Är en fastighet man får i gåva av sina föräldrar förskott på arv?

2021-11-20 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag och min bror har en syster, dvs vi är tre helsyskon. Vi har samma föräldrar. Nu har vår syster fått ett fritidshus av våra föräldrar i gåva. Marknadsvärdet är 2-2,5 milj. Jag och min bror fick det stället 500 000 kr var.Får man göra så här?Det har inte pratats om att det är försitt på arv eller så, utan mer att det är synd om vår syster för att hon sitter i rullstol.
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om fastigheten kommer räknas som förskott på arv. Svaret hittar vi i ärvdabalken (ÄB) och jordabalken (JB). PresumtionsregelDet finns en presumtion för att gåvor som föräldrar ger sina barn under sin livstid ska ses som förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om inget annat framgår ska fastigheten räknas som förskott på arv. Vart det ska framgå att fastigheten inte ska räknas som förskott på arv är isåfall i det gåvobrev som måste upprättas när man ger bort en fastighet (4 kap. 29 § JB). Regler om hur ett sådant gåvobrev ska se ut för att vara giltigt finns i 4 kap. 1-3 §§ JB. Vad det innebär för digEftersom att din syster fått en fastighet (fritidshuset) i gåva utgår jag från att det har upprättats ett gåvobrev enligt bestämmelserna ovan. Om det inte står i gåvobrevet att gåvan inte ska ses som förskott på arv ses den som förskott på arv som kommer räknas av vid ett framtida arvsskifte. Detsamma gäller även för de pengar (500 000 kr var) som du och din bror fått i gåva förutsatt att det inte upprättats gåvobrev där det står att pengarna inte ska ses som förskott på arv.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen. Med vänlig hälsning

Ärver ett utomäktenskapligt barn född före 1970 sin far?

2021-06-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Har kollat på er sida på ett svar om arvsrätt föt utomäktenskapliga barn, men är inte säker på om jag fattade svaret rätt. Ärver ett utomäktenskapligt barn född före 1970 sin far? Fadern har erkänt faderskapet och lever fortfarande.
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar frågan vill du veta om ett utomäktenskapligt barn född före 1970 ärver sin far.1970 ändrades arvsrätten så att den blev samma för både inomäktenskapliga barn och utomäktenskapliga barn. För att barn som är födda innan 1970 ska få ärva enligt de nya reglerna gäller det att barnet är ett trolovningsbarn, det vill säga att modern var förlovad till fadern när barnet föddes alternativt att fadern avlagt en arvsrättsförklaring. En arvsrättsförklaring innebär att fadern förklarar att det utomäktenskapliga barnet ska ärva honom på samma sätt som barn inom äktenskap. Om ovanstående omständigheter inte är uppfyllda det vill säga, det är inte ett trolovningsbarn och ingen arvsrättsförklaring har skett kan barnet ärva sin far endast om:en annan dödsbodelägare än barnet självt, en boutredningsman eller den som sitter i boet inom tre månader från dödsfallet fått kännedom om arvingenom bouppteckningen förrättas senare, senast vid bouppteckningen fått kännedom om arvingenen anteckning har gjorts om barnet i arvlåtarens personakt (hos församlingen) före arvfallet, eller registrerats i folkbokföringen för arvlåtaren eller hos den person från vilken arvingen härleder sin arvsrätt.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen.Med vänlig hälsning

Vem blir betalningsansvarig för begravningskostnaderna om tillgångarna i dödsboet inte räcker?

2021-06-17 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag undrar om dödsboet saknar tillgångar kan man ju söka ekonomiskt bidrag hos kommunen. Men om begravningsfakturan överstiger bidraget. Är det hela dödsboet som är betalningsskyldig då, eller bara den personen som skrev under beställningen? Hela dödsboet satt med o beställde kista, blommor o dyl på begravningsbyrån men bara en i sällskapet skrev under fakturan.
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar omständigheterna på två olika sätt. Antingen har ni först ansökt och fått begravningsbidrag från kommunen eller så har ni inte gjort det än och funderar nu på att göra det. Oavsett tolkning vill du nu veta om alla dödsbodelägare ska betala det som bidraget inte täcker eller om det endast är den som skrivit under beställningen som är betalningsansvarig. BegravningshjälpOm tillgångarna i dödsboet inte räcker för att betala begravningskostnaderna finns det möjlighet att ansöka om bistånd till begravning från socialtjänsten i kommunen (4 kap. 1 § socialtjänstlagen). Detta bidrag ska räcka till en enkel men värdig begravning med bland annat dödsannons, gravsten och transport till gravplats. Socialstyrelsen rekommenderar ett belopp upp till ett halvt prisbasbelopp som 2021 motsvarar 23 800 kr. Skulder kan inte ärvasI Sverige kan man inte ärva skulder och om skulderna i ett dödsbo överstiger tillgångarna skriver man av de skulder som inte kan betalas. Begravningskostnader skrivs dock inte av. BetalningsansvarDen som skriver under beställningen för en begravning intygar att denna företräder dödsboet och blir därför skyldig att se till att fakturan för begravningen blir betald. Om tillgångarna i dödsboet eller det ekonomiska biståndet inte räcker blir alltså beställaren betalningsansvarig för det överstigande beloppet. SammanfattningOm tillgångarna i ett dödsbo inte räcker för att betala begravningskostnader finns det möjlighet att ansöka om bistånd från socialtjänsten i kommunen för en enkel men värdig begravning. I Sverige ärver man inte skulder men begravningskostnader skrivs inte av. Om tillgångarna i dödsboet tillsammans med ekonomiskt bistånd från socialtjänsten inte räcker för att betala kostnaderna för begravning blir den som åtog sig att se till att begravningskostnaderna blir betalda betalningsansvarig. Betalningsansvaret faller alltså på den som skrev under beställningen. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen. Med vänlig hälsning

Är kontanta medel egendom?

2021-07-27 i Testamente
FRÅGA |Möjlighet att skydda arvet från utmätning i utsökn.balken.I 5 kap. 5 § utsökn.balken står det att EGENDOM , som finns upptaget i testamente , ej fåröverlåtas eller bli föremål för utmätning.Fråga: Om arvet i testamentet enbart består av kontanta medel - är det att jämställa med egendom?alltså får ej bli föremål för utmätning?Tacksam för förslag på formulering i testamentet av ovanst.
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kontanta medelAll egendom som inte är fast egendom är lös egendom (motsatsvis 1 kap. 1 § jordabalken). Kontanta medel är således lös egendom och är alltså sådan egendom som kan upptagas i ett testamente med överlåtelseförbud som kan förhindra att egendomen utmäts. FormuleringDå formuleringen är mycket viktig för att ett överlåtelseförbud ska vara giltigt gentemot en utmätning rekommenderar jag att du kontaktar vår juristbyrå för tidsbokning. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen. Med vänlig hälsning

Hur fördelas arv när båda makarna har särkullbarn och ett gemensamt barn?

2021-06-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Har en fråga jag skulle behöva hjälp med.Make och maka med ett gemensamt barn. Maken har 3 st särkullebarn fån tidigare äktenskap och makan har också 3 st särkullebarn från tidigare äktenskap.Makan gick bort 2015. Hennes 3 särkullebarn fick ut sin laglott enligt lagens alla regler och det gemensamma barnets laglott gick till maken med fri förfoganderätt.2020 gick även maken bort. Nu till frågan: Hur räknas arvsandelarna ut då det gemensamma barnet skall ha ut sitt modersarv innan hen och 3 särkullebarn skall dela på resten? Inget testamente är skrivet och allt ska bara ske efter lagens alla regler.Tackar på förhand!
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur särkullbarnen och det gemensamma barnet ärver sina föräldrar utan testamente. Svaret hittar vi i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).Arvet efter makanNär en av makarna i ett äktenskap avlider upplöses äktenskapet och en bodelning ska göras (9 kap. 1 § ÄB). Bodelningen görs med utgångspunkt i egendomsförhållandena då makan avled (9 kap. 2 § ÄB). Vad som ska ingå i bodelningen är makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Vad som ingår i giftorättsgodset är som huvudregel all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Vidare ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB) genom att skulder räknas av (11 kap. 2 § ÄktB) och sedan slås återstående giftorättsgods samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Vid bodelningen fick maken ut sin del av boet med full äganderätt och kunde använda dessa pengar som han ville. Makans del av boet gick i arv till hennes bröstarvingar (2 kap. 1 § 1 stycket ÄB). Eftersom att makan hade 4 barn fick de 1/4 av arvet var (2 kap. 1 § 2 stycket ÄB). De 3 särkullbarnen efter makan fick ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Det gemensamma barnets arv gick till maken med fri förfoganderätt, maken fick alltså använda egendomen som denne vill men inte testamentera bort den (3 kap. 1 § ÄB).Arvet efter makenNär maken dött ska det gemensamma barnet först få delen av arvet efter makan som maken fick med fri förfoganderätt genom så kallat efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Efter detta ärver de 4 barnen (3 särkullbarn och det gemensamma barnet) sin far och får 1/4 var av det som återstår (2 kap. 1 § 2 stycket ÄB).Ett räkneexmpelOm det fanns till exempel 2 000 000 kr i giftorättsgods efter att det slagits samman delas det lika mellan makarna. Maken får då 1 000 000 (1/2) kr och makans särkullbarn samt gemensamma barn får då 250 000 kr (1/8) var. Särkullbarnen fick ut sitt arv direkt men eftersom att det gemensamma barnets far fortfarande levde och var gift med barnets mor går 250 000 kr till fadern som barnet istället kommer få ut i efterarv. Maken fick alltså 1 250 000 kr.När maken sedan dör får det gemensamma barnet först ut arvet efter sin mor genom efterarv på 250 000 kr. De 1 000 000 kr som finns kvar delas lika mellan makens 4 barn (3 särkullbarn och det gemensamma barnet) som alla får 250 000 kr var.SammanfattningNär makan dör sker en bodelning och maken får hälften av giftorättsgodset enligt ovan. Den andra hälften delas lika mellan makans barn men det är bara särkullbarnen som får ut sin del direkt. Det gemensamma barnets del går istället till maken och denna kommer få ut sin del när maken dör genom efterarv. När maken sedan dör får det gemensamma barnet först ut sitt efterarv från sin mor och resterande delas lika mellan makens 4 barn.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen.Med vänlig hälsning