Vad händer med arvet efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens bortgång?

2021-05-07 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!En nära vän till mig har gått bort. Hon var gift och de hade inga barn. Han har ärvt henne. Båda två har syskon och syskonbarn, och hennes mor är i livet. Vem ärver vid hans frånfälle?Har hennes syster rätt till arv efter hans frånfälle trots att han ärvt allt och de inte har släktband?Kan han testamentera bort allt?Tacksam för svar.HälsningarK
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag beklagar din förlust, och hoppas att jag kan klara upp vad som gäller avseende arvet efter din vän. Arvet efter din vän ska vid hennes makes bortgång tillbaka till hennes arvingar Makes arvsrätt innebär att kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken tillfaller den efterlevande maken medan denne fortfarande är i livet (3 kap. 1 § ärvdabalken). Vid den efterlevande makens bortgång ska det han ärvde av sin bortgångna fru tillfalla arvingarna efter henne (3 kap. 2 §). Han får inte testamentera över den egendomen, eftersom den ska tillfalla hennes arvingar efter hans död. Förenklat kan man säga att maken endast på lån erhåller egendomen efter sin fru. Hans arvingar får alltså inte ta del av arvet efter din vän. Det de ärver utgörs istället av hans övriga egendom. Vem som ärver vid makens frånfälleNär det inte finns några barn med i bilden ärver föräldrarna hälften var av kvarlåtenskapen (2 kap. 2 § första stycket). Om någon av föräldrarna gått bort delar syskonen på den förälderns lott (2 kap. 2 § andra stycket). Förutsatt att modern fortfarande är i livet vid makens frånfälle ska hon därmed ärva (1 kap. 1 §). I så fall ska hon alltså ärva hälften efter sin dotter, och syskonen delar lika på den andra hälften. Om modern emellertid vid den tidpunkten redan gått bort ska din väns syskon dela lika på hela kvarlåtenskapen. Syskonbarnen ärver först om deras förälder redan gått bort, och får då den del deras förälder annars skulle fått (2 kap. 2 § andra stycket). Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga!Med vänlig hälsning,

Vem ärver när efterarvinge går bort före arvlåtarens efterlevande make?

2021-04-21 i Arvsordning
FRÅGA |Arvsfråga: Anna och Stig är gifta med varandra och har en dotter Malin. Annas syskon är döda men dessa döda syskon har barn varav jag är ett av dessa barn.Annas & Stigs dotter dör och Anna och Stig blir efterarvsvingar till Malin. Malin är dock gift med Åke så han sitter kvar i orubbat bo. Malin och Åke får aldrig några barn. Därefter dör även Anna.Efter x antal år dör även Malins man Åke och Malins pappa Stig lever och erhåller då ett arv som efterarvsvinge. Stig har upprättat ett testamente där hans arv skall gå till en ideell org.Nu har även Stig dött, har jag då som barn till Annas syster rätt till efterarv från Anna för den del hon skulle haft efter sin dotter Malin?Eller betraktas efterarvet efter Malin enbart som Stigs egendom och skall då denna enbart tillfalla den idella org som han testamenterat sitt arv till.Tackar på förhand
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Annas efterarv hann inte tillfalla hennePrecis som du är inne på hade Anna rätt till efterarv efter sin dotter Malin eftersom föräldrar ärver när det inte finns några barn med i bilden (2 kap. 2 § första stycket ärvdabalken). Efterarvet skulle hon erhålla när Malins make Åke gått bort (3 kap. 1 och 2 §). Eftersom hon emellertid gick bort innan det inträffade hann hon inte ta del av arvet från sin dotter (1 kap. 1 §). Den egendomen blev således aldrig hennes och ingick därför inte i kvarlåtenskapen efter henne. Om en av föräldrarna hunnit dö ska eventuella syskon till arvlåtaren, det vill säga Malin i detta fallet, dela på den förälderns del (2 kap. 2 § andra stycket). I avsaknad av levande syskon eller syskonbarn ska hela arvet tillfalla den ännu levande föräldern. Om Malin hade haft syskon skulle dessa alltså fått dela på den del som skulle tillfallit Anna om hon varit i livet när Åke gick bort, men eftersom syskon saknades tillföll denna del istället den ännu levande föräldern Stig. Den avlidne föräldern Annas del av arvet efter Malin går alltså inte vidare till arvingar efter Anna.Bedömningen av vem som får ärva görs alltid utifrån den aktuella arvlåtaren. Kusiner är inte tillräckligt nära besläktade för att få ärva, varför du inte är arvtagare i bedömningen utifrån Malin (2 kap. 4 § och 3 kap. 2 §). Vid Annas bortgång görs en ny bedömning avseende kvarlåtenskapen efter henne (Anna), varpå du som syskonbarn till Anna skulle varit arvinge (2 kap. 2 § andra stycket). Om Anna hade varit i livet tillräckligt länge för att ta del av arvet från Malin skulle du på detta sätt i förlängningen fått ta del av arvet från Malin, eftersom det i så fall skulle ha ingått i kvarlåtenskapen efter Anna. Sammanfattningsvis har du som arvinge efter Anna inte rätt till den del Anna skulle erhållit efter sin dotter Malin, utan hela arvet efter Malin ska tillfalla hennes pappa Stig såsom skett. Denna egendom ska därför tillfalla den organisation han angivit i sitt testamente. Emellertid lämnade Anna med största sannolikhet annan egendom efter sig, och i bedömningen utifrån Anna som arvlåtare är du arvinge i egenskap av syskonbarn. Den egendomen innehar Stig i egenskap av make endast med fri förfoganderätt medan han fortfarande lever, vilket innebär att han bland annat inte får testamentera bort egendomen, eftersom den vid hans bortgång ska ärvas av Annas arvingar (3 kap. 2 §). Tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Vad ärver mina barnbarn när jag avlider?

2020-10-22 i Arvsordning
FRÅGA |Vi har två vuxna barn. Det ena barnet är gift och har ett barn. Det andra barnet är ogift och har två barn.Vad ärver respektive barnbarn när jag (morfar) avlider?Med vänlg hälsning
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar dels vad som händer med arvet efter dig när du gått bort, dels vad det kan göra för skillnad för dina barnbarn om deras föräldrar är gifta eller inte. Reglerna om arv finns i ärvdabalken. Jag börjar med att förklara hur arv går till om man inte själv påverkar det genom att upprätta ett testamente, det vill säga vad som kommer hända om du inte gör någonting. När ärver barnbarnen enligt huvudreglerna? Den som gått bort och därför ska ärvas kallas arvlåtaren. Arvlåtarens barnbarn ärver inte förrän arvlåtarens barn, det vill säga barnbarnets förälder, avlidit (2 kap. 1 § andra stycket). Alltså ärver dina barnbarn inte efter dig direkt vid din bortgång, utan först när de ska ärva efter sin förälder. Det kan i sin tur påverkas av om föräldern är gift: Barns arvsrätt är nämligen underordnad makes arvsrätt, på så sätt att den efterlevande maken ärver sin avlidne make, och dess barn ärver först efter den efterlevande makens död (3 kap. 1 och 2 §). Alltså ärver inte heller dina barn efter dig direkt vid din bortgång, om du är gift och den du är gift med fortfarande lever när du går bort. Detta är förutsatt att denne är föräldern till dina barn. Är den efterlevande maken inte föräldern till den avlidnes barn har det så kallade särkullbarnet rätt att, om det vill, ta ut sitt arv utan att vänta på att även den efterlevande maken ska gå bort (3 kap. 1 § andra meningen). Detsamma gäller i sin tur för när dina barnbarn kan komma att ärva efter sina föräldrar. Det beror alltså på om föräldern vid tiden för sin bortgång är gift, och om dennes äkta make också är barnens förälder. Hur mycket får varje barnbarn enligt huvudreglerna? När dina barn väl får sitt arv efter dig, får de hälften var (2 kap. 1 § andra stycket). Dina barnbarn som är syskon delar i sin tur och i sinom tid lika på det deras förälder ärvde av dig. De får alltså en fjärdedel var av arvet efter dig. Ditt barnbarn som är ensambarn har inget syskon att dela sin förälders del med, så detta barnbarn får alltså hela den resterande hälften av arvet efter dig. Storlekarna kan dock förstås ändras under dina barns liv, om föräldrarna exempelvis spenderar pengar de fått i arv från dig. Med ett testamente kan du i viss mån påverka vem som ärver vad Du kan i viss mån påverka vem som ärver vad efter dig genom att upprätta ett testamente. Makes arvsrätt kan i princip ändras eller helt uteslutas genom testamente, förutsatt att den efterlevande makens egendom uppnår en viss miniminivå även utan arv från den avlidne maken (3 kap. 1 § andra stycket). Du kan även minska arvet som ska till dina barn med hälften, om du exempelvis vill att dina barnbarn ska få ärva direkt. Den andra hälften av vad dina barn annars skulle fått ärva utgör deras laglott, som skyddas av lagen och inte kan fråntas dem genom testamente (7 kap 1 och 3 §). I ett testamente kan du dessutom reglera vad av din kvarlåtenskap du vill ska gå till vilken av dina arvingar, om du t.ex. vill att ett visst av dina barnbarn ska få arv från dig i form av en tavla du äger (11 kap. 10 § första stycket). Om detta är något du vill göra rekommenderar jag att du kontaktar en jurist som kan hjälpa dig upprätta ditt testamente så att varje del blir giltig och verkligen får den effekt du tänkt dig. Om du vill kan du exempelvis kontakta juristbyrån här hos Lawline. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss med en nya fråga. Med vänlig hälsning,

När arvinge går bort kort efter arvlåtaren

2021-05-01 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Min svärfars faster, som var ensam och barnlös, gick bort för några veckor sedan. Nu har även svärfar gått bort och för svärmors skull infinner sig då frågan:Är svärfar, eller hans dödsbo, arvsberättigad trots att han gått bort? Han levde ju när fastern gick bort. Finns det någon risk att han kan bli "bortglömd" i fasterns bouppteckning, så att svärmor måste bevaka detta själv?Med vänlig hälsning
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förutsatt att fasterns föräldrar och syskonet som är förälder till din svärfar alla redan gått bort ska din svärfar, precis som du är inne på, ärva i egenskap av syskonbarn (2 kap. 2 § första och andra stycket ärvdabalken). Din svärfar är arvsberättigadDen avgörande tidpunkten för rätten att taga arv är när arvlåtaren (fastern) går bort (1 kap. 1 och 2 §): eftersom din svärfar ännu var i livet när hans faster gick bort ska han anses ha hunnit ta del av arvet även om det inte hunnit ske i praktiken. En förutsättning är att ni kan lägga fram någon form av bevisning om att han överlevde fastern, men detta tenderar att endast vara ett problem när arvlåtare och arvtagare exempelvis omkommer i samma olycka. Hans del av arvet ska därför ingå i bodelningen efter honom, och därefter tillfalla din svärmor (3 kap. 1 §), precis som ni är inne på. Borde ni höra av er angående hans arv?Förhoppningen är självfallet att allt ska gå rätt till, men misstag kan förstås begås, i synnerhet i lite extraordinära fall såsom detta. Det är såklart säkrare att höra av sig och förvissa sig om att relevanta parter är medvetna om att din svärfar överlevde sin faster och därför ska anses ha hunnit ärva.Lycka till, och tveka inte att återkomma med en ny fråga om ni har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Har efterlevande makes arvingar rätt till arv från den först avlidne?

2020-11-27 i Arvsordning
FRÅGA |Mina barns farfar var kompositör och nu har barnen fått besked från Stim att det finns pengar att ärva. Barnens far dog 2004, var omgift men hade inga barn med nya frun. Den nya frun dog 2005. Jag förstår att mina barn är arvtagare men hur är det med arvtagare efter den nya frun.Det finns inga papper skrivna. Den nya frun har tre syskon varav en är död. Den döda systern har man och ett barn i livet.Nu är frågan ärver fruns syskon och den efterlevande mannen / dottern? Och hur stora delar av arvet ärver var och en? Ärver mina barn 50% att dela på och fruns efterlevande dela på de övriga 50 %?Ser fram emot att få ett förtydligande på detta.Mvh
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglerna om arv finns i ärvdabalken. De kan i viss utsträckning påverkas av testamenten, men utifrån informationen tycks inget testamente vara aktuellt. De som har rätt att ärva är främst bröstarvingar (det vill säga barn, eller barns barn osv, 2 kap. 1 §) och äkta makar (3 kap. 1 §). Precis som du säger träder dina barn in som arvtagare i stället för deras bortgångne far (2 kap. 1 § andra stycket). Fruns efterlevande har ingen rätt till arv I allmänhet gäller att barns arvsrätt är underordnad makes arvsrätt, på så sätt att den efterlevande maken ärver sin avlidne make, och deras barn får ut sitt arv först efter den efterlevande makens död (3 kap. 1 och 2 §). Barnens rätt till arv förändras dock inte av detta. Rätten skjuts så att säga bara upp till förmån för den efterlevande maken, och barnen får arvet vid dennes bortgång istället. Arvtagare efter den nya frun har alltså inte någon rätt till arvet från dina barns far, eftersom det hon skulle kunna ha ärvt av sin man principiellt skulle tillbaka till hans barn vid hennes död. Något sådant anspråk från fruns efterlevande vore dessutom inte aktuellt i detta fall eftersom makes arvsrätt inte har företräde om den efterlevande maken inte också är förälder till barnen: då har barnen istället rätt att ta ut sitt arv direkt om de så önskar (3 kap. 1 § andra meningen och 9 §). Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss med en nya fråga. Med vänlig hälsning,