Kan man ändra i en avliden persons testamente?

2021-06-18 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min exmake har fått en testamente från hans syster han ägde allt hennes egendom och han blev alvarlig sjuk och har skrivit en ny testamente till hans exmaka sen han dog men inte hans syster som lever med demente sjukdom. Var ska han hände med testamente eftersom hans syster leve fortfarande, kan man ändra en testamente?
Linn Gustafsson |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din fråga handlar dels om huruvida det är möjligt att ändra i en avliden persons testamente, dels om testamentes rättsverkan när det berör en person med demens. Nedan kommer jag redogöra för om det går att ändra i den avlidnes testamente och sedan för rättsverkningarna av att den sjuke själv upprättar ett testamente.Kan man ändra i en avliden persons testamente?Nej, man kan inte ändra ett testamente efter testatorns bortgång.Har din exmake ägt hans systers egendom med full äganderätt så kommer den egendomen tillfalla hans exmaka enligt hans testamente. Syskon har heller inte någon lagstadgad rätt till laglott, vilket innebär att det är fullt möjligt för din exmake att testamentera bort all sin kvarlåtenskap till andra än hans syster. Är det däremot så att han endast förvaltat systerns egendom i egenskap av exempelvis förvaltare eller god man, så är egendomen inte hans egendom och kan därmed inte testamenteras bort i och med att det endast är möjligt att testamentera bort sin egna egendom.Testamente upprättat under påverkan av psykisk störning (demens)Vad gäller den egendom som din syster har rätt till kan hon skapa ett eget testamente under vissa förutsättningar.För att ett testamente ska vara giltigt så måste vissa formkrav vara uppfyllda, exempelvis ska testamentet vara skriftligt och bevittnat av två personer, annars är testamentet inte giltigt (10 kap. 1 § ärvdabalken och 13 kap. 1 § ärvdabalken). Vidare är ett testamente heller inte giltigt om det är upprättat under påverkan av psykisk störning (13 kap. 2 § ärvdabalken). Att någon lider av demens utesluter dock inte i sig möjligheten för denne att skapa ett testamente, eftersom sjukdomen inte nödvändigtvis innebär att personen i fråga inte förstår innebörden av vad den gör. En dement person kan alltså upprätta ett fullt giltigt testamente under förutsättning att personen i den stunden inte är påverkad av sin sjukdom.Din exmakes syster kan alltså skriva ett nytt testamente under förutsättning att hon förstår vad hon gör och övriga formkrav är uppfyllda.Har du ytterligare frågor och funderingar är du välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Vem får lösa in en utbetalningsavi till ett dödsbo?

2021-06-09 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej.Jag har gjort en dödsboanmälan för min far och denna är slutförd. Nu ungefär 4 månader senare har jag fått en utbetalningsavi på några tusen kronor för hans skatteåterbäring. Får jag lösa in denna?Mvh
Linn Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det inte finns något mottagarkonto för skatteåterbäringen att utbetalas till så skickar Skatteverket en utbetalningsavi som den du fått. Denna utbetalningsavi kan endast lösas in av den som har fullmakt för att företräda dödsboet. Är ni flera dödsbodelägare och ingen av er har fullmakt att företräda dödsboet krävs att alla delägare skriver under avin för att det ska gå att lösa ut pengarna.Framöver kan du som företräder dödsboet anmäla ett mottagarkonto. Här är det bara ett konto som ägs av dödsboet som kan användas som mottagarkonto.Skatteåterbäringen ska sedan fördelas mellan din fars arvingar på samma sätt som resten av hans tillgångar.Har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar

Förvaltning av arv till minderårig

2021-03-08 i Testamente
FRÅGA |Jag har barn som är minderåriga och jag inte lever ihop med pappan. Hur skall jag då vid händelse av min död vara säker på att barnet får min egendom. Jag vill inte att pappan skall kunna komma i åtnjutande av arvet. Kan jag skriva ett testamente där istället en särskild förvaltare utses och förvaltar arvet tills barnen kommer i ålder för att få delar av arvet. Tänker att de får det i "portioner" när de är över 20 år. Finns det andra (banker/förvaltare) som tar på sig denna särskilda förvaltning då jag inte har någon i min krets att utse/tillfråga?
Linn Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga rör minderårigas arvsrätt, vilket i första hand aktualiserar ärvdabalken och i andra hand föräldrabalken.Eftersom du och dina barns pappa inte lever tillsammans så antar jag att ni inte är gifta. Om det stämmer så omfattas ni således inte av 3 kap. 1 § ärvdabalken som ger den efterlevande maken rätt att överta kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Detta innebär i sin tur att det är dina barn som kommer ärva din egendom när du går bort (2 kap. 1 § ärvdabalken).I och med att dina barn är minderåriga så är huvudregeln att den som är under 18 år inte får råda över sin egendom mer än vad som framgår av lag eller villkor vid förvärv genom testamente (9 kap. 1 § föräldrabalken).Jag uppfattar inte av frågan om ni har gemensam vårdnad över barnen eller inte, men för frågan så utgår jag från det. Detta innebär att ni båda är barnens förmyndare (10 kap. 2 § första stycket föräldrabalken), vilket i sin tur gör att barnens pappa blir ensam förmyndare om du dör och därmed får förvalta barnens arv (10 kap. 2 § andra stycket föräldrabalken).För att den efterlevande föräldern inte ska få tillgång till barnens arv kan du upprätta ett testamente med villkor att rätten till egendomen kommer med särskild överförmyndarkontroll. Om arvet överstiger ett visst belopp sker detta automatiskt (16 kap. 11 § föräldrabalken). Har detta gjorts får medlen inte tas ut utan överförmyndarens samtycke (13 kap. 8 § föräldrabalken). Överförmyndaren är ingen du behöver utse själv, utan tillsynen utövas av överförmyndaren för den kommun där den som har förmyndaren är folkbokförd. Finns det ingen behörig överförmyndare för er kommun utövas tillsynen av Stockholms kommun (16 kap. 2 § föräldrabalken).Vid formulerandet av testamentet är det viktigt att formkraven för testamentet är uppfyllda. Dessa återfinns i 10 kap. ärvdabalken och innefattar bl.a. att testamentet ska vara skriftligt och bevittnat av två vittnen (10 kap. 1 § ärvdabalken).Sammanfattningsvis i ditt fall behöver du bara se till att upprätta ett giltigt testamente med villkor om överförmyndarkontroll och hur utdelningen ska se ut. På så sätt kommer pappan till dina barn inte få kontroll över arvet.Behöver du hjälp med att upprätta ett testamente rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid på http://www.lawline.se/boka.

Omvandla giftorättsgods till enskild egendom och särkullbarns rätt till arv

2021-02-08 i Enskild egendom
FRÅGA |Jag och min man äger en fastighet gemensamt. Nu vill vi skriva över hela fastigheten på enbart mej. Detta för att min man har särkullbarn. Och jag vill kunna bo kvar i huset vid en ev bodelning om han dör före mej. Hur gör man på enklaste vis. Räcker det med ett gåvobrev som registreras som äktenskapsförord. Vad säger hans särkullbarn. Kan detta överklagas av dom. Hur gör vi på enklaste vis. Tack för svar
Linn Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör bodelning under bestående äktenskap och särkullbarns arvsrätt, vilket gör äktenskapsbalken och ärvdabalken blir tillämpliga.Er gemensamma fastighet utgör giftorättsgods, vilket betyder att ni vid en skilsmässa eller ena partens bortgång kommer dela lika på fastigheten (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). Det som inte delas lika vid en bodelning är det som är er enskilda egendom (7 kap. 2 § äktenskapsbalken. För att något ska utgöra enskild egendom krävs att det framgår i ett äktenskapsförord. Om man fått egendomen ska det framgå av gåvobrev eller testamente.Ett äktenskapsförord kan användas för att mellan makar omvandla giftorättsgods till enskild egendom. Detta innebär att ni via ett äktenskapsförord kan reglera förhållandena så att fastigheten utgör din enskilda egendom och därmed inte ingår vid en bodelning (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Det är viktigt att äktenskapsförordet registreras hos Skatteverket för att det ska vara giltigt. Ett äktenskapsförord kan däremot inte användas för att överföra äganderätt, utan detta görs via bodelning under bestående äktenskap.Vad gäller särkullbarns rätt till arv så har de rätt att få ut sin andel redan vid sin förälders bortgång. En bröstarvinge (närmaste arvinge), i detta fall särkullbarnet, har alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten efter förälderns bortgång (10 kap. 1 § ärvdabalken). I och med att särkullbarnet har sin oinskränkta rätt till laglott så går det inte att utesluta särkullbarnet från arv. Om ni skriver över egendomen på dig så som det beskrivits ovan och det inte finns något arv kvar till särkullbarnet så träder det förstärkta laglottsskyddet in, vilket berättigar särkullbarnet till sin laglott från den som mottagit det som skulle blivit dennes arv (7 kap. 4 § ärvdabalken). Detta innebär att om det inte finns egendom kvar som täcker särkullbarnets laglott, kan den som mottagit egendom bli återbetalningsskyldig.Sammanfattningsvis kan ni via äktenskapsförord och bodelning under bestående äktenskap uppnå såväl äganderätt av fastigheten till dig som att den dessutom ska utgöra din enskilda egendom vid bodelning i fall av ena makes död. Detta innebär att den inte ska ingå i bodelningen, vilket får effekten att den inte blir föremål för särkullbarnets arv under förutsättning att särkullbarnets laglott täcks av annan egendom som dennes förälder får via bodelningen.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline!Med vänliga hälsningar,

Vad händer om någon inte skriver under arvskiftet?

2021-06-14 i Arvsskifte
FRÅGA |Min systers sambo har dött. De har ett testamente som säger att den efterlevande ärver allt. De har inga barn. Bouppteckningen är klar, sambons släktingar (mor och bror) har godkänt testamentet. Skatteverket säger att hon måste göra arvskifte. Vad händer om sambons mor och bror vägrar skriva på arvskiftespappren?
Linn Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken, vilken är den jag kommer använda för att besvara din fråga.Om en eller flera dödsbodelägare inte vill skriva på ett arvskifte kan det vara svårt att avveckla dödsbot och gå vidare i processen (23 kap. 4 § ärvdabalken). Den mest effektiva lösningen på ett sådant problem ur ett såväl ekonomiskt som tidseffektivt perspektiv är att komma överens. Tyvärr kan detta i vissa fall även vara det svåraste, vilket gör att man ibland får vända sig till det andra alternativet, nämligen att ansöka om skiftesman (23 kap. 5 § ärvdabalken).En ansökan om skiftesman, eller boutredningsman, ska göras till den tingsrätt där den avlidne var bosatt och ansökan kan lämnas in av en dödsbodelägare ensam. Skiftesmannen utreder situationen i fråga och beslutar hur tillgångarna ska fördelas. Beslut av skiftesman kan överklagas till tingsrätt. Detta alternativ garanterar i många fall ett avslut på dödsboet, vilket ofta är ambitionen. En nackdel är däremot att det kan vara kostsamt att genomgå den processen, alltså är detta alternativ inte att föredra i fråga om dödsbon som inte har tillräckligt med tillgångar för att det ska vara värt det.Sammanfattningsvis kommer alltså inte arvsprocessen kunna fortgå om mor och bror inte skriver på arvskiftet, innebärande att det finns två alternativ att ta sig vidare vilka är att komma överens eller ansöka om en skiftesman.Har du ytterligare frågor och funderingar är du välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Hur mycket ska särkullbarn ärva?

2021-06-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Jag o min man har 5 milj. Min man har särkullbarn, 3 barn. Hur mycket skall de ärva?
Linn Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arvsrätt regleras i ärvdabalken, vilken kommer användas för att besvara din fråga.Särkullbarn har samma arvsrätt som gemensamma barn, men med skillnaden att de har rätt att få ut sitt arv vid förälderns död, även om styvföräldern fortfarande är vid livet (3 kap. 1 § ärvdabalken). Skulle barnens far avlida före er så kan de alltså få ut sitt arv direkt efter bodelningen. Vid bodelningen läggs makarnas giftorättsgods samman och delas i två (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Med giftorättsgods menas all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). Skulle barnens far avlida först kommer alltså värdet av ert giftorättsgods delas i två och så ärver särkullbarnen den del som annars hade tillhört deras far, detta är deras laglott (7 kap. 1 § ärvdabalken). När efterlevande make sedan avlider kan särkullbarnen få ett s.k. efterarv vilket är det som finns kvar efter barnens förälder när efterlevande make gått bort.Särkullbarn kan dock välja att avstå arv till förmån för efterlevande make, vilket innebär att barnen får ut sin del av arvet när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ärvdabalken) och summan kan då ha ökat eller minskat i värde.Om vi för frågan säger att de 5 miljonerna som vi har nu är erat giftorättsgods kommer detta först delas lika mellan er, alltså 2,5 miljoner vardera. Sedan kommer de tre särkullbarnen ha rätt till en tredjedel vardera av de 2,5 miljonerna som deras far fått via bodelningen vid hans bortgång, alltså ca 833 333 kr. Vidare kan de få ytterligare en summa vid efterlevande makes bortgång om det finns egendom kvar, det s.k. efterarvet. Detta är dock under förutsättning att ingen av barnen avstår sitt arv till förmån för dig.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Avstå arv till förmån för efterlevande make

2021-02-09 i Efterarv
FRÅGA |Särkullbarn som avsäger sig rätten att ta ut arvet direkt?Min hustru har gått bort, bouppteckningen är klar. Vi har inga barn gemensamt, hon hade 4 barn jag har 2. Det finn lite pengar ca 800 000 totalt, det finns en fastighet nettovärde ca 1 200 000.Min avlidna hustrus 4 barn är ju särkullbarn i detta fallet. Om de vill ha ut sin andel nu ska de ha hälften, dvs ca 1 000 000 tillsammans.Om särkullbarnen avsäger sig sin rätt att ta ut arvet direkt, då har jag vi förutsätter samma summa som ovan) 2 000 000 som blir kvar när jag avlider.Fråga 1: Kommer de 6 barnen att dela detta lika eller kommer de 4 särkullbarnen att få dela på ena halvan och mina 2 barn den andra halvan?Fråga 2: Måste samtliga fyra särkullbarn avsäga sin rätt att ta ut arvet direkt eller kan de göra det var för sig, dvs några som tar ut det nu och de andra väntar?
Linn Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om särkullbarns arvsrätt och regler om detta finner vi i ärvdabalken (ÄB).Särkullbarn har, som bröstarvingar till den avlidne, rätt till sitt arv när deras förälder gått bort. Om deras omgifta förälder dör före dennes nya make har de alltså rätt att få sitt arv från den avlidne föräldern direkt. Särkullbarn kan dock avstå arvet till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att du kan få behålla din hustrus del av bodelningen med fri förfoganderätt. När den efterlevande maken i sin tur avlider har särkullbarnen som avstått sitt arv en efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att de särkullbarn som avstått sitt arv till förmån för den efterlevande maken har rätt att ärva en kvotdel av den efterlevande makens tillgångar som representerar den egendom som vid första makens död skulle tillfallit dem i arv. För att särkullbarnen som avstått arvet ska ha rätt till efterarv är det viktigt att de formulerat sitt avstående "till förmån för efterlevande make", annars kan de förlora rätten till efterarv.Din hustrus barn har ingen arvsrätt till dina tillgångar om de inte är tilldelade egendom via ditt testamente. Detta innebär att dina två barn ensamma kommer ärva den del av dina tillgångar som du ägt med full äganderätt (alltså inte egendom som varit din hustrus som hennes fyra barn avstått till förmån för dig).Som svar på din första fråga kommer de sex barnen inte dela lika på de tillgångar som du lämnar efter dig, utan särkullbarnen har efterarvsrätt till den egendom som du fått efter din hustru, medan dina två barn har arvsrätt till den egendom som varit din med full äganderätt.För att besvara din andra fråga så behöver inte samtliga särkullbarn avstå sitt arv för att det ska vara giltigt, utan de får var för sig avgöra hur de vill göra med sin andel av arvet.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline!Vänliga hälsningar,

Förbehåll om förköpsrätt till fastighet

2021-02-02 i Testamente
FRÅGA |Jag ska köpa en fastighet av min syster. När jag dör kommer mina barn att ärva fastigheten. Om de inte vill överta fastigheten vill jag att min syster får förköpsrätt (första tjing) att köpa tillbaka fastigheten från mina barn. Hur kan jag lösa det? Kan jag skriva något i mitt testamente?
Linn Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör arvs- och testamentesrätt. I denna situation finns det inte lagbestämmelser som reglerar området, utan man får se till juridisk praxis (dvs. tidigare avgöranden från HD).Att du önskar att din syster ska ha rätt att lösa ut fastigheten om dina barn inte vill ha sina andelar av den innebär att du vill belägga fastigheten med en förköpsklausul.I ett fall från HD (NJA 1990 s. 18) fastställs att det är möjligt att uppställa ett förbehåll om förköpsrätt om det sker via gåva eller arv. Detta innebär att det inte är juridiskt bindande att sälja fastigheten till någon med ett förköpsförbehåll, men det är giltigt under förutsättning att det skett via arv eller gåva.Min bedömning av din fråga, med utgångspunkt i ovan nämnda rättsfall, är således att det är möjligt för dig att skriva in detta förbehåll om förköpsrätt i ditt testamente med bindande verkan.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline!Vänliga hälsningar,