Kan min sambo bo kvar i huset jag äger om jag avlider?

2019-12-12 i Arvsordning
FRÅGA |Jag ska bygga ett hus och flytta dit med min pojkvän. Huset ska vara min enskilda egendom och vi ska avtala bort sambolagen så att han inte har rätt till hälften. Men om jag går bort före honom kan han då få bo kvar om han tar över alla kostnader och "sitta i orubbat bo" och mina barn ärver huset den dagen han går bort? Eller måste vi gifta oss då?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Eftersom du skriver att ni ska avtala bort sambolagen och att huset ska vara ditt enskilda kommer jag inte gå djupare in på samboegendom och en eventuell bodelning. Istället kommer jag fokusera på vad som skulle hända om du avlider. Vem ärver?Sambor ärver inte varandra. Det innebär att om du avlider kommer dina bröstarvingar, alltså dina barn, ärva allt efter dig (2 kap. 1 § ÄB). Om detta inte är vad du önskar kan du skriva ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). I testamentet kan du skriva att din sambo ska ärva huset och sitta i orubbat bo, och när han avlider ska dina barn ärva huset. Detta är dock inte vattentätt eftersom bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av den arvslott de annars skulle fått (7 kap. 1 § ÄB). Om du upprättar ett testamente som inskränker dina barns rätt till laglott kan de välja att jämka testamentet (7 kap. 3 § ÄB). I så fall måste din sambo köpa ut huset från dina barn för att få behålla det. Vad händer om ni skulle gifta er?Om ni skulle vara gifta skulle bodelningen se lite annorlunda ut mot om ni är sambor. Dock utgår jag ifrån att ni i så fall skriver ett äktenskapsförord som anger att huset är ditt enskilda. Detta eftersom du skriver att det ska vara det. Om det inte är det kommer din, i detta fallet, make få hälften av huset vid bodelningen och endast hälften av huset kommer fördelas som arv efter dig. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.På samma sätt här kan du skriva ett testamente om att du vill att din, i detta fallet, make ska sitta kvar i orubbat bo. Dock kan dina barn även jämka detta testamente och på så sätt få ut sin laglott. Det är alltså inte helt säkert att din sambo skulle kunna bo kvar även om ni gifter er. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver om jag eller min make avlider?

2019-11-10 i Arvsordning
FRÅGA |HejVi är ett gift par sedan 1973 med två gemensamma barn. 1988 skilde vi oss och delade på skulder och tillgångar jag tog över huset och lagfarten skrevs på mig och jag blev kvar där. Det gick några år och vi hittade tillbaka till varandra och gifte om oss. Innan giftemål nr. 2 skrevs ett äktenskapsförord att var och en skulle behålla sina tillgångar ifall det strulade till sig igen. Äktenskapet håller och nu till frågan.Vi vill att om någon av oss dör ska den andra parten ärva hus och alla tillgångar utan massa strul.Behöver vi vidtaga någon åtgärd för att så ska ske.m.v.hUndrande
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Eftersom ni är gifta finns även regler i äktenskapsbalken (ÄktB). Jag utgår ifrån att varken du eller din make har några fler barn än era två gemensamma. Vad händer om någon som är gift avlider?Det första som händer när en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo. Eftersom din fråga inte rör en bodelning kommer jag bara kort gå igenom hur detta går till. I bodelningen delas makarnas giftorättsgods mellan dem (10 kap. 1 § ÄktB och 11 kap. 3 § ÄktB). Enskild egendom ska hållas utanför bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Det som tillfaller den efterlevande maken är dennes, och det som tillfaller den avlidnes dödsbo utgör arvet efter denne. Detta ska sedan fördelas enligt reglerna i ärvdabalken. Vem ska ärva?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Det finns även en arvsrätt för den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före de gemensamma barnen. Detta innebär att om en person som är gift, och enbart har barn som är gemensamma med sin make avlider, kommer den efterlevande maken ärva allt med fri förfoganderätt. Detta innebär att den efterlevande maken kan använda egendomen som hen önskar, men kan inte testamentera bort den. När även den efterlevande maken avlider kommer de gemensamma barnen få ut arvet efter båda sina föräldrar samtidigt (3 kap. 2 § ÄB). Den efterlevande maken kommer även ärva all den avlidne makens enskilda egendom. Att egendom är enskild spelar bara roll i en bodelning. SlutsatsSvaret på din fråga är alltså nej, ni behöver inte göra någonting. Detta eftersom du och din make endast har gemensamma barn. Om någon av er avlider kommer den efterlevande maken ärva allt med fri förfoganderätt, och när ni båda avlidit kommer era barn få sina arv efter er båda. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Har barnbarn arvsrätt om deras förälder är avliden?

2019-10-15 i Arvsordning
FRÅGA |Ett gift par som har två gemensamma barn. Deras barn har i sin tur varsitt barn.Det gifta parets ena barn dör innan sina föräldrar.Vad händer med arvslotten när väl båda föräldrarna dör?Normalt sett så skulle arvet delats på två.Eftersom det är enbart ett kvar i livet.Ärver barnet i livet 100% eller får barnbarnet ärva sin avlidne förälders del?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Precis som du verkar ha koll på har den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, rätt att ärva i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet. Detta innebär, precis som du skriver, att de två barnen har rätt till hälften var av arvet efter föräldrarna. I svensk rätt finns en princip som kallas för istadarätten. Den innebär att ett barn har rätt att träda i en avliden förälders ställe och ta emot ett arv som föräldern skulle fått om denne varit i livet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Barnen som då träder i sin förälders ställe ska dela lika på den del föräldern skulle ha fått.Detta innebär i ditt fall att barnet som är i livet kommer få sin halva av det totala arvet, och det avlidna barnets barn (alltså barnbarnet) kommer få den andra halvan av det totala arvet. Hade det avlidna barnet istället haft två barn (alltså barnbarn till den avlidne vars arv det handlar om) hade de fått en fjärdedel av det totala arvet var, alltså delat lika på sin förälders halva av det totala arvet. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan en efterlevande make ärva egendom som den avlidne maken ägde?

2019-10-10 i Arvsordning
FRÅGA |Ärver makan en husbil som står skriven på maken?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vem som ärver när någon avlider finns i ärvdabalken (ÄB). Din fråga är ganska svår för mig att svara på eftersom svaret beror på om du och din make har några gemensamma barn, eller om din make har barn som inte är dina eller om ni inte har några barn alls. Jag kommer därför skriva olika svar för de olika situationerna. I några av fallen är det även svårt för mig att svara på exakt vad som händer med husvagnen, eftersom jag inte vet något om hur det ser ut med övriga tillgångar. Jag kommer i de fallen förklara generellt vem som har rätt att ärva. Vad händer om någon som är gift avlider?Det första som händer när en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo. Regler om hur en bodelning går till finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Eftersom din fråga inte rör en bodelning kommer jag bara kort gå igenom hur detta går till. I bodelningen delas makarnas giftorättsgods mellan dem (10 kap. 1 § ÄktB och 11 kap. 3 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna egendomen är skriven på, om det är giftorättsgods ingår den i bodelningen. Enskild egendom ska hållas utanför bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Det som tillfaller den efterlevande maken är dennes, och det som tillfaller den avlidnes dödsbo utgör arvet efter denne. Detta ska sedan fördelas enligt reglerna i ärvdabalken.Vad händer om det enbart finns gemensamma barn?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Arvet ska delas lika på bröstarvingarna (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det som då tillfaller varje bröstarvinge är dennes arvslott. Det finns även en arvsrätt för den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före de gemensamma barnen. Detta innebär att om en person som är gift, och enbart har barn som är gemensamma med sin make avlider, kommer den efterlevande maken ärva allt med fri förfoganderätt. Detta innebär att den efterlevande maken kan använda egendomen som hen önskar, men kan inte testamentera bort den. När även den efterlevande maken avlider kommer de gemensamma barnen få ut arvet efter båda sina föräldrar samtidigt (3 kap. 2 § ÄB). Svaret på din fråga om situationen ser ut så här är alltså att ja, en efterlevande make kan ärva en husbil som är skriven på den andra maken. När även den efterlevande maken avlider kommer husbilen gå vidare till de gemensamma barnen. Vad händer om den avlidne maken har barn som inte är den efterlevande makens barn?Om detta är fallet kommer situationen se lite annorlunda ut. Barn som enbart är den avlidne makens barn kallas särkullbarn. Dessa har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och deras arvsrätt går alltså före den efterlevande makens arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.I denna situation kommer särkullbarnen ärva sin avlidne förälder, och den efterlevande maken kommer inte ärva något. Den efterlevande makens enda skydd är att denne har rätt att efter bodelningen ha egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp. Det är möjligt för maken som äger husbilen att skriva ett testamente där det framgår att den efterlevande maken ska ärva just husbilen (9 kap. 1 § ÄB). Detta är inget problem så länge den avlidnes särkullbarn ändå kan få ut sina laglotter (7 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt att få sin laglott, vilken motsvarar hälften av arvslotten. Vad händer om det både finns gemensamma barn och särkullbarn?Som jag skrivit ovan ska den avlidnes barn dela lika på arvet. Detta innebär att om det finns ett särkullbarn och ett gemensamt barn har de rätt till hälften var av arvet. Särkullbarnet har, som jag skrivit ovan, rätt att få ut sitt arv direkt. Men den efterlevande makens rätt går ju före de gemensamma barnens rätt. Detta innebär att den efterlevande maken kommer ärva de gemensamma barnens del med fri förfoganderätt. De gemensamma barnen får sedan sitt arv efter båda föräldrarna då även den efterlevande maken avlidit. Vad händer om makarna inte har några barn?Om makarna inte har några barn kommer den efterlevande maken få ärva allt med fri förfoganderätt. När sedan den efterlevande maken avlider har den först avlidnes föräldrar (och om även dessa är avlidna, den först avlidnes syskon) efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Om det inte är önskat att föräldrar och syskon ska ha efterarvsrätt kan makarna upprätta ett testamente som säger att den andre maken ska ärva med full äganderätt (9 kap. 1 § ÄB). Det är enbart bröstarvingar som har rätt till laglott, inte föräldrar och syskon. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kommer min sambo eller mina barn ärva om jag avlider?

2019-11-20 i Arvsordning
FRÅGA |HEJ!KAN JAG SKRIVA TESTAMENTA PÅ MINA SAKER SOM MINA BARN SKALL HA NÄR JAG GÅR BORT.VI ÄR SAMBOS OCH HAR INTE SKRIVIT NÅGOT MELLAN OSS.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Vem har rätt att ärva?Huvudregeln inom svensk rätt är att det är den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, som har rätt att ärva i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om en person avlider ska dennes barn få ärva allt, och dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Makes och sambos rätt att ärvaDet finns en rätt för en efterlevande make att ärva (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före de gemensamma barnen. Däremot finns det ingen motsvarande rätt för en efterlevande sambo att ärva. Sambor ärver alltså inte varandra i Sverige. Den enda möjligheten för en efterlevande sambo att ärva är genom testamente. Din situationSom jag tolkar din fråga undrar du om du kan skriva ett testamente för att dina barn ska ärva om du avlider, istället för att din sambo ska ärva. Om jag har tolkat frågan rätt behöver du inte göra någonting för att det ska bli som du vill. Om du avlider kommer dina barn ärva efter dig, eftersom sambor inte ärver varandra. Om du vill att din sambo ska ärva efter dig måste du upprätta ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Då måste formkraven för testamenten vara uppfyllda, det måste bland annat vara underskrivet och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Det enda du måste tänka på om du vill skriva ett testamente till förmån för din sambo är att dina barn alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Denna laglott har bröstarvingarna alltid rätt till och den får inte inskränkas genom testamente. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kommer jag eller vår gemensamma dotter ärva om min man avlider?

2019-10-25 i Arvsordning
FRÅGA |Min man har en enskild egendom o innan vi gifte oss 1995 skrev vi på äktenskapsförord. Jag har två söner sedan tidigare o tillsammans har vi en dotter. Nu till min fråga:Vad händer om min man dör? Är det vår dotter som ärver allt?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vem som ska ärva när någon avlider finns i ärvdabalken (ÄB). Eftersom du och din man är gifta kommer jag även använda äktenskapsbalken (ÄktB). Bröstarvingars arvsrättHuvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes bröstarvingar ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Efterlevande makes arvsrättDet finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före den avlidnes barn som är gemensamma med den efterlevande maken. Detta innebär att om en person som har barn gemensamt med sin make avlider kommer den efterlevande maken ärva före de gemensamma barnen. När sedan även den efterlevande maken avlider kommer de gemensamma barnen få ut sitt arv efter båda sina föräldrar (3 kap. 2 § ÄB). Vad händer då någon som är gift avlider?Det första som händer då någon som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den avlidnes dödsbo och den efterlevande maken (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Eftersom din fråga inte handlar om en bodelning kommer jag inte gå in djupare på hur en sådan går till. Det som tillfaller den efterlevande maken genom bodelningen är dennes att behålla och det som tillfaller den avlidnes dödsbo utgör arvet efter denne. Vad gäller i din situation?Det första som skulle hända om din man avlider är att en bodelning görs. Du skriver att ni har ett äktenskapsförord. Det innebär att det som är din mans enskilda egendom enligt äktenskapsförordet kommer hållas utanför bodelningen och gå direkt till arvet efter honom. Det som tillfaller dig i bodelningen är ditt och det som tillfaller din man plus hans enskilda egendom utgör arvet efter honom. Eftersom din man inte har några barn som inte är dina barn har han inga bröstarvingar som har rätt att ärva före dig i egenskap av efterlevande make. Detta innebär att om din man avlider kommer du ärva allt efter honom med fri förfoganderätt. Det innebär att du kan använda egendomen hur du vill, men du kan inte testamentera bort den. Detta eftersom er dotter har rätt till sitt arv efter sin pappa. När även du avlider kommer din dotter då ut arvet efter sin pappa och dig samtidigt. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Har efterlevande make arvsrätt till en villa som den andre maken äger?

2019-10-15 i Arvsordning
FRÅGA |Min fru står som ägare till villan som vi byggt gemensamt inom äktenskapet. Har den ena maken arvsrätt till hela villan vid dödsfall?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vem som ärver när någon avlider finns i ärvdabalken (ÄB). Din fråga är ganska svår för mig att svara på eftersom svaret beror på om du och din make har några gemensamma barn, eller om din make har barn som inte är dina eller om ni inte har några barn alls. Jag kommer därför skriva olika svar för de olika situationerna. I några av fallen är det även svårt för mig att svara på exakt vad som händer med villan, eftersom jag inte vet något om hur det ser ut med övriga tillgångar. Jag kommer i de fallen förklara generellt vem som har rätt att ärva. Vad händer om någon som är gift avlider?Det första som händer när en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo. Regler om hur en bodelning går till finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Eftersom din fråga inte rör en bodelning kommer jag bara kort gå igenom hur detta går till. I bodelningen delas makarnas giftorättsgods mellan dem (10 kap. 1 § ÄktB och 11 kap. 3 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna egendomen är skriven på, om det är giftorättsgods ingår den i bodelningen. Enskild egendom ska hållas utanför bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Det som tillfaller den efterlevande maken är dennes, och det som tillfaller den avlidnes dödsbo utgör arvet efter denne. Detta ska sedan fördelas enligt reglerna i ärvdabalken. Vad händer om det enbart finns gemensamma barn?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Arvet ska delas lika på bröstarvingarna (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det som då tillfaller varje bröstarvinge är dennes arvslott. Det finns även en arvsrätt för den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före de gemensamma barnen. Detta innebär att om en person som är gift, och enbart har barn som är gemensamma med sin make avlider, kommer den efterlevande maken ärva allt med fri förfoganderätt. Detta innebär att den efterlevande maken kan använda egendomen som hen önskar, men kan inte testamentera bort den. När även den efterlevande maken avlider kommer de gemensamma barnen få ut arvet efter båda sina föräldrar samtidigt (3 kap. 2 § ÄB). Svaret på din fråga om situationen ser ut så här är alltså att ja, en efterlevande make kommer ärva hela villan, även om den är skriven på den andra maken. När även den efterlevande maken avlider kommer villan gå vidare till de gemensamma barnen. Vad händer om den avlidne maken har barn som inte är den efterlevande makens barn?Om detta är fallet kommer situationen se lite annorlunda ut. Barn som enbart är den avlidne makens barn kallas särkullbarn. Dessa har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och deras arvsrätt går alltså före den efterlevande makens arvsrätt. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.I denna situation kommer särkullbarnen ärva sin avlidne förälder, och den efterlevande maken kommer inte ärva något. Den efterlevande makens enda skydd är att denne har rätt att efter bodelningen ha egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp. Det är möjligt för makar att skriva ett testamente om att den som överlever den andre ska bo kvar i orubbat bo. Detta innebär då att den efterlevande maken kommer får bo kvar i villan och att särkullbarnen kan få ut sina arvslotter då även den efterlevande maken avlidit. Särkullbarnen har dock rätt att klandra testamentet och på så sätt få ut sin laglott direkt (7 kap. 3 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt att få sin laglott, vilken motsvarar hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Vad händer om det både finns gemensamma barn och särkullbarn?Som jag skrivit ovan ska den avlidnes barn dela lika på arvet. Detta innebär att om det finns ett särkullbarn och ett gemensamt barn har de rätt till hälften var av arvet. Särkullbarnet har, som jag skrivit ovan, rätt att få ut sitt arv direkt. Men den efterlevande makens rätt går ju före de gemensamma barnens rätt. Detta innebär att den efterlevande maken kommer ärva de gemensamma barnens del med fri förfoganderätt. De gemensamma barnen får sedan sitt arv efter båda föräldrarna då även den efterlevande maken avlidit. Vad händer om makarna inte har några barn?Om makarna inte har några barn kommer den efterlevande maken få ärva allt med fri förfoganderätt. När sedan den efterlevande maken avlider har den först avlidnes föräldrar (och om även dessa är avlidna, den först avlidnes syskon) efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Om det inte är önskvärt att föräldrar och syskon ska ha efterarvsrätt kan makarna upprätta ett testamente som säger att den andre maken ska ärva med full äganderätt (9 kap. 1 § ÄB). Det är enbart bröstarvingar som har rätt till laglott, inte föräldrar och syskon. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver efter någon som är ogift och inte har barn?

2019-10-06 i Arvsordning
FRÅGA |Hej.Min morbror är ogift, föräldrarna har gått bort och två syskon finns i livet. Ett helsyskon och ett halvsyskon. Han har även två avlidna syskon där det finns 3 syskonbarn vardera. Om min morbror skulle gå bort. Hur fördelas arvet då?Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem som ärver då någon avlider regleras i ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom du inte skriver något om att din morbror har barn kommer jag utgå ifrån att han inte har det. Om han har det är det de som ska ärva.Den legala arvsordningenArv fördelas enligt den legala arvsordningen. Den delas in i tre arvsklasser: första, andra och tredje. De som är i den första arvsklassen är den avlidnes bröstarvingar, och dessa har rätt att ärva i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne inte har några bröstarvingar går man vidare till arvsklass två. I denna finns den avlidnes föräldrar (2 kap. 2 § ÄB). Föräldrarna ska få hälften var av arvet. Detta innebär att det i första hand är din morbrors föräldrar som ska få hälften var av arvet. Barn kan träda i sina föräldrars ställeI svensk rätt finns en princip som kallas istadarätten. Denna innebär att barn kan träda i sina avlidna föräldrars ställe och ta emot ett arv föräldern skulle fått om denne levt. Detta innebär att om den avlidnes föräldrar är avlidna kan den avlidnes syskon träda i deras ställe och ärva efter sitt syskon (2 kap. 2 § andra stycket). På samma sätt kan syskonbarn till den avlidne träda i sina föräldrars ställe om både föräldrarna och syskonen till den avlidne är avlidna. Varje syskon ska få lika del av arvet. Även halvsyskon kan ärva genom att träda i den gemensamma förälderns ställe, om denne är avliden (2 kap. 2 § tredje stycket). Hur blir det i din situation?I första hand skulle din morbrors föräldrar fått ärva efter honom, men eftersom de är avlidna kommer arvet gå vidare till hans syskon. Föräldrarna skulle ha delat lika på arvet och var förälders del ska delas lika på dennes barn. Detta kan låta krångligt men jag ska försöka förklara så tydligt jag kan hur det blir i din situation. Jag kommer utgå ifrån att din morbror har en gemensam mamma med sitt halvsyskon, och att de andra tre syskonen är helsyskon. Om det istället är ett halvsyskon på hans pappas sida är det bara att vända på det. Jag kommer också för enkelhetens skull räkna med att din morbror lämnar efter sig 100kr. Din morbrors mamma skulle fått hälften, alltså 50kr. Eftersom hon är avliden ska hennes del delas lika på hennes barn, alltså din morbrors syskon. Eftersom hon har fyra barn förutom din morbror ska dessa få 12,5kr var. Din morbrors pappa skulle också fått 50kr som ska delas på hans barn. Han har tre barn och de ska därför få 16,7kr var. Eftersom tre av syskonen är helsyskon kommer de ju få ta del av både sin mamma och sin pappas del. Dessa tre kommer alltså få 29,2kr var. Halvsyskonet, som ju bara får ta del av arvet genom sin mamma, ska få 12,5kr. Eftersom två av helsyskonen är avlidna ska deras delar gå vidare till deras barn. Eftersom de har tre barn var ska deras del delas på tre. Detta innebär att syskonbarnen ska få 9,7kr var. Så här kommer det alltså bli:Helsyskon: 29,2kr. Halvsyskon: 12,5kr.Syskonbarn: 9,7kr var. Jag har i detta svar utgått ifrån att din morbror inte har något testamente. Eftersom var och en är fri att förordna om sin kvarlåtenskap ska arvet fördelas enligt testamentet om ett sådant finns (9 kap. 1 § ÄB). Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,