Hur fördelas arv mellan särkullbarn och gemensamma barn när deras gemensamma förälder går bort?

2021-01-16 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag har en fråga om ett arvskifte.Jag och mina två syskon har hamnat i tvist om ett arvskifte. Vår far har gått bort. Jag är särkullbarn. Mina syskon har samma far som mig. Deras mor är gift med min bortgångne far.Nu funderar vi hur arvet ska delas. Min far hade ca 800 000 kr och deras mor 900 000 kr. Inget testamente eller äktenskapsförord finns så det totala giftorättsgodset bör bli 1 700 000 kr. Jag hävdar att giftorättsgodset delas mellan min far och hans fru så att hans kvarlåtenskap blir 850 000 kr. Hon "ärver" då (i detta fall "förlorar" 50 000 kr) 850 000 kr. Hans kvarlåtenskap delar vi tre syskon på för arvslotten. 850 000 kr = 283 000 kr/person.Jag kommer då få ut 283 000 kr som arv, då jag vill ha hela min arvslott och inte enbart laglotten. Mina syskon får ingenting just nu men deras mor får 1 417 000 kr som de sedan delar på när hon går bort.Mina syskon anser att detta är fel, att jag "ärver" pengar från henne. De hävdar att deras mor ska först få sina 900 000 kr och därefter "ärva" min far på 50 % av hans 800 000 kr. Vi delar då på resten (400 000 kr) = 133 000 kr/person. Vem/vilka tänker rätt i detta fall?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur arvet efter din fader fördelas efter en bodelning när han både har särkullbarn och gemensamma barn med sin efterlevande make. Jag kommer i mitt svar kort redogöra för hur bodelning vid dödsfall går till, den efterlevande makens arvsrätt och slutligen redogöra för hur arvet faktiskt kommer att delas upp i ditt konkreta fall. Reglerna kring bodelning hittar vi i Äktenskapsbalken (ÄktB) medan reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Bodelning vid dödsfallNär ett äktenskap upphör genom dödsfall ska man upprätta en bodelning där makarnas egendom fördelas mellan dem (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). I denna bodelning är det makarnas giftorättsgods som ska fördelas (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan göras enskild genom äktenskapsförord, gåvovillkor eller testamente (7 kap. 2 § ÄktB). När makarnas skulder har dragits av från deras tillgångar läggs det resterande giftorättsgodset ihop och delas därefter lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).Efterlevande makens arvsrättNär den avlidne var gift vid sitt dödsfall är huvudregeln att den efterlevande maken ärver först, d.v.s. före deras barn – dock inte före särkullbarn (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarnen har nämligen rätt att få ut deras arv direkt. Arvet till särkullbarnet kan dock begränsas till laglotten som utgör häften av arvslotten genom testamente – eftersom att det enligt frågan inte finns något testamente så kommer jag inte behandla detta mera.När en efterlevande maken ärver före gemensamma barn, så får de gemensamma barnen istället rätt till efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att de får rätt till en viss andel av kvarlåtenskapen vid den efterlevande makens död. Andelen beräknas genom att man tar det belopp som den efterlevande maken ärver av den avlidne och dividerar detta med den efterlevande makens totala egendom inkl. arvet. Bodelningen och arvsfördelning i det specifika falletEftersom att det av din fråga framgår att det inte finns något äktenskapsförord, så kommer jag utgå från att det inte finns någon enskild egendom och att alla egendom därför utgör giftorättsgods. Jag kommer i mitt svar utgå från att beloppen som du har angivit är de kvarvarande beloppen efter att skulder har dragits av. Din far efterlämnar ca 800.000 kr och den efterlevande makan har 900.000 kr – enligt hälftendelningsprincipen läggs dessa belopp ihop och delas lika mellan makarna. Detta innebär precis som du har skrivit att det totala giftorättsgodset uppgår till 1.700.000 kr som sedan delas på hälften – vardera make får alltså 850.000 kr. Eftersom att din far har 3 bröstarvingar (du och dina två halvsyskon), kommer hans kvarlåtenskap delas på 3 – vardera bröstarvinge har således ett arv på 283.333 kr.Du som särkullbarn kommer få ut detta belopp direkt, medan den efterlevande makan ärver det som dina halvsyskon skulle ha fått. Deras efterarvsandel blir sedan 2 x 283.333 / 850.000 + 283.333 x 2 = ca 40 %. Detta innebär att när den efterlevande maken avlider, så utgör 40 % av dennes kvarlåtenskap efterarv från din far som tillfaller dina syskon – sedan delar de även på resterande kvarlåtenskap.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Vem får upprätta en bouppteckning

2020-12-25 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |En man har avlidit. Hustrun lever. De efterlämnar en gemensam son. Hustrun har sedan tidigare i ett annat förhållande en dotter. Är det OK att sonen (efterarvinge) upprättar bouppteckningen, med intygande av sin dotter och sin hustru, eller måste annan juridisk part ansvara för bouppteckningen? T ex bank eller begravningsbyrå?
Marija Stevanovic |Hej!Jag tolkar din fråga på så sätt att sonen, i egenskap av dödsbodelägare, vill upprätta bouppteckningen själv, det vill säga utan att anlita någon som ska göra detta. För att göra detta måste han ha två utomstående förrättningsman och du undrar då om dottern och hustrun kan vara förrättningsman? Vem kan upprätta en bouppteckning? Ärvdabalk (1958:637) reglerar frågor om arv. När en person avlider ska en bouppteckning upprättas, genom denna redovisas tillgångarna och skulderna som den avlidne lämnar efter. Bouppteckningen görs av en bouppgivare, personen som utses till bouppgivare ska ha bra kännedom om vilka tillgångar och skulder som finns i dödsboet. (20 kap. 6 § första stycket ÄB). Den som är dödsbodelägare (har rätt till arv) kan också vara också är bouppgivare, det finns hittills inga hinder för att sonen ska kunna upprätta en bouppteckning utan att anlita någon. En bouppteckning kan också, precis som du säger, förrättas av en begravningsbyrå eller en jurist, men det är inget krav. Vem kan vara förrättningsman? Väljer man att själv sköta bouppteckningen ska två kunniga och trovärdiga förrättningsmän utses (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Deras uppgift är att granska att förrättningen gått rätt till samt att egendomen värderas på rätt sätt. Personerna som utses till förrättningsman ska inte ha direkt rätt till arvet varken genom lag eller testamente. Detta innebär alltså att dottern inte kan utses till förrättningsman i och med att hon genom lag har rätt till arvet då hon är barnbarn till den avlidne. Hustrun kan däremot godtas, i regeln får en make till dödsbodelägaren vara förrättningsman. HandlingsalternativDu kan läsa mer om hur en bouppteckning går till på skatteverkets hemsida och eventuellt vända dig till dem vid ytterligare frågor. För fortsatt hjälp råder dig till att vända dig till en jurist, förslagsvis Lawlines Juristbyrå genom att boka en tid via länken (https://lawline.se/boka).

Ingår den avlidnes individuella pensionssparande i dödsboet?

2020-12-22 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |En fortsättningsfråga på ang ips och efterlevande. Den avlidnes individuella pensionssparande, ska det in i dödsboet o delas på de som har arvsrätt eller tillfaller den till make/makan(efterlevande)?Mvh
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Personen som har ett IPS-konto har möjlighet att utse en eller flera förmånstagare. Förmånstagaren är den som ärver IPS-sparandet när ägaren till IPS-kontot avlidit. Om det är så att någon förmånstagare inte har utsetts, ingår sparandet i den avlidnes dödsbo. Oftast finns det ett generellt förmånstagarförordnande villkorat när ett IPS tecknas. Villkoret gäller då tills ägaren av IPS-kontot ändrar den.Det generella förmånstagarförordnandet är:I första hand till maka/make/registrerad partner/sambo, i andra hand till barn eller i tredje hand dödsboet.Pensionsutbetalningarna till en förmånstagare börjar omedelbart efter dödsfallsutredningen.Hoppas du har fått svar på din fråga. Du är alltid välkommen att vända dig till oss om det skulle komma ytterligare funderingar.Önskar dig en god jul!Med vänlig hälsning,

Vad händer med ett gemensamt lån om en av låntagarna dör?

2020-12-09 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Jag undrar vem som äger vilka lån vid ett dödsfall.Min man, hans mor, och jag äger 1/3 var i ett hus.Svärmor går bort, det finns inga andra arvtagare än sonen, min make.Vi har inget äktenskapsförord.Ärver sonen, min make sin mors 1/3 av lånet på huset?Vem äger vad nu?Mvh
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.Vem äger vad?Både du och din man äger fortfarande era respektive tredjedelar av huset. Ni är också fortsatt ansvariga för era delar av skulden till banken för lånet.Din svärmors andel i huset och hennes ansvar för skulden har dock gått över till dödsboet efter henne. Dödsboet äger alltså din svärmors tillgångar och ansvarar för de skulder som hon hade när hon dog.Din man är ensam delägare i dödsboet, eftersom han är hennes enda arvinge (2 kap. 1 § och 18 kap. 1 § första stycket ÄB). Det är därmed din man som kommer att få ta över din svärmors andel i ert hus.Vad händer med din svärmors del av skulden?Din man kan inte ärva din svärmors skuld, eftersom det inte går att ärva skulder. Det är istället din svärmors dödsbo som kommer att vara ansvarigt för hennes del av skulden. Som utgångspunkt ska tillgångarna i din svärmors dödsbo användas för att betala hennes del av skulden.Ni kan kontrollera med banken om den godkänner att någon av er tar över ansvaret för din svärmors del av skulden. Då befrias dödsboet från ansvaret för att betala den.Skulle banken inte godkänna ett skuldövertagande ska dock skulden betalas. Banken kan vända sig till dödsboet för att få betalt, men den kan också välja att kräva dig eller din man på betalning av din svärmors del av skulden. Det beror på att ni som gemensamma låntagare är solidariskt betalningsansvariga i förhållande till banken. Därmed har banken rätt att vända sig till vem som helst av er för betalning. Får någon av er betala dödsboets del av lånet har den personen i så fall sedan rätt att få tillbaka pengar från dödsboet. Det kallas för regressrätt.SammanfattningDu och din man äger fortfarande era tredjedelar av huset och ansvarar för era delar av skulden till banken för lånet. Dödsboet efter din svärmor äger hennes tredjedel av huset och ansvarar för hennes del av skulden.Din svärmors husandel kommer att gå till din man i arv, men han kommer inte att ärva hennes del av skulden – den ligger kvar på dödsboet. Någon av er kan ta över skulden om banken godkänner det. I annat fall ska skulden betalas och banken kan då vända sig till dödsboet, till dig eller till din man för att få betalt. Behöver du eller din man betala din svärmors del av skulden får den av er som betalat sedan rätt att kräva dödsboet på pengarna.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Vilka successionsregler ska tillämpas vid bortgång utomlands?

2020-12-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min pappa, XXXXX XXXXXX XXXXXXXXX, boede i Köpenhamn, har dött. Jag bor i Sverige. Undrar hur man går tillväga. vid dödsfall i annat land, boupptäckning etc
Carl Hansen |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I mitt svar utgår jag ifrån att din far var svensk medborgare. För att svara på din fråga måste svaret dels hämtas ur Ärvdabalken (ÄB) och dels från EU:s arvsförordning (AF). Med tanke på att din far har avlidit i Danmark (vilket är en medlemsstat av EU, är det huvudsakligen artikel 4 AF som blir aktuell. Den stadgar att domstolarna i den medlemsstat där den avlidne hade sin hemvisit vid sin död ska vara behöriga att fatta beslut om arvet i dess helhet. Med bakgrund härav kan bouppteckningen behöva göras i Danmark då din far vid tidpunkten för bortgången hade sin hemvisit i Köpenhamn. Närmre regler om hur en bouppteckning görs i Danmark kan jag tyvärr inte svara på.I Sverige gäller att det senast tre månader efter dödsfallet ska göras en bouppteckning, 20:1 ÄB. Detta med bakgrund av att han är svensk medborgare. Alltså innebär det att två bouppteckningar kan behöva göras. Som sagt kan jag dessvärre inte svara för hur reglerna ser ut i Danmark, men enligt den Svenska huvudregeln ska bouppteckning göras även i Sverige när en Svensk person avlider.Mitt råd till dig Mot bakgrund av att jag inte besitter kunskap i hur utländsk nationell lagstiftning ser ut hade jag rekommenderat dig att ta kontakt med en av våra framstående jurister på info@lawline.se för att få vidare ingående hjälp i din fråga. Jag hoppas att du fick ett i vart fall någorlunda bra svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Dödsboanmälan eller en bouppteckning?

2020-12-23 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Har en fråga ang dödsboanmälan och/eller bouppteckning.Om det inte finns tillräckligt med pengar efter att betalning av begravning är klar till att täcka de sista räkningarna ska man då skicka in en dödsboanmälan eller ej. Där finns pengar till en räkning men ej till båda.
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vi börjar med att göra en distinktion mellan begreppen bouppteckning och dödsboanmälan:Bouppteckning = en skriftlig sammanställning över den avlidnes tillgångar och skulder. En bouppteckning måste göras om det finns tillgångar kvar i boet efter att begravningskostnaderna och andra utgifter med anledning av dödsfallet är betalda. Dödsboanmälan = Om den avlidnes tillgångar innan skulderna har avräknats inte överstiger begravningskostnaderna så kan man istället för bouppteckning göra en dödsboanmälan. En dödsboanmälan kan alltså inte göras om tillgångarna överstiger kostnaderna för begravning m.m., eller om den avlidna ägde fast egendom eller tomträtt Ifall jag har tolkat din situation korrekt så verkar en dödsboanmälan vara mest relevant, reglerna om dödsboanmälan finner vi i 20 kap 8a § Ärvdabalken. Förutsättningarna för en dödsboanmälan är att det inte finns några pengar kvar när begravningskostnad samt andra kostnader med anledning av dödsfallet är betalda. Att göra en dödsboanmälan är kostnadsfritt och betydligt enklare att upprätta jämfört med en bouppteckning eftersom man endast konstaterar att det inte finns något överskott kvar i dödsboet (dvs arv). En dödsboanmälan bör göras inom två månader efter dödsfallet och det är socialnämnden i den kommun där den avlidne var bosatt i som ska pröva om det finns förutsättningar för en dödsboanmälan. Så svaret på din fråga är alltså JA, du ska skicka in en dödsboanmälan även fast pengarna i dödsboet inte täcker alla kostnader. De tillgångar som finns i dödsboet skall i första hand bekosta begravningen. Räcker inte tillgångarna till övriga räkningar och skulder så kan det finnas möjlighet att få dem avskriva. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp och att du känner mer klarhet i din situation, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Vänligen,

Kan en felaktig fastighetsvärdering föranleda rättelse i bouppteckningen och i så fall om en boutredningsman kan begäras? Tillika fråga om förskott på arv beroende på gåvobrevets lydelse.

2020-12-19 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej ! Våran far gick bort för en tids sedan. Vid bouppteckningen fick jag och min bror veta att våran syster köpt våran fars lägenhet för 350000kr, den var värderad till 750000kr av mäklare.Resterande fick hon gåva,med utan förskott på arv. Denna värdering är alldeles för låg,jag kontaktade mäklare som kan området väl och minst 1miljon var lägenheten värd vid denna tidpunkt. Vad kan man göra i en sådan situation, detta innebär att min syster betalat 350000kr och fått 650000kr i gåva istället för 400000kr som det står i gåvobrevet.
Pontus Fridén |Hej och tack för förtroendet!Värderingsfrågor vad angår bouppteckning, allmän regleringTill skillnad från bohag ska värdering av fastighet göras mot marknadsvärdet, dvs. försäljningsvärdet med avdrag för latent skatt (NJA 2015 s. 558) och eventuella försäljningskostnader (i praktiken oftast mäklararvode), 20 kap. 4 § ärvdabalken. Det är värdet på tillgången vid tidpunkten då vederbörande avled som utgör underlaget. Prisförändringar mellan dödsdagen och bouppteckningen ska inte tas med i beräkningen. Här uppenbarar sig ett problem, marknadsvärdet kan inte exakt bestämmas med mindre än att fastigheten utbjuds till marknaden. Värdeuppskattningen ska dock vara kvalificerad. Den som ombesörjer värderingen, i huvudregel mäklare, har en allmän omsorgsplikt 8 § fastighetsmäklarlagen som är sanktionerad med skadeståndsansvar 25 § samma lag.Vad du bör göra om du har fog för ditt påståendeOm vi antar att du har rätt, lägenheten var värd 1 000 000 kr istället för 750 000 kr. I så fall ska en tilläggsbouppteckning med rättelse förrättas inom en månad, 20 kap. 10 § ÄB. Du anses skyldig att underrätta övriga dödsbodelägare och tillsammans med dem tillse att tillägget förrättas. Motsätter sig någon tillägget gäller följande. Förordnande av boutredningsman kan begäras på nytt om det är påkallat av nya omständigheter 19 kap. 1 § ÄB (Walin-Llnd 2, ärvdabalken 2, 6 uppl., 2017, s. 207 f.). Ansökan ska inlämnas till den tingsrätt, där den avlidne varit folkbokförd den 1 november föregående år.Om förskottetFormuleringen i gåvobrevet är av stort intresse. Av texten i din fråga är jag inte helt säker på om din syster erhöll fastigheten mot 350 000 kr och att resterande var en gåva eller om gåvan bestod i 400 000 kr som du skriver stod i gåvobrevet. Du inser säkert att skillnaden medför två skilda rättsliga utfall. Sistnämnda formulering berättigar dig och din bror ett högre arv då förskottets värde (250 000 kr) ska läggas till på kvarlåtenskapen och delas lika, därefter ska avdrag för förskottet göras på din systers arvslott 6 kap. 5 § ÄB jfr 6 kap. 1 § ÄB. Förhåller det sig så att resterande värde utöver 350 000 skulle vara en gåva kommer det inte medföra mervärde för dig och din bror att begära rättelse i bouppteckningen.Hoppas detta klargjorde för rättsläget, annars är du varmt välkommen att återkoppla. Behöver du hjälp med att gå vidare i ärendet kan du ta kontakt med Lawline här Kontakt - Lawline.Hälsningar,

Vilken typ av fullmakt behövs för att företräda ett dödsbo?

2020-12-09 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |vilken typ av fullmakt behöver man ha för att kunna företräda en avliden person / ett dödsbo?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är dödsbodelägarna som företräder dödsboet (18 kap. 1 § ärvdabalken). En fullmakt kan däremot upprättas i syfte att ge en specifik dödsbodelägare rätt att företräda övriga dödsbodelägare i frågor som avser dödsboet.En skriftlig fullmakt bör därför utfärdas. En skriftlig fullmakt överlämnas till fullmäktigen och är underskriven av fullmaktsgivaren (16 § avtalslagen).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,