Vem eller vilka ärver min son och kan arvsordningen ändras genom testamente?

2021-12-26 i Arvsordning
FRÅGA |Vår son har köpt ett hus med sin sambo, de äger hälften var. Inga gemensamma barn, hon har två barn sen tidigare. Bådas föräldrar är i livet och båda har också syskon. Inget testamente finns. Vem/ vilka ärver? Vad blir skillnaden om dom skriver ett testamente? Kan man ändra arvsgången som sambos genom testamente?Har en bekant som hävdar att det inte är någon större skillnad om man är sambos eller gifta, vilket jag tror. Vem har rätt?
Casper Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att din son har köpt ett hus tillsammans med sin sambo, att de inte har några gemensamma barn, men att sambon har två (barn) sedan tidigare och att du därför undrar (1) vem eller vilka som ärver samt (2) om arvsordningen kan ändras genom testamente.För att besvara din fråga kommer jag nedan tillämpa ärvdabalken (ÄB) och sambolagen (SamboL). Efterlevande sambo saknar arvsrätt Huvudregeln när en make avlider är att dennes kvarlåtenskap tillfaller hans eller hennes efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Detsamma gäller dock inte sambor, som – med andra ord – inte ärver varandra. Den efterlevande sambon har dock rätt till bodelning, vilket innebär att den s.k. samboegendomen ska delas lika mellan honom eller henne och den avlidne sambons dödsbo (8 och 18 §§ SamboL). Samboegendomen består i sin tur av sambornas gemensamma bostad och bohag (3 § SamboL). Om du vill läsa mer om vad som utgör sambors gemensamma bostad och bohag kan du göra det här.Den legala arvsordningen En avliden sambos kvarlåtenskap tillfaller alltså inte hans eller hennes efterlevande sambon, utan fördelas i stället enligt den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen är indelad i tre olika arvsklasser med olika förtursrätt till arv.I första hand ärver sambons barn kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Om något av sambons barn har avlidit, gäller i stället att barnets barn får träda i hans eller hennes ställe och ta arv från den framlidne sambon (2 kap. 1 § andra stycket andra meningen ÄB).Om arvlåtaren saknar både barn, barnbarn, barnbarnsbarn o.s.v., ärver sambons föräldrar kvarlåtenskapen (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Skulle någon av sambons föräldrar vara avliden, får sambons syskon dela på den förälderns lott i stället (2 kap. 2 § andra stycket första meningen ÄB). På samma sätt gäller att om ett syskon som ska ärva har avlidit, får syskonets barn träda i hans eller hennes ställe och ta arv från den avlidne sambon (2 kap. 2 § andra stycket andra meningen ÄB).Ett testamente kan sätta den legala arvsordningen ur spelPrecis som du nämner är det dock fullt möjligt för sambor att frångå den legala arvsordningen genom upprättande av testamente (9 kap. 1 § ÄB). I en sådan situation har sambons bröstarvingar (barn, barnbarn osv.) emellertid alltid rätt till sin s.k. laglott (7 kap. 1 § ÄB). Om du vill läsa mer om bröstarvinges laglott kan du göra det här. SlutsatsSlutsatsen är alltså att du har rätt – det är skillnad mellan makar och sambor. Makar ärver i regel varandra; det gör inte sambor. Din son och hans sambo kommer med andra ord inte ärva varandra och deras respektive kvarlåtenskap kommer i stället fördelas enligt den legala arvsordningen. Detta innebär att din sons del av huset kommer tillfalla hans föräldrar (om han saknar barn), medan hans sambos del av huset kommer tillfalla hennes barn. Den efterlevande sambon har dock alltid rätt till bodelning och det är även möjligt att – precis som du är inne på – ändra arvsordningen genom upprättande av testamente. I en sådan situation har sambons barn emellertid rätt till sin laglott. Hoppas att mitt svar var till hjälp och tveka inte att höra av dig igen om du har fler frågor!Vänligen,

Laglott och jämkning av testamente

2021-08-12 i Laglott
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga som jag ska försöka förklara så enkelt som möjligt!Jag har en mormor, hon är ej gift, utan sambo med nuvarande.Mormor har tre barn.Ett av hennes barn har avlidigt, (min mor).Jag har två syskon. Och om jag har förstått det rätt ifall mormor avlider, skulle arvet fördelas på mormors barn.Då ett av hennes barn är avliden, så går arvet till oss tre syskon istället.Om mormor och hennes sambo har ett skrivet traktamente, låt oss leka med tanken att hon har bestämt att tillgångar osv ska gå till hennes sambo, möjligtvis något till hennes kvarvarande barn.Kan man då ta detta vidare till jämkning då?Hoppas att ni förstod och jag tackar för mig!
Casper Eriksson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om du och dina syskon kan påkalla jämkning av er mormors testamente i fall hon skulle testamentera hela sin kvarlåtenskap till sin sambo eller någon annan. Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Kort om den första arvsklassen och istadarättenI svensk rätt fördelas den avlidnes kvarlåtenskap som utgångspunkt enligt den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen är indelad i tre olika arvsklasser med olika förtursrätt till arv. I första hand ärver arvlåtarens (d.v.s. den avlidnes) barn hela kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Har något av arvlåtarens barn avlidit gäller dock enligt den s.k. istadarätten att barnets barn får träda i hans eller hennes ställe och ta arv från arvlåtaren (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Precis som du nämner är det alltså du och dina syskon som kommer att få träda i er mors ställe och ta arv från er mormor. Laglott och jämkning av testamenteLaglotten utgör hälften av den arvslott som enligt lag skulle ha tillkommit bröstarvingen om ett testamente inte hade upprättats (7 kap. 1 § ÄB). För att få ut laglotten måste bröstarvingen emellertid påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från det att han eller hon erhöll del av testamentet (7 kap. 3 § första och tredje stycket ÄB). SlutsatsSlutsatsen är att eftersom er mor är avliden kommer mycket riktigt du och dina syskon få träda i hennes ställe och ta arv från er mormor. I och med att du, dina syskon och er mors syskon är bröstarvingar har ni alltid rätt att få ut era laglotter, även om er mormor testamentera hela sin kvarlåtenskap till sin sambo eller någon annan. För att få ut laglotten måste ni emellertid påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från det att ni erhöll del av testamentet. Vi på Lawline kan hjälpa dig! Om du behöver ytterligare hjälp rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan enkelt boka en tid här.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Har min pappas sambo, tillika fästmö, rätt att ärva honom?

2021-08-08 i Sambo
FRÅGA |Hej! Min mamma dog 2014 och pappa bor kvar i deras bostad (villa värderad till 2,4 miljoner), bil, motorcyklar och har kvar aktieportfölj på ett par miljoner + sparpengar osv. (jag och min syster har alltså inte fått ut arv efter mamma då pappa (79år) fortfarande lever) Det finns dessutom mycket i husen (2 hus) som är från våra mor- och farföräldrar förutom alla saker, möbler, smycken osv som är från våra föräldrar.För ca 3 år sedan träffade han en ny kvinna och de är idag sambor och förlovade. Hon flyttade till pappa i huset. Hon hade inte mycket utan bodde i en 2:a och tog med sig en del därifrån till huset. Hon har börjat prata mycket om att hon inte har något, att hon inte kommer att ha råd att flytta den dagen pappa dör osv. Nu senast kom det dessutom upp att hon inte tycker att pappa ska ligga i vår familjegrav. Men framförallt mycket prat om att hon inte äger något och att hon inte har pengar. Vår rädsla är att hon kan ärva honom och att vi då förlorar hus och ägodelar från honom och mamma. Pappa har inte skrivit något testamente. Kan hon ärva honom som det ser ut idag? Kan hon och hennes barn få del i pappas och mammas hus och ägodelar? (pengarna är inte lika viktiga) Både jag och min syster vill behålla huset då det är pappas mormor och morfars gamla hus. Och alla saker de har, har stort affektionsvärde för oss.
Casper Eriksson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att din pappa inte har förordnat om sin kvarlåtenskap genom testamente och att du undrar om hans sambo, tillika fästmö, har rätt att ärva honom. Frågan regleras dels i ärvdabalken (ÄB), dels i äktenskapsbalken (ÄktB) och dels i sambolagen (SamboL).Efterlevande fästman/fästmö saknar arvsrätOm arvlåtaren (d.v.s. den avlidne) var gift, ska kvarlåtenskapen tillfalla hans eller hennes efterlevande make (3 kap. 1 § första stycket första meningen ÄB). Med makar förstås två personer som har ingått äktenskap med varandra (1 kap. 1 § ÄktB), varför den ovannämnda bestämmelsen inte riktar sig till efterlevande fästman och/eller fästmö. Din pappas fästmö har alltså inte rätt att ärva honom enbart på grund av deras förlovning.Sambor ärver inte varandra – men den efterlevande sambon har rätt att begära bodelning Av din fråga framgår även att din pappa och hans fästmö är sambor. Sambor ärver i regel inte varandra. Vid den ena sambons död har den efterlevande sambon dock rätt att begära bodelning, i vilken den s.k. samboegendom ska delas lika mellan den efterlevande sambon och den avlidne sambons dödsbo (8 § och 18 § SamboL). Samboegendomen utgörs av sambornas gemensamma bostad och bohag (3 § SamboL).Vad utgör sambornas gemensamma bostad? För att en bostad ska anses som sambornas gemensamma måste den innehas av någon av dem (5 § SamboL). Det avgörande är alltså inte vem av samborna som äger bostaden. Även om enbart den ena sambon har betalat för bostaden, ses den som sambornas gemensamma, om:- den har förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL)- den är avsedd som sambornas gemensamma hem och innehas huvudsakligen för detta ändamål (5 § SamboL).När anses bostaden vara förvärvad för gemensam användning?Bostaden anses vara förvärvad för gemensam användning om samborna vid förvärvet hade för avsikt att den skulle användas gemensamt. Vanligtvis anses därför inte en bostad vara förvärvad för gemensam användning om den förvärvades innan samborna träffades.Vad utgör sambornas gemensamma bohag? Med sambornas gemensamma bohag förstås möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet (6 § SamboL). Precis som med sambornas gemensamma bostad (Se ovan) krävs inte att bohaget ägs av båda samborna, men det måste ha förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Vad gäller i ditt fall? Slutsatsen är att din pappas fästmö inte har rätt att ärva honom enbart på grund av att de är sambor och förlovade med varandra. Eftersom de är sambor har hon emellertid rätt att begära bodelning vid din pappas frånfälle. Vid bodelningen ska i så fall deras gemensamma bostad och bohag delas lika. I och med att din pappa inte har förvärvat huset och ägodelarna i fråga för att använda gemensamt med sin nya fästmö kommer det dock inte att ingå vid en eventuell bodelning. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Ärver jag hela min brors kvarlåtenskap?

2021-08-02 i Arvsordning
FRÅGA |Ärver jag ensam min bror. Mina syskon lever inte längre och han var ogift och hade inga barn
Casper Eriksson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att din bror inte har förordnat om sin kvarlåtenskap genom testamente och att du undrar om du ensamt ärver hela hans kvarlåtenskap.Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Den legala arvsordningen I svensk rätt fördelas kvarlåtenskapen som utgångspunkt enligt den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen är indelad i tre olika arvsklasser med olika förtursrätt till arv. I första hand ärver arvlåtarens barn kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Om något av arvlåtarens barn har avlidit, gäller enligt den s.k. istadarätten att barnets barn får träda i hans eller hennes ställe och ta arv från arvlåtaren (2 kap. 1 § andra stycket andra meningen ÄB). Om arvlåtaren saknar både barn, barnbarn, barnbarnsbarn o.s.v., ärver arvlåtarens föräldrar kvarlåtenskapen (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Skulle någon av arvlåtarens föräldrar vara avliden, får arvlåtarens syskon dela på den förälderns lott (2 kap. 2 § andra stycket första meningen ÄB). På samma sätt gäller att om ett syskon som ska ärva har avlidit, får syskonets barn träda i hans eller hennes ställe och ta arv från arvlåtaren (2 kap. 2 § andra stycket andra meningen ÄB).Vad gäller i ditt fall? Av din fråga framgår att din bror var ogift, att han inte hade barn och att era gemensamma syskon inte längre lever. Slutsatsen är därför att du, i egenskap av hans enda syskon, ärver kvarlåtenskapen, om din bror inte har några barnbarn, barnbarnsbarn o.s.v., om era föräldrar inte längre är i livet och om hans andra syskon också saknar barn, barnbarn, barnbarnsbarn o.s.v. Ett testamente kan sätta den legala arvsordningen ur spelObservera dock att din bror kan ha förordnat om sin kvarlåtenskap genom ett testamente och därigenom frångått den legala arvsordningen (9 kap. 1 § ÄB).Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Har min halvsyster rätt att ärva mig?

2021-10-26 i Arvsordning
FRÅGA |Jag har en helbror och en halvsyster. Vår gemensamma pappa är död och arvet är klart .ärver men halvsyster mej när jag dör .Eftersom min mamma är gammal och har en del pengar vill jag att mina pengar går till min bror
Casper Eriksson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du har en helbror och en halvsyster på din (avlidne) fars sida, att du önskar att hela kvarlåtenskapen ska tillfalla din helbror när du dör och att du därför undrar om din halvsyster har rätt att ärva dig.Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Den legala arvsordningenI svensk rätt fördelas den avlidnes kvarlåtenskap (som utgångspunkt) enligt den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen är indelad i tre olika arvsklasser med olika förtursrätt till arv. Nedan redogör jag kort för den första och andra arvsklassen. Första och andra arvsklassen I första hand ärver arvlåtarens (d.v.s. den avlidnes) barn hela kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen tar lika lott. Har något av arvlåtarens barn avlidit, gäller enligt den s.k. istadarätten att barnets barn får träda i hans eller hennes ställe och ta arv från arvlåtaren (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). I andra hand ärver arvlåtarens föräldrar hela kvarlåtenskapen, om arvlåtaren saknar barn, barnbarn, barnbarnsbarn o.s.v. Föräldrarna tar hälften var (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Har någon av arvlåtarens föräldrar avlidit, får arvlåtarens hel- och halvsyskon dela på den förälderns lott (2 kap. 2 § andra och tredje stycket ÄB).Vad gäller i ditt fall? Slutsatsen är därför att om du saknar barn, barnbarn, barnbarnsbarn o.s.v., kommer dina föräldrar ärva hälften var av din kvarlåtenskap. Eftersom din pappa är bortgången, kommer dock hans barn – din helbror och halvsyster – i stället dela på den lott som skulle ha tillfallit honom. Detta innebär att din syster alltså faktiskt kan komma att ärva dig. Ett testamente kan sätta den legala arvsordningen ur spelDu kan emellertid förordna om din kvarlåtenskap genom testamente och därigenom frångå den legala arvsordningen (9 kap. 1 § ÄB) genom att testamentera hela din kvarlåtenskap till din bror. Om du behöver hjälp att upprätta ett testamente som är juridiskt korrekt kan du göra det här.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur ska min systers arv fördelas?

2021-08-09 i Arvsordning
FRÅGA |Min syster dog nyligen och jag undrar hur hennes arv fördelas? Vi hade inte mycket kontakt men vi är bara 5 kvar i släkten just nu! Jag, min bror och vår 90 åriga mor! Min bror har även 2 barn! Finns det någon fast ordning i detta fallet och hur fördelas det då? Vår far och hans syster är döda sen många år tillbaks!
Casper Eriksson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att din syster inte har förordnat om sin kvarlåtenskap genom testamente och att du undrar hur hennes arv ska fördelas. Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Den legala arvsordningenI svensk rätt fördelas den avlidnes kvarlåtenskap (som utgångspunkt) enligt den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen är indelad i tre olika arvsklasser med olika förtursrätt till arv. Nedan redogör jag kort för den första och andra arvsklassen. Den första arvsklassen I första hand ärver arvlåtarens (d.v.s. den avlidnes) barn hela kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen tar lika lott (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Har något av arvlåtarens barn avlidit, gäller enligt den s.k. istadarätten att barnets barn får träda i hans eller hennes ställe och ta arv från arvlåtaren (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den andra arvsklassenI andra hand ärver arvlåtarens föräldrar hela kvarlåtenskapen, om arvlåtaren saknar barn, barnbarn, barnbarnsbarn o.s.v. Föräldrarna tar hälften var (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Har någon av arvlåtarens föräldrar avlidit, får arvlåtarens syskon dela på den förälderns lott. I ett avlidet syskons ställe träder hans eller hennes barn, barnbarn, barnbarnsbarn o.s.v. (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Vad gäller i ditt fall? Slutsatsen är att din systers föräldrar tar hälften var av arvet, förutsatt att din syster inte har förordnat om sin kvarlåtenskap genom testamente och att hon saknar barn, barnbarn, barnbarnsbarn o.s.v. Av din fråga framgår dock att er far är avliden sedan många år tillbaka, varför hans barn (d.v.s. du och din bror) får dela på hans lott. Detta innebär alltså att: - 2/4-delar av din systers kvarlåtenskap kommer att tillfalla er mor, - 1/4-del av din systers kvarlåtenskap kommer att tillfalla er bror, - 1/4-del av din systers kvarlåtenskap kommer att tillfalla dig.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Hur avsäger jag mig min rätt till arv?

2021-08-03 i Arvsavstående
FRÅGA |Jag vill avsäga mig min arvsrätt eftersom jag inte vill ha någon kontakt med min far. Hur gör jag?
Casper Eriksson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar hur du avsäger dig din rätt till arv efter din far. Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Arvsavsägelse och arvsavstående är inte samma sak Precis som du nämner kan en arvinge avsäga sig sin rätt till arv. En arvinge kan även avstå sin rätt till arv, vilket inte är samma sak som att avsäga sig sin rätt till arv. Om du vill läsa mer om just avstående från rätt till arv kan du göra det här. Hur avsäger jag mig min rätt till arv?Arvingen kan avsäga sig sin rätt till arv från arvlåtaren (d.v.s. den som efterlämnar arv) genom att skriftligen godkänna ett av honom eller henne upprättat testamente till förmån för någon annan eller genom att på annat sätt klargöra sitt arvsavstående skriftligen hos arvlåtaren (17 kap. 2 § ÄB). Detta kallas för renuntiativa arvsavtal.Bröstarvingar kan inte avsäga sig sin rätt till laglottDet bör dock observeras att den som är underårig inte får avsäga sig sin rätt till arv (15 kap. 6 § föräldrabalken). Inte heller kan arvlåtarens bröstarvingar avsäga sig sin rätt till laglott, om bröstarvingen inte har fått skäligt vederlag. Arvlåtarens bröstarvingar är hans eller hennes avkomlingar (barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare).Vad gäller i ditt fall?Slutsatsen är att om arvingen är myndig, kan han eller hon avsäga sig sin rätt till arv från arvlåtaren genom att godkänna ett av honom eller henne upprättat testamente till förmån för någon annan eller genom att på annat sätt klargöra sitt arvsavstående skriftligen hos arvlåtaren. Du är dock din fars bröstarvinge och kan därför inte avsäga dig din rätt till laglott, om du inte har fått skäligt vederlag. Vi på Lawline kan hjälpa dig!Om du behöver ytterligare hjälp rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan enkelt boka en tid här.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Min son har avlidit, vem ärver honom?

2021-07-28 i Arvsordning
FRÅGA |Min son har avlidit, han var änkling sedan 4 år. Jag och hans bror är hans enda släkt.Vem ärver honom.Kan vi göra en förenklad bouppteckning? Hans tidigare fru hade barn, och de har sagt under 4 år att de ska hämta lite saker, när min son dog samma dygn ringer de och påstår att de minsann nu ska hämta och ha 50% av det min son har.Vad gör jag? Så tacksam för svar.Mvh
Casper Eriksson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att din son var änkling vid sin bortgång, att barnen till din sons avlidna fru nu vill ha 50% av hans kvarlåtenskap och att du därför undrar vem som har rätt att ärva honom. Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Vem ärver enligt den legala arvsordningen? I svensk rätt fördelas kvarlåtenskapen som utgångspunkt enligt den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen är indelad i tre olika arvsklasser med olika förtursrätt till arv. I första hand ärver arvlåtarens avkomlingar (barn, barnbarn, barnbarnsbarn o.s.v.) kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § första stycket ÄB). I andra hand ärver arvlåtarens föräldrar kvarlåtenskapen, om arvlåtaren saknar avkomlingar (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Om någon av arvlåtarens föräldrar är avliden, får arvlåtarens syskon dela på den förälderns lott (2 kap. 2 § andra stycket första meningen ÄB).Av din fråga framgår att du och din sons bror är hans enda släkt. Din son saknar alltså avkomlingar och det är därför hans föräldrar och/eller syskon som ska ärva honom. Barnen till din sons fru kan dock ha rätt att ta del i hans bo, om:- din son har förordnat om sin kvarlåtenskap genom testamente- barnen till din sons fru har avstått sitt arv till förmån för din son.Ett testamente kan sätta den legala arvsordningen ur spel Din son kan ha förordnat om sin kvarlåtenskap genom ett testamente och därigenom frångått den legala arvsordningen (9 kap. 1 § ÄB). Barnen till din sons fru är alltså arvsberättigade, om din son har testamenterat hela eller en del av sin kvarlåtenskap till dem. Särkullbarn kan avstå sitt arv till förmån för den efterlevande makenOm arvlåtaren var gift vid sin bortgång, tillfaller kvarlåtenskapen i regel hans eller hennes efterlevande make (3 kap. 1 § första stycket första meningen ÄB). Det vill säga, när din sons fru avled, skulle hela hennes kvarlåtenskap som utgångspunkt tillfalla din son. Bröstarvingar som inte är din sons bröstarvingar, s.k. särkullbarn, har dock alltid rätt att få ut sitt arv (3 kap. 1 § första stycket andra meningen ÄB). Om barnen till din sons fru i stället avstod sitt arv till förmån för din son, har de rätt att ta del av din sons bo när han avlider (3 kap. 9 § ärvdabalken). Detta kallas för efterarv. Om barnen till din sons fru har avstått sitt arv till förmån för din son, har de alltså rätt att ta del i hans bo när han avlider.Vad gäller i ditt fall?Slutsatsen är att om din son saknar avkomlingar (barn, barnbarn, barnbarnsbarn o.s.v.), är det hans föräldrar och/eller syskon som ska ärva hela hans kvarlåtenskap – förutsatt att han inte har förordnat om sin kvarlåtenskap genom testamente. Barnen till din sons fru kan dock ha rätt till efterarv, om de har avstått från sitt arv efter mamman till förmån för din son. Vi på Lawline kan hjälpa dig!Om du behöver ytterligare hjälp rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan enkelt boka en tid här.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,