Arvsordningen mellan arvlåtarens föräldrar och syskon

2020-12-24 i Arvsordning
FRÅGA |En mor har två vuxna barn ett av barnen dör och har inga arvingar ej heller skrivit testamente. Modern har varit gift men är inte detta längre och fadern är död sen länge. Är det modern som ärver det döda barnet eller den andra brodern?
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har tolkat det som att du har en generell fråga om hur arvsordningen fungerar samt hur de olika arvsklasserna förhåller sig till varandra. Svaret på din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB), vilket jag kommer utgå från när jag svarar på din fråga.Jag kommer i mitt svar att beakta modern, den avlidna fadern och de två barnen, varav den ena har gått bort. Såsom jag tolkat situationen så har fadern gått bort innan den ena brodern avled.Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. I detta fall så innefattar den första arvsklassen enligt 2 kap. 1 § ÄB avkomlingar till den avlidna. Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat.Eftersom du nämner att den avlidna brodern inte har några bröstarvingar så finns det ingen som ingår i den första arvsklassen som kan ärva brodern. Istället kan vi då beakta den andra arvsklassen och utröna ifall det finns någon som är arvsberättigad där.I den andra arvsklassen ingår föräldrarna och föräldrarnas avkomlingar (ex. arvlåtarens syskon) enligt 2 kap. 2 § ÄB. Regeln innebär att arvet i första hand fördelas lika mellan föräldrarna (modern får ½ och fadern får ½). Om den ena föräldern redan har avlidit så kommer den förälderns del av arvet att fördelas mellan förälderns avkomlingar istället enligt 2 kap. 2 § st. 2 ÄB.Slutsats:Detta innebär alltså att hälften av arvet från den avlidna brodern kommer att tillfalla modern. Eftersom fadern redan är avliden så kan inte arvet att tillfalla honom enligt 1 kap. 1 ÄB. Istället så kommer faderns andel att fördelas hos dennes avkomlingar, vilket i detta fall är syskonet som fortfarande lever.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Arvsordning för särkullsbarn och preskription av arv

2020-12-23 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej Jurist.Min syster och jag blev ej informerade efter vår pappas kvarlåtenskap..han dog för 16 år sedan. Han var gift med annan kvinna än våran mor.Hans kvarlåtenskap övertogs av hans nya fru utan vår vetskap.För ett tag sedan dog hans nya fru och dom har ett atoptivbarn..eftersom hon efterlänade tillsammans med vår far en halv miljon..Min fråga är hur delar man på arvet mellan deras adoptivdotter och mig och min syster.Det finns inget testamente upprättat mellan vår pappa och ej heller Pappas nya fru med deras adoptivdotter.
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har tolkat det som att du undrar vilka åtgärder du kan vidta för att ärva din bortgångna fader. Svaret regleras i Ärvdabalken (ÄB) som jag kommer utgå från när jag besvarar din fråga.Hur fördelas arvet mellan deras adoptivdotter, dig och din syster?Hur arvet fördelas regleras i 2 kap. ÄB. Däri uppställs en viss prioriteringsordning mellan arvtagare som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. I detta fall så innefattar den första arvsklassen enligt 2 kap. 1 § ÄB avkomlingar till den avlidna. Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen jämnt fördelat.Eftersom du och din syster är barn till din avlidna far så kommer alltså ni klassificeras som hans bröstarvingar och ingår alltså i den första arvsklassen. Vad gäller adoptivbarnet så jämställs dessa i alla avseenden som adoptivföräldrarnas biologiska barn. Detta innebär att adoptivbarnet också ingår i den första arvsklassen och ska ärva er fader.Huvudregeln är alltså att alla ni (du, din syster och adoptivbarnet) ska ärva er fader vid hans bortgång. Däremot är det viktigt att uppmärksamma att både du och din syster var vid er faderns bortgång s k särkullsbarn. Särkullsbarn innebär att arvlåtaren (din bortgångna far) har bröstarvingar som inte är bröstarvingar till dennes make vid bortgången (hans nya fru). Detta skulle innebära att du och din syster enligt 3 kap. 1 § ÄB hade rätt att ta ut arvet direkt efter att er fader avlidit. Det motsatta förhållandet gäller för adoptivbarnet, dvs. att denne inte kan få ut arvet förrän den efterlevande maken (den nya frun; adoptivbarnets andra förälder) har gått bort enligt 3 kap. 1 § ÄB.Du och din syster var alltså berättigade till arvet efter er fader efter hans bortgång för 16 år sedan.Kvarstår rätten till arvet efter 16 år?I vanliga fall så skulle alltså både du och din syster ha rätt till en viss del av arvet efter din bortgångna fader. Däremot så har 16 år gått sedan dess och en fråga av stor vikt är huruvida du och din syster fortfarande har rätt till dessa pengar. Det finns en risk att er rätt till arvet har preskriberats. Detta innebär att både du och din syster förlorar er rätt till er faders kvarlåtenskap enligt 16 kap. 7 § ÄB.Hur lång tid som arvtagare har på sig att göra anspråk på arvet skiljer sig från fall till fall. Men vid en bortgång sker vanligtvis en bouppteckning där det finns en möjlighet att kalla på arvingar som befinner sig på okänd ort. Detta sker genom en anmälan till Skatteverket som sedan kan publicera ett meddelande för arvingarna att träda fram. Om detta har skett så skulle det innebära att arvingen måste göra sin rätt gällande inom fem år från publiceringen enligt 16 kap. 1 § ÄB. Om det inte har publicerats något så gäller istället en preskriptionstid på tio år enligt 16 kap. 4 § ÄB.Oavsett om ett meddelande har publicerats eller inte så har mer än tio år fortlöpt efter er fader gått bort. Detta innebär dessvärre att din och din systers rätt till arvet har preskriberats. Således kommer adoptivbarnet att ärva hela kvarlåtenskapen efter er gemensamma fader.Hoppas att du har fått svar på din fråga,Med vänlig hälsning,

Hur ser arvsordningen ut när en arvsberättigad avlider innan arvet utfaller?

2020-12-23 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Ställde nedan fråga tidigare och tackar för ett mycket utförligt svar. Nu uppkom en till fråga gällande min helsyster som tyvärr inte finns längre, gick bort 2010. Vi har gemensamma föräldrar, pappa som gick bort 2005 (och som vår mor ärvde allt från då) och sedan vår mor nu som gick bort nyligen. Jag undrar nu vem som ärver min systers del? Hon hade inga egna barn. MvhTIDIGARE FRÅGA:Min mor har gått bort nyligen och min far gick bort 2005. De var gifta och hade 2 gemensamma barn (jag och en avliden syster) Min mor har även sedan tidigare 2 barn. Delas tillgångarna som finns kvar nu lika mellan min mors barn eller har gemensamma barn med tidigare avlidne make större arvslott? Tack på förhand! Mvh
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har tolkat det som att du undrar vem som ärver din systers andel av kvarlåtenskapen efter din mor. Svaret regleras i Ärvdabalken (ÄB) som jag kommer utgå från när jag besvarar din fråga. Jag utgår från att er mor ärvde er fader med stöd av makens arvsrätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. Detta innebär alltså att du kommer få ut arvet efter din far såsom din mor nu när hon har gått bort.Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB. Däri uppställts en prioriteringsordning som man kallar för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. I detta fall så innefattar den första arvsklassen enligt 2 kap. 1 § ÄB avkomlingar till den avlidna. Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen jämnt fördelat.Detta innebär att både du och din syster kommer klassificeras som bröstarvingar och kommer ärva lika stora andelar av arvet efter era föräldrar. Däremot kommer andelen bli mindre för arvet efter er mor då hon har två ytterligare barn som också ska ärva henne. Istället för att du och din syster skulle bli berättigade till ½ av arvet vardera så kommer ni bli berättigade till ¼ vardera.Eftersom du och din syster var er faders enda bröstarvingar så skulle ni ha delat på hans arv med hälften vardera. Däremot så har dessvärre din syster gått bort innan arvet utföll. Detta innebär alltså att hennes andel av er faders kvarlåtenskap inte längre kommer kunna tilldelas henne. Istället så fungerar arvsrätten på så sätt att din syster inte kommer beaktas som en arvsberättigad person och er faders kvarlåtenskap kommer således tillfalla dig i sin helhet (jfr. 1 kap. 1 § ÄB).Däremot så gäller andra förutsättningar gällande din moders arv. Här finns det ju tre arvsberättigade bröstavingar (du och din moders barn sedan tidigare). Detta innebär att arvet som skulle tillfalla din syster istället ska delas upp mellan dig och din mammas barn sedan tidigare. Därmed så ska alla bröstarvingarna (ni) få en lika andel (1/3) av din mors kvarlåtenskap.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,