Ven ärver om båda makarna dör och det inte finns bröstarvingar?

2021-10-25 i Arvsordning
FRÅGA |Två personer som var gifta dog bägge två i en olycka. Kvinnan dog direkt och hennes man avled ett par timmar senare samma dag. De hade inga barn men hus och bilar mmDet finns föräldrar och syskon till både mannen och kvinnan.Det jag vet är att mannen ärver sin fru eftersom han levde längst..Men vem/ vilka ärver nu? Båda föräldraparen eller är det endast mannens föräldrar? Delas det lika?Vänliga hälsningar
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Det du säger stämmer helt, som utgångspunkt i arvsrätt ärver efterlevande make när den andre maken avlider (3 kap. 1 § ärvdabalken). I och med att man kan avgöra vem som dött först i detta fall ska egendomen tillfalla mannen. Vid efterlevande makes bortgång ska ifall det finns efterarvingar till den först avlidne maken dessa arvingar erhålla hälften av efterlevande makes hela egendom (3 kap 2 § ärvdabalken). I första hand ärver den först avlidnes föräldrar, både ärver hälften vardera av halva mannens egendom (2 kap 2 § ärvdabalken). Ifall en av föräldrarna är död ska halvan som skulle tillfalla denne istället fördelas på dennes barn alltså kvinnans syskon (2 kap. 2 § 2 stycket ärvdabalken). Samma princip appliceras i efterlevande makes fall, alltså ska hans föräldrar (förutsatt att båda är vid liv) ärva hälften var av hans egendom. Sammanfattning Så som utgångspunkt kommer mannen i det aktuella fallet ärver i första hand, när denne dör alltså 3 timmar senare ska kvinnans föräldrar få hälften av mannens egendom efter att arvet från kvinnan tillfallit honom (föräldrarna delar lika på hälften av mannens egendom efter att arvet tillfallit honom). Ifall en av kvinnans föräldrar är död ska dennes halva delas lika på kvinnans syskon. Detsamma gäller mannen, hans egendom efter att kvinnans föräldrar ärvt ska på samma vis gå vidare till hans föräldrar och fördelas på samma vis. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Ägarbyte när hus går i arv

2021-05-26 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, jag köpte ett hus tillsammans med mina föräldrar. Varje person står som 1/3 delägare. Min mamma gick bort för några år sedan och står fortfarande som "dödsbo" och fortfarande 1/3 av ägarna. Skulle något ske min far, är det då jag som blir ägare till huset? Vart behöver jag vända mig för att min mamma inte fortfarande förekommer som ägare? Slutligen, skulle något hända mig, ärver min fru och barn huset automatiskt? Mvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att på ett generellt sätt att förklara hur arvsordningen fungerar och hur arvskifte sker. Jag kommer främst att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga.När det gäller arvskifte ska den efterlevande maken ärva allt med fri förfoganderätt till en början. Det innebär att denne får förfoga över egendom men inte testamentera bort den (3 kap 1 § ÄB). När efterlevande make dör går arvet vidare till närmaste arvinge (bröstarvingar, alltså barn) det framgår av 2 kap 1 § ÄB. Så efter din pappas bortgång ska äganderätten gå över till dig, förutsatt att du är den enda bröstarvingen. Då får du deras andel av huset i arv och blir ägaren. I händelse av din pappas bortgång sker en bouppteckning i första skedet, när den är klar ska tillgångarna i dödsboet flyttas över till arvingarna (20 kap 1 § ÄB). Det innebär att man måste göra ett ägarbyte vilket görs genom att ansöka om ny lagfart hos lantmäteriet. I händelse av din bortgång kommer efterlevande make först att ärva allt med fri förfoganderätt (3 kap 1 ÄB). Vid efterlevande makes bortgång kommer arvet senare gå vidare till dina barn som är dina arvingar i första arvsklassen (2 kap 1 § ÄB), detta sker automatiskt om du inte har testamenterat bort viss egendom till någon annan. Jag hoppas du fått svar på dina frågor och tack för att du vände dig till Lawline!

Arvsrätten för bröstarvingar

2020-12-31 i Arvsordning
FRÅGA |Jag har en hel del riktigt gamla saker som tillhörde min mormor och morfar. Det gäller fotoalbum, böcker, olika dokument såsom betyg och intyg, vissa textilier. De har inget värde, bortsett från att för mig har de förstås ett stort affektionsvärde. Dessa saker har varit i min mors ägo i snart 50 år och nu är de mina. Jag har inga syskon. Nu börjar släkten visa intresse för sakerna, och en släkting har redan varit här och tagit en bok som han menade att han borde få. Jag vill veta om jag har rätt att behålla de här sakerna eller om mina släktingar kan kräva att få dem.Jag måste få vara anonym för att inte riskera att stöta mig med släkten.Tacksam för svar.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att tillgångarna tillhört dina morföräldrar men ägts av din mor tills nu, det framgår inte av omständigheterna om hur dem skiftat äganderätt men i och med att släktingar kräver rätt till tillgångarna utgår jag från att det handlar om att sakerna gått i arv. Jag kommer beskriva arvsordningen i ditt fall för att beskriva hur din rätt ser ut. Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalkens (ÄB). När det gäller arv så är bröstarvingar den första arvsklassen, med bröstarvingar menas barn till den avlidne (2 kap.1 § ÄB). Bröstarvingar ska då först ärva från den avlidne och ifall en bröstarvinge går bort ärver dennes barn. Så ifall dina morföräldrar hade flera barn utöver din mor så skulle arvet delas lika på dem också, såvida inte ett testamente förordnat något annat (2 kap. 1§ andra stycket ÄB). Men av frågan framgår att din mor haft tillgångarna i runt 50 år så jag antar att de tillhört henne. Ifall så är fallet ska du enligt den legala arvsordningen ha rätt till din mors arv i och med att du inte har några syskon. Om däremot det funnits fler arvsberättigade, t ex om din mor haft syskon så har dem även rätt till en del av arvet, dock bör en sån rätt hävdas vi själva bouppteckningen. Det finns dock inte tillräckligt med information för att jag ska gå djupare in på det. Så med förutsättningen att din mor haft äganderätten till dessa tillgångar och inget annat förordnats i ett testamente så är det du som ska ha full arvsrätt utifrån 2 kap. 1§ ÄB. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Hur fördelas sons arv om han har halvsyskon?

2021-08-26 i Arvsordning
FRÅGA |Hej,Min sons pappa avled - 13 vi var ogiftaInnan dess träffade han en ny kvinna (ogifta) och fick en dotter, ett halvsyskon till min son. Arvet efter fadern, syskonen emellan är klart. Min son inväntade på ett arv efter sin farfar som avled - 18Nu har min son hastigt avlidit och arvet efter farfadern har nu lösts ut till både min nu avlidne son och sin halvsyster med lika belopp. Men vem ärver nu min sons arvsbelopp efter farfadern? (Min son har även en halvbror också, fast på min sida) Vänligen Vill göra rätt.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Först av allt vill jag beklaga din förlust. Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga och jag tolkar det som att din son fått ut sitt arv från sin farfar och du undrar vem som är rättmätiga arvtagare efter din son. Som utgångspunkt ska närmaste arvingar ärva i första ledet, hit hör ens barn och barnbarn, detta är första arvsklassen (2 kap. 1 § ärvdabalken). Ifall inga arvingar finns i första arvsklassen som i det aktuella fallet går man vidare till den andra arvsklassen. I första hand ska arvlåtarens föräldrarna ärva hälften var. Du kommer således att få ärva hälften av din sons kvarlåtenskap medan andra halvan ska gå till din sons pappa (2 kap. 2 § 1 stycket ärvdabalken). Ifall ena föräldern dock är död delar syskon och halvsyskon till den avlidne på dennes arv. I ärvdabalken görs ingen skillnad på arvsrätten för hel- och halvsyskon (2 kap 2 § ärvdabalken). Så i detta fall kommer din sons halvsyster att ärva det som egentligen skulle tillfallit din sons pappa, hade din son haft ett helsyskon hade denne delat lika på din faderns arv med din sons halvsyster i och med att båda hade varit pappans avkomlingar. Din andra son (din sons halvbror) kommer inte att få ärva den andelen av arvet som tillfallit din sons pappa då han inte är dennes avkomling utan han har efterarvsrätt till den andelen av arvet som du får, han ärver alltså efter dig. Så slutsatsen är att du kommer att ärva hälften av din sons kvarlåtenskap medan din sons halvsyster kommer att ärva andra halvan i och med att hon är det enda syskonet som är en avkomling av din sons far som egentligen hade fått arvet om han var vid liv. Din andra son kommer att ha en efterarvsrätt till dig. Jag hoppas Du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Syskonbarns rätt till arv - Den legala arvsordningen

2021-03-29 i Arvsordning
FRÅGA |Hej. Min faster är på sitt yttersta. Jag undrar hur långt arvsrätten sträcker sig. Hon har inga syskon i livet. Men syskonbarn
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga, utöver det kommer jag även på ett generellt sätt förklara hur arvsordningen ser ut. Arvsordningen tas upp i 2 Kap ärvdabalken och ger en utförlig bild av hur arv fördelas.Första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB)Till den första arvsklassen räknas bröstarvingar, alltså arvlåtarens barn eller adoptivbarn. De ärver i första led, ifall en bröstarvinge är död så ärver arvingens barn i dennes ställe.Andra arvsklassen (2 kap. 2 § ÄB)Till den andra arvsklassen hör föräldrarna. Ifall det inte finns några arvingar i första arvsklassen så går arvet vidare till arvlåtarens föräldrar i andra ledet. Ifall någon av föräldrarna är död går arvet vidare till dennes barn, alltså arvlåtarens syskon och halvsyskon. Ifall ett syskon är dött går det vidare till dennes barn, alltså arvlåtarens syskonbarn.Tredje arvsklassen (2 kap. 3 § ÄB)I den tredje och sista arvsklassen ärver Mor- och Farföräldrar. Arvsklassen aktualiseras när ingen av dem föregående arvsklasserna har berättigade arvingar. Ifall en av dessa dör ärver dennes barn deras andel (alltså arvlåtarens farbröder, fastrar, morbröder och mostrar).Värt att nämna är att Ifall ingen av ovanstående arvsklasser har berättigade arvingar så går arvet till allmänna arvsfonden, kusiner ärver alltså inte (5 kap ÄB).SlutsatsI din fasters situation, förutsatt att hon inte har egna barn enligt första arvsklassen eller föräldrar vid liv, så ska hennes syskonbarn tilldelas arvet i och med att de träder i syskonens ställe.Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!