Hur kan tillsyn över en boutredningsman utövas?

2021-05-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |HejFinns det någon tillsynsmyndighet eller liknade som man kan vända sig till om man anser att en boutredningsman har agerat partiskt eller felaktigt.
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om boutredningsmanRegler om boutredningsman finns i 19 kap. ärvdabalken (ÄB). På begäran av en dödsbodelägare kan rätten förordna en boutredningsman som ansvarar för förvaltningen av egendomen i dödsboet (19 kap. 1 § ÄB). Boutredningsmannen ska alltså förvalta egendomen, sälja egendomen samt fördela denna till potentiella arvtagare.Boutredningsmannen har en redovisningspliktBoutredningsmannen har en redovisningsplikt som innebär att en redovisning för förvaltningen under föregående kalenderår ska avges före den 1 april varje år. I denna redovisning ska saldo vid årets början och slut samt in- och utbetalningar under året tas upp. Redovisningen ska lämnas till minst en dödsbodelägare. Övriga dödsbodelägare samt rätten ska underrättas om vem som fått ta del av redovisningen (19 kap. 14a § ÄB).Rätten kan förordna om tillsyn över boutredningsmannenPå begäran av dödsbodelägarna eller om rätten annars skulle finna det lämpligt, kan rätten förordna en god man att utöva tillsyn över boutredningsmannens förvaltning. Då ska den gode mannen gå igenom räkenskaperna och inventera egendomen. Om rätten förelägger det eller om dödsbodelägarna annars gör en framställning, ska den gode mannen även meddela upplysningar om boet och dess förvaltning samt om det skulle finnas anledning till det, göra en anmälan hos rätten (19 kap. 17 § första stycket ÄB). Om en god man inte utses kan rätten på begäran av dödsbodelägarna kräva att boutredningsmannen avger en redogörelse för förvaltningen, eventuellt efter en granskning av någon utomstående (19 kap. 17 § andra stycket ÄB).Entledigande av boutredningsmanVal av boutredningsman ska träffas så att uppdraget kan väntas bli utfört med den insikt som boets beskaffenhet kräver (19 kap. 3 § ÄB). Detta innebär att en boutredningsman ska vidta sådana åtgärder som påkallas av praktiska och ekonomiska synpunkter samt opartiskt iaktta de olika rättsägarnas intressen. Om boutredningsmannen av någon anledning skulle visa sig vara olämplig för uppdraget, kan en dödsbodelägare begära hos rätten att boutredningsmannen ska avskedas (19 kap. 5 § andra stycket ÄB).SammanfattningSammanfattningsvis ska en boutredningsman vidta sådana åtgärder som påkallas av praktiska och ekonomiska synpunkter samt opartiskt iaktta de olika rättssägarnas intressen. Boutredningsmannen har en redovisningsplikt som innebär att förvaltningen ska redovisas varje år. Det finns en möjlighet för en dödsbodelägare att begära att rätten förordnar en god man att utöva tillsyn över boutredningsmannens förvaltning. Om boutredningsmannen skulle visa sig vara olämplig för uppdraget kan en dödsbodelägare begära hos rätten att boutredningsmannen ska avskedas. Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Vänliga Hälsningar,

Vad gäller när nya tillgångar blir kända efter att bouppteckningen är gjord?

2021-05-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Nu när bouppteckningen är godkänd och klar så undrar jag vad som gäller. De pengar som fanns vid min makes dödsdag är inte samma som nu eftersom det kommit in mer pengar på hans konton. Jag har gjort bouppteckningen själv. Min avlidne make har 2 stycken barn men vi har inga tillsammans. skulderna är större än vad som finns på kontot. Jag vet att först och främst ska begravningsavgiften betalas. Det som fanns vid min makes död täcker inte det. Ska jag då räkna med det som senare kommit in för att betala begravning och de skulder som finns kvar?
Temra Baydono |Svar:Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller när nya tillgångar blir kända efter att bouppteckningen är gjord, när skulderna är större än tillgångarna vid bouppteckningen samt vad som gäller för begravningskostnaderna när dessa inte kan täckas av dödsboet.En tilläggsbouppteckning ska göras om nya tillgångar blir kändaOm en ny tillgång blir känd efter att du har gjort bouppteckningen ska en tilläggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse upprättas inom en månad (20 kap. 10 § ÄB). För tilläggsbouppteckningen gäller detsamma som för bouppteckningen i övrigt. När skulderna är större än tillgångarna vid bouppteckningenEtt dödsbo är en självständig juridisk person med tillgångar och skulder. Om dödsboets skulder är större än tillgångarna räcker inte kvarlåtenskapen till att täcka skulderna. Enligt svensk rätt ärver inte arvingar skulder, utan de skulder som dödsboet inte kan betala avskrivs istället. Om det saknas medel i dödsboet kan dödsboet begära konkurs (2 kap. 3 § konkurslagen). Detta innebär att dödsbodelägarna inte kommer att bli personligt ansvariga för skulderna och att dödsboet kommer att avslutas med hjälp av en konkursförvaltare (1 kap. 3 § konkurslagen). En ansökan om konkurs görs skriftligen hos den tingsrätt där den avlidne hade sin hemvist (2 kap. 1 § konkurslagen).Begravningskostnaderna betalas av dödsboetUtgifter som har nära samband med dödsfallet, som begravningskostnader, täcks vanligtvis av tillgångarna i dödsboet efter den avlidne (20 kap. 8 a § ÄB). När ett dödsfall inträffar ska en bouppteckning förrättas inom 3 månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB). I denna bouppteckning ska skulder och tillgångar antecknas som de var vid dödsfallet (20 kap. 4 § ÄB). När det kommer till begravningskostnader, kan dessa tas upp i bouppteckningen trots att de inte föreligger vid dödsfallet, vilket inte framgår av lagen men av den juridiska doktrinen. Om tillgångarna i dödsboet inte räcker för att täcka begravningskostnaderna, finns det en möjlighet att ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen (4 kap. 1 § socialtjänstlagen). SammanfattningSammanfattningsvis är ett dödsbo en juridisk person med tillgångar och skulder. Detta innebär att skulderna betalas av tillgångarna i dödsboet och att en arvinge aldrig kan ärva skulder. Om nya tillgångar blir upptäckta efter att bouppteckningen har gjorts ska en tilläggsbouppteckning göras. För tilläggsbouppteckningen gäller detsamma som för bouppteckningen i övrigt, alltså att skulderna betalas av tillgångarna i dödsboet. Om tillgångarna i dödsboet inte skulle räcka till att betala begravningskostnaderna, kan du ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen. Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Vänliga Hälsningar,