Kan efterlevande make ge bort gåvor som är behäftade med fri förfoganderätt?

2021-09-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej, när min mormor gick bort så ärvde min mamma några hundratusen. 6 månader senare går även min mamma bort. En tid efter begravningen ger min pappa mig och mina 2 bröder vars 20.000kr av arvet från min mormor. Men han säger också att min mamma och han hade kommit överens om innan hon dog att ge sina barnbarn vars 10.000kr av arvet från mormor. Så mina bröder som har 2 barn var får då ytterligare 20.000kr att ge till sina barn, om de nu fick dem det vet jag inte. Jag har själv inte några barn men tycker att det är rättvist att mina föräldrar fick välja att barnbarnen skulle få pengar, det var ju min mammas arv efter sin mor. Men min man tycker inte det var rättvist fördelat och tror inte att detta var lagligt. Hade mina föräldrar rätt att göra som dem gjorde? Mvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637) och äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara din fråga. Jag tolkar frågan som att din far fått ärva din mammas egendom i första hand efter hennes bortgång. I och med att din far innehar egendomen efter hennes bortgång utgår jag också från att dem var gifta. Efter att din mamma gick bort så upphör äktenskapet (1 kap. 5 § äktenskapsbalken), det innebär att en bodelning görs mellan dem där dem får hälften var av deras gemensamma egendom (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Halvan av den gemensamma egendomen som din mamma fick går senare i arv till din pappa med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ärvdabalken). Detta gäller såväl hennes egendom och egendomen hon fått i arv av er mormor. Fri förfoganderätt innebär i stort sätt att din pappa fritt får förfoga över egendomen och ge bort egendom i form av gåva, men får inte testamentera bort den (3 kap. 2 § ärvdabalken), man har alltså ingen äganderätt till den. Som utgångspunkt är det inget fel han gör genom att ge er och barnbarnen gåvor, utan det är fullt lagligt. Dock om gåvorna utgör en väsentlig minskning av arvet, i detta fall i förhållande till hela er mammas egendom har ni bröstarvingar rätt att kräva ersättning från efterlevande makes kvarlåtenskap vid dennes bortgång. Slutsats Din pappas överlåtelse av pengarna både till er bröstarvingar och hans barnbarn är fullt lagliga. Egendomen utgör din mammas arv som gått till honom med fri förfoganderätt, han får fritt använda egendomen som han vill och även ge bort egendom som gåva. Dock får han inte testamentera bort den. Om värdet på din mammas arv minskat väsentligt har bröstarvingar rätt att kräva ersättning vid efterlevande makes bortgång. Men som svar på din fråga är överlåtelsen av pengar till både er bröstarvingar och barnbarnen fullt giltigt. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Arvsrätt mellan bröstarvinge och syskon till arvlåtaren

2021-09-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Hejsan. Min mormor har två barn. Min mamma och hennes bror. Min mormor dog för fem år sedan. Min mamma då bestämde att ingen skulle få något varken jag eller min morbror. Så nu ligger min mamma inför döden. Och min morbror nu säger att han har rätt till hälften av allt eftersom det var mycket som tillhörde hans mamma som han inte fick då. Men han har heller aldrig försökt efter detta. Nu hotar han mig mig med advokater om han inte får sin rätt. Jag anser ju att jag är enda barnet efter min mamma så det är väl jag som ärver allt såvida hon inte har nåt testament som säger nåt annat. Saken tillhör att det finns inget av värde utan det är bara slitna gamla grejer allt. Så jag ser ju det meningslöst att dra in advokater. Men jag vill veta omjag har rätt till allt eller om min morbror har rätt enligt lag att bara gå in i min mammas lägenhet att ta vad han vill. Tack på förhand.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken för att besvara din fråga. Jag kommer på ett generellt sätt att förklara hur arv skiftas och vad som sker om man avstår från arv. Jag har dock inte tillräckligt med information för att göra en fullskalig bedömning av det aktuella fallet då mycket inte framgår, t ex varför inte din morbror fick ta del av arvet då det egentligen tillhörde din mormor och inte din mamma. Som utgångspunkt i arvsrätten så ärver bröstarvingar i första ledet. Din morbror tillhör det andra ledet och har således ingen arvsrätt om någon i första ledet finns (2 kap 2 § ÄB). I detta fallet om egendom din mamma fick tillhörde henne och din morbror inte har ett anspråk till det så är du den enda berättigade arvingen (2 kap 1 § ÄB). Det framstår som oklart varför din morbror inte fått ut sin del av arvet, då han vid tillfället av bouppteckningen har rätt till hälften. Ifall förhållandet om din morbrors arvsrätt blivit känt för honom har han 5 år på sig att gör ett anspråk på egendomen (16 kap 1 § ÄB) från det att han fick reda på sin arvsrätt. Men att han inte försökt att få ut sin del av det på 5 år talar för att han inte har rätt till arvet. Efter att en person går bort kommer dennes kvarlåtenskap som bildar dödsbo att ingå i en bouppteckning och dödsboet kommer betraktas som en egen juridisk person reglerna om bouppteckning behandlas i 20 kap ÄB. Din mammas egendom kommer alltså att bli en juridisk person och tillhör ingen, till en början. Det tillhör således ingen annan än själva dödsboet som då äger alla tillgångar. Arvingar kan alltså inte ta egendomen från dödsboet innan bouppteckningen är klar. Detta är bland annat för att en bouppgivare (den som vårdar egendomen) ska lämna uppgifter om boet så som det såg ut efter den avlidnes bortgång. Detta ska ske sanningsenligt och bouppgivaren ska vidare dokumentera alla tillgångar som fanns i boet vid dagen för dödsfallet (20 kap 6 § Ärvdabalken). Efter att det är klart skickas det ut till berättiga arvtagare. Slutsats Det är väldigt beroende på vilken form av rätt din morbror har till egendomen och under vilka förhållanden han inte fick ut något vid sin mors död. Men din morbror har inte någon rätt enligt lag att gå in och ta vad han vill utan dödsboet är en egen juridisk person och ingen har rätt att a ut något innan en bouppteckning av skatterätten har gjorts. När den är klar ska arvet delas ut till berättigade arvingar. Ifall egendomen anses ha tillhört din mamma så kommer du ha den fulla rätten till hela kvarlåtenskapen enligt reglerna om arvsrätt, i det fallet har din morbror ingen rätt till egendomen. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

På vilka sätt kan man ge bort sommarställe till sina barn?

2021-07-31 i Förskott på arv
FRÅGA |Kan man under äktenskapet göra vad man vill med sin enskilda egendom? Vi är ett äldre par med särkullbarn och en av oss vill redan nu ge sina barn det sommarställe (som de ändå står i vårt testamente att de ska få.) Hur ska det skrivas? Nackdelar?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Jag kommer ta upp två möjligheter att överlåta sommarställe till barnen och förklara på ett generellt sätt hur det fungerar. Jag utgår också från att sommarstället är en form av fastighet. Som utgångspunkt är det fritt för var och en nyttja och använda sin egendom som denne vill, så att ge sina barn ett sommarställe är fullt möjligt. Vad som är värt att beakta är att överlåtelsen av sommarstället kan ske på olika sätt och har olika utfall beroende på vilket sätt man väljer. Gåva Det ena sättet är genom att överlåta sommarstället som en gåva. Det man bör beakta är att det som huvudregel kommer att betraktas som ett förskott på arv om inget annat är föreskrivet (6 kap 1 § ärvdabalken). Det innebär att det senare kommer skrivas av från barnets arvslott (man anses redan ha fått en del av sitt arv). Dock så kan man undkomma detta ifall man i gåvobrevet föreskriver att det inte ska ses som förskott på arv. Då förblir det en gåva och barnet har samma arvsrätt som resterande arvtagarna även om denne fått sommarstället i gåva. Jag kan även nämna att Gåvor är skattefria och överlåtelsen kommer inte ha någon skattekonsekvens. Om överlåtelsen sker som en gåva kan man även överlåta den med villkoret att det ska vara enskild egendom, således kan den inte ingå i en senare bodelning. Det finns även vissa formkrav som måste uppfyllas för att en fastighets gåva ska vara giltigt. Formkraven är dem samma som gäller för överlåtelse av fastighet. Det som krävs är gåvobrevet ska vara skriftligt och innehålla en överlåtelseförklaring. Det ska vidare ta upp uppgifter om fastigheten och köpeskillingen. I och med att det är en gåva ska köpeskillingen sättas som noll kronor. Utöver det ska det underskrivas av båda parterna, (4 kap 1 § jordabalken) samma formkrav gäller som sagt för att överlåta en gåva (4 kap 29 § jordabalken). Fördelen med gåva är att det inte kommer att kunna påverka barnet rent arvsrättsligt senare. Andra arvingar har ingen rätt att jämka en gåva för att själva få ut sin laglott, såvida det inte kan jämföras med ett testamente (7 kap 4 § ärvdabalken). Det kan jämföras med ett testamente om gåvogivaren fortfarande har nyttjanderätt till fastigheten eller att gåvan givits precis innan gåvogivarens bortgång. Förskott på arv Huvudregeln är som jag nämnde innan att allt barn får under sin livstid av föräldrar är att betrakta som förskott på arv 6 kap 1 § ärvdabalken). Detta innebär att barnen ska avräkna vad dem fått i förskott på arv från deras slutliga arvslott vid arvlåtarens bortgång. Det innebär då att arvingarnas framtida arv minskar genom att dem redan fått ut en del av det. Slutsats Så i grunden är skillnaderna att ett förskott på arv kommer att minska arvtagarens arvsrätt efter arvlåtarens bortgång genom att barnet ska avräkna det denne redan fått som förskott på arv. Medan en gåva som inte ska ses som förskott på arv inte påverkar barnets rätt till att få ut lika stor arvslott som resterande arvtagare vid arvlåtarens bortgång. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Ärver efterlevande make innan Särkullbarn?

2021-07-27 i Make
FRÅGA |Hej, Jag och min man har inga gemensamma barn men vi båda har barn i tidigare förhållande. Vi äger en bostadsrätt och en sommarstuga tillsammans. Ärver vi varandra eller kommer den av oss som överlever den andra att behöva lösa ut barnen med 50% eller ärver vi varandra så att man då bara behöver lösa ut barnen med 25%.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Huvudregeln när det gäller arv mellan makar är att efterlevande make ärver i första hand efter ena makens bortgång (3 kap 1 § ärvdabalken). Dock gäller denna regeln inte ifall arvlåtaren har särkullbarn (barn som inte tillhör efterlevande make). Efterlevande make har endast rätt till arv ifall särkullbarnen avstår från sin rätt till arvet (3 kap 1 § & 3 kap 9 § ärvdabalken). Efterlevande maken har således bara rätt till arv när de har gemensamma barn eller ett särkullbarn avstår sin rätt, makar har alltså inte en egen arvsrätt. Således ärver arvlåtarens barn hela kvarlåtenskapen, så förutsatt att barnen inte avstår sin rätt att ta ut arvet direkt (3 kap 9 § ärvdabalken) och det inte finns ett testamente som ger efterlevande make rätt till arvet så går hela kvarlåtenskapen till den avlidnes barn. Efterlevande make måste då lösa ut barnen med den andelen av bostaden som tillhörde den avlidne maken. Ifall ni skriver ett testamente till efterlevande makes fördel så har den avlidnes arvingar endast rätt till sin laglott ifall dem väljer att jämka testamentet, laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap 3 § & 7 kap 1 § ärvdabalken). Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan man få ut sin laglott om en förälder givit bort en fastighet som gåva?

2021-09-25 i Laglott
FRÅGA |Hej,Jag har en fundering kring min rätt till laglott.Min mamma, ensamstående och ogift, har skänkt sin fastighet till mina två syskon samt till min systers två barn.Vad händer vid mammas bortgång? Fastigheten är den enda tillgång min mamma har. Inget övrigt av ekonomiskt värde finns i boet. Går jag miste om min laglott, eller blir mina syskon och syskonbarn som fått fastigheten i gåva ersättningsskyldiga till mej?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637 för att besvara din fråga. Förskott på arv Som utgångspunkt i arvsrätten anses allt som en förälder ger till sina bröstarvingar under livstiden som ett förskott på arv. Så när det gäller en gåva till barn ska det presumeras vara ett förskott på arv enligt (6 kap. 1 § ÄB). Denna presumtion försvinner ifall gåvogivaren uttryckligt föreskriver att det inte ska vara ett förskott på arv. Ifall gåvan betraktas som ett förskott kommer värdet att avräknas från arvingens laglott (7 kap. 2 § ÄB). En arvinge som fått förskott på sitt arv har ingen skyldighet att återbära värdet (6 kap. 4 § ÄB). Det förstärkta laglottsskyddet En grundprincip i svensk rätt är att varje enskild person fritt får förvalta sin egendom som denne vill. En förälder har då rätten att ge sina barn gåvor som den vill. Dock finns det en undantagsregel i arvsrätten där en bröstarvinge vars rätt till laglott kränkts har rätt att jämka gåvan, det så kallade förstärkta laglottsskyddet (7. kap 4 § ÄB). Här är tanken att en förälder inte ska kunna undgå att ge en bröstarvinge dennes laglott genom att ge bort den som gåva. Regeln innebär i stort sätt att om gåvan kan likställas med ett testamente ska värdet återbäras till arvingen vars rätt till laglott kränkts.. Det kan vara svårt att veta vilka gåvor som är att likställa med testamente så jag ska nämna två typexempel som man talar om i den juridiska doktrinen: Ifall gåvogivaren gett bort gåvan strax innan dennes bortgång så är det att likställas med ett testamente eller ifall gåvogivaren behållit nyttjanderätt av en egendomen som gått i gåva, t ex nyttjanderätt till en fastighet som en givit sitt barn i gåva.Dessa två exemplen är inte uteslutande men används som vägledningen om vad som ska anses likställas med ett testamente. Av informationen i frågan är det svårt för mig att dra slutsatsen om fastigheten är att likställas med ett testamente. Men om så är fallet kan du som bröstarvinge jämka detta hos tingsrätten och begära att egendomen återbäras till kvarlåtenskapen för att sen få ut din laglott, förutsatt då att du inte kan få ut din laglott genom de medel som finns i dödsboet. Ifall det är orimligt att återföra egendomen är resterande arvingar skyldiga att ersätta dig för det värde som motsvara din laglott (7. kap 4 § ÄB) Ifall du vill göra gällande din rätt till laglott mot gåvotagarna måste det göras inom 1 år efter bouppteckningen avslutats, annars är den rätten förlorad (7 kap. 4 § andra stycket ÄB). Sammanfattning I din situation är det väldigt beroende på hur fastigheten överlåtits till arvingarna. Ifall inget specifikt har förskrivits när fastigheten gavs ska det presumeras vara ett förskott på arv. Då skrivs värdet av från deras arvslott men dem är inte återbäringsskyldighet på något vis till dig. Ifall det istället tydligt föreskrivits att det inte är ett förskott utan en gåva kan det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras, förutsatt att gåvan kan likställas med ett testamente. Då kan arvingarna bli återbäringsskyldighet för ett värde som täcker din laglott. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Hur fördelas sons arv om han har halvsyskon?

2021-08-26 i Arvsordning
FRÅGA |Hej,Min sons pappa avled - 13 vi var ogiftaInnan dess träffade han en ny kvinna (ogifta) och fick en dotter, ett halvsyskon till min son. Arvet efter fadern, syskonen emellan är klart. Min son inväntade på ett arv efter sin farfar som avled - 18Nu har min son hastigt avlidit och arvet efter farfadern har nu lösts ut till både min nu avlidne son och sin halvsyster med lika belopp. Men vem ärver nu min sons arvsbelopp efter farfadern? (Min son har även en halvbror också, fast på min sida) Vänligen Vill göra rätt.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Först av allt vill jag beklaga din förlust. Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga och jag tolkar det som att din son fått ut sitt arv från sin farfar och du undrar vem som är rättmätiga arvtagare efter din son. Som utgångspunkt ska närmaste arvingar ärva i första ledet, hit hör ens barn och barnbarn, detta är första arvsklassen (2 kap. 1 § ärvdabalken). Ifall inga arvingar finns i första arvsklassen som i det aktuella fallet går man vidare till den andra arvsklassen. I första hand ska arvlåtarens föräldrarna ärva hälften var. Du kommer således att få ärva hälften av din sons kvarlåtenskap medan andra halvan ska gå till din sons pappa (2 kap. 2 § 1 stycket ärvdabalken). Ifall ena föräldern dock är död delar syskon och halvsyskon till den avlidne på dennes arv. I ärvdabalken görs ingen skillnad på arvsrätten för hel- och halvsyskon (2 kap 2 § ärvdabalken). Så i detta fall kommer din sons halvsyster att ärva det som egentligen skulle tillfallit din sons pappa, hade din son haft ett helsyskon hade denne delat lika på din faderns arv med din sons halvsyster i och med att båda hade varit pappans avkomlingar. Din andra son (din sons halvbror) kommer inte att få ärva den andelen av arvet som tillfallit din sons pappa då han inte är dennes avkomling utan han har efterarvsrätt till den andelen av arvet som du får, han ärver alltså efter dig. Så slutsatsen är att du kommer att ärva hälften av din sons kvarlåtenskap medan din sons halvsyster kommer att ärva andra halvan i och med att hon är det enda syskonet som är en avkomling av din sons far som egentligen hade fått arvet om han var vid liv. Din andra son kommer att ha en efterarvsrätt till dig. Jag hoppas Du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Efterlevande sambos rätt till den gemensamma bostaden

2021-07-30 i Sambo
FRÅGA |Om man äger ett fritidshus tillsammans och har delat på alla kostnader, vem har då rätt till huset vid dödsfall och behöver man lösa ut sambons barn?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i sambolagen (2003:376) och för att besvara din fråga. Sambor har som utgångspunkt ingen arvsrätt gentemot varandra utan den rätten tillhör endast arvlåtarens arvingar. Förutsatt att testamente inte finns kommer arvlåtarens barn ha full rätt till dennes kvarlåtenskap. Vid ena sambons bortgång så upphör samboförhållandet (2 § sambolagen). Efterlevande sambo kan då begära bodelning (8 § sambolagen) där samboegendomen delas lika mellan de två parterna. Som samboegendom räknas den gemensamma bostaden och bohaget (3 § samboegendomen). Med gemensamma bohaget menas möbler och liknande. Detta resulterar i att hälften av fritidshuset går till efterlevande sambon medan andra halvan går vidare till dödsboet för att senare gå till arvlåtarens barn. Efterlevande sambo har en möjlighet att överta bostaden om det kan anses skäligt, men om bostadens värde överstiger den efterlevande sambons andel av samboegendomen måste denne ersätta dödsboet för det (16 § 2 stycket sambolagen). Så i grund och botten måste den efterlevande sambon för att få behålla bostaden ersätta dödsboet med värdet på den avlidnes andel av bostaden. Detta kan göras genom att tillgodose dödsboet med egendom ur samboegendomen. Det som räknas till denna egendomen är som jag nämnde tidigare det gemensamma bohaget, alltså möbler osv. Ifall det inte räcker till måste resterande del betalas med pengar (17 § sambolagen). Värt att nämna är att arvtagarna även kan bli delägare i fritidshuset enligt reglerna i samäganderättslagen. Arvingarna kommer då att gå in i arvlåtarens position och således bli delägare i fritidshuset. Ett samtycke från alla delägare kommer då att krävas vid förvaltning av huset (2 § samäganderättslagen). Slutsats Slutsatsen blir således att vid ena sambons bortgång går halva andelen av fritidshuset till dödsboet och arvingarna. Efterlevande make har möjligheten att överta fritidshuset ifall det anses skäligt. Men för att detta ska ske måste denne ersätta dödsboet med den övertagna andelens värde. Detta kan göras med bohaget som tillhör efterlevande sambo genom bodelningen, men om bohaget inte räcker till (vilket det med största sannolikhet inte gör) måste efterlevande sambo betala motsvarande belopp i pengar, med andra ord lösa ut barnen.Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Ärver efterlevande make eller gemensamma barn först?

2021-07-25 i Make
FRÅGA |Arvsfråga ..Om min far var omgift och hans fru dör före honom och dom äger ett hus gemensamt, ärver min far sin fru eller går hennes del I huset till deras gemensamme son? Mvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. När det gäller arv är huvudregeln att ifall arvlåtaren är gift så ska arvet i första hand tillfalla efterlevande make med fri förfoganderätt, alltså din far. Deras gemensamma son ärver således hela kvarlåtenskapen efter din fars bortgång (3 kap. 1 § ärvdabalken), förutsatt att han är enda barnet. Din far ärver således sin frus andel i huset i första hand. Med fri förfoganderätt menas att efterlevande make fritt kan förfoga över arvet men får inte testamentera bort det i och med att arvet tillhör arvlåtarens arvingar som ska få det efter efterlevande makes bortgång. Andra regler hade gällt om det handlade om barn som inte var gemensamma (särkullbarn), de hade haft rätt att få ut sitt arv direkt efter arvlåtarens bortgång. Men i detta fall är de gifta och barnet är gemensamt, således kommer inte han få ut sitt arv förrän din fars bortgång. Slutsatsen blir då att din far kommer att ärva sin frus del av huset i första hand och efter din fars bortgång går hela arvet vidare till deras son, förutsatt att han är det enda barnet. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!