Testamente: Särkullsbarns rätt till laglott+ särkullsbarns rätt till efterarv vid den efterlevande makens bortgång

2021-12-30 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag och min nuvarande make har båda barn sedan tidigare. Vi har skrivit testamente där det står att den efterlevande av oss ska ha "fri förfoganderätt". Vad betyder det egentligen för den efterlevande i realiteten när en av oss väl har avlidit? Hur kan vi i bästa möjligaste mån "skydda" oss i testamentet mot särkullbarnen? Behöver vi ändra något i testamentet?Jag vet att det är skillnad på arvslott och laglott, men det vore hemskt att tvingas sälja o flytta från vårt hem för att barnen har "rättigheter". Det här är något som jag ofta tänker på och som oroar mig.
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du har funderingar kring vad som menas med fri förfoganderätt samt om det finns någon möjlighet för er att begränsa särkullsbarnens rätt till arv. Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns i Ärvdabalken (ÄB). Som bröstarvinge har särkullsbarnen rätt att ärva från sin förälderInom svensk arvsrätt finns det tre grupper som den avlidnes släktingar delas in i och som har rätt till arv. Grupperna kallas för arvsklasser och bland dessa tre finns en viss turordning. Till den första arvsklassen hör den avlidnes barn, 2:1 ÄB. Dessa kallas för bröstarvingar och har alltså rätt att ta del av arvet först. Eftersom både du och din make har barn sedan tidigare räknas de som bröstarvingar och ska därmed enligt den vanliga arvsordningen ärva hela kvarlåtenskapet (arvet). Testamentet sätter den vanliga arvsordningen ur spel Genom att upprätta ett testamente kan en make dock välja att sätta den vanliga arvsordningen ur spel och istället testamentera sitt arv till förmån för den efterlevande maken, 11:1 ÄB. Detta medför att dina eller din makes bröstarvingarna inte längre har rätt till arvet direkt utan hela kvarlåtenskapen tillskiftas istället den av er som finns kvar i livet. Vad innebär det att testamentera med fri förfoganderätt Så länge det upprättade testamentet följer de formkrav som följer av 10:1 ÄB, dvs kraven på att testamentet ska vara skriftligt, undertecknat och bevittnat av två vittnen samtidigt närvarande så gäller alltså testamentet och arvet kommer tilldelas den efterlevande maken. Så som testamentet är tecknat nu kommer denna make att ärva med fri förfoganderätt. Med detta menas att den efterlevande maken har rätt att fritt disponera över egendomen under sin levnadstid. Den efterlevande maken får dock inte fritt fördela arvet utefter sina egna önskemål vid sin egen bortgång. Den efterlevande makan har alltså inte rätt att själv testamentera arvet till vem den vill. Varför den efterlevande maken inte har rätt att testamentera bort egendomen är för att barnen till den först avlidne maken har rätt till efterarv från sin förälder. Rent konkret innebär detta att om din make går bort före dig och maken har tre barn sedan tidigare och lämnar efter sig ett arv på 150 000 kr. Då kommer du till följd av testamentet ärva de 150 000 kr från din make när han avlider då en testators vilja ska respekteras, 11:1 ÄB. När du sedan avlider kommer din makes tre barnen ha rätt till en viss kvotdel ur det arv du lämnar efter dig. Dina barn kommer alltså få dela på ditt arv med din makes barn (dock enbart till en viss kvotdel). Du kan läsa mer om hur denna kvotdel( efterarvet) beräknas HÄR. Det finns en möjlighet för den efterlevande maken att ärva med full äganderättFör att den efterlevande makens barn inte ska behöva dela på arvet med din först avlidnes barn krävs det att det framgår av testamentet att den efterlevande maken ska ärva arvet med full äganderätt. Med detta menas en rätt för den kvarlevande maken att själv testamentera arvet utefter sina egna önskemål när väl tiden är inne för detta. Låt oss återigen använda oss av oavstående exempel. Din make avlider före dig och du tilldelas din makes arv till följd av testamentet. Skillnaden nu är att testamentet har lydelsen "ärver med full äganderätt". Då kan du, efter det att din make gått bort och du tilldelats arvet, upprätta ett nytt testamente där du testamenterar arvet till dina barn. Då går makens barns rätt till efterarv förlorad. Som jag ser det finns det dock ingen anledning för er att ändra lydelsen i testamentet. Den oro du beskriver är kopplad till det läge där enbart en av er gått bort och inte till när ni båda gått bort. I detta läge (dvs där enbart en av er gått bort) spelar det ingen roll om särkullsbarnen har rätt till efterarv eller inte då rätten till efterarv aktualiseras först när även den efterlevande maken avlidit. Vilka begränsingar finns det för vad man får teckna i ett testamente Genom att upprätta ett testamente kan den avlidne maken alltså ensidigt sätta den legala arvsordningen åt sidan och istället låta sitt arv fördelas utefter egna önskemål. Utöver barnens rätt till efterarv finns det dock ytterligare en begränsning av denna rätt. Oavsett om testamentet är tecknat så att den efterlevande maken ska ärva med fri förfoganderätt eller med full äganderätt så har bröstarvingarna till den först avlidne makens alltid rätt att få ut sin laglott. Med laglott menas hälften av det belopp de skulle få ut i arv i det fall ett testamente aldrig upprättats, 7:1 ÄB ihop med 7:3 ÄB. Låt oss återigen använde oavstående exempel. Din make avlider före dig, hans arv uppgår till 150 000 kr och han har tre barn sedan tidigare (särkullsbarn). I det fall ett testamente aldrig var upprättat hade barnen haft rätt att ta ut arvet direkt och därmed tilldelats 50 000 kr vardera, 2:1 ÄB ihop med 3:1 ÄB. Nu när ett testamente faktiskt existerar kommer arvet på 150 000 kr istället gå till dig som testamentstagare eftersom en testators vilja ska respekteras, 11:1 ÄB. I det fall din makes tre barn utnyttjar sin rätt till laglott enligt 7:1 ÄB och åberopar jämkning av testamentet i enlighet med 7:3 ÄB kommer dock barnen få ut 25 000 var och du 75 000 kr. Sammantaget kan sägas följandeMed fri förfoganderätt menas att den efterlevande maken har rätt att disponera över arvet från sin make under sin levnadstid. Den efterlevande maken får dock inte testamentera bort arvet den erhållit från sin make. Varför den efterlevande maken inte får testamentera bort arvet är för att den först avlidne makens barn har rätt till efterarv när den kvarlevande maken avlider. Hur efterarvet (en viss kvotdel av den efterlevande makens totala egendomsvärde) beräknas kan du läsa om HÄR. För att särkullbarnen inte ska få rätt att ta del utav den kvarlevande makens arv när denna går bort krävs att testamentet ändras så att det istället står att den kvarlevande maken ärver egendomen med full äganderätt. Detta medför en möjlighet för den kvarlevande maken att upprätta ett nytt testamente där denna tecknar att arvet ska tillfalla dennes barn. Då går efterarvsrätten för särkullbarnen förlorad. Oavsett om det står att den efterlevande maken kommer ärva med fri förfoganderätt eller med full äganderätt har dock särkullbarnen alltid rätt att få ut sin laglott enligt 7:1 ÄB. Denna rätt går aldrig att inskränka genom testamente. För att få ut laglotten behöver särkullbarnen dock åberopa jämkning av testamentet i enlighet med 7:3 ÄB. Gör de inte detta kommer den efterlevande maken tilldelas hela arvet eftersom detta framgår av testamentet och denna vilja ska respekteras, 11:1 ÄB. Mitt råd till dig och din make är att ta hjälp utav någon med juridisk kunskap. På så vis kan ni få mer konkreta råd kring just eran situation och därmed undvika framtida otydligheter eller oklarheter. Jag råder er därför att ta kontakt med en juristbyrå som kan hjälpa er vidare med ärendet. Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga, är det något som var oklart är du mer än välkommen att återkomma till oss. Mvh,

En fråga om särkullsbarns rätt att ta ur förtidsarv.

2021-12-29 i Särkullbarn
FRÅGA |make avliden, mor i livet, 2 bröstarvingar, 1 särkullsbarn. huset sålt och särkullsbarnet vill ha förtida arvsuttag.hur stor del ska denna ha ? Är själv bröstarvinge och vi har gemensam mor. Båda särkullbarnets föräldrar är i livet.
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar det som att att du har funderingar kring hur stort arv särkullbarnet har rätt att ta ut från sin mor. Vidare tolkar jag det också som att du och ett av dina syskon är makarnas gemensamma barn medan särkullbarnet enbart är din mors barn. Särkullbarnet och den avlidne maken är alltså inte släkt med varandra. I det fall min tolkning av familjekonstellationen är felaktig är du varmt välkommen att återkomma till oss. Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns i Ärvdabalken (ÄB). När en make dör ska en bodelning genomföras innan det att det blir aktuellt att fördela makens arv, 9:1 ÄktB. Den del av parets gemensamma egendom som efter bodelningen tilldelas din far blir din fars kvarlåtenskap. Denna delen blir alltså hans arv. Som bröstarvinge har du rätt att ärva hela din fars arv enligt den vanliga arvsordningen Inom svensk arvsrätt finns det tre grupper som den avlidnes släktingar delas in i och som har rätt till arv. Grupperna kallas för arvsklasser och bland dessa tre finns en viss turordning. Till den första arvsklassen hör den avlidnes barn, 2:1 ÄB. Dessa kallas för bröstarvingar och har alltså rätt att ta del av arvet först. Eftersom du och ditt helsyskon är din pappas barn räknas ni båda som bröstarvingar och ska därmed enligt den vanliga arvsordningen ärva hela din pappas kvarlåtenskap. Undantaget för makesarv kommer medföra att du får tillgång till arvet från din far först när din mor avlider Eftersom din far var gift när han dog aktualiseras dock undantaget för makesarv enligt 3 kap ÄB. Enligt 3:1 ÄB ärver makar av varandra. Undantaget sätter på så vis den vanliga arvsordningen ur spel. I samma lagrum står det dock att om det finns särkullbarn till den först avlidne maken så har detta särkullbarn rätt att ta ut sitt arv direkt. Med särkullbarn menas alltså ett barn som inte är gemensamt mellan makarna. Eftersom du och ditt helsyskon är makarnas gemensamma samt eftersom särkullbarnet i fråga utgör din mors barn och inte din fars så finns det i detta fall inget särkullsbarn som har rätt att ta ut sitt arv på en gång. I enlighet med 3:1 ÄB ska alltså hela din fars arv tilldelas din mor och ni gemensamma barn får tillgång till arvet från er far först när er mor går bort i form av efterarv, 3:2 ÄB. Detta innebär att när din mor går bort så kommer du och ditt helsyskon få ut två olika arv. Ett arv från er mor (som ni kommer få dela med ert halvsyskon) och ett arv i form av efterarv från er far. Hur efterarvet från er far beräknas vid din mors bortgång Med efterarvsrätt menas en viss kvotdel ur din mors kvarlåtenskap när hon avlider. Denna kvotdel räknas ut utifrån egendomsförhållandena så som de ser ut nu när din far avlidit. Låt oss säga att att din fars kvarlåtenskap skulle vara 1 000 000 kr. Vidare att din mors totala egendomsvärde (efter det att hon tilldelats arvet från er far) uppgår till 4 000 000 kr. I detta fall hade kvotdelen blivit 25 % (1 000 000 / 4 000 000). Den dagen din mor avlider skulle du och ditt helsyskon alltså erhålla 25 % av hennes kvarlåtenskap i form av efterarv oavsett om hennes totala egendomsmassa sjunkit eller stigit i värde sedan den dagen den mättes till 4 000 000 kr, 3:2 3 st ÄB. Låt oss säga att din mors totala egendomsvärde inte förändrats alls vid den tidpunkt hon avlider utan fortfarande uppgår till 4 000 000 kr. Då skulle du och ditt helsyskon först tillskiftas 500 000 kr var i form av efterarv från er far (25 % av 4 000 000 / 2), 3:2 ÄB. Sedan skulle ni tillskiftas ytterligare 1 000 000 kr var i form av arv från er mor (3 000 000/ 3), 2:1 ÄB. Vid ers mors bortgång skulle du och ditt helsyskon alltså erhålla 1 500 000 kr var medans ditt halvsyskon (särkullbarnet) skulle erhålla 1 000 000 kr då hen inte har rätt att ta del av efterarvet från er far. Det är alltså de 1 000 000 kr som särkullsbarnet hade haft möjlighet att ta ut i förtidsarv. Jag vill uppmärksamma dig om att de summor jag använt mig av i ovanstående exempel enbart använts för att förmedla logiken i arvsräkningen. Logiken kommer vara densamma oavsett vilka summor det rör sig om men den konkreta summan som just du och dina syskon skulle få ut i arv när din mor avlider är inte möjlig för mig att uttala mig om. Detta medför att jag inte heller kan uttala mig om vad exakt ditt halvsyskon (särkullbarnet i frågan) har rätt att ta ut i förtidsarv. För att få mer konkret svar på din frågeställning råder jag dig att ta kontakt med en juristbyrå där en kunnig jurist på området kan hjälpa dig vidare med ditt ärende. Jag hoppas du känner att du fått hjälp med din situation, annars är du alltid välkommen att återkomma till oss med vidare frågor. Mvh,

Kan en exman ärva bostadsrätten om han är folkbokförd på adressen?

2021-10-29 i Arvsordning
FRÅGA |Min exmake är mantalskriven hos mig. Vi har 4 gemensamma barn som är vuxna, som inte bor hos oss.Vi har ingen relation med varandra, bara vänner men jag undrar om han kan ha rätt till min bostadsrätt på något sätt om jag dör?
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om din exman skulle ärva din bostadsrätt i händelse av din död. Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns i Ärvdabalken (ÄB).Dina barn har rätt att ärva hela ditt arvInom svensk arvsrätt finns det tre grupper som den avlidnes släktingar delas in i och som har rätt till arv. Grupperna kallas arvsklasser och bland dessa tre finns en viss turordning. Till den första arvsklassen hör den avlidnes barn, 2:1 ÄB. Dessa kallas för bröstarvingar och har alltså rätt att ta del av arvet först. Eftersom du har fyra barn räknas de som bröstarvingar och skulle ärva hela ditt kvarlåtenskap ( ditt arv) i händelse av din död. Undantaget för makesarv kommer inte hindra barnen från att få ut sitt arv Eftersom din exman just är din exman och inte en nuvarande make kommer inte undantaget för makesarv enligt 3 kap ÄB att aktualiseras i ditt fall. Eftersom ni enbart är vänner klassas exmannen inte heller som sambo enligt Sambolagen varpå inte heller undantagen enligt denna lag är tillämpliga i ditt fall, 1 § Sambolagen. Då inga undantag är tillämpliga innebär detta att din exman inte kommer kunna komma emellan dina barns rätt att ärva hela ditt arv (inklusive bostadsrätten). Din exman har alltså ingen rätt att ärva någonting från dig utefter den vanlig arvsordningen. Att mannen är folkbokförd på adressen för bostadsrätten spelar ingen roll. Möjligheten att testamentera bostadsrätten till din exman I det fall du vill att din exman ska få ärva bostadsrätten finns det dock en möjlighet för dig att ordna detta genom att skriva ett testamente där du anger din exman som testamentstagare till bostadsrätten, 9:1 ÄB. Viktigt att tänka på vid upprättande av testamente är dock att testamentet måste uppfylla formkraven i 10:1 ÄB. En ytterligare aspekt som är viktig att ha i åtanke är att dina barn, oavsett vad som skulle stå i testamentet, alltid har rätt att erhålla sin laglott, 7:3 ÄB. Med laglott menas hälften av det arv de skulle ha rätt till enligt 2:1 ÄB om ett testamente aldrig upprättats, 7:1 ÄB. För att förtydliga vad jag menar med laglott tar vi ett exempel. Säg att ditt arv skulle vara totalt 4 000 000 kr. I det fall du inte hade upprättar ett testamente hade dina barn ärvt 1 000 000 kr vardera med stöd av 2:1 ÄB. I det fall du hade upprättat ett testamente där din exman står som testamentstagare till bostadsrätten hade dina barn ändå haft rätt att få ut ett arv på 500 000 kr vardera, 7:3 ÄB. Detta medför att om det inte finns tillräckliga andra tillgångar än bostadsrätten som barnen kan erhålla sina 500 000 kr x 4 från så kommer barnen få en del av bostadsrätten i arv. Sammantaget är undantaget för makesarv inte aktuellt i ditt fall. Om det inte finns ett upprättat testamente vid din död skulle dina barn ärva hela ditt arv med lika stora delar vardera, 2:1 ÄB. I det fall du vill att din exman ska ärva bostadsrätten så har du rätt att upprätta ett testamente där du anger honom som testamentstagare till bostadsrätten. Men beroende på vilka tillgångar som finns när arvet ska skiftas är det inte säkert att exmannen skulle äga hela bostadsrätten själv då barnen alltid har rätt att ärva sin laglott. Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga!Mvh,

Kan man återkalla ett arvsavstående + hur beräknas ett särkullbarns efterarvsrätt

2021-10-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Hejsan!Jag har en fråga om bröstarvingar (deras arvsrätt), avståenden - och vad som händer när livet går vidareDet som hänt… Min mor gick bort för några år sedan, vid hennes bortgång fanns det en önskan från dem (de var gifta) att den överlevande skulle få bo kvar i orört bo, något jag naturligtvis inte hade något emot, jag hade en bra relation med de båda under många år. Så jag gick med på att skriva under ett “arvsavstående från särkullbarn"som löd: “Jag, Xxxx Yyyy, född... avstår till förmån för Namn Efternamn, pers. Nr., att enligt 3 kap 9 § ärvdabalken samt jämlikt det testamente som makarna upprättade dd mm åååå, från att ta ut min arvslott [...]"Vid det här laget hade de en gemensam egendom (lgh) som de bodde i och andra tillgångar.Nu har livet gått vidare och han har träffat en ny kvinna (med barn) och flyttat ihop med henne. Den förra gemensamma egendomen är såld. Jag har framfört att situationen nu är väsentligt förändrad och att det vore logiskt att nu göra det arvskifte som jag avstod ifrån efter frånfället, men han vill inte höra på de örat.Så, vad kan jag göra nu? Ta tillbaka mitt “arvsavstående" eller har jag satt mig in en sits som inte går att lösa? För att jag ville vara schysst och respektera min mors önskan…Och, om det nu finns en väg att lösa det, hur beräknas värdet på de tillgångar de hade tillsammans? Dvs t ex egendom, det som blev över vid försäljning eller? Jag råkade se SVT “Allt går i arv", därav min fråga nu...
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar över dina möjligheter att ta tillbaka det arvsavstående du tecknat till förmån för din mors make. Vidare uppfattar jag det också som att du undrar över hur man går tillväga för att räkna ut värdet av ditt arv utifrån makarnas gemensamma egendom. Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns i ÄrvdaBalken (ÄB), Äktenskapsbalken (ÄktB) och Avtalslagen (AvtL). Finns det några möjligheter för dig att ta tillbaka ditt arvsavstående Särkullbarns möjligheter vid sin förälders bortgångSärkullbarn har en direkt rätt att ta ut sin förälders arv direkt vid dennes bortgång, 3:1 ÄB. Såsom i ditt fall har dock särkullsbarn också en möjlighet att avstå från denna rätt till förmån för sin bortgångne förälders make. Detta medför att du som särkullsbarn istället får tillgång till ditt arv först när den kvarlevande partnern avlider, 3:9 ÄB. På så vis avstår du som särkullbarn till förmån för den kvarlevande partnern. Ett arvsavstående i enlighet med 3:9 ÄB innebär inte att du avsagt dig rätt till arv Att du som särkullsbarn skrivit under att du avstår från ditt arv till förmån för din mors kvarlevande make innebär inte att du helt avsagt dig rätten till arv från din mor. Du har fortfarande rätt att få ut ditt arv men denna rätt infaller alltså först efter det att din mors tidigare make avlidit. Utgångspunkten är att avtal ska hållasEftersom du beskriver att du skrivit under arvsavståendet gör jag bedömningen att handlingen är undertecknad samt inskickad till skatteverket. Detta medför att arvsavståendet utgör ett lagligt bindande avtal. En avtalsrättslig utgångspunkt är att avtal ska hållas. Detta innebär att de inte utan legitima skäl kan brytas. Frågan som uppstår blir därför om det finns några sådana legitima skäl i ditt fall. Finns det några tillämpliga undantag för att häva avtaletDet finns inga lagrum i ärvdabalken som medför en möjlighet för dig att ta tillbaka ditt arvsavstående och få ut ditt arv direkt. Istället får man titta på avtalslagens regler kring ogiltighet vid avtalets ingående. Exempel på sådana ogiltighetsgrunder som skulle kunna göra arvsavståendet ogiltigt är om avtalet skulle ingåtts genom tvång eller svikligt förledande osv. Eftersom du gått med på detta arvsavstående till följd av att du ville respektera din mors önskan har jag svårt att se att någon av ogiltighetsgrunderna som tas upp i avtalslagen kommer att vara användningsbara i ditt fall, jfr 3 kap AvtL . Vad jag kan se finns det alltså ingen laglig grund för att häva avtalet. Detta medför att du kommer bli bunden av ditt arvsavstående och erhålla din mors arv först när din mors make avlider. Hur beräknas ditt arv från din mor ur den kvarlevande makens kvarlåtenskap Din mors kvarlevande make ärver från din mor med fri förfoganderätt När din mor dog genomfördes en bodelning mellan henne och hennes make, 9:1 ÄktB. Den del av makarnas gemensamma egendom som tilldelades din mor genom bodelningen är den del som utgör hennes kvarlåtenskap. Det är alltså denna del som utgör din mors arv. Eftersom du valde att avstå från arvet till förmån för din mors make ärvde maken denna del med fri förfoganderätt.Med fri förfoganderätt menas att din mors make får disponera över egendomen han ärvt av din mor, däremot får han inte testamentera bort delen i händelse av sin död. Då maken får disponera över egendomen har han alltså haft rätt att sälja makarnas gemensamma bostad och annan egendom. Däremot får han inte väsentligt minska egendomen genom att t.ex. ge bort egendomen i gåva, 3:3 ÄB. Detta eftersom du som särkullsbarn fortfarande ska kunna erhålla ditt efterarv efter din mors bortgång, 3:2 ÄB. Så länge maken fått ett marknadsmässigt pris vid försäljningen av bostaden och annan eventuell egendom kommer han inte anses ha väsentligt minskat egendomen. Detta borde dock inte medföra någon större problematik för dig då du istället får rätt till arv utifrån köpeskillingen från försäljningen. Du har en efterarvsrätt i din mors kvarlevande makes kvarlåtenskap När din mors make avlider har du rätt till en så kallad efterarvsrätt , 3:2 ÄB ihop med 3:9 ÄB. Med efterarvsrätt menas en viss kvotdel ur makens kvarlåtenskap när han avlider. Denna kvotdel räknas ut utifrån egendomsförhållandena så som de såg ut när din mor avled. För att förtydliga vad jag menar tar vi ett exempel. Låt oss säga att att din mors kvarlåtenskap efter bodelningen var 1 000 000 kr. Vidare att din mors makes totala egendom vid denna tidpunkt uppgick till 4 000 000 kr. I detta fall hade kvotdelen blivit 25 % (1 000 000 / 4 000 000). Den dagen maken avlider skulle du alltså erhålla 25 % av hans kvarlåtenskap oavsett om hans totala egendomsmassa sjunkit eller stigit i värde sedan den dagen den mättes till 4 000 000 kr. Har den sjunkit till 2 000 000 kr får du alltså 500 000 kr. Har den stigit till 6 000 000 kr får du 1 500 000 kr osv. Sammantaget ser jag dessvärre inga möjligheter för dig att häva arvsavlåtelsen. Att du tecknat ett arvsavstående innebär dock inte att du avsagt dig din rätt till arv. Du får dock tillgång till arvet först när maken avlider. När detta sker har du rätt till en efterarvsrätt ur makens kvarlåtenskap. Denna bestäms utifrån kvotdelen som fås fram av arvet från din mor/ totala egendomsmassan maken hade vid din mors död.Hoppas du känner att du fått svar på dina frågor! Har du fler funderingar är det bara att höra av dig.Mvh,

Testamente med full äganderätt till den efterlevande makan- har den avlidne makens syskon rätt till arv?

2021-12-29 i Testamente
FRÅGA |Make avlidit och testamenterat till maka med full äganderätt Vem ärver?Endast sist avlidne makas syskon eller båda makarnas syskon
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Full äganderätt innebär att makan har rätt att testamentera bort arvet Genom att upprätta ett testamente kan en make själv välja att testamentera sitt arv till förmån för sin maka. I det fall maken genom testamentet förordnat att makan skulle ärva med full äganderätt innebär detta att den efterlevande makan inte enbart har rätt att disponera fritt över egendomen under resten av sin levnadstid (jfr fri förfoganderätt) utan också rätt att fördela arvet efter sina egna önskemål vid sin egen bortgång. Den efterlevande makan har alltså rätt att själv testamentera bort egendomen utefter egna önskemål. Det finns inga begränsningar som kommer vara till hinder för makens testamente Genom upprättandet av testamentet har den avlidne maken alltså ensidigt satt den legala arvsordningen åt sidan och makens kvarlåtenskap (arv) kommer istället fördelas utefter hans önskemål, dvs till den efterlevande makan. Det finns dock begränsningar av den avlidne makens rätt att fritt bestämma hur arvet ska fördelas. Dessa begränsningar består dels i makens bröstarvingars (barn, barnbarn osv) rätt att få ut sin laglott, dvs hälften av de belopp de skulle få ut i arv i det fall ett testamente aldrig upprättats, 7:1 ÄB ihop med 7:3 ÄB. Eftersom du enbart nämner att maken och den efterlevande makan har syskon och ingenting om att det skulle finnas några bröstarvingar kommer denna begränsning dock inte att utgöra ett hinder för den avlidne makens rätt att själv bestämma hur arvet skulle fördelas. Detta medför att makens vilja att den efterlevande makan skulle ärva kvarlåtenskapen kommer bestå. Begränsningen i form av bröstarvingars rätt att få ut sin laglott kommer alltså inte utgöra ett hinder då några bröstarvingar inte tycks finnas. Inte heller kommer begränsningen i form av rätten till efterarv att aktualiseras då den efterlevande makan ärver av sin make till följd av testamentet och inte till följd av bestämmelserna om makesarvet som finns i 3 kap ÄB. Det är enbart den kvarlevande makans arvingar som kommer ärva Till följd utav att den efterlevande makan genom testamentet ärver hela sin makes arv samt att inga begränsningar av denna rätt är aktuella innebär detta att den först avlidne makens släktingar inte har någon rätt att få ut något arv av den efterlevande makans kvarlåtenskap. Förutsatt att det just är syskonen till makan som först ska ha rätt till arvet enligt 2 kap ÄB samt förutsatt att den efterlevande makan inte tecknat ett testamente som säger något annat så är det syskonen till den efterlevande makan som ensamma kommer ärva hennes kvarlåtenskap.Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att återkomma till oss!Mvh,

Har efterarvingar rätt till efterarv ur en värdeökning som tillkommit till följd av ett arv till den efterlevande maken?

2021-12-29 i Efterarv
FRÅGA |Min make gick bort i dec-20 och arvskifte är klar. Jag är ensam dödsbodelägare. Var gifta och inga gemensamma barn. Hans 3 syskonbarn är efterarvingar. Jag har 3söner. Nu har min mor gått bort så jag komma att ärva efter att mitt barndomshem säljs. Detta arv ska väl inte ingå i det sk. efterarvet?Om jag skulle ha mer tillgångar vid min bortgång än när min make gick bort. Dessa ev. pengar vill jag att mina söner ska få ärva.
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du har funderingar kring om arvet från din mor skulle ingå i din makes arvingars efterarv. Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns främst i Ärvdabalken (ÄB). Bodelningen som genomfördes vid din makes bortgång påverkar även ditt arvskifteEfter att en make i ett äktenskap går bort upplöses äktenskapet och en bodelning ska genomföras, 9:1 ÄktB. Då du beskriver att din make avled i dec 20 samt att arvskiftet redan är klart utgår jag från att en sådan bodelningen redan genomförts. Vid denna bodelning fördelades era gemensamma tillgångar mellan er. En del gick till dig och en del till din make. Den del av er gemensamma egendom som tilldelades din make vid bodelningen är den del som utgjorde din makes kvarlåtenskap. Det är alltså denna del som utgjorde hans arv. Eftersom du och din make var gifta med varandra vid hans bortgång kan man säga att den vanliga arvsordningen (som du hittar i 2 kap ÄB) sattes ur spel och undantaget för makesarv aktualiserades. Detta undantag återfinns i 3:1 ÄB och stadgar att makar som utgångspunkt ärver av varandra. Då du beskriver att du var ensam dödsbodelägare utgår jag från att du, i enlighet undantaget för makesarv i 3:1 ÄB, ensam tilldelades hela din makes arv vid hans bortgång. Detta betyder att du efter genomförd bodelning och arvskifte tilldelades två delar. Dels din egen del från bodelningen och dels din makes del i form av makesarv. Det är den sistnämnda delen (makesarvet) som i framtiden blir föremål för efterarv. Arvet från din make ärvde du med fri förfoganderätt och det är denna del som blir föremål för efterarvDen del som du ärvde från din make ärvde du med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att du fritt får disponera över egendomen under din levnadstid, däremot får du inte testamentera bort delen i händelse av din död. Varför du inte får testamentera bort din makes arv är just för att efterarvingarna har rätt till efterarv, 3:2 ÄB. Din makes syskonbarn är nämligen de som enligt den vanliga arvsordningen hade haft rätt att tilldelas din makes arv i det fall ni inte var gifta och undantaget för makesarv inte aktualiserades, jfr 2:2 2 st ÄB. Att syskonbarnen hade varit de som varit berättigade till arv om undantaget inte gällde medför att syskonbarnen har rätt till en viss del av det arv du lämnar efter dig när nu går bort i form av efterarv. Frågan är då hur storleken för släktingarnas efterarv bestäms och hur detta efterarv förhåller sig till det arv du kommer få ut från din mor.Efterarvet bestäms utifrån en viss kvotdel ur ditt totala egendomsvärde när du går bortMed efterarvsrätt menas en viss kvotdel ur ditt kvarlåtenskap när du avlider. Denna kvotdel räknas ut utifrån egendomsförhållandena så som de ser ut nu när din make avlidit och arvskiftet genomförts. Låt oss säga att din makes kvarlåtenskap uppgick till 1 000 000 kr. Vidare att ditt totala egendomsvärde då uppgår till 4 000 000 kr. I detta fall hade kvotdelen blivit 25 % (1 000 000 / 4 000 000). Den dagen du avlider skulle syskonbarnen alltså erhålla 25 % av ditt kvarlåtenskap oavsett om din totala egendomsmassa sjunkit eller stigit i värde sedan den dagen den mättes till 4 000 000 kr, 3:2 3 st ÄB.Från denna regel finns det dock ett undantag. Detta undantag återfinns i 3:4 ÄB om förkovran. I det fall det skett en värdeökning av tillgångar samt att det kan visas att värdeökningen beror på arv, gåva eller testamente till den efterlevande maken så ska värdeökningen endast tillfalla den efterlevande makens arvingar, 3:4 ÄB. Man avräknar alltså denna tillgång från den efterlevande makens totala egendomsvärde innan det att man beräknar kvotdelen för efterkravet. I ditt fall, där ditt totala egendomsvärde kommer öka till följd av arv från din mor verkar det som undantaget vid värdeökning gäller. Efterarvingarna ska alltså ha rätt till åtminstone det värde som utgick i arv från din make men det högre värde som inte beror på allmän värdeökning utan som tillkommit till följd av arvet från din mor ska enbart gå till dina arvingar, dvs dina barn 3:4 ÄB.Sammantaget gäller följande. När din make dog genomfördes en bodelning och ett arvskifte. Detta resulterade i att du erhöll din egen del av resultatet från bodelningen samt att du också erhöll din makes del i form av arv. Det är ur den delen du fick i arv som efterarvingarna har rätt till efterarv. Storleken för efterkravet som släktingarna ska tillskiftas när du avlider är beroende av den kvotdel som uppkommer om man delar arvet du fick från din make med det totalt egendomsvärde du hade vid denna tidpunkt (såsom t.ex. 25% ). Denna kvotdel har släktingarna rätt att få ut ur ditt totala egendomsvärde vid din död. En värdeökning av ditt totala egendomsvärde som tillkommit till följd av arv är dock ingen egendom som efterarvingarna ska ha rätt att ta del av. Därför avräknas denna värdeökning från ditt totala egendomsvärde innan det att kvotdelen tas ut. Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga och om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss igen!Mvh,

Vem ärver när testamentstagarna avlidit?

2021-10-18 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min faster var sambo med en man. Han skrev testamente där Min faster skulle ärva all kvarlåtenskap. Om hon skulle vara avliden före hennes sambo skulle Min fasters dotter ärva. Nu dog min fasters sambo. Både Min fasters och Min kusin är båda döda innan honom. Gäller testamente eller blev det ogiltigt nu? Ärver vi eller hans syskonbarn?
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar ifall din fasters sambos testamente fortfarande är giltigt samt vem som kommer ärva efter honom nu när båda de testamentstagare som finns angivna i testamentet inte längre är vid livet. De regler som är relevanta för att besvara dina frågor återfinns i Ärvdabalken (ÄB).Hur hade arvet från din fasters sambo sett ut om han inte tecknat ett testamenteInom svensk arvsrätt finns det tre grupper som den avlidnes släktingar delas in i och som har rätt till arv. Grupperna kallas arvsklasser och bland dessa tre finns en viss turordning. Till den första arvsklassen hör den avlidnes barn, 2:1 ÄB. Då du inte nämner något om att sambon skulle ha några barn kommer jag göra ett antagande om att så inte är fallet. Detta gör att rätten till arv istället skulle gå över till nästa arvsklass. Nästa arvsklass består av den avlidnes föräldrar och om inte någon av dem är i livet, den avlidnes syskon, 2:2 2 st ÄB. Du nämner inget om att varken några föräldrar eller syskon till sambon skulle vara vid livet. Däremot nämner du att sambon har syskonbarn. Då syskonbarnen har rätt att träda i sina föräldrars ställe enligt 2:1 2 st ÄB innebär detta att det är syskonbarnen som enligt den vanliga arvsordningen skulle ärva från din fasters sambo i det fall han inte hade upprättat ett testamente, 2:1 2 st ÄB ihop med 2:2 2 st ÄB. Hur det upprättade testamentet skulle påverka ovannämnda arvsordningSom du nämner finns det en möjlighet att förändra hur arvet ska fördelas med hjälp av ett testamente. Grundtanken med testamente är att den avlidne ska få bestämma själv hur ens arv ska fördelas, 9:1 ÄB. Detta medför att din faster (eller hennes dotter) hade haft rätt att ärva efter sambon utan att några släktingar skulle kunna komma med invändningar då din faster och dottern finns angivna som testamentstagare i testamentet. Vad händer med testamentet nu när testamentstagarna avliditOm en testamentstagare avlidit tittar man i första hand på om det går att utläsa ur testamentet vem som ska ärva istället för denne eller om den vars arv det gäller uttryckt någon särskild vilja i frågan under sin livstid, 11:1 ÄB. I ditt fall har sambon skrivit att det är din fasters dotter som skulle ärva i det fall din faster avlidit. Detta bringar dock inte mycket klarhet till rådande situation nu när även dottern avlidit. Jag kan givetvis inte uttala mig om vad sambons vilja skulle vara i nuvarande situation. Därav kan jag inte heller uttala mig kring om det skulle kunna tolkas in i testamentet att ni som brorsbarn/systerbarn till fastern skulle ärva i det fall varken hon eller hennes dotter fanns vid livet. I det fall denna tolkning av testamentet inte går att påvisa gäller som huvudregel att testamentagarens barn träder i hans eller hennes ställe och har därför rätt till arvet om denna eller dessa personer även skulle varit berättigade till arvet om ett testamente aldrig funnits,11:6 ÄB. Som redogjort för ovan är det sambons syskonbarn som skulle ärva från sambon i det fall ett testamente aldrig upprättats. Detta innebär att testamentstagarens barn i detta fallet inte skulle kunna träda i dess ställe. Inte heller kan ni som brorsbarn/systerbarn träda i din fasters ställe och tilldelas arvet. Istället gäller den vanliga arvsordningen och sambons syskonbarn blir alltså de som kommer tilldelas arvet, 2:1 2 st ÄB ihop med 2:2 2 st ÄB. Sammantaget innebär regleringen att testamentet fortfarande är giltigt men eftersom ingen av testamentetagarna är vid livet kan ingen av dessa tilldelas arvet. Det blir istället den tolkning av testamentet som bäst överensstämmer med sambons vilja som kommer bli avgörande. I det fall ni kan påvisa att det var sambons vilja att ni som brorsbarn/systerbarn skulle ärva så kan arvet tilldelas er enligt 11:1 ÄB. I det fall ni inte kan bevisa detta är det istället sambons syskonbarn som kommer tilldelas arvet i enlighet med 2:2 2 st ihop med 2:1 2 st ÄB. Jag hoppas du känner att du fått svar på dina frågor,Mvh,

En fråga om särkullsbarns rätt till arv

2021-09-30 i Efterarv
FRÅGA |Min pappa har gått bort, han är omgift men de har inga gemensamma barn. Hon har inga arvingar, hur blir arvet när hon går bort?Hittade denna paragraf.[K3]8 § Finns det vid den efterlevande makens död arvsberättigade efter endast en av makarna, skall dessa arvingar ärva allt. Lag (1987:231).
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som är relevanta i ditt fall återfinns i Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB). När en make dör ska en bodelning genomföras innan det att det blir aktuellt att fördela makens arv, 9:2 ÄktB. Den del av parets gemensamma egendom som efter bodelningen tilldelas din far blir din fars kvarlåtenskap. Denna delen blir alltså hans arv. Som bröstarvinge har du rätt att ärva hela din fars arvInom svensk arvsrätt finns det tre grupper som den avlidnes släktingar delas in i och som har rätt till arv. Grupperna kallas för arvsklasser och bland dessa tre finns en viss turordning. Till den första arvsklassen hör den avlidnes barn, 2:1 ÄB. Dessa kallas för bröstarvingar och har alltså rätt att ta del av arvet först. Eftersom du är din pappas barn räknas du som bröstarvinge och ska därmed ärva hela din pappas kvarlåtenskap. Undantaget för makesarv kommer inte hindra dig från att kunna få ut ditt arv direkt Eftersom din far var gift när han dog aktualiseras dock undantaget för makesarv enligt 3 kap ÄB. Enligt 3:1 ÄB ärver makar av varandra. I samma lagrum står det dock att om det finns särkullbarn till den först avlidne maken så har detta särkullbarn rätt att ta ut sitt arv direkt. Med särkullbarn menas alltså ett barn som inte är gemensamt mellan makarna. Eftersom du inte är deras gemensamma barn räknas du som ett särkullbarn. Du har alltså rätt att få ut ditt arv direkt. Du kan också vänta med att ta ut ditt arv och på så vis få en efterarvsrätt ur frus arv när hon dörSom särkullbarn kan du dock välja att inte ta ut ditt arv direkt utan istället vänta med detta tills dess att din pappas fru avlider. Du får då istället en så kallad efterarvsrätt, 3:2 ÄB ihop med 3:9 ÄB. Med efterarvsrätt menas en viss kvotdel ur din pappas frus kvarlåtenskap när hon avlider. Denna kvotdel räknas ut utifrån egendomsförhållandena så som de ser ut nu när din far avlidit. Låt oss säga att att din pappas kvarlåtenskap skulle vara 1 000 000 kr. Vidare att din pappas frus totala egendom i dagsläget uppgår till 4 000 000 kr. I detta fall hade kvotdelen blivit 25 % (1 000 000 / 4 000 000). Den dagen frun avlider skulle du alltså erhålla 25 % av hennes kvarlåtenskap oavsett om hennes totala egendomsmassa sjunkit eller stigit i värde sedan den dagen den mättes till 4 000 000 kr. Arvet som frun får från din far äger hon bara med fri förfoganderätt I det fall du väljer att vänta med att ta ut ditt arv kommer egendomen som din pappas fru får i form av arv från din pappa att ägas av henne med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att din pappas fru får disponera över egendomen hon ärvt av din far, däremot får hon inte testamentera bort delen i händelse av sin död. Inte heller går hon väsentligt minska hennes egendom genom att t.ex. ge bort egendomen i gåva, 3:3 ÄB. Detta eftersom du fortfarande ska kunna erhålla ditt efterarv efter din pappas bortgång, 3:2 ÄB. Sammanfattningsvis har du som särkullbarn rätt till arv från din far. Undantaget för makesarv kommer inte att sätta käppar i hjulet för din rätt att ta ut ditt arv direkt. Om du istället vill vänta med att ta ut ditt arv kommer du få en efterarvsrätt i din pappas frus kvarlåtenskap när hon dör. Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga!Mvh,