När kan efterlevande make sitta i oförändrat bo?

2021-01-30 i Testamente
FRÅGA |Hej ! Jag är en gift kvinna på 63 år. Mina föräldrar och syskon lever inte längre, inte min dotter heller. Jag har 3 syskonbarn. Om jag dör före min man, måste det då finnas en arvinge efter mig, eller ärver enbart min man mig automatiskt ? Kan jag i annat fall testamentera bort mina syskonbarn ? Kan min man sitta i oförändrat bo efter mig ? Min man har 3 barn vuxna barn. Kan han skriva testamente så jag får sitta i oförändrat bo tills jag dör om han dör före mig ? Kan vi skriva ett gemensamt testamente där det framgår att vi vill sitta i oförändrat bo?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga handlar om arvsrätt och bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637)blir tillämpliga på din situation. Jag utgår från att dina tre syskon barn är de enda besläktade arvtagarna. Som huvudregel ska efterlevande make ärva den avlidne makens/makans egendom med fri förfoganderätt vid dennes bortgång 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Alltså ärver din make allt efter din bortgång. Dina syskonbarn tillhör den andra arvsklassen 2 kap. 2 § ÄB och har därmed även arvsrätt efter efterlevande makes bortgång 3 kap. 2 § ÄB. Så dina syskonbarn har arvsrätt i händelse av att din mans bortgång, och det gäller andel efterlevande make ärvt av dig. I och med att egendomen innehas med fri förfoganderätt innebär det att din man inte får testamentera bort egendomen men har rätt att fritt förfoga över den. Du kan testamentera bort dina syskonbarn, de enda som inte helt kan testamenteras bort är bröstarvingar, så det är fullt möjligt att göra dina syskonbarn arvslösa. Din make kommer som sagt automatiskt att ärva efter dig, det innebär att han sitter i oförändrat bo tills hans bortgång då dina syskonbarn ärver. Ifall du vill att din make ska ärva med full äganderätt över egendomen utan att den ska gå vidare till dina syskonbarn i händelse av hans bortgång så måste du testamentera arvet till honom. När det gäller din makes barn har dem rätt till arv i händelse av hans bortgång i och med att de är bröstarvingar, de utgör isåfall särkullbarn och har rätt till sitt arv 2 kap. 1 § ÄB. Ifall din man testamenterat bort all egendom till dig så har dem ändå rätt att jämka testamentet och kräva sin laglott som utgör hälften av sin arvsrätt 7 kap. 1 & 3 § ÄB. Du kan således inte sitta i oförändrat bo ifall hans barn kräver sin laglott. Detsamma gäller ifall ni skriver ett inbördes testamente, särkullbarnen har alltid rätt att kräva sin laglott ifall egendomen testamenterats bort. Jag hoppas du fått svar på dina frågor och tack för att du vände dig till Lawline!

Arvsrätten för bröstarvingar

2020-12-31 i Arvsordning
FRÅGA |Jag har en hel del riktigt gamla saker som tillhörde min mormor och morfar. Det gäller fotoalbum, böcker, olika dokument såsom betyg och intyg, vissa textilier. De har inget värde, bortsett från att för mig har de förstås ett stort affektionsvärde. Dessa saker har varit i min mors ägo i snart 50 år och nu är de mina. Jag har inga syskon. Nu börjar släkten visa intresse för sakerna, och en släkting har redan varit här och tagit en bok som han menade att han borde få. Jag vill veta om jag har rätt att behålla de här sakerna eller om mina släktingar kan kräva att få dem.Jag måste få vara anonym för att inte riskera att stöta mig med släkten.Tacksam för svar.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att tillgångarna tillhört dina morföräldrar men ägts av din mor tills nu, det framgår inte av omständigheterna om hur dem skiftat äganderätt men i och med att släktingar kräver rätt till tillgångarna utgår jag från att det handlar om att sakerna gått i arv. Jag kommer beskriva arvsordningen i ditt fall för att beskriva hur din rätt ser ut. Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalkens (ÄB). När det gäller arv så är bröstarvingar den första arvsklassen, med bröstarvingar menas barn till den avlidne (2 kap.1 § ÄB). Bröstarvingar ska då först ärva från den avlidne och ifall en bröstarvinge går bort ärver dennes barn. Så ifall dina morföräldrar hade flera barn utöver din mor så skulle arvet delas lika på dem också, såvida inte ett testamente förordnat något annat (2 kap. 1§ andra stycket ÄB). Men av frågan framgår att din mor haft tillgångarna i runt 50 år så jag antar att de tillhört henne. Ifall så är fallet ska du enligt den legala arvsordningen ha rätt till din mors arv i och med att du inte har några syskon. Om däremot det funnits fler arvsberättigade, t ex om din mor haft syskon så har dem även rätt till en del av arvet, dock bör en sån rätt hävdas vi själva bouppteckningen. Det finns dock inte tillräckligt med information för att jag ska gå djupare in på det. Så med förutsättningen att din mor haft äganderätten till dessa tillgångar och inget annat förordnats i ett testamente så är det du som ska ha full arvsrätt utifrån 2 kap. 1§ ÄB. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan arvtagare avstå från rätten till arv eller testamente?

2020-12-23 i Arvsavstående
FRÅGA |Min exmans tvillingbror i Köpenhamn har avlidit. Han har testamenterat allt kvarlåtenskap till mina (och min sedan flera år avlidne exmans) fyra vuxna barn. Min ex-svåger var ogift och hade inga egna barn. Kan mina barn avsäga sig arvet eller skänka allt till välgörenhet? Vi tror inte att det finns något av särskilt stort värde i dödsboet. Eftersom vi bor i Sverige blir detta extra komplicerat i coronatider då ingen av dem kan resa till Köpenhamn och ta hand om sin onkels hem och lösöre. Han var dessutom en samlare och att tömma hans hem skulle vara en mardröm för dem och förenat med stora kostnader för resa, logi och förlorad arbetsinkomst i samband med ledighet från deras arbeten.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag definierar din fråga som att du vill veta ifall det går att avstå från att ta emot det testamenterade arvet från din ex-svåger. Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken för att besvara din fråga. Huruvida det går att skänka arvet till välgörenhet så finns endast bestämmelser i Ärvdabalken angående möjligheten för den allmänna arvsfonden att ta del av arvet, men det sker endast ifall det inte finns andra som är arvsberättigade efter arvlåtarens bortgång (5 kap. 1§ ÄB). En arvinge har rätt att avstå både dennes rätt till arv genom Ärvdabalken eller vad som följer av testamente (17 kap. 2§ ÄB). Konsekvenserna av ett arvsavstående är att den som egentligen har rätt till arv genom arvsfördelning utifrån Ärvdabalken eller genom testamente avsäger sig denna rätt. Detta görs efter arvlåtarens bortgång. När en arvtagare avstår från sin rätt till arv fördelas arvet som om arvtagaren avlidit alltså utifrån arvsreglerna i (2 kap. 2§ ÄB). Det är inte reglerat i lag hur ett avstående av arv görs men i den juridiska litteraturen sägs att det ska förhålla sig om en skriftlig viljeförklaring signerad av den som vill avstå sitt arv och det ska ske efter arvlåtarens bortgång. Det skriftliga arvsavståendet ska lämnas in till skatterätten. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Ska egendom som arvlåtare gett till bröstarvingar under sin livstid ses som förskott på arv eller gåva?

2020-11-29 i Förskott på arv
FRÅGA |Gåva eller förskott på arv?För ca 10 år sedan lånade vi ut 500.000 kr till var och en av våra två döttrar, när de köpte sina första lägenheter. De betalade ränta de första åren, men sedan tyckte vi att de inte behövde betala mer ränta till oss.I vinter har vi tack vare lägenhetsförsäljning möjlighet att ge dem 1 miljon kr var, som de kommer att använda till lägenheter/hus.Ska vi skriva gåvobevis på att de fått vardera 1,5 miljoner kr av oss? Eller räknas det som förskott på arv och det står i testamentet att det de ärver är enskild egendom? Båda har sambo och barn.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vare sig pengarna ni gett era barn ska ses som gåva eller förskott på arv och dessutom vad konsekvenserna av dem olika utfallen kan bli. Jag tänker även ta upp vilka handlingsalternativ ni har i er situation. Frågan behandlar arv så det tillämpliga lagrummet är Ärvdabalken (ÄB). Förskott på arv eller gåva? När det gäller egendom arvlåtaren gett till sina bröstarvingar under livstiden är huvudregeln att det ska presumeras vara ett förskott på arv. Undantaget är ifall det är föreskrivet att det handlar om en gåva eller att det av omständigheterna måste framgått att det varit avsett som gåva (6 kap. 1§ ÄB). Utgångspunkten när det gäller gåvor är att det ska vara en benefik överlåtelse, alltså utan någon form av motprestation, vilket gör att dem 500.000 kronorna ska ses som förskott på arv. Lån som är förenat med vanliga villkor som ränta ska också ses som förskott på arv, vilket framgår av NJA 1941 s. 62. I förarbeten sägs dock att ifall lånet skulle avskrivas så kan det ses som en gåva. Konsekvenserna Ifall pengarna (i det här fallet) skulle ses som ett förskott på arv hade följden blivit att det dras från bröstarvingarnas rätt till deras arvslott (6 kap. 1§ andra stycket ÄB). Ifall det dock ses som en gåva så undantas det från arvskiftet och det blir inte ett avdrag på deras arv med värdet av egendomen. Ifall det finns flera berättigade arvtagare (i det här fallet andra bröstarvingar) som inte fått förskott så resulterar förskott på arv att era två döttrar redan fått en del av arvet och därmed får mindre i arvskiftet efter. Ifall ni vill att det ska betraktas som gåvor kan ni förskriva det i testamentet. Av förarbeten till paragrafen framgår det att ifall avsikten inte var att det skulle betraktas som ett förskott på arv ska det antas vara en gåva. En sådan avsikt kan framgå genom att skrivas i en gåvohandling eller i testamente (ifall ni gör detta så se till att skriva att även gåvan utgör enskild egendom). Värt att nämna är dessutom att avsikten inte nödvändigtvis måste ha framkommit vid gåvotillfället utan det kan förskrivas senare. SammanfattningHuvudregeln är att egendom bröstarvingar får av arvlåtaren under livstiden ska ses som förskott på arv. Följden blir att ifall det funnits andra arvtagare som inte fått samma mängd av egendomen så hade förskottet dragits av, men i och med att döttrarna fått lika mycket och jag utgår från att det bara är dem två som är bröstarvingar så ska de inte spela roll vid arvskiftet mellan dem. Eftersom ni skrivit i testamentet att det är enskild egendom blir det inte en del av en eventuell bodelning (7 kap. 2§ 4:e punkten Äktenskapsbalken). Ni kan även skriva det som en gåva genom en gåvohandling eller i testamentet så att det betraktas som en gåva och undantas ur arvskiftet. Även här ska det föreskrivas att det ska vara enskild egendom (7 kap. 2§ 2:a punkten Äktenskapsbalken). Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Går testamente före halvsyskons rätt till arv?

2021-01-16 i Testamente
FRÅGA |HejJag är ogift och har inga barn samt bor själv.Jag har en halvsyster på min mors sida och en halvbror på min fars sida.Jag undrar nu ifall jag kan välja att min flickväns dotter ska ärva allt mitt, och att inget ska gå till mina halvsyskon. Om det är möjligt hur ska jag då tillväga för att så ska ske?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt arvsordningen i ärvdabalken ska arv i 2:a led gå till arvlåtarens föräldrar, alltså om arvlåtaren inte har bröstarvingar (barn). Ifall även föräldrarna till arvlåtaren är döda så ska arvet gå till syskon och halvsyskon (2 kap. 1 § & 2 kap. 2 § ärvdabalken).I ditt fall kan du dock välja att testamentera bort hela din kvarlåtenskap till din flickväns dotter i händelse av din bortgång. Då har ingen annan rätt till din kvarlåtenskap förutom din flickväns dotter. Halvsyskonen har inte heller rätt till laglott då den rätten endast hänför sig till bröstarvingar 7 kap 1 § ärvdabalken. Sammanfattning Du kan välja att testamentera bort all din kvarlåtenskap till din flickväns dotter, då får dina halvsyskon ingen rätt till ditt arv och din flickväns dotter ärver således allt i händelse av din bortgång. Ifall du behöver juridisk hjälp av mer specifik art om hur du skriver ett testamente rekommenderar jag dig att boka tid med vår juristbyrå här, eller ringa oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10:00-16:00Hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Hur beräknas bröstarvingars laglott ifall ett förskott på arv givits?

2020-12-30 i Laglott
FRÅGA |Hej!Min far har gått bort och efterlämnar 2 särkullbarn sin fru och deras gemensamma barn samt hennes 2 barn från tidigare. Testamentet är skrivet så att särkullebarnen endast får ut sin laglott. Hur räknar man ut det om det gemensamma barnet har fått en fastighet som gåva som ska vara förskott på arvet.Fastigheten är värd 800000 och de övriga tillgångarna i arvet 1000000?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga utifrån att det handlar om din fars 2 särkullbarn och det gemensamma barnet. Jag räknar inte med fruns särkullbarn då de inte utgör din fars egna, men principerna i beräkningen är det samma oavsett antalet barn. Vidare utgår jag från att du vill veta hur en räknar ut själva laglotten för barnen. I och med att det handlar om arv och testamentsrätt kommer jag utgå från bestämmelserna i Ärvdabalkens (ÄB) för att besvara frågan. Som utgångspunkt i Ärvdabalken ska alla barn vare sig det är särkullbarn eller gemensamma ärva lika mycket (2 kap. 1§ andra stycket ÄB). Ett undantag från den regeln är om något annat förordnas enligt testamente. När det gäller förskott på arv gäller att det arvlåtaren givit en bröstarvinge under livstiden ska avräknas som ett förskott på arv såvida inget annat är föreskrivet (6 kap 1§ ÄB). Avräkningen innebär att värdet på förskottet ska läggas till hela kvarlåtenskapen för att beräkna alla bröstarvingars arvslotter. (Den som fått förskott har ingen skyldighet att återbära värdet, oavsett om det överstiger dennes arvslott eller inte, framgår av 6 kap. 4§ ÄB). I praktiken innebär det att vid beräkning av arvslotten utgår en från att kvarlåtenskapen utgör 1800 000 kr (6 kap. 5§ ÄB). Arvslotten är alla bröstarvingarnas lika lott, alltså 600 000 kr (1800´/3). Men som jag nämnde innan bryter testamente arvsrätten, alltså ska endast laglotten ges till dem två särkullbarnen, laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1§ ÄB). Det slutliga resultatet blir då utifrån ovanstående omständigheter att särkullbarnen ska få hälften av arvslotten alltså 300 000 kr vardera. Resterande värde går till efterlevande make med fri förfoganderätt, såvida inte testamente föreskriver något annat. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Går det att jämka förskott på arv?

2020-12-21 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Vår ena förälder som hade en skogsfastighet som enskild egendom, har gett den till ena barnet som förskott på arv. Vi andra syskon visste inget alls om detta. Båda föräldrarna lever. Men vid en bouppteckning i framtiden kommer vi andra begära jämkning,då det inte på långa vägar finns något motsvarande värde till oss. När kan vi begära jämkning? När den föräldern avlider, eller när båda gott bort?Tacksam för svar.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga tar sikte på arvsrätt, jag kommer därför besvara frågan utifrån bestämmelserna i Ärvdabalken (hänvisas till som ÄB). Som huvudregel ska vid ena makens bortgång efterlevande make ärva all egendom med fri förfogande innan gemensamma barn, det framgår av den legala arvsordningen (3 kap. 1§ ÄB). När det gäller förskott på arv är utgångspunkten att det arvlåtaren gett en bröstarvinge under livstiden ska räknas som ett förskott på arv såvida inget annat är föreskrivet (6 kap 1§ ÄB). Av omständigheterna att döma ska fastigheten räknas som ett förskott på arv. Skogsfastigheten som ena barnet fått ska avräknas från arvet efter den först avlidne maken (6 kap. 1§ andra stycket ÄB). I praktiken innebär detta att den som fått förskott får räkna bort värdet av förskottet från arvslotten (arvslotten är bröstarvingarnas lika rätt till arvet, alltså arvet delat på antalet barn) och endast behålla mellanskillnaden (6 kap. 3§ och 5§ ÄB). I händelse av att värdet på förskottet är större än arvslotten finns dock ingen skyldighet för arvtagaren att lämna tillbaka överskottet (6 kap. 4§ ÄB). I och med att arvlåtaren har fri förfoganderätt (rätten att fritt utnyttja sin egendom) så är ett förskott på arv inget bröstarvingar kan jämka, såvida det inte kränker deras rätt till laglott. Laglotten är hälften av arvslotten och är en form av garanterat värde som bröstarvingar är berättigade till (7 kap.1§ ÄB). Sammanfattning Så genom att ge ett förskott på arv bryter inte arvlåtaren mot några regler. Konsekvenserna av förskottet blir att arvtagaren får värdet borträknat från sin arvslott vid en potentiell bouppteckning. Ifall värdet av fastigheten understiger arvslotten får barnet behålla mellanskillnaden. Ifall värdet på fastigheten överstiger arvslotten kommer inte barnet få ta ut mer i arv, dock har denne inte heller en skyldighet att återbära något av fastighetens värde. Enda undantaget är ifall förskottet kränker resterande bröstarvingars rätt till laglott som utgör hälften av arvslotten, då finns det en möjlighet att jämka för att få ta del av laglotten och därmed ha en rätt till återbetalning (7 kap. 3§ ÄB). Detta kan göras vid bouppteckningen som sker vid efterlevande makes bortgång, det är inte förens då arvet fördelas på bröstarvingarna. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan testamente till gemensamma barns fördel inskränka efterlevande makens rätt till arv?

2020-11-23 i Testamente
FRÅGA |Kan jag skriva testamente till gemensamma barns fördel före efterlevande make?Vill att barnen ska få hela min andel.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I och med att frågan handlar om arv och testamente kommer Ärvdabalken (ÄB) bli det tillämpliga lagrummet.Som huvudregel ska vid ena makens bortgång efterlevande make ärva all egendom med fri förfogande innan gemensamma barn, det framgår av den legala arvsordningen (3 kap. 1§ ÄB). Dock finns det ett undantag från den legala arvsordningen vilket är testamente, som är det andra alternativet för att fördela arv.Genom att skriva ett testamente bortgår du från den legala arvsordning, du kan välja genom testamentet att fördela ditt arv så som passar dig bäst. I ditt fall kan du föreskriva att dina barn ärver direkt, vilket kommer betyda att din makes rätt att ärva försvinner och dina barn ärver allt i händelse av din bortgång.Dock finns det ett undantag till testamentet. Det är en sorts skyddsregel för efterlevande make som innebär att denne har rätt att ur kvarlåtenskapen vid ena makens död sammanlagt få ut egendom som är värd 4 gånger prisbasbeloppet. Alltså efter fördelningen av giftorättsgods ska efterlevande makes enskilda egendom plus dennes andel av giftorättsgodset uppgå till 4 gånger prisbasbeloppet (2020 är prisbasbeloppet 47300 kr, alltså 47 300 * 4= 189 200). Ifall efterlevande makens sammanlagda egendom understiger beloppet har denne rätt att dra av resterande del från barnens arv för att det ska bli 189 200 kr. Men ifall efterlevande make redan har den summan eller mer så förblir hen arvslös. (3 kap. 1§ andras stycket ÄB)SammanfattningDu kan genom ett testamente skriva över hela din egendom till dina barn vid händelse av din bortgång. De kommer då få allt och efterlevande make kommer bli utan arv ifall hen inte tas upp i testamentet, dock måste dennes sammanlagda egendom efter bodelning vara mer eller lika med 4 gånger prisbasbeloppet. Annars får hen dra av skillnaden från barnens arv för att få den summan.Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!