En överblick av den svenska arvsordningen

2021-09-15 i Arvsordning
FRÅGA |Ett gift par utan gemensamma barn. Mannen hade en son som gick bort 2020. Mannen gick bort för 13 år sedan. Frun och sonen fick då 50% var av mannens tillgångar. Nu har frun gått bort, vem ärver henne?
Victoria |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar den svenska arvsrätten (och dess ordning). Svaret på din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB).För att kunna bestämma vem som kommer ärva frun så ska jag beskriva hur arvsordningen ser ut i Sverige och de särskilda arvsklasser som finns.Hur ser arvsrätten ut i Sverige?Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. För att vara arvsberättigad så måste man alltså tillhöra en av arvsklasserna (se 2 kap. 4 § ÄB).Ifall det inte finns någon som tillhör en av dessa tre arvsklasser, så kommer i stället arvet tillfalla den Allmänna Arvsfonden.Vilka arvsklasser finns?Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB), alltså dennes barn. Om den avlidne hade ett barn som redan har gått bort så ärver i stället dennes barn, vilket alltså är den avlidnes barnbarn. Finns inga arvingar i den första arvsklassen går man vidare till den andra arvsklassen.Den andra arvsklassen omfattar i stället den avlidnes föräldrar. Om någon av föräldrarna redan har gått bort så går dennes arv i stället till deras barn (avlidnes syskon). Om syskonen också har gått bort så går arvet till syskonens barn (den avlidnes syskonbarn), se 2 kap. 2 § ÄB. Om ingen arvsberättigad finns här så går man vidare till den tredje (och sista) arvsklassen.Den tredje arvsklassen består av den avlidnes far- och morföräldrar. Om dessa har gått bort så ärver i stället far- och morföräldrarnas barn (den avlidnes morbrödrar, mostrar eller farbröder och faster), se 2 kap. 3 § ÄB.Vem kommer ärva frun i ditt scenario?Arvsberättigade är helt enkelt de som ingår i en av arvsklasserna ovan. Ifall du känner till någon som ingår i en av dessa grupper så kommer denna ha rätt till arvet efter frun. Om det finns två släktingar varav den ena ingår i den första arvsklassen och den andra i den andra arvsklassen, så ärver den förstnämnda hela arvet på grund av prioritetsordningen.Det är också möjligt att mannen som gick bort före hustrun kan ha skrivit ett testamente där hon tilldelades viss egendom. Ett sådant testamente kan innehålla en klausul som möjliggör testatorn (mannen som gick bort) att reglera var hans arv till den efterlevande maken (frun i ditt scenario) ska hamna efter hennes bortgång. Jag har inte fått någon information om något sådant testamente, men det är värt att undersöka ifall detta är fallet.Jag kan alltså inte ge dig ett konkret svar då jag inte har någon information om kvinnan hade släktingar som ingår i en av arvsklasserna och som fortfarande är vid liv. Däremot så kan du med hjälp av juridiken som du har fått ta del av ovan utröna om det finns några arvsberättigade efter frun (eller ett testamente).Jag hoppas det här svaret klargjorde situationen för dig,

Hur fördelas arvet mellan bröstarvingar?

2021-07-20 i Arvsordning
FRÅGA |En förälder har gått bort. Det finns tre barn varav en av barnen är död. Hen har 4 barn som då ska ärva hen.Om de två barnen som lever inte blir överens med vissa av de 4 barnen vad gäller då? Har de 4 barnen "en röst" eller kan de "köra över" de två överlevande barnen?
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag ska redogöra för den svenska arvsrätten för att besvara din fråga.Hur ser arvsrätten ut i Sverige?Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje.Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat.Ifall ett barn till arvlåtarens (i ditt fall: föräldern) har gått bort innan arvlåtarens bortgång, så kommer i stället barnbarnen att ärva arvlåtaren (det bortgångna barnets barn). Den första arvsklassen innebär alltså att det är släktingar i "nedåtstigande led" från arvlåtaren som ärver denna.Hur kommer arvet fördela sig bland de två barnen samt fyra barnbarnen till arvlåtaren?Eftersom arvlåtaren hade tre barn, kommer alltså dennes kvarlåtenskap fördelas jämnt mellan dessa (1/3 till vartdera barnet). Att ett av barnen har gått bort kommer endast medföra att dennes arv "trillar ned" till dennes barn i stället - alltså arvlåtarens barnbarn. Dessa fyra barn kommer alltså få dela jämnt på den tredjedelen.SlutsatsVartdera barnet ska alltså få kvarlåtenskap till ett värde av 1/3 av arvlåtarens totala förmögenhet (det avlidna barnets barn får då dela på tredjedelen sinsemellan). Vem som ska få något särskilt föremål ur kvarlåtenskapen får bestämmas sinsemellan. Exempelvis om någon (en särskild arvtagare) vill ärva huset som arvlåtaren bodde i och som utgjorde en större del av arvlåtarens förmögenhet, så lär arvtagaren behöva köpa ut resterande arvtagare. Detta så att resterande arvtagare erhåller det arv som dessa är berättigade till. Somliga väljer i stället att sälja av all kvarlåtenskap så att fördelningen sinsemellan blir mindre komplicerad.Det handlar således inte om att "rösta ut" eller "köra över" någon. Alla är berättigad till en viss andel av kvarlåtenskapen och hur detta fördelas får bestämmas sinsemellan.Jag hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Kan en make (ingift faster) ärva sin makes syskonbarn?

2020-12-25 i Arvsordning
FRÅGA |HejÄrver ingift faster?Jag har en kusin som avlidit, han hade inga syskon.Ingen partner, barn eller föräldrar i livet. Ej heller lever några farbröder, morbröder, mostrar, fastrar eller deras parters. Den enda kvar i livet av hans föräldrars generation är min mor, som är ingift faster. även hon änka.Vi som kusiner vet vi inte ärver.Men, hur är det med ingift faster?Alltså min avlidne kusins fars brors hustru.Jag antar att arvet annars går till allmänna arvsfonden.
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Den fråga som du har ställt aktualiserar hur arvsordningen fungerar samt hur de så kallade arvsklasserna förhåller sig till varandra. Svaret på din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB), vilket jag kommer utgå från när jag svarar på din fråga.Jag har tolkat att din fråga gäller ifall en make (din mor) till någon vars syskonbarn har gått bort kan ärva syskonbarnet.Den legala arvsordningen och arvsklasserHur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. Arvsklasserna används alltså för att tydliggöra vem/vilka som kommer att ärva arvlåtarens (den avlidnas) kvarlåtenskap.I ditt fall så gäller frågan din kusin och därför tänker jag beakta vilka som ingår i hans tre olika arvsklasser och ifall någon då skulle vara arvsberättigad. Viktigt att påpeka är att det endast är släktingar som ingår i någon de tre olika arvsklasserna som kan ärva arvlåtaren enligt den legala arvsordningen (2 kap. 4 § ÄB). Såsom du uppmärksammat så kommer alltså dessa pengar att tillfalla den Allmänna arvsfonden ifall det inte finns någon som ingår i en arvsklass samt att inget giltigt testamente finns.Vem/vilka ingår i kusinens tre arvsklasser?Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna. Detta avser alltså barn, barnbarn och barnbarnsbarn och så vidare enligt 2 kap. 1 § ÄB. I din kusins fall så nämner du att han inte hade några avkomlingar, vilket medför att denna paragraf inte är tillämpbar. Vi behöver alltså beakta nästa arvsklass.Den andra arvsklassen omfattar istället arvlåtarens föräldrar och föräldrarnas avkomlingar enligt 2 kap. 2 § ÄB. Exempel på föräldrarnas avkomlingar är arvlåtarens syskon och syskonens eventuella avkomlingar. I din kusins fall så nämner du att han varken hade föräldrar eller syskon som levde vid hans bortgång. Detta innebär alltså att det inte finns någon som är arvsberättigad enligt den andra arvsklassen. Vi går istället vidare till den tredje och sista arvsklassen.Den tredje arvsklassen omfattar arvlåtarens mor- och farföräldrarna och deras barn (morbröder, farbröder, mostrar och fastrar) enligt 2 kap. 3 § ÄB. Utöver dessa så omfattas inga andra av den legala arvsordningen. Ifall ingen arvsberättigad kan identifieras i någon av dessa tre arvsklasser så går som sagt arvet till den Allmänna arvsfonden. I din kusins fall så ingår inte din moder i den legala arvsordningen då hon inte är en avkomling till din kusins far- eller morföräldrar. Detta skulle däremot din fader ha gjort då han i egenskap av kusinens farbror skulle ha innefattats av den tredje arvsklassen. Dessvärre innebär hans bortgång att han inte kan bli arvsberättigad över huvud taget (1 kap. 1 § ÄB).Slutsatsen är alltså att din mor dessvärre inte ingår i någon av de ovannämnda arvsklasserna och är därmed inte berättigad till något arv. Den enda situationen då din mor skulle kunna varit arvsberättigad är genom ett giltigt testamente. Däremot skriver du att något sådant inte existerar och därför så är det den legala arvsordningen som gäller istället, vilket utesluter din moder från någon arvsrätt. Utifrån informationen du har givit mig så framstår det som mest sannolikt att arvet istället kommer tillfalla den Allmänna arvsfonden.Hoppas att du har fått svar på din fråga,Med vänlig hälsning,

Har styvbarn arvsrätt?

2021-07-31 i Arvsordning
FRÅGA |Hej är gift, inga egna barn eller gemensamma. Har fått 4 barn på köpet. Vill inte att någon av barnen ska ärva mig ,? Kan man skriva testamente fastän man är gift??
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga reglerar den svenska arvsrätten (och dess ordning) samt hur man kan sätta denna ur spel genom att testamentera bort egendom. Svaret på din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB).Jag har tolkat det som att du är gift med någon som har barn sedan tidigare och att ni inte delar några gemensamma barn. Hur ser arvsrätten ut i Sverige?Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat. Exempelvis så har din partner fyra barn sedan tidigare; dessa kommer då ärva all hans kvarlåtenskap jämnt fördelat enligt arvsrätten. Hur ser arvsrätten ut för dig?Eftersom barnen inte är dina bröstarvingar så kommer barnen inte få ärva dig enligt 2 kap. 1 § ÄB. Styvbarn återfinns varken i den första, andra eller tredje arvsklassen som jag nämnde ovan, vilket innebär att barnen inte kan ärva dig.Hur påverkar ett testamente arvsrätten?Såsom jag antydde ovan så finns det en möjlighet att sätta arvsrätten ur spel. I första hand så utgår man från den svenska arvsrätten vid avsaknad av ett giltigt testamente. Detta innebär dock att någon som väljer att testamentera sin egendom (testator) har en möjlighet att sätta arvsrätten ur kraft. Testatorn har typiskt sett omfattande möjligheter att fördela sin kvarlåtenskap såsom denne önskar. Äktenskapsstatus har ingen påverkan på din rätt att upprätta ett testamente. Om du fortfarande är intresserad av att upprätta testamente så är det alltså fullt möjligt, men märk väl att det inte finns någon risk för styvbarnen att ärva dig. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur ser den svenska arvsordningen ut?

2021-07-20 i Arvsordning
FRÅGA |Min mamma äger en bostad själv. Hon har haft en inneboende hos sig i 20 år. Hon har betalat alla lån räkningar och hans mobil/ bredband. Och alla tillkommande räkningar på hus och bil.Hennes önskan var att vi syskon skulle ärva henne. Han fick inte skriva sig på adressen. Kan han ärva halva huset ändå? Nu är hon avliden.
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din mor har haft en inneboende hos sig samt att hon inte har upprättat ett testamente. Du undrar ifall denna inneboende kan ärva hälften av huset fastän din mamma har levande bröstarvingar (i detta fall: hennes levande barn) som ska ärva henne.För att besvara din fråga så avser jag att redogöra för den svenska arvsordningen först.Hur ser arvsrätten ut i Sverige?Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje.Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat.Hur påverkar ett testamente arvsrätten?Man utgår alltså från den svenska arvsrätten vid avsaknad av ett giltigt testamente. Detta innebär dock att någon som väljer att testamentera sin egendom (testator) har en möjlighet att sätta arvsrätten ur kraft. Testatorn har typiskt sett omfattande möjligheter att fördela sin kvarlåtenskap såsom denne önskar.Det framgår däremot inte att din mamma ska ha upprättat ett testamente, så då utgår jag från att det är arvsrätten som styr.Vad gäller i ditt och dina syskons fall?I ditt fall är du och syskonen bröstarvingar i förhållande till din mamma och enligt den gällande arvsklassen ska ni ärva all moderns kvarlåtenskap jämnt fördelat. Förutsatt att den inneboende inte är arvsberättigad enligt den svenska arvsrätten samt att inget testamente är upprättat så kan inte den inneboende ärva halva huset.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Arvsordningen mellan arvlåtarens föräldrar och syskon

2020-12-24 i Arvsordning
FRÅGA |En mor har två vuxna barn ett av barnen dör och har inga arvingar ej heller skrivit testamente. Modern har varit gift men är inte detta längre och fadern är död sen länge. Är det modern som ärver det döda barnet eller den andra brodern?
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har tolkat det som att du har en generell fråga om hur arvsordningen fungerar samt hur de olika arvsklasserna förhåller sig till varandra. Svaret på din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB), vilket jag kommer utgå från när jag svarar på din fråga.Jag kommer i mitt svar att beakta modern, den avlidna fadern och de två barnen, varav den ena har gått bort. Såsom jag tolkat situationen så har fadern gått bort innan den ena brodern avled.Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. I detta fall så innefattar den första arvsklassen enligt 2 kap. 1 § ÄB avkomlingar till den avlidna. Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat.Eftersom du nämner att den avlidna brodern inte har några bröstarvingar så finns det ingen som ingår i den första arvsklassen som kan ärva brodern. Istället kan vi då beakta den andra arvsklassen och utröna ifall det finns någon som är arvsberättigad där.I den andra arvsklassen ingår föräldrarna och föräldrarnas avkomlingar (ex. arvlåtarens syskon) enligt 2 kap. 2 § ÄB. Regeln innebär att arvet i första hand fördelas lika mellan föräldrarna (modern får ½ och fadern får ½). Om den ena föräldern redan har avlidit så kommer den förälderns del av arvet att fördelas mellan förälderns avkomlingar istället enligt 2 kap. 2 § st. 2 ÄB.Slutsats:Detta innebär alltså att hälften av arvet från den avlidna brodern kommer att tillfalla modern. Eftersom fadern redan är avliden så kan inte arvet att tillfalla honom enligt 1 kap. 1 ÄB. Istället så kommer faderns andel att fördelas hos dennes avkomlingar, vilket i detta fall är syskonet som fortfarande lever.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,