Kan arvingar ärva skulder från arvgivaren?

2021-05-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min fråga: Ett gift par köper ett hus där båda står som ägare. Paret skiljer sig. Flyttar isär. Efter en tid som skilda lånar de upp gemensamt 130.000 på huset som de fortfarande äger tillsammans, alltså ingen har köpt ut den andra. F.d makan avlider. När sedan huset säljs och skall delas upp på f.d maken samt två barn, ärver då barnen moderns uppkomna låneskuld på huset?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer främst att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. En utgångspunkt i svensk arvsrätt är att arvtagare inte kan ärva skulder tillhörande arvgivaren. Efter att en arvgivare går bort och bouppteckning gjorts kommer dennes tillgångar och skulder att samlas i ett dödsbo som är en egen juridisk person (tillhör ingen annan än själva Dödsboet), framgår av 20 kap 1 § ÄB. 21 Kapitlet ärvdabalken behandlar skulder i dödsboet. Innan arvskifte sker måste dödsboet betala av skulderna så gott det går mot tillgångarna i boet. Efter att skulderna är betalda mot boets tillgångar går arvet vidare till berättigad arvtagare, förutsatt att tillgångarna överstiger skulderna. I händelse av att skulderna i boet INTE täcks av tillgångarna (skuldederna överstiger värdet av boet) kan dödsboet försättas i konkurs, detta leder till att arvingarna inte får ut något arv, men även att de inte ska ta över någon skuld. Så Nej, arvingarna kommer inte att vara tvungna att ta över skulderna från deras mors fastighetslån, dessa betalas av så gott som det går mot tillgångarna i dödsboet. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till lawline!

Ägarbyte när hus går i arv

2021-05-26 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, jag köpte ett hus tillsammans med mina föräldrar. Varje person står som 1/3 delägare. Min mamma gick bort för några år sedan och står fortfarande som "dödsbo" och fortfarande 1/3 av ägarna. Skulle något ske min far, är det då jag som blir ägare till huset? Vart behöver jag vända mig för att min mamma inte fortfarande förekommer som ägare? Slutligen, skulle något hända mig, ärver min fru och barn huset automatiskt? Mvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att på ett generellt sätt att förklara hur arvsordningen fungerar och hur arvskifte sker. Jag kommer främst att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga.När det gäller arvskifte ska den efterlevande maken ärva allt med fri förfoganderätt till en början. Det innebär att denne får förfoga över egendom men inte testamentera bort den (3 kap 1 § ÄB). När efterlevande make dör går arvet vidare till närmaste arvinge (bröstarvingar, alltså barn) det framgår av 2 kap 1 § ÄB. Så efter din pappas bortgång ska äganderätten gå över till dig, förutsatt att du är den enda bröstarvingen. Då får du deras andel av huset i arv och blir ägaren. I händelse av din pappas bortgång sker en bouppteckning i första skedet, när den är klar ska tillgångarna i dödsboet flyttas över till arvingarna (20 kap 1 § ÄB). Det innebär att man måste göra ett ägarbyte vilket görs genom att ansöka om ny lagfart hos lantmäteriet. I händelse av din bortgång kommer efterlevande make först att ärva allt med fri förfoganderätt (3 kap 1 ÄB). Vid efterlevande makes bortgång kommer arvet senare gå vidare till dina barn som är dina arvingar i första arvsklassen (2 kap 1 § ÄB), detta sker automatiskt om du inte har testamenterat bort viss egendom till någon annan. Jag hoppas du fått svar på dina frågor och tack för att du vände dig till Lawline!

Måste man hämta ut sitt arv inom viss tidsperiod?

2021-05-19 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min bror har bott hemma hos mina föräldrar. Mamma gick bort 2010 o pappa 2014. Efter pappas bortgång fick jag ut min del av hans bankmedel. Jag hämtar en del av grejer som var mina sedan jag var liten men inte allt. Vi delade upp lite småsaker, men sen blev min bror sjuk o väntade till bättre tillfälle. Nu förde jag på tal att vi måste dela resten, men nu menar han att det gått så många år så nu anser han att det som finns kvar i huset är hans. Har jag någon rätt att få ut min del av möbler och andra grejer? Tror inte att värdet pengamässigt är stort utan det är mest för att det varit mor och fars saker
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Jag kommer vidare att utgå från att ett bouppteckning och arvskifte har gjorts och godkänts. Som utgångspunkt så ska arvet till vardera arvinge betalas/ges ut när bouppteckningen är gjord och arvskifteshandlingen är godkänd (23 kap. 4 § ÄB). Jag förutsätter att detta redan skett då du fått ut en del av ditt arv. Det finns dock inga regler i ärvdabalken angående när eller inom vilken tidsperiod en dödsbodelägare måste hämta ut bland annat lösöre från dödsboet. Så din bror kan inte invända med att du väntat för länge och du har således rätt till din del av arvet. Ifall ni inte kommer fram till en lösning kan jag rekommendera att du vänder dig till kronofogden och begära handräckning, mer om det finns här. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Arvskifte mellan gemensamma barn och särkullbarn

2021-04-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Mina vänner undrar över vad som händer efter den andre dör. mannen har 2 barn (a, B) med sig och kvinnan har ett barn med sig (c) sedan har de 3 gemensamma barn. (d, e, f).Säg att det är en miljon i boet: 1) Hur fördelar det sig om mannen dör först:2) Hur fördelar det sig om kvinnan dör först:3) Får de barn som inte är gemensamma något efter den person som avlider sist?De delar väl först på boet och särbarnen endast får ut sin laglott?Men den andra fjärde delen. Får de del av den när den andra personen avlider?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att på ett generellt sätt beskriva hur arvskifte går till då de flesta av dina frågor glider in i varandra och är väldigt lika. Senare kopplar jag samman det med situationen du beskriver. Jag kommer vidare att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) och Äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara din fråga. Som utgångspunkt upprättas i första hand en bodelning när ett äktenskap upplöses (9 Kap 1§ Äktenskapsbalken). Huvudregeln vid bodelning är att all egendom som inte är enskild egendom ska vara giftorättsgods enligt 7 Kap 1§ ÄktB och därmed delas lika mellan makarna (11 Kap 3§ ÄktB). I detta fall ska 500.000 gå till vardera make, i och med att det gemensamma boet var 1 miljon. Som utgångspunkt vid arvskifte ärver efterlevande make all egendom vid den förstes död. Ett undantag till detta är ifall särkullbarn (barn som endast tillhör ena maken) finns, de har isåfall rätt att få ut sin arvslott direkt, såvida inte testamente förhindrar det (3 kap 1 § ÄB). De kan även avstå sin rätt till sin arvslott för att istället få ut den senare vid efterlevande makes död. I sådana fall ärver efterlevande make all egendom med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Denne kan då fritt förfoga över tillgången men får inte testamentera bort den.1. Så ifall Mannen dör först så ärver som utgångspunkt efterlevande make dennes 500 000 med fri förfoganderätt. Här kan den först avlidne makens särkullbarn få ut sitt arv om de vill. De kan även välja att avstå arvet för att senare få ut det när efterlevande make dör. I detta fall har barn A & B rätt till 1/5 vardera av dem 500 000 (det ska delas lika på mannens alla barn 2 kap 1 § ÄB). Resterande 3/5 går till efterlevande make som med fri förfoganderätt får ärva det, för att det senare ska gå i arv till de tre gemensamma barnen (d,e och f).2. Detsamma gäller om kvinnan avlider först, enda skillnaden är att hon har ett särkullbarn som då ärver 1/4 av hennes 500 000. Resterande 3/4 går till efterlevande make för att senare delas ut till (d,e och f). 3. Den först avlidnes Särkullbarn har rätt att avstå från sitt arv efter dennes död för att senare få ut hela sitt arv efter den efterlevandes död, de har även rätt att få ut det direkt. Särkullbarnen ska som huvudregel få ut sin arvslott från sin förälder som alla andra barn men om ett testamente förhindrar det kan de kräva ut sin laglott (7 kap 3 § ÄB). Särkullbarn är alltså alltid försäkrade sin laglott, som utgör halva arvslotten.4. Ifall särkullbarn valt att inte ta ut sitt arv i början ska de få ta ut sin andel av arvet som tillhörde deras förälder vid efterlevandes bortgång. Det utgör hälften av efterlevandes hela egendom och de ärver sin egen andel av den halvan, t ex barn C ärver 1/4 av hälften av efterlevande makes hela egendom (3 kap 2 § ÄB). Detta för att efterlevande make ärvde hela den först avlidne makens egendom, som utgjorde hälften av deras gemensamma bo.Jag hoppas du fått svar på dina frågor och tack för att du vände dig till Lawline!

Gemensamma barns rätt till efterarv gentemot särkullbarn

2021-05-28 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Jag har 4 barn, 2 st från ett tidigare äktenskap samt 2 barn min då nye man och jag fick tillsammans. Vi köpte ett hus januari 1991, våra flickor är födda 1990 och 1991. Min man dog dec 1991. Huset blev skrivet endast på mig eftersom jag satt kvar i orubbat bo. Julen 1992 brann huset ner. Valde att bygga nytt hus på samma tomt. Nu undrar jag, ska mina 2 sistfödda flickor ha en större del av fastigheten ( arvdel efter sin far) än sina halvsyskon? Eller gäller det inte längre eftersom jag byggt nytt? Det blev ingen vinst på gamla huset, utan försäkringsbolaget stog för uppbyggnad av nya huset men det har samma fastighetsbeteckning/Med vänlig hälsning
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer främst att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) och äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara din fråga. Jag kommer på ett generellt plan förklara vilken arvsrätt alla barnen kommer att ha i händelse av din bortgång. Som utgångspunkt när ett äktenskap upplöses ska en bodelning upprättas (9 kap. 1§ ÄktB).Vardera makes giftorättsgods ska då delas lika mellan dem (10 kap.1§ ÄktB). Därmed förutsatt att ni inte haft enskild egendom ska båda makarna erhållit hälften av det gemensamma giftorättsgods i bodelningen (huset inkluderat). Vid ena makens död kommer den efterlevande maken att ärva allt med fri förfoganderätt innan arvingarna (3 kap 1 § ÄB). I och med att hälften av efterlevande makes sammanlagda egendom tillhör den först avlidne så har den först avlidnes arvingar rätt till hälften av efterlevande makes gemensamma egendom vid dennes bortgång, (3 kap 2 § ÄB). Så utöver 50% av din sammanlagda egendom (arvet från din make) kommer era 2 gemensamma barn ytterligare att ärva 1/4 var av egendomen som du ursprungligen fått från bodelningen och endast tillhör dig, detta tillsammans med dina 2 barn som inte är gemensamma (1/4 till samtliga av dina barn). Era gemensamma barn kommer således oavsett om det nya huset anses vara en surrogat (trätt i det andra husets ställe) eller inte ha rätt till 50% av din sammanlagda egendom (arvet efter deras far). I och med att huset är en del av din egendom kommer även 50% av det att tillfalla dem som arvsandelen från deras far. Så ja, de 2 gemensamma barnen har en större arvsrätt till din sammanlagda egendom än de 2 barnen som endast tillhör dig. Så om man leker med tanken att huset är den enda tillgången i dödsboet så kommer de gemensamma barnen äga en större andel av det. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vänder dig till Lawline! Ifall du har andra frågor eller funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga!

Får arvingar ta ut egendom från dödsbo innan bouppteckningen är klar?

2021-05-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min sambos mor har avlidit hon var änka han är ensam arvinge och inget testamente finns. Får han röra lösöret innan bouppteckning är klar?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer främst att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Jag kommer att utgå från att du med "röra" menar ta egendomen i anspråk, ifall du syftade på något annat är du mer än välkommen att ställa en ny fråga. Regler om bouppteckning tas upp i Kap 20 Ärvdabalken. En viktig utgångspunkt vid bouppteckning är att dödsboet (den avlidnes egendom) är en egen juridisk person, det tillhör således ingen annan än själva dödsboet som då äger alla tillgångar. Arvingar kan alltså inte ta egendomen från dödsboet innan bouppteckningen är klar då egendomen rent juridiskt inte tillhör arvingarna. Detta är bland annat för att en bouppgivare (den som vårdar egendomen) ska lämna uppgifter om boet så som det såg ut efter den avlidnes bortgång. Detta ska ske sanningsenligt och bouppgivaren ska vidare dokumentera alla tillgångar som fanns i boet vid dagen för dödsfallet (20 kap 6 § Ärvdabalken), ifall dessa uppgifter då inte stämmer för att en tagit ut tillgångar kan fråga om bedrägeri uppkomma, bouppgivaren ska således svära på heder och samvete att uppgifterna stämmer. Sammanfattningsvis kan man säga att dödsboet är en egen juridisk person, alltså tillhör inte egendomen arvingarna och därför har en arvinge ingen rätt att ta ut egendom från dödsboet innan bouppteckningen är klar. Så svar på din fråga är Nej det är inte tillåtet för arvingar att ta ut egendom ur dödsboet innan bouppteckningen är klar. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan äktenskapsförord ändra testamente?

2021-04-30 i Testamente
FRÅGA |Hej,vi är gifta sdan drygt 10 år och skrev då ett testamente.Den av oss som överlever den andre skall med fri förfoganderätt all den avlidnes kvarlåtenskap.vår önskan är att den först avlidnes bröstarvingar väntar med att kräva sin laglott.Nu vill vi göra ett äktenskapssförord där var och en gör sinna bankkonton till enskild egendom.Vad händer med testamentetmvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) och Äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara din fråga. Jag utgår från att du vill veta ifall något sker med själva testamentet ifall ni skriver ett äktenskapsförord om att viss egendom ska vara enskild. Ifall det är några andra funderingar eller oklarheter med tolkningen av frågan får du jättegärna återkomma med en ny fråga. Något viktigt att beakta i denna situation är att äktenskapsförord och testamente berör två helt olika saker och den ena utesluter således inte den andra. Ett äktenskapsförord är som du nämner till för att reglera makarnas diverse egendomar och föreskriva vad som ska anses vara enskild egendom eller giftorättsgods. Äktenskapsförordet har således endast effekt vid själva bodelningen (7 kap 3 § äktenskapsbalken). Medan testamentet reglerar testators vilja om vad som sker men egendomen efter dennes bortgång. I ert fall kommer efterlevande make fortfarande att ärva allt vid den först avlidnes bortgång enligt vad som är föreskrivet i testamentet, även om äktenskapsförord finns. Så testamentet förblir detsamma och kommer ha samma innebörd. Efterlevande make kommer ärva all egendom, både giftorättsgods och den enskilda egendomen med fri förfoganderätt. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan gåva istället ses som förskott på arv?

2021-04-29 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, Min farmor och farfar skrev för några år sedan över sitt hus på min farbror genom ett gåvobrev. Mina farföräldrar hade tre barn barn, min farbror, min faster och min far (som efter överlåtelsen har gått bort). Efter överlåtelsen fortsatte min farmor och farfar att bo i huset under flera år fram till nu när de ska flytta till ett seniorboende. Är detta att anse som ett förskott på arv? Kan jag begära att husets värde ska inkluderas i en framtida arvsfördelning?Tack på förhand.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) och juridiska doktrin för att besvara din fråga. Som utgångspunkt ska egendom en arvlåtare lämnar till sina bröstarvingar räknas som förskott på arv. Undantaget är ifall arvlåtaren har föreskrivit att det inte ska ses som ett förskott, ett gåvobrev är en sådan föreskrift. Därmed ska det som utgångspunkt inte ses som ett förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Dock kan en angripa denna form av gåva, anledningen är att den kan jämställas med ett testamente. Ifall en gåva ges ut med ett villkor om att gåvogivaren ska ha nyttjanderätt till den kan den istället betraktas som ett testamente och kan då angripas av bröstarvingar (7 kap. 4 § ÄB). Som barnbarn räknas en också som bröstarvinge (2 kap. 1 § ÄB). Det som sker är att en jämkar gåvan för att få ut sin laglott. Enligt den juridiska litteraturen innebär det att gåvan istället kan räknas av som ett förskott på arv (6 kap 1 § ÄB). Värt att beakta är att förskott på arv inte återbärs (6 kap 4 § ÄB) men avräknas från arvtagarens arv. Ifall det inte skulle kunna avräknas som ett förskott på arv kan reglerna i 7 kap. 4 § ÄB istället tillämpas. Då kan en istället genom det förstärkta laglottsskyddet jämka gåvan och återföra den till kvarlåtenskapen (7 kap. 4 § ÄB). Då har du som bröstarvinge rätt att utkräva din laglott som utgör hälften av arvslotten (7 kap 1 § ÄB). Talan mot gåvotagaren måste dock ske inom ett år efter det att boupptäcknigen för arvlåtaren avslutats (7 kap 4 § 2 stycket ÄB). Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!