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 §. ÄktB). Enskild egendom är i sin tur egendom som inte faller in under punkterna i 7 kap. 2 § ÄktB, d.v.s. egendom som inte gjorts enskilt via ett äktenskapsförord, egendom som givits i gåva, arv eller testamente med villkor om att den ska vara mottagarens enskilda, o.s.v.. Om villan inte räknas som enskild egendom ska den därmed delas lika mellan din far och mor och den hälft som egentligen skulle tillfalla din far som nu är avliden kommer att tillfalla din bror. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, om jag har missförstått den är du självklart varmt välkommen att återkomma med en ny. Med vänliga hälsningar,

Hur genomför man ett arvsskifte om en dödsbodelägare inte kan nås?

2021-04-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur genomför man ett arvsskifte, om en av två dödsbodelägare ej går att nå. min bror deltog för övrigt inte heller i upprättandet av dödsboet efter min mor, då senast kända adressen "studsade" tillbaka, och han svarar inte i telefon så han svarade inte på kallelsen. Han saknar uppenbarligen en fast adress, och verkar inte längre äga en mobiltelefon, åtminstone ingen som jag har numret till. Jag lyckades få tag på honom i samband med mammas död och jag kunde då meddela dag och tid för begravningen, men han kom inte heller på den.Nu handlar det inte om några pengar direkt, dryga 11 000:- som finns kvar i boet. Men hur gör jag ett arvsskifte, om jag inte ens kan nå min bror för att underteckna dokument?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur ni ska genomföra ett arvskifte när en av dödsbodelägarna inte kan nås för att kunna skriva på arvskiftet. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) som innehåller regler om arv och testamente.Precis som du har förstått ska en arvskifteshandling undertecknas av samtliga dödsbodelägare för att den ska anses vara giltig (23 kap. 4 § ÄB). Eftersom din bror inte kan nås är detta inte möjligt.Anmälan till SkatteverketNär en arvinge vistas på okänd ort ska den som förvaltar dödsboet anmäla detta till Skatteverket (16 kap. 1 § ÄB). Då ska Skatteverket kungöra i Post- och Inrikes Tidningar att arv efter den döde tillfallit den bortovarande och att hen ska göra sin rätt till arvet gällande inom fem år från den dag då kungörelsen var införd i tidningen. Din bror har därefter fem år på sig att ta emot arvet, gör han inte det så preskriberas rätten vilket innebär att övriga arvingar istället får ta del av arvet. Skatteverket ska dessutom förordna en god man som ska bevaka din brors rätt under bouppteckningen (11 kap. 3 § föräldrabalken). Den gode mannen ska därefter ta emot förslag till arvskifte, godkänna och överlämna detta till överförmyndarnämnden tillsammans med en ansökan om nämndens samtycke. Jag tolkar det som att ni redan gjort en bouppteckning och att en god man därmed redan utsetts. Detta innebär att den gode mannen får godkänna arvskiftet åt din bror efter att hen fått överförmyndarens samtycke. TvångsskifteDet du också kan göra är att du kan ansöka om tvångsskifte hos tingsrätten (23 kap. 5 § ÄB). Då utser rätten en skiftesman/boutredningsman som tvångsskiftar dödsboets tillgångar, vilket inte kräver underskrift av samtliga dödsbodelägare. Fördelen med en sådan lösning är just att dödsboet får ett avslut, samt att det är en kvalificerad och skicklig jurist eller advokat som genomför arvskiftet. Nackdelen är dock att det kan kosta mycket att anlita en skiftesman/boutredningsman samt att tvångsskifte används i situationer då dödsbodelägare inte kan komma överens.SammanfattningDu kan sammanfattningsvis välja mellan att antingen vänta på att den goda mannen godkänner arvskiftet (efter godkännande av överförmyndaren) eller att du själv ansöker om tvångsskifte hos tingsrätten. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. För ytterligare vägledning och hjälp med arvskiftet kan du ta kontakt med någon av våra erfarna jurister här. Har du ytterligare funderingar är du också varmt välkommen att ställa dem här igen!Med vänliga hälsningar,

Testamente och rättshandlingsförmåga

2021-02-28 i Testamente
FRÅGA |Hej Jag har en dotter som bor på ett gruppboende Hon är utvecklingsstörd och jag är mamma och gode man till henne Hon har en helbror och två halvsyskon. Kan man skriva ett testamente med hjälp så att helbrodern ärver henne. Kan både jag och fadern avsäga oss arvsrätten efter dottern så att helbrodern ärver allt och hur går man tillväga Hoppas på ett svar. Tack på förhand
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om det är möjligt för din dotter att testamentera bort sin egendom till sin helbroder och hur hon ska gå tillväga. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) när jag besvarar din fråga, lagen innehåller regler om arv och testamente. Du är fri att testamentera bort allt du äger till vem eller vilka du vill Huvudregeln är att du är fri att testamentera bort din egendom hur du vill och till vem du vill. Om din dotter har barn så finns det dock vissa undantag. Det finns nämligen en skyddsregel för barn som säger att en bröstarvinge (ett barn) alltid har rätt till sin laglott, vilket utgör hälften av vad denne hade ärvt om ett testamente inte hade upprättats (ÄB 7 kap. 1§). Dock förutsätter det att barnet riktar anspråk på sin laglott genom att påkalla en jämkning av testamentet (ÄB 7 kap. 3 §). Om din dotter inte har några barn är hon därmed fri att testamentera bort sin egendom hur hon vill. Hur skriver man ett testamente? För att ett testamente ska bli giltigt krävs att ett antal krav är uppfyllda:- Testatorn (den som skriver testamentet) måste ha fyllt 18 år (ÄB 9 kap. 1 §)- Testamentet måste vara skriftligt och ge uttryck för hur kvarlåtenskapen ska fördelas (ÄB 10 kap. 1 §) - Testatorn måste skriva sin underskrift på testamentet (ÄB 10 kap. 1 §)- Två vittnen måste närvara vid underteckningen av testamentet. Dessa vittnen måste vara över 15 år och inte stå som arvtagare i testamentet eller vara släkt med någon som står som arvinge. (10 kap. 1 § ÄB och 10 kap. 4 § ÄB). - Vidare ges råd om att vittnen, utöver att anteckna sina namn, bör skriva sina yrken och hemtvister (ÄB 10 kap. 2 §). - Testatorn måste utfärda testamentet av fri vilja och får inte vara påverkad av någon psykisk sjukdom (ÄB 13 kap. 2-3 §§)Gällande sista punkten står det att ett testamente är ogiltigt om det upprättats under påverkan av en psykisk störning. Eftersom jag inte vet så mycket om din dotters tillstånd kan jag inte ge svar på om den förhindrar henne från att testamentera.Viktigt att notera är också att du som god man heller inte kan upprätta ett testamente åt din dotter, utan detta måste göras av testamentsgivaren själv och ge uttryck för dennes vilja. Detta innebär att testamentet måste undertecknas av testamentsgivaren och ingen annan (ÄB 10 kap. 1 §).Kontakt med en juristEftersom det uppställs strikta formkrav på ett testamente för att det ska anses vara giltigt skulle jag råda dig att ta kontakt med en jurist. Vi på Lawline har duktiga jurister som kan hjälpa dig i frågan. Du kan ta kontakt med dem här. Jag hoppas att du fått svar på din fråga och att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid varmt välkommen att återkomma med en ny. Med vänliga hälsningar,