​​Hur lång tid brukar det ta tills man får ut sitt arv?

2021-09-14 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hur länge är det ok med att få vänta på sitt arv om man är bröstarvinge och vill ha ut sin del så fort som möjligt? Frun har väntat nu i 11 månader sedan hennes far dog, hon har inte ens fått veta sin del av arvet än?
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur lång tid brukar det ta tills man får ut sitt arv? En dödsboutveckling består av tre steg: 1. bouppteckning, 2. dödsboförvaltning och, 3. arvskifte. Bouppteckningen är som en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder, det vill säga en sammanställning av dödsboet. Tre månader efter dödsfallet måste en bouppteckning vara gjord och denna ska sedan registreras hos Skatteverket. Den andra punkten, dödsboförvaltning är den praktiska hanteringen av egendomen efter den avlidne. Det sista och avslutande skedet är arvskiftet och det är då arvingarna får sitt arv tilldelat. Eftersom varje dödsbo är unikt så beror det på omständigheterna hur lång tid det kan ta för att få ut sitt arv. Oftast kan hela processen med de tre stegen ta allt från cirka 8 till 15 månader. Men ibland kan det även ta längre tid, det beror helt på omständigheterna i fallet. Det jag kan rekommendera dig är att be din fru ta kontakt med de andra dödsbodelägarna och prata med dem om hur processen går. Eftersom hon själv är en person som har direkt arv så är hon också dödsbodelägare och ansvarar därmed för processen. Min rekommendation är därför att hon tar kontakt med de andra dödsbodelägarna för att få mer information. Om du behöver mer hjälp eller vägledning så kan du antingen boka en tid med vår byrå här, eller skriva ytterligare en fråga. Jag hoppas att du har fått ett svar på din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny! Med vänliga hälsningar,

Vem ärver min avlinda morbrors fru?

2021-08-31 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga om arv. Min morbror gick bort för ett antal år sedan och lämnade endast kvar sin fru. De hade inga barn, vare sig tillsammans eller på annat håll. Han hade två helsyskon, hans bror som är kvar i livet samt min mor som också är borta. Frun har fyra halvsyskon, som alla är i livet. Såvitt jag vet finns inget testamente.Min fråga är om hela arvet går till hennes halvsyskon, eller om det delas även med hans syskon? Frun har tyvärr blivit dålig nu och har en god man till sitt förfogande. Är det denne som kommer att hålla i en bouppteckning i händelse av att hon skulle gå bort?
Olof Funke |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att besvara din fråga får ledning sökas i ärvdabalken (ÄB).Din morbrors helsyskon, alltså din avlidna mamma samt hans bror erhöll en rätt till efterarv i samband med att han gick bort (3 kap. 2 § ÄB). Det innebär att hälften av den efterlevande makens bo ska tillfalla dem. Då din mor har gått bort träder hennes barn i hennes ställe, alltså du och eventuellt syskon till dig eller barn din mor har med annan än din far. Sammanfattningsvis innebär det att hela arvet inte går till din morbrors frus halvsyskon.Gällande bouppteckningen är det dödsbodelägare, boutredningsman eller en testamentexekutor som ska bestämma när och vart bouppteckningen ska ske (20 kap. 2 § ÄB). Om ingen av dessa gör det ankommer det på den goda mannen att upprätta en sådan (18 kap. 2 § ÄB).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Försäljning av lägenhet efter samboende systrar där en dött

2021-08-31 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej,Min mor äger en lägenhet tillsammans med sin syster, 50% var. Systern gick bort och nu har hennes två barn (mina kusiner) tagit över ägandet (25% var). Nu vill de sälja. Lägenheten är lite unik pga utsikt och läge och har inte varit ute på marknaden sedan huset byggdes, i slutet av 60-talet. Som jag förstår har vi två möjligheter 1) lägenheten säljs på marknaden 2) min mor köper ut mina kusiner. Om vi väljer alternativ 2). Hur värderas lägenheten? Om vi väljer alternativ 1) Kan vi kräva att försäljningen inte sker förrän om ett år så min mor kan vara i lägenheten en sommar till?
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga berör arv och värdering och när jag besvarar den kommer jag att använda mig av ärvdabalken, ÄB.VärderingEnligt lag ska den dödes tillgångar och skulder antecknas sådana de var vid dödsfallet och därvid anges tillgångarnas värde och skuldernas belopp (20 kap. 4 § först stycket ÄB). Det är utifrån bouppteckningen som man kan se vad din mammas systers barn får i arv.Värderar man då din mammas systers tillgångar sådana de var vid dödsfallet måste man räkna med den eventuella värdeökningen av bostaden eftersom det är hennes tillgång. Att utgå ifrån värdet som lägenheten hade när den köptes på 60-talet är inte en rättvisande bild av hennes tillgångar. Hade man värderat lägenheten till dåvarande värde innebär det även att du som ärver av din mamma ensamt (eller med eventuella andra barn din mamma har) kommer få ta del av värdeökningen som troligen skett vilket inte är det önskvärda resultatet.Lägenheten ska värderas till marknadsvärdet och utifrån det kommer man se vilket belopp systerns barn har rätt till i arv.FörsäljningJag förstår det som att din mamma och systern har gemensamt bott i lägenheten. Däremot blir inte skydd som finns för sambor och makar tillämpliga eftersom kraven som ställs upp inte är uppfyllda. Ni kan inte tvinga arvingarna att avvakta med försäljningen men däremot kan ni föreslå det och göra upp en plan med dem när den ska ske om det underlättar förhandlingarna om när försäljningen ska ske.SammanfattningLägenheten värderas till marknadsvärdet och er mamma får ena köpa ut kusinerna eller flytta. När flytten sker kan ni inom familjen diskutera, det finns inget i lag som säger att hon inte kan bo kvar men heller inget som ger henne rätt att bo kvar ett år till.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kommer en okänd arvinge också få ärva?

2021-08-20 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej! Jag har funderat på detta länge men inte hittat något svar. Min mamma har inte haft någon kontakt med sin pappa sedan hon var liten, i slutet på 60-talet. Har läst att hon oavsett kontakt eller inte har rätt till arv när han dör. Om hans nuvarande familj inte har någon aning om att min mamma finns, kommer någon kolla upp om han har andra biologiska barn innan arv delas ut eller kommer hon bara ärva om hans familj vet om att hon finns?
Erica Lager |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bröstarvingar ärver alltidNär någon går bort är det barnen (bröstarvingar) som ärver i första hand. Kvarlåtenskapen delas på alla barnen (2 kap. 1 § ärvdabalken ÄB). En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott (som är hälften av sin del av arvet), detta är en del som föräldern inte kan testamentera eller ge bort för att göra barnen arvslösa (7 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne var gift, ärver istället den efterlevande makan eller maken all egendom (3 kap. 1 § ÄB). Här är tanken att deras gemensamma barn ärver allt när båda föräldrarna har gått bort. Ett särkullebarn dvs. ett barn till den avlidne men som inte är gemensamt med den efterlevande maken/makan har därför en rätt att kräva ut sin del av arvet när sin förälder går bort. Hur kan en okänd arvinge uppdagas?Efter ett dödsfall ska en bouppteckning göras för att fastställa vilka som är dödsbodelägare (arvingarna) samt vilken egendom som finns och ska överlåtas (20 kap. 2-3 §§ ÄB). Inför detta går det att beställa ett dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket, som visar den avlidnes efterlevande arvingar såsom barn. Det går att läsa mer om dödsfallsintyg här. Om det finns arvingar som närmaste familjen inte visste om så kommer det fram här, och då ska även de "okända" arvingarna kallas till att deltaga vid bouppteckningen (20 kap. 2 § ÄB). I situationen att det har uppdagats att det finns en arvinge men denne finns på okänd ort eller annat som gör att den inte kan bli kallad, är det Skatteverkets uppgift att kungöra i Post- och inrikes tidningar att personen har ett arv att åberopa. Arvingen har då 5 år på sig att åberopa arvet, annars är dennes arvsrätt förlorad (16 kap. 1 § ÄB). För att svara på din fråga, Det kommer komma från genom dödsfallsintyget från Skatteverket att även din mamma är bröstarvinge, och då kommer även hon bli kallad för att vara med vid utdelning av arv. Dessutom, om din mamma är medveten om sin pappa kanske det är en möjlighet att hon själv kan ge sig till känna och kontakta familjen om hon skulle få veta att hennes pappa har gått bort. Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Med vänliga hälsningar,

Vem ärver om arvtagaren hinner avlida innan bouppteckningen är klar?

2021-09-01 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min man väntar på att bouppteckningen efter hans far skall bli klar. Min man har svår cancer, och hans tid rinner ut. Vem ärver hans del i arvet om han hinner gå bort innan det är klart? Jag eller våra barn? Hans syskon?
Cornelia Aebeloe |Hej,Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Lagstiftning som är aktuell för din fråga är ärvdabalken (ÄB). Ärver man även om man dör innan bouppteckning upprättas?En förutsättning för att kunna ärva är att arvtagaren lever vid arvlåtarens död (1 kap. 1 § ÄB). Det innebär att din man måste överleva sin pappa för att få ärva honom. Jag tolkar din fråga som att så har skett. Eftersom din man levde vid tidpunkten för dödsfallet är han berättigad arv efter sin far. Oavsett om bouppteckningen är klar eller inte. Vad händer med arvet när arvtagaren dör?Eftersom din man ärver sin far blir arvet din mans egendom (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär att vid händelse av din mans död ska arvet ingå i hans dödsbo och delas på hans arvingar. Förutsatt att din man inte testamenterar bort din rätt till arv kommer du att ärva honom (3 kap. 1 § ÄB). I ditt arv ingår då även det arv din man fick efter sin far. För att era barn ska få ärva din man direkt krävs det annars att du och din man är ogifta (vilket inte är fallet), eller att du inte lever längre (2 kap. 1 § ÄB). Hoppas du fått svar på dina frågor. Om du har vidare funderingar eller andra frågor är du välkommen att höra av dig igen! Med vänliga hälsningar,

måste en bodelning göras?

2021-08-31 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min make avled för ca 1/2 år sedan. Från tidigare äktenskap hade han ett barn och jag två. När alla dödsboets skulder är betalda åter-står ett mycket blygsamt plus och på mig ett betydligt större minus . Det finns ett testamente som säger att jag skall ärva min makes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt med förbehåll för bröstarvinges laglott. I ett läge som detta undrar jag om det skall göras en bodelning? Om man räknar ihop min makes och mina s.k. tillgångar, så blir det totalt ett minus och ingenting till särkullbarnet, men om det inte görs någon bodelning får ju särkullbarnet 1/4 av min makes kvarlåtenskap. Tänker jag rätt och hur ska jag reda upp detta?
Amanda Rydberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB)BodelningDet beskrivs i 9 kap 1 § ÄktB att en bodelning ska göras vid upplösning av ett äktenskap och att ett äktenskap enligt 1 kap 5 § ÄktB upplöses bland annat vid den enes bortgång.Vid en bodelning så ska makarnas andelar i boet beräknas enligt 11 kap 1 § ÄktB. Man gör också avdrag för vardera makes skulder enligt 11 kap 2 § ÄktB och därefter ska de båda makarnas egendomssummor läggas samman och delas lika enligt 11 kap 3 § ÄktB ExempelLåt oss i ett exempel säga att make X hade giftorättsgods på en summa av 180 000 kr efter avdrag för skulder och make Y har giftorättsgods på ett värde av –50 000 kr. i detta fall så tar X med sig 180 000 kr till den gemensamma potten som ska delas lika, och make Y tar med sig en summa på 0 kr. Om en make har giftorättsgods som är lägre än 0 det vill säga man har mer skulder än tillgångar så räknar man detta som 0 istället för minus när man lägger samman och delar lika enligt 11 kap 3 § ÄktB. Make X = 180 000Make Y = 0 (-50 000) Totalt: (180 000 + 0) =180 000 180 000 / 2 = 90 000 Det innebär att vid en bodelning så kommer var och en av makarna att erhålla 90 000 kr var. Om detta hade varit i ditt fall så hade du erhållit 90 000 kr från bodelningen och din make hade erhållit 90 000 kr från bodelningen. Arvskifte Men då ena maken tyvärr är bortgången så ska ett arvskifte göras på dennes del. Du beskriver i ditt fall att det finns ett testamente och att din make har ett särkullbarn. En bröstarvinges laglott uppgår enligt 7 kap 1 § ÄB till hälften av en arvslott. Vilket om man tar samma summor från exemplet ovan då hade uppgått till 45 000 kr. Du beskriver också att din make hade ett blygsamt plus på sitt giftorättsgods, att tänka på i dessa fall är att det finns något som kallas stora basbeloppsregeln. Denna regel innebär att en make vid ett arvskifte har rätt att så långt kvarlåtenskapen räcker få ut ett värde av minst 4 gånger prisbasbeloppet enligt 3 kap 1 § 2 st ÄB. Om den totala kvarlåtenskapen hade varit mindre än fyra gånger prisbasbeloppet så hade denna regel gått före en bröstarvinges rätt till laglott. Istället så hade bröstarvingen haft rätt till efterarv senare när den andre maken går bort. Detta efterarv beräknas i kvotdelar. ExempelMake X erhåller efter bodelning 90 000 kr och make Y erhåller 90 000 kr efter bodelning. I detta fall så har särkullbarnet rätt att få ut sin laglott på 45 000 kr. Men det hade gjort att basbeloppsregeln i 3 kap 1 § 2 st ÄB hade inskränkts. I detta läge så kan särkullbarnet inte få ut sin del direkt. Särkullbarnet har då istället rätt till ¼ del av make Ys kvarlåtenskap senare när make Y går bort. Detta då 45 000 / 180 000 = ¼ Måste en bodelning göras? Som huvudregel så ska en bodelning göras när ett äktenskap upplöses. Men det finns undantag till denna huvudregel. Detta hade varit om de båda makarna endast hade haft enskild egendom enligt 9 kap 1 § ÄktB.Hade den efterlevande begärt det så hade man också som ett annat alternativ kunna begära att vardera sida ska få behålla sin andel av giftorättsgodset enligt 12 kap 2 § 1 st ÄktB. Observera att en bodelning ändå måste göras i detta fall men den blir förenklad. Det finns också ett förenklat förfarande vid bodelning vilket innebär att om den avlidnes tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnader och övriga utgifter i samband med dödsfallet så kan man endast skicka in en dödsboanmälan till skatteverket istället för en bouppteckning enligt 20 kap 8 a § ÄB. Hoppas att du fick svar på dina frågor!

hyresrätt under bodelningen

2021-08-26 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag och min syster vill köpa min mor och styvfars hus och låta dom hyra huset av oss.Detta för att min mor skall kunna bo kvar när mannen går bort ( han är äldre ).Han har egna barn som längtar efter pengar. Kan detta bli ett problem vid bodelningen. Vill göra det rätt.....Mvh
Pearl Yeuki Ku Chiu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår av bakgrundsinformationen att du och din syster vill köpa din mors och styvfars hus och därefter låta dem hyra huset av er. Detta innebär med andra ord att äganderätten överförs från styvfadern till er. Efter överlåtelsen nyttjar er styvfar och mor huset endast med hyresrätt. Frågan är sedan om en sådan konstruktion, där husets äganderätt ligger på er men då er styvfar och mor varaktigt hyr huset, kan orsaka några arvsrättsliga nackdelar för er. Vad gäller bostadsrätten? (äganderätten till bostaden) För att besvara denna fråga måste ett fundamentalt koncept klargöras. Ärvdabalken handlar i stora drag om vad som kan ske med en persons tillgångar när denne avlider. Det avgörande begreppet här är vad som avses med "tillgångar", eller med andra ord "arv". Kvarlåtenskapen som en person innehaft med äganderätt ska kunna ärvas av sina arvingar. Äganderätt är en idé om ett materiellt rättighetsanspråk, där ägaren besitter kontrollmakt över en individuellt bestämd materiell sak, en egendom, med vissa befogenheter (t.ex. kan husägaren sälja huset, omintetgöra, renovera huset m.m.).Faktumet att er styvfar överlåter äganderätten till er innebär att huset inte längre ingår i hans kvarlåtenskap om han skulle avlida. Däremot är ersättningen för huset en del av hans tillgångar som eventuellt kan ärvas av hans arvingar. Enligt 23 kap 1§ Ärvdabalken ska ett arvskifte förrättas mellan arvingarna när arvlåtaren avlider, i detta fall er styvfar. Av samma bestämmelse framkommer att om den döde var gift så skall först en bodelning förrättas enligt bestämmelserna i Äktenskapsbalken. Detta innebär att den efterlevande maken, i detta fall er mor, har rätt att begära bodelning innan arvskiftet. Enligt huvudregeln ska det gemensamma giftorättsgodset fördelas lika mellan makarna vid en bodelning. Men vid en situation där äktenskapet upplöses genom dödsfall finns det också en möjlighet för den efterlevande maken att jämka bodelningen och begära att vardera part behåller sitt giftorättsgods (12 kap. 1-2§§ ÄktB). Detta innebär med andra ord att styvfadern i regel är berättigad till hälften av ersättningen för huset, vilket också utgör arvet som arvingarna kan få del av när han avlider. Vad gäller hyresrätten? (nyttjanderätten till bostaden) Huvudregeln vid bodelning, när det handlar om ens bostad, är att den som bäst behöver bostaden är den som ska få den i avräkning på sin lott enligt 11 kap. 8 § ÄktB. I ert fall blir det den efterlevande maken som har störst behov av bostaden och är berättigad till att bo kvar. En hyresrätt åsätts normalt inget värde. Detta hänger ihop med att det är straffbart att villkora om en ersättning vid övertagande av en hyresrätt enligt 12 kap. 65 § Jordabalken. Detta innebär att det troligtvis inte behöver ske någon avräkning på grund av övertagandet av hyresrätten. Enligt 12 kap. 32 § jordabalken (hyreslagen) får en lägenheten inte överlåtas utan hyresvärdens samtycke. Denna huvudregeln har dock ett undantag stadgat i 12 kap. 33 § jordabalken som anger att den efterlevande maken får överta hyresrätten. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Om två makar har avlidit, med det inte har gjorts någon bodelning efter den först avlidne maken, ska det då göras en bodelning efter den sist avlidne maken? Och vems dödsbo ska sälja deras bostad om den ägdes av den först avliden maken?

2021-08-16 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min bekants mor avled 2003. Bouppteckning efter henne kunde sent omsider göras. Det gick inte göra bodelning med hennes make (inte far till min bekant) som vägrade att delta i eller godkänna något ( t ex han svarade inte på juristers brev så de gav upp uppdraget och mors konton existerar fortfarande). Även min bekant resignerade. De sista 10 åren var styvfadern mer eller mindre dement. Det har väntats på styvfaderns bortgång vilket har nu skett. Ska det ske en bodelning efter min bekants mor innan man upprättar bouppteckning efter styvfadern? De hade en bostadsrätt - modern ägde den 100 %, vems dödsbo säljer den? Han hade svårt att följa sedvanliga lagar med en så obstinat styvfar. Styvfaderns släkt väntar på ett stort arv - och ett snabbt arvskifte. Men han vill göra rätt - äntligen. Inget testamente eller äktenskapsförord finns. Jag som också är nyfiken lovade fråga. Vänligen
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna svara helt korrekt på dina frågor behövs det mer detaljerad information om vad som egentligen har hänt!När din bekants mor avled skulle en bouppteckning göras inom tre månader enligt 20 kap 1§ ärvdabalken. Av ditt brev framgår att det till slut kunde göras. Om inte kan Skatteverket utfärda vite eller utse en lämplig person att genomföra den, se 20 kap 9 § ärvdabalken.Eftersom modern och styvfadern var gifta måste en bodelning ske innan ett arvskifte kan göras. Om styvfadern vägrade skriva under en bodelning, kan även rätten utse en bodelningsutredare, se 19 kap 1 § ärvdabalken. I det fall styvfader motsatte sig även bodelningen och arvskiftet, kunde en skiftesman utses av rätten, se 23 kap 5 § ärvdabalken.BodelningenDet framkommer av ditt brev att modern och styvfadern var gifta, men att de inte hade något äktenskapsförord. Då innebär det att alla deras tillgångar räknas som deras gemensamma, så kallat giftorättsgods, se 7 kap 1 § äktenskapsbalken. Även bostadsrätten som modern ägde med 100% räknas som giftorättsgods. Vid en bodelning upprättas en bouppteckning, där makarna sedan erhåller sin andel. Giftorättsgodset läggs samman och delas i två, se 10 kap 1 § äktenskapsbalken, samt 11 kap 2­­-3 §§ äktenskapsbalken. Värderingen av tillgångarna ska ta utgångspunkt i det datum modern avled, se 9 kap 2 § äktenskapsbalken.ArvetDin bekant var inte modern och styvfaders gemensamma barn, vilket innebär att din bekant var moderns särkullsbarn. Ett särkullbarn har rätt att få sin del av arvet efter sin förälder före den efterlevande maken, se 3 kap 1 § ärvdabalken. Om det inte finns några andra syskon till din bekant har alltså din bekant rätt till hela arvet efter sin modern, se 2 kap 1 § ärvdabalken. Moderns kvarlåtenskap utgör den andel som tillföll henne efter bodelningen.Gällande bostaden ägde modern den med 100 %, men hälften av den tillfaller styvfadern som giftorättsgods. I det här fallet har styvfadern tagit över bostaden, vilket innebär att styvfadern skulle lösa ut din bekants del av bostaden. Det går alltså att anse att styvfaderns dödsbo ska sälja bostadsrätten, men att hälften av bostadsrätten ska tillfalla din bekant, även om delen i bostadsrätten överstiger arvslottens värde, se 3 kap 5 § ärvdabalken.PreskriptionAv ditt brev framkommer det att en längre tid har gått sedan modern avled. Preskriptionstiden på att göra anspråk på din bekants del av arvet gäller inom tio år. Sedan är rätten till arvet förbrukad, se 16 kap 4­­-7 §§ ärvdabalken.SammanfattningEn bodelning ska ske efter moderns bortgång. Eftersom de var gifta utan äktenskapsförord räknas alla deras tillgångar som giftorättsgods. Allt delas lika mellan dem. Den del som tillfaller modern, ärver din bekant i egenskap av bröstarvinge. Din bekant har rätt att ta sin del av arvet direkt efter moderns bortgång. I ditt fall har styvfadern levt kvar i bostadsrätten, vilket innebär att dödsboet efter honom måste lösa ut din bekant. Har det gått mer än tio år sedan moderns bortgång och bouppteckningen gjordes, och din bekant inte gjort anspråk på sin rätt till arv inom en tio års period, har han försuttit sin rätt till arvet. Om din bekant har under en tid påtalat sin rätt till arv, bryter det preskriptionen, den löper från det datum han senast påtalade sin rätt. Ett gott råd är att låta en jurist gå igenom vad som har hänt noggrant med detaljerad information, för att kunna ge ett tydligt och klart svar. Våra jurister på Lawline hjälper dig gärna med att reda ut situationen.Vänligen,