Vem ärver då min morbror avlider?

2021-05-12 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, jag och mina syskon ärvde min moster genom testamente, hon hade inga egna barn. Jag undrar om vi ärver vår morbror ,han har inga egna barn, när han går bort, där finns fler syskon som lever även vår mor lever. Vad gäller för vår mosters arvslott?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem ärver?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Om en arvinge avlidit kan dennes arvingar träda i dennes ställe i enlighet med den så kallade istadarätten.Det finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Eftersom jag tolkar din fråga som att din morbror inte är gift kommer jag inte gå djupare in på efterlevande makes arvsrätt.Om en avliden inte har några barn och inte är gift går arvet till den andra arvsklassen. I denna är det i första hand den avlidnes föräldrar som ska ärva, och de ska få hälften av arvet var. Är en av föräldrarna avliden får föräldern som lever sin halva och den avlidna förälderns halva ska delas lika mellan den avlidnes syskon (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Om båda föräldrarna är avlidna ska den avlidnes syskon dela jämt på hela arvet.Om ett syskon som ska ärva på detta sätt är avliden, träder dennes barn in i dennes ställe på grund av istadarätten. Om det avlidna syskonet inte har några barn eller barnbarn osv. fördelas dennes del istället till de övriga syskonen.Din situationOm din morbror, som är din mammas bror och inte din mosters man om jag förstått det rätt, avlider är det alltså arvingarna i den andra arvsklassen som ska ärva. Jag tolkar din fråga som att hans föräldrar inte lever, och då är det hans syskon som ska dela lika på arvet. Låt säga att han har tre syskon, då ska dessa få en tredjedel var av arvet. Eftersom hans ena syster, din moster, inte lever kan hon inte ärva efter honom. Istället hade hennes barn kunnat träda i hennes ställe och dela på hennes del. Eftersom hon inte har några barn, och därmed inte heller några barnbarn, kommer hennes del istället fördelas på de övriga syskonen. De får då hälften var.Om din mor skulle vara avliden då din morbror avlider kommer du och dina syskon träda i hennes ställe i enlighet med istadarätten. Ni delar då lika på den del som skulle tillfallit din mor. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur mycket ärver halvsyskons barn?

2020-05-14 i Arvsordning
FRÅGA |Hur mycket ärver halvsyskons barn?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Den legala arvsordningenVem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Huvudregeln är alltså att den avlidnes barn ärver. Om den avlidne har barn kommer ingen i de andra arvsklasserna ha arvsrätt, utan barnen ärver slutgiltigt all egendom. Det finns även regler för en efterlevande makes arvsrätt, men eftersom din fråga inte berör det kommer jag inte gå djupare in på det. I mitt fortsatta svar utgår jag ifrån att den avlidne inte är gift och inte har några barn. Om situationen ser annorlunda ut är du välkommen att ställa en ny fråga!Arvsrätten i den andra arvsklassenOm den avlidne inte har några barn går arvet vidare till den andra arvsklassen. Där är det i första hand den avlidnes föräldrar som ska ärva, och dela lika på arvet. Här delas alltså arvet upp i två lika stora delar. Om båda föräldrarna lever kommer de slutgiltigt få hälften var.Om den ena föräldern är avliden, men den andra lever, kommer den levande föräldern få sin halva. Den avlidna förälderns barn, alltså den avlidnes syskon, får då dela lika på den del som den avlidne föräldern skulle fått (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Denna rätt att träda i sin förälders ställe och ärva det föräldern skulle ärvt kallas för istadarätten. Om den avlidne har halvsyskon har de samma rätt att träda i en gemensam förälders ställe som helsyskon (2 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Om båda föräldrarna är avlidna och den avlidne bara hade halvsyskon får de dela lika på hela arvet.Om båda föräldrarna är avlidna ärver deras barn, alltså den avlidnes syskon, i enlighet med istadarätten. Arvet ses då fortfarande som delat i två delar, så att den ena förälderns barn delar lika på ena hälften, och den andra förälderns barn på andra hälften. Om den avlidne bara hade helsyskon eller bara halvsyskon blir resultatet detsamma som om arvet direkt delats lika mellan syskonen. Om den avlidne däremot hade både helsyskon och halvsyskon ser uppdelningen annorlunda ut, eftersom helsyskonen kan träda i båda föräldrarnas ställe, men halvsyskonen kan bara träda i den gemensamma förälderns ställe.I enlighet med istadarätten får syskons barn träda i syskonens ställe om syskonen är avlidna. Denna rätt gäller både helsyskon och halvsyskons barn. Det fungerar på samma sätt som när syskonen träder i en avliden förälders ställe.Ett exempelFör att försöka tydliggöra lite har jag tagit fram ett exempel. A är vår huvudperson, vars arv ska fördelas. A lämnade efter sig 100 kr. Båda A:s föräldrar är avlidna. A hade två helsyskon, B och C, och två halvsyskon, D och E. Både D och E har A:s mamma som gemensam förälder. D är dock avliden, men har fyra barn, F, G, H och J.De som skulle fått ärva först är A:s föräldrar. De skulle fått 50 kr var. Eftersom de båda är avlidna kommer deras barn träda i deras ställe. A:s mamma har fyra barn, B, C, D och E. De ska då få ¼ av 50 kr var, alltså 12,5 kr. Eftersom D är avliden kan dennes barn träda i dennes ställe, och får då ¼ var av det D skulle fått, alltså 3,125 kr var.A:s pappa som också är avliden har två barn, B och C, som kan träda i hans ställe. De får då hälften var av 50 kr, alltså 25 kr.Fördelningen i detta fall ser alltså ut som följande:B och C: 37,5 kr varE: 12,5 krF, G, H och J: 3,125 kr varSlutsatsHur mycket halvsyskons barn kan ärva beror alltså helt och hållet på vilka andra släktingar som finns i livet, samt självklart hur mycket den avlidne lämnar efter sig. Om du vill ha ett svar som utgår mer från din specifika situation får du gärna ställa en till fråga.

Vem ärver då min gifta morbror avlider?

2020-01-29 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, Har en fråga kring arv. Jag och min bror har en morbror som nu är på väg att gifta sig. Hon har barn sedan tidigare. Hon har flyttat in i hans hus. Vår morbror har inga barn, inga föräldrar i livet och hans enda syskon var vår mamma som inte längre lever. Hans enda släktingar är alltså jag och min bror. (eventuellt finns någon kusin till honom, räknas de med i en arvsfråga när jag och min bror finns?)Vad händer om vår morbror avlider när de är gifta? Vem ärver vad? Vad händer med huset? Ärver vi hälften av värdet på huset? (Oklart om hon bara flyttat in där eller köpt in sig som ägare - det spelar roll gissar jag?)
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaEftersom du skriver att din morbror är på väg att gifta sig kommer jag i mitt svar utgå ifrån att han är gift. För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). När en person som är gift avlider ska en bodelning görasDet första som händer då en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär alltså att din morbrors hus ska ingå i bodelningen mellan hans dödsbo och hans efterlevande make. Det spelar ingen roll om din morbror äger huset själv eller om hans fru äger hälften, om det är giftorättsgods ingår det i bodelningen. Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo ska fördelas som arv efter denne. Detta innebär alltså att hälften av värdet på huset kommer tillfalla din morbrors dödsbo, och den andra hälften kommer tillfalla hans efterlevande make. Hur ska ett arv fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes bröstarvingar utgör det som brukar kallas den första arvsklassen. Om den avlidne inte har några bröstarvingar går arvet vidare till den andra arvsklassen. I den ingår den avlidnes föräldrar och syskon (2 kap. 2 § ÄB). Om den avlidnes föräldrar eller syskon inte är i livet kan syskons barn träda i sin förälders ställe och ärva det föräldern skulle ärvt (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Detta innebär att du och din bror skulle ha rätt till hälften var av arvet efter er morbror. Dock finns det en arvsrätt för en efterlevande make, som har företräde framför arvsrätten enligt arvsklasserna. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Den enda inskränkningen i den efterlevande makens rätt att ärva är då den avlidne maken har barn som inte är den efterlevande makens barn, så kallade särkullbarn (3 kap. 1 § ÄB). Eftersom din morbror inte har några barn kommer hans efterlevande make ärva allt efter honom. Efterlevande make ärver med fri förfoganderättDå din morbror avlider kommer alltså hans efterlevande make ärva allt efter honom. Hon kommer ärva med fri förfoganderätt. Detta innebär att hon kan använda egendomen som hon önskar. Hon kan till exempel spendera pengar eller sälja egendom. Däremot kan hon inte testamentera bort sådant hon ärver efter din morbror. Detta beror på att du och din bror har så kallad efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Arvingar i andra arvsklassen har efterarvsrättLever, då den efterlevande maken avlider, någon arvinge från första eller andra arvsklassen till den först avlidne maken har de så kallad efterarvsrätt. Det innebär att den först avlidne makens arvingar har rätt att ärva efter denne då den efterlevande maken avlidit. När den efterlevande maken avlider ska först hälften av det dennes kvarlåtenskap gå till den först avlidne makens efterarvingar. Detta innebär att du och din bror kommer ha rätt att ärva efter er morbror då hans make avlider. Du och din bror ska få hälften var av hälften av den efterlevande makens kvarlåtenskap. Att ni har rätt till hälften av kvarlåtenskapen förutsätter att det den efterlevande maken ärvde efter den först avlidne maken utgjorde hälften av hennes tillgångar efter bodelningen och arvsfördelningen. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, skall arvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Kan situationen förändras?Om detta är en situation som inte är önskvärd och din morbror vill att ni ska ärva direkt när han avlider har han möjligheten att upprätta ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). I ett testamente kan han ange att ni ska ärva viss egendom, eller en andel av hans kvarlåtenskap. Den enda inskränkningen i ett eventuellt testamente är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Så länge den efterlevande maken uppnår fyra prisbasbelopp ska ett testamente respekteras, och ni kan därför ärva efter er morbror direkt om han upprättar ett testamente. Det finns några formkrav för att ett testamente ska vara giltigt. Det ska till exempel vara skriftligt och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). SlutsatsDet korta svaret på din fråga är alltså att om din morbror avlider och är gift kommer hans efterlevande make ärva allt med fri förfoganderätt. När sedan även hon avlider kommer du och din bror att ha rätt att få ut ert arv i egenskap av efterarvingar till er morbror. Om din morbror vill att ni ska ärva direkt när han avlider kan han upprätta ett testamente.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ska ärva, efterlevande make eller särkullbarn?

2019-12-20 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!I somras avled min make. Det finns testamente, särkullsbarn som hävdat sin rätt att få ut sin laglott och gemensamt barn. Arvet är inte större än basbaloppsregeln. Kan jag hävda den regeln oavsett vad testamente och särkullsbarn hävdat? För enkelhetens skull tänker jag göra så om det går. Men vill i efterhand ge särkullsbarnen det dom har rätt till. Är det genomförligt?Vänligen
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Vem ärver om någon avlider?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet. Om din make har två barn har dessa alltså rätt till hälften var av arvet efter hen. Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Denna rätt gäller även före eventuella testamenten. Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationDetta innebär alltså att du som efterlevande make har rätt att, tillsammans med det som tillfallit dig i bodelningen, få ut så mycket ur arvet efter din make att det blir fyra prisbasbelopp. Om arvet inte är mer än detta innebär det att du kommer få ärva allt med fri förfoganderätt. Det innebär att du kan använda egendom som du önskar, men du kan inte testamentera bort den. När du sedan avlider kommer din makes barn ha rätt att få ut sitt arv efter hen. De har alltså rätt till så kallat efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Alltså kommer både din makes särkullbarn och ert gemensamma barn få ut sina arv då även du avlidit. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ska ärva när det inte finns några barn eller andra släktingar?

2020-11-13 i Arvsordning
FRÅGA |Hej jag undrar vad som gäller ? Mitt barn sedan tidigare förhållande gick bort 2016 , hennes far gick bort i år utan några andra barn , vem ärver honom? Han har inga syskon men en far i livet . Vad händer även när hans far går bort ? Vanliga fall skulle det tillföra hans barn o barnbarn efter där men båda är inte i livet .
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Jag utgår i mitt svar ifrån att ingen är gift då de går bort.Vem ska ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB). Arvingarna i vardera arvsklass ska dela lika på arvet. I Sverige har vi även något som kallas för istadarätt. Det innebär att ett barn kan träda i sin förälders ställe och ärva istället för föräldern, om föräldern redan är avliden.Din situationDå din dotters far gick bort skulle arvet alltså i första hand gå till din dotter som är bröstarvinge till honom. Eftersom hon inte är i livet går arvet vidare till arvsklass två. Då ska din dotters fars föräldrar dela lika på arvet. Alltså ska hans mor få hälften och hans far få hälften. Eftersom hans far är i livet kommer han få ärva hälften. Den andra hälften som skulle gå till hans mor ska istället gå vidare till hans syskon, och sedan syskonbarn, i enlighet med istadarätten. Om det inte finns några syskon eller syskonbarn i livet kommer istället hans mors halva av arvet gå till hans far (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Hans far kommer alltså ärva allt.När din dotters fars far går bort gäller såklart samma regler om arvsklasserna. Om det inte finns någon levande släkting till honom i livet (alltså inga föräldrar, syskon, barn, barnbarn, syskonbarn, mor- eller farföräldrar, moster/faster eller morbror/farbror) kommer hans arv tillfalla Allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). Du kan läsa mer om vad Allmänna arvsfonden är och vad de gör på deras hemsida, som du hittar här.Testamente kan förändra arvsordningenMitt svar ovan är skrivet utifrån att det inte finns något testamente. Den som är över 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente och på så sätt åsidosätta den legala arvsordningen jag beskrivit ovan (9 kap. 1 § ÄB). För att ett testamente ska vara giltigt ska det upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB).SlutsatsDet är alltså din dotters fars far som har rätt att ärva allt efter honom. När även han går bort kommer arvet gå till Allmänna arvsfonden, om det inte finns någon arvsberättigad släkting i livet och inte heller ett testamente.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur fördelas arvet efter någon som är gift men inte har barn?

2020-04-14 i Arvsordning
FRÅGA |Låt oss säga att vi har ett par, A och B. A har en samling leksaksbilar som är väldigt värdefulla. I parets äktenskapsförord står att samlingen är A:s enskilda egendom. A och B har även tillsammans en villa värd 7 miljoner. B har köpt möbler värt 200 000kr samt äger en gåva i form av ett armband värt 3000kr medans A har en segelbåt värd 70 000kr. Om A skulle vara med om en olycka och gå bort, hur skulle en bodelning mellan A och B se ut? Hur stort blir arvet efter A och vem har rätt till A:s arv? (A:s familj består av endast hens mamma och pappa).
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).Vad ingår i en bodelning?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom att den ena maken avlider, ska en bodelning göras mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).I ditt fall skulle alltså leksaksbilarna som är A:s enskilda egendom hållas utanför bodelning och direkt tillfalla dödsboet efter A. Villan, möblerna och segelbåten ska alltså ingå i bodelningen. Armbandet kan hållas utanför bodelningen om det framgår av ett gåvobrev från givaren att det ska vara enskild egendom eller om det kan anses vara B:s personliga egendom. Varje make får från bodelningen undanta personlig egendom, så som kläder och smycken, i den mån det är skäligt (10 kap. 2 § ÄktB). Om det skulle vara skäligt för B att få undanta armbandet eller inte kan jag tyvärr inte svara på då det bland annat beror på hur mycket egendom det finns i övrigt och hur mycket personlig egendom A får undanta (även om denna rätt endast gäller för den efterlevande maken om den ena maken är avliden). I mitt exempel kommer jag utgå ifrån att armbandet ska ingå i bodelningen.Hur bodelningen går tillVid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB).Det som tillfaller A utgör arvet efter denne och det som tillfaller B är dennes helt och hållet.Om bara egendomen du listat upp finns kommer bodelningen alltså se ut på följande sätt.Total behållning i boet: 7 000 000 (villan) + 200 000 (möbler) + 70 000 (segelbåt) + 3 000 (armband) = 7 273 000 kr.A:s dödsbos behållning efter bodelningen: 7 273 000 / 2 = 3 636 500 kr. Detta plus leksaksbilarna, som ju hålls utanför bodelningen, utgör kvarlåtenskapen efter A.B:s behållning efter bodelningen: 7 273 000 / 2 = 3 636 500 kr.Hur fördelas arvet?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Eftersom A inte har några barn skulle A:s arvingar alltså vara dennes föräldrar, som ska få hälften var av arvet. Dock finns även en rätt för den efterlevande maken att ärva.Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före föräldrarnas rätt att ärva. Om A avlider kommer alltså B ärva allt efter A. B kommer då ärva med fri förfoganderätt. Detta innebär att B kan förfoga över egendomen som B önskar, men kan inte testamentera bort den. B kommer alltså ha sin del i bodelningen, 3 636 500 kr + arvet efter A, 3 636 500 kr + värdet av leksaksbilarna.A:s föräldrar har efterarvsrättDe i den andra arvsklassen har rätt att få ut sitt arv då även den efterlevande maken avlider (3 kap. 2 § ÄB). När sedan även B avlider kommer A:s föräldrar alltså ha efterarvsrätt. Om A:s föräldrar har avlidit då B avlider går deras arvsrätt vidare till deras barn, alltså A:s syskon, och sedan vidare till syskonens barn, alltså A:s syskonbarn. Om A:s föräldrar inte lever vid B:s död och det inte finns några syskon eller syskonbarn osv. till A kommer arvet efter B fördelas helt och hållet till B:s egna arvingar.A:s efterarvingar har rätt till så stor del av B:s kvarlåtenskap som arvet efter A utgjorde i den massa av tillgångar som B hade efter bodelningen och arvsskiftet efter A. (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Efterarvet efter A är alltså:Arvet efter A / B:s totala tillgångar efter bodelning + arvsskifte, alltså3 636 500 + värdet av leksaksbilarna / 7 273 000.Så stor del av B:s kvarlåtenskap ska först fördelas till A:s efterarvingar innan B:s egna kvarlåtenskap fördelas som arv efter B.SlutsatsArvet efter A blir alltså så stort som A:s tillgångar är efter bodelningen, det som tillfaller denne + dennes kvarlåtenskap. Egentligen har A:s föräldrar arvsrätt, men efterlevande makes arvsrätt går före och föräldrarna får efterarvsrätt då även B avlider.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur ska arvet fördelas om det finns ett gemensamt barn med maken och ett särkullbarn?

2020-01-23 i Arvsordning
FRÅGA |En förenklad fråga.Familjebild, fru, man, 1 gemensamt barn, 1 särkullsbarn till fadern.Mannen avlider, blir fördelningen då av mannens tillgångar: 50% till frun, 25% till gemensamt barn, 25% till särkullsbarn.Utbetalning sker enbart till särkullsbarn.Frun sitter kvar med 75% och då hon avlider tillfaller hela hennes kvarlåtenskap det gemensamma barnet.Frun avlider, mannen sitter kvar med samtliga tillgångar, vilka fördelas 50/50 mellan barnen vid hans frånfälle.Är detta rätt uppfattat?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). När en person som är gift avlider ska en bodelning görasDet första som händer då en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo ska fördelas som arv efter denne. Hur ska ett arv fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om mannen i ditt fall avlider ska hans barn få hälften var av arvet. Dock finns även en arvsrätt för efterlevande make. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationOm mannen i ditt fall skulle avlida skulle alltså hans särkullbarn ha rätt till 50% av arvet direkt, under förutsättning att kvinnan efter bodelningen har egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp. Resterande 50% av arvet kommer tillfalla frun med fri förfoganderätt. Detta innebär att hon kan använda egendomen som hon önskar, men hon kan inte testamentera bort den. När sedan även hon avlider kommer parets gemensamma barn få ut sitt arv efter båda sina föräldrar. I den andra situationen, då frun avlider, ska hela arvet efter henne tillfalla hennes barn. Eftersom hon är gift med barnets far kommer han alltså få ärva detta med fri förfoganderätt. När sedan även mannen avlider ska först räknas ut hur stor del av hans kvarlåtenskap som ska gå till kvinnans efterarvinge, alltså hennes barn (3 kap. 2 § ÄB). Om det mannen fick ärva efter frun utgjorde 50% av summan av hans totala tillgångar efter bodelningen och arvsfördelningen ska alltså 50% av hans kvarlåtenskap gå till fruns efterarvinge. Efter det ska resterande 50% av mannens kvarlåtenskap fördelas lika mellan hans barn. Då kommer alltså det gemensamma barnet få ytterligare 25% av tillgångarna och särkullbarnet kommer få 25%. SlutsatsSom svar på din fråga har du alltså inte riktigt tänkt rätt när du gjort dina uträkningar. Istället ska fördelningen göras som jag beskrivit ovan. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min sambo bo kvar i huset jag äger om jag avlider?

2019-12-12 i Arvsordning
FRÅGA |Jag ska bygga ett hus och flytta dit med min pojkvän. Huset ska vara min enskilda egendom och vi ska avtala bort sambolagen så att han inte har rätt till hälften. Men om jag går bort före honom kan han då få bo kvar om han tar över alla kostnader och "sitta i orubbat bo" och mina barn ärver huset den dagen han går bort? Eller måste vi gifta oss då?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Eftersom du skriver att ni ska avtala bort sambolagen och att huset ska vara ditt enskilda kommer jag inte gå djupare in på samboegendom och en eventuell bodelning. Istället kommer jag fokusera på vad som skulle hända om du avlider. Vem ärver?Sambor ärver inte varandra. Det innebär att om du avlider kommer dina bröstarvingar, alltså dina barn, ärva allt efter dig (2 kap. 1 § ÄB). Om detta inte är vad du önskar kan du skriva ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). I testamentet kan du skriva att din sambo ska ärva huset och sitta i orubbat bo, och när han avlider ska dina barn ärva huset. Detta är dock inte vattentätt eftersom bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av den arvslott de annars skulle fått (7 kap. 1 § ÄB). Om du upprättar ett testamente som inskränker dina barns rätt till laglott kan de välja att jämka testamentet (7 kap. 3 § ÄB). I så fall måste din sambo köpa ut huset från dina barn för att få behålla det. Vad händer om ni skulle gifta er?Om ni skulle vara gifta skulle bodelningen se lite annorlunda ut mot om ni är sambor. Dock utgår jag ifrån att ni i så fall skriver ett äktenskapsförord som anger att huset är ditt enskilda. Detta eftersom du skriver att det ska vara det. Om det inte är det kommer din, i detta fallet, make få hälften av huset vid bodelningen och endast hälften av huset kommer fördelas som arv efter dig. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.På samma sätt här kan du skriva ett testamente om att du vill att din, i detta fallet, make ska sitta kvar i orubbat bo. Dock kan dina barn även jämka detta testamente och på så sätt få ut sin laglott. Det är alltså inte helt säkert att din sambo skulle kunna bo kvar även om ni gifter er. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,