Vad som händer med barns arv efter förälder när den andre föräldern ska genomgå skilsmässa

2018-05-24 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min mor gick bort när jag var yngre. Jag fick aldrig något modersarv eller liknande, inte heller något av huset hon ägde tillsammans med min far. Nu verkar det som min far och hans nya fru skall skilja sig. Dem är gifta och har inte skrivit något äktenskapsförord. Har hon rätt till halva huset? Eller kan jag kräva/välja att ta ut mitt arv i att jag äger/ärvt en del av huset från min mor? Hoppas min fråga var förståelig och jätte tacksam för hjälp! Med vänlig hälsning
Frida Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar över vad som kommer att hända med huset och ditt arv efter din mor ifall din far genomgår en skilsmässa med hans nya fru.I mitt svar utgår jag från att dina föräldrar tidigare var gifta och att ditt arv därför först har tillfallit din far.Bodelning/arvsdelning efter din morNär din mor gick bort skedde först en bodelning där din mor och din far delade lika på deras egendom, bland annat huset. Din fars del blev därefter hans egendom, medan din mors del fick gå i arv. Då du är den arvingen som arvet tillfaller i första hand så är det därför ställt till dig, förutsatt att din mor inte hade några fler barn. (2 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken) Då din mor var gift med din far så tillföll arvet först honom, med fri förfoganderätt. (3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken) Fri förfoganderätt innebär att din far har rätt att göra nästan vad som helst med arvet, förutom att testamentera bort det. Då detta arv egentligen skulle ha gått till dig om dina föräldrar inte var gifta, så har du istället rätt till efterarv. Det innebär att du får arvet efter din mor först när din far går bort. (3 kap. 2 § ärvdabalken)Det vanligaste vid en bodelning är att de två personerna delar lika på allt. Det kan däremot vara så att någon av parterna har enskild egendom, vilket inte ska ingå i bodelningen, och leder då till att personerna får procentuellt olika mycket av all egendom. Detta har betydelse då den procentuella delen, av all egendom mellan din mor och din far, som utgör din mors del också är den kvotdel som utgör din mors arv. För att förtydliga så menar jag att om dina föräldrar delade lika på allt så utgör din mors del 50% av all egendomen. Om det istället var enskild egendom inblandad så kanske din mors del utgör exempelvis 65% av all egendom. Det innebär i så fall att 65% också är den kvotdel som utgör din mors arv. (se 3 kap. 2 § sista stycket ärvdabalken) Om vi utgår från att så är fallet så betyder det att när din far dör så ska du först få 65% av hans egendom, som arv efter din mor. Om du dessutom är din fars enda barn kommer hans egendom, alltså de resterande 35%, också att tillfalla dig genom arv. Du har tyvärr ingen rätt att få ut din mors arv förrän din far också går bort. Då får du båda deras arv. Din far och hans frus eventuella skilsmässaOm din far och hans fru skiljer sig så kommer en bodelning att ske. (9 kap. 1 § äktenskapsbalken) Det innebär att deras egendom ska läggas samman och sedan delas lika på. I det här fallet där din far har ärvt ett arv efter din mor, med fri förfoganderätt och som sedan ska tillfalla dig, så undantas det från bodelningen. Den kvotdel av din fars egendom som utgör din mors arv, som jag talade om ovan, kommer därför inte att tas med i bodelningen. (3 kap. 6 § 2 st. ärvdabalken) Resterande av hans egendom kommer ingå i deras bodelning.Vad som händer med huset är svårt att direkt svara på då man vid en bodelning tar hänsyn till värdet av all egendom som ska ingå. Om man bara skulle titta på huset och bortse från all annan egendom så kan man från start se det som att din mor och din far delade lika på värdet av huset vid deras bodelning. Ena delen tillföll din far och blev hans egendom, medan den andra delen tillföll din mor och blev en del av hennes arv. Då din mors arv inte ska ingå i bodelningen med din fars nya fru, så undantas hälften av värdet för huset från den bodelningen. Det innebär att endast den andra hälften av värdet på huset kommer ingå i bodelningen mellan din far och hans nya fru. Då de vid bodelningen ska dela lika på värdet som ingår så innebär det att din fars nya fru får rätt till hälften av det värdet, och alltså en fjärdedel av det hela värdet på huset. Däremot är det som jag nämnt ovan en hel del annan egendom som också är med i bodelningen och påverkar detta. Det viktigaste i en bodelning är inte att man delar lika på varje egendom, utan att man får ut egendom av lika mycket värde. Vid en bodelning ska varje part, i den mån det går, först ta den egendom som tillhör dem. Det innebär att din far har "förtur" till huset, då det är hans egendom. Din far har dessutom rätt till värdet av minst ¾ av huset och det är därför också troligast att han får behålla det, om det inte finns särskilda omständigheter som talar för att hon borde få bo kvar där. (11 kap. 7-8 §§ äktenskapsbalken) Din far kan förmodligen behålla huset och får då antingen köpa ut henne för den ca fjärdedelen, eller så får hon ta annan egendom som finns med i bodelningen som utgör det värdet. Hoppas du fick svar på din fråga!

Efterarv till syskonbarn

2018-05-12 i Efterarv
FRÅGA |Makar utan barn. Ena maken har äktenskapsförord. Makarna har hela livet varit särbor. Ena maken dog 2003. Andra maken som har äktenskapsförord lever fortfarande. Det finns syskonbarn på båda sidor. Inget testamente. Vem ärver när den andra maken avlider?
Eric Nilsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om ingen av makarna har barn eller testamente kommer hela arvet från den först avlidne maken tillfalla den efterlevande maken. Men när den efterlevande maken avlider kommer hälften av arvet som inte omfattas av äktenskapsförordet tillfalla den som har bäst arvsrätt efter den först avlidne maken. Detta kallas efterarv. Finns det inga barn ärver föräldrar, finns det inga föräldrar vid liv ärver föräldrarnas barn (syskon), finns det inga syskon ärver istället syskonbarn. Syskonbarn ärver alltså endast i den mån det inte finns föräldrar eller syskon till den avlidne. Mer om arvsordningen hittar du i 2 Kap Ärvdabalken.Mer om makes arvsrätt hittar du i 3 Kap Ärvdabalken. Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt till efterarv?

2018-05-08 i Efterarv
FRÅGA |Min pappa dog för en tid sedan och eftersom mamma lever så upprättades en bouppteckning efter pappa och mamma behåller pappas del i boet eftersom de var gifta. Jag är deras enda gemensamma barn men mamma har två barn sedan tidigare, dvs mina halvsyskon. Nu till min fråga. Hur kommer arvet att fördelas den dag då mamma går bort? Kommer jag att ärva hela pappas del och en tredjedel av mammas eller kommer allt att delas lika mellan mig och mina syskon? Om man rent hypotetiskt skulle vända på det och ponera att mamma hade gått bort först så hade ju mina halvsyskon fått ut sin tredjedel efter mamma i egenskap av särkullebarn och pappa behållit resterande del, Den dagen pappa sedan gått bort så hade jag ärvt den resterande delen. Mot bakgrund av detta så borde jag ärva mer än mina halvsyskon. Eller? Spelar det roll vem av föräldrarna som dör först?Hänvisa gärna till lagrum och ni resonerat er fram till ert svar. Tack på förhand!
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad som händer med arvet efter din mor, när det gäller dig och dina två halvsyskon. Regler om detta finns i Ärvdabalken (ÄB). Precis som du redan konstaterat ärvde din mor din far vid hans bortgång eftersom de var gifta. Detta framgår av 3 kap. 1 § 1 st. ÄB. Din mor ärvde din fars egendom med fri förfoganderätt, vilket innebär att hon har rätt att spendera kvarlåtenskapen, men inte att testamentera bort den. Du har rätt till efterarv enligt 3 kap. 2 § ÄB när din mor också avlidit. Ditt efterarv utgör den andel som din pappas egendom utgjorde ur makarnas gemensamma egendom vid hans bortgång. Ponera att värdet på den egendom de ägde var 100 000 kr vardera. Då ägde din far och mor 50 % av den totala egendomen var. Din efterarvsrätt blir då på 50 % av egendomen från din mor eftersom du har rätt till hela din pappas andel. Så oavsett om arvet har ökat eller minskat så har du rätt till 50 % av den egendomen din mor efterlämnar i form av efterarv. Den andra halvan av arvet, som är direkt från din mor delar du och din två halvsyskon på med lika stor andel enligt 2 kap. 1 § ÄB. Avgörande vid beräkning av efterarv är alltså hur stor andel av din fars kvarlåtenskap som utgjorde makarnas gemensamma egendom, och denna andel blir sedermera ditt efterarv. Om det istället varit din mamma som avlidit först hade du och dina halvsyskon ärvt varsin tredjedel av hennes kvarlåtenskap enligt 2 kap. 1 § ÄB. När din far senare avled skulle du ha ärvt all hans kvarlåtenskap i egenskap av hans enda barn. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Vad händer med efterarvet från min mor när min omgifta far går bort?

2018-05-04 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående arv. Min mor gick bort 2015 och efterlämnade mig och mina två syskon samt vår pappa. Mina föräldrar var gifta när min mor gick bort. Nu har vår pappa hittat en ny och kommer gifta om sig. Min fråga är vad som händer med arvet från min mor och min far när min far går bort? Eftersom att han ärvde allt från min mor då de var gifta har vi som bröstarvingar ett arv från vår mor och därefter också rätt att ärva vår far. Samtidigt som hans nya fru komme ärva en del. Eftersom vi är särkullsbarn har vi ju rätt till åtminstone vår laglott, men hur funkar det med arvet från vår mor? Utgå i svaret från att de inte skriver något testamente som krånglar till situationen ytterligare. Tack på förhand!
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Bröstarvingars arvsrätt Bestämmelser om rätt till arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalken (ÄB). Du som bröstarvinge, det vill säga avkomling till dina föräldrar tillhör första arvsklassen och den som i första hand ärver dina föräldrar till lika stora delar som dina syskon, andra bröstarvingar till dina föräldrar 2kap. 1§ ÄB.Bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten, se 7 kap. 1§ ÄB. Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som arvlåtaren genom testamenteras kan förfoga över.För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3§ ÄB. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2kap. ÄB. Huvudregel är att bröstarvingar ärver i samband med arvlåtarens död men eftersom dina föräldrar var gifta vid tidpunkten för din mors bortgång, ärver den efterlevande maken före gemensamma barn, se 3 kap 1§ ÄB . Din far kommer därför ha ärvt kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, med vilken han kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamentera bort den. Detta framgår av 3 kap. 2 ÄB. Precis som du har konstaterat har ni sedan rätt till efterarv från er mor som inträder först vid eran fars bortgång, men även då rätt till arv från er far, 3 kap 2§ ÄB. Efterarvsrätt Efterarvet innebär rätt till en viss kvotdel av efterlevande makes hela förmögenhetsmassa. Kvotdelen motsvarar det ursprungliga arvets andel av den efterlevande makes totala förmögenhetsmassa. Enligt huvudregeln har efterarvingarna rätt till hälften av den totala kvarlåtenskapen vid den efterlevandes bortgång, se 3 kap 2§ 1 st ÄB. På grund av att värdet på egendomsmassan kan såväl öka som minska, gäller en kvotdel istället för den summa som din far ärvde med fri förfoganderätt. Exempel på detta är om dina föräldrars sammanlagda giftorättsgods uppgick till ett värde 100.000 kr. All egendom tillfaller din far varav hälften på grund av giftorätt och hälften på grund av arv från eran mor, se 10 kap 1§ ÄktB, 9 kap 5 ÄktB samt 11 kap. 3§ ÄktB. Eftersom hälften av din fars totala kvarlåtenskap utgjordes av din mors egendom, ska efterarvsrätten utgöras av hälften av din fars kvarlåtenskap vid tidpunkten för hans bortgång.Efterarvet från din morNär din far går bort kommer arvet efter båda dina föräldrar att realiseras, se 1 kap 1§ ÄB och 3 kap 2§ ÄB. Efterarvet efter er mor kommer dock att realiseras innan dess att arvet efter er far fördelas. Efterarvet från er mor innebär att du och dina syskon har rätt till hälften av din fars kvarlåtenskap, se 3kp 2§ 1 st ÄB. Även om din far är omgift vid tidpunkten för hans bortgång, kommer fördelning av efterarvet ske enligt bestämmelserna i 3 kap ÄB innan eventuell bodelning förrättas i det nya äktenskapet, se 3 kap 6§ ÄB. För den händelse bodelning i din fars nya äktenskapet skulle ske under hans livstid, finns en bestämmelse som skyddar dig och dina syskons rätt till efterarv. Av 3 kap. 6 § 2 stycket ÄB framgår att från eventuell bodelning ska undantas värden som din far innehaft med fri förfoganderätt på grund av arv från din mor. Kvarlåtenskapen från din far kommer således att utgöras av det han fick och har kvar från bodelning efter din mor, samt eventuell enskild egendom. Du och andra efterarvingar till din mor, kommer att tilldelas hälften av kvarlåtenskapen som utgör arv och den andra hälften ingår i bodelningen med din fars nya fru, till den del som är giftorättsgods. Eftersom bröstarvingar tar lika stor del var, kommer du och dina syskon ärva lika mycket från eran mor, förutsatt att det inte finns något testamente som anger annat, se 2 kap 1§ ÄB.Arvet efter din farFörst efter det att efter arvet från din mor har fördelats enligt den legala arvsordningen, kommer arvet efter din far fördelas. När någon av makarna avlider ska en bodelning förrättas, mellan din far och hans nya fru innan arvskifte kan genomföras, se 9 kap 1§ ÄktB , 23 kap 1§ ÄB.Kvarlåtenskapen efter din far kommer således att utgöras av hans bodelningsandel samt eventuell enskild egendom som återstår efter efterarvsfördelningen. Kvarlåtenskapen kommer sedan fördelas lika mellan dig, dina syskon samt andra eventuella bröstarvingar till din far, 2 kap 1§ ÄB. Efterlevande makes nya makes rätt till arvEnligt huvudregel ärver efterlevande make före gemensamma barn, vilket innebär att din fars nya fru saknar arvsrätt om de inte har gemensamma barn, se 3 kap 1§ ÄB . Den efterlevande maken är inte heller skyddad mot ett eventuellt testamente från din far. När det inte finns gemensamma barn kommer arvlåtarens kvarlåtenskap istället att tillfalla arvlåtarens bröstarvingar, det vill säga du och dina syskon, se 3 kap. 8 § ÄB. Sammanfattningsvis innebär det att din fars nya fru enbart kommer vara arvsberättigad före gemensamma barn eller på grund av testamente från din far, i annat fall saknar hon arvsrätt och kommer bara vara dödsbodelägare fram till dess att bodelning skett, se 18 kap 1§ ÄB. Sammanfattning Vid din fars bortgång kommer du och dina syskon få rätt till arv från båda era föräldrar. Dels kommer ni ha rätt till efterarv från er mor, som ger er rätt till hälften av allt som er far äger vid hans bortgång. Resterande kvarlåtenskap, efter en bodelning med hans nya fru, utgör arv från er far och kommer fördelas lika mellan dig och dina syskon. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Fri förfoganderätt vid testamente

2018-05-19 i Efterarv
FRÅGA |hejvi är gifta, jag äger 90% av vår fastighet och min partner 10%, hur skriver vi för att hon skall kunna bo kvar vid min ev bortgång, jag har två barn som ärver mig till 100% min nuvarande fru är inte mor till dom?
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Så som jag förstår det vill du att dina barn ska ärva allt, men att din nuvarande fru ska kunna bo kvar i huset så länge hon lever. Jag kommer att utgå från detta när jag besvarar din fråga.Regler om arv finner man i Ärvdabalken (ÄB).Det finns olika sätt att fördela arvet som du angivit. Ett sätt är att du testamentera bostaden till din nuvarande fru med fri förfoganderätt. Att testamentera med fri förfoganderätt innebär att hon kan bo i, renovera och i övrigt göra vad hon vill med huset, men när hon går bort ärver dina arvingar huset istället för hennes. Om din fru säljer huset ska dina barn istället ärva pengar som motsvarar husets värde som en del av hennes hela förmögenhet. Ett exempel: Om din fru har 500 000 kr och ärver din del av huset som är värt 500 000 kr har hon totalt tillgångar på 1 000 000 kr och huset utgör 50% av det (500 000 / 1 000 000 =0,5). Om din fru under sitt liv skulle sälja huset ska dina barn ärva 50% av hennes förmögenhet.Viktigt att tänka på är att om man har barn med någon annan än sin nuvarande make har de rätt att få sin laglott när man går bort. Laglotten är halva arvet (7 kap 1 § ÄB). För att du ska kunna testamentera bort huset måste det alltså finnas tillräckligt med övriga tillgångar i dödsboet för att täcka dina barns laglott. Efter att fått sin laglott måste det finnas tillräckligt med medel i dödsboet för att du ska kunna testamentera bort huset. Dvs det totala värdet på dödsboet måste vara mer än dubbelt så stort som värdet på den del av huset som ingår i ditt dödsbo.Husets värdeEftersom husets värde är centralt när det gäller om du kan testamentera bort det eller inte är det viktigt att veta hur mycket det är värt. Regler om bodelning finner man i Äktenskapsbalken (Äktb).I huvuddrag kan man säga att allt som inte är enskild egendom (dvs giftorättsgods) kommer att delas mellan ditt dödsbo och din nuvarande fru. Eftersom din nuvarande fru redan äger en bit av huset ska du inte testamentera hela huset till henne utan bara den biten som du äger. Viktigt att tänka på är att när en make avlider sker som huvudregel en bodelning. Från de uppgifter du givit mig i frågan, finns det två troliga sätt som husets värde kan komma att fördelas mellan er. Antingen är huset enskild egendom, vilket innebär att dess värde ska fördelas proportionerligt mot hur mycket ni äger, dvs 90% till dig och 10% till din nuvarande fru. Huset är enskild egendom om det står angivet i äktenskapsförordet eller om ni fått huset som en gåva eller arv och det då föreskrivits att huset ska vara enskild egendom (7 kap 2 § Äktb). Om huset inte är enskild egendom är det giftorättsgods. Att huset är giftorättsgods innebär det att ni ska dela lika på husets värde vid bodelningen, dvs ni får halva huset var (7 kap 1 § Äktb).SammanfattningBeroende på hur husets värde fördelas mellan er i bodelningen, kommer det behövas olika mycket tillgångar i dödsboet för att du ska kunna testamentera bort den resterande delen av huset. Det måste alltid finnas medel i dödsboet att täcka dina barns laglott, värdet på huset påverkar bara hur stor laglotten, och mycket övriga tillgångar som måste finnas.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Rätt till arv efter svåger?

2018-05-10 i Efterarv
FRÅGA |min bror avled 2016, vem ärver hans hustru , dom är barnlösa, men hon har 2 syskon.
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!I frågan framkommer att din bror och hans hustru aldrig skaffade barn. Jag utgår från att hustrun ej gift om sig och att det inte finns fler släktingar än de som nämns i frågan . Jag utgår också från att hustrun vid din brors bortgång ej jämkade bodelningen enligt 12:2 Äktenskapsbalken (ÄktB) för att få behålla sin andel av det totala giftorättsgodset. Jag utgår dessutom från att det inte finns något testamente som sätter de annars gällande reglerna om arv ur spel. Vad säger lagen?Arv regleras framförallt i ärvdabalken (ÄB). Jag utgår som sagt från att det inte finns något testamente, men det är bra att känna till att syskons arvsrätt helt kan skrivas bort i ett sådant eftersom att syskon saknar laglott, detta framkommer i 7:1 ÄB.I 2 kap ÄB framkommer i vilken ordning släktingar till en avliden har rätt till arv. I första hand ska arvlåtarens barn (bröstarvingar) ärva. Finns inga bröstarvingar ska arvlåtarens föräldrar ärva. Om föräldrar inte längre finns är nästa led som har rätt till arv arvlåtarens syskon (2:2 ÄB).I 3:1 ÄB stadgas att kvarlåtenskapen vid en makes död ska tillfalla den efterlevande maken. Om en avliden make efterlämnar en bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge (särkullbarn) ska dock denna få ut sin arvslott direkt om han inte avstår den enligt 3:9 ÄB. Särkullbarnet får om så sker ut sin arvslott när den efterlevande maken avlider. Syskons rätt till arvSyskon till en avliden make saknar rätt att få ut sitt eventuella arv direkt. Denna har istället rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider, detta förhållande regleras i 3:2 ÄB. Den efterlevande maken får inte genom testamente bestämma över egendom som ska tillfalla den efterlevandes arvingar. Skulle den efterlevande maken ge bort den egendom som ursprungligen skulle tillfalla arvingar till den först avlidna maken, kan dessa arvingar få ut ett vederlag ur den del av kvarlåtenskapen som annars skulle gå till den efterlevande makens arvingar. Detta framkommer i 3:3 ÄB.När syskon till den först avlidna maken fått ut sitt efterarv fördelas resten av kvarlåtenskapen mellan arvingarna till den make som avled sist enlig ordningen i 2 kap ÄB.Bedömningen i ditt fallSammanfattningsvis kan sägas att de som kommer ärva efter din svågers bortgång är du och din svågers syskon. Detta förutsätter att din bror inte i testamente skrev bort din rätt till arv och att det inte finns fler arvsberättigade släktingar som inte nämnts i frågan. Rent formellt kommer det du får ut efter din svågers bortgång att räknas som ett arv efter din bror eftersom det rör sig om ett efterarv enligt 3:2 ÄB. Resten av din svågers kvarlåtenskap kommer delas lika mellan hennes syskon enligt 2:2 ÄB. Du har alltså inte rätt att ärva av din svåger, men till ett efterarv från din bror som din svåger förvaltar fram till sin bortgång.Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Skulle det vara något mer är du välkommen att återkomma med fler frågor!Med vänlig hälsning,

Hur mycket efterarv har jag rätt till?

2018-05-05 i Efterarv
FRÅGA |Min omgifta far gick bort för 10år sedan och i samband med det fick jag och min bror ut vår laglott. Vi lät hans hustru (ej vår mor) sitta i orubbat bo. Min far och hans hustru har även ett gemensamt barn. Efter min fars bortgång sålde hans hustru deras gemensamma bostadsrätt och hon gav även bort deras sommarställe till deras gemensamma son (förskott på arv, värde 2,3miljoner).Nu har hustrun gått bort och jag undrar då vad som gäller dels kring sommarhuset men också kring hustruns övriga tillgångar? Hur ska tillgångarna fördelas och vilket värde ska användas vid värderingen av gåvan av sommarhuset (som nu är värderat till 4,5 miljoner)?
Gustav Persson |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Jag kommer att börja med att förklara de juridiska bakgrunderna till orubbat bo och arvsavstående för att ni lättare ska förstå de juridiska konsekvenserna. Vad är ett orubbat bo?Utgångspunkten vid en arvsfördelning är att barnen till den avlidne ärver all kvarlåtenskap (den avlidnes egendom). Kvarlåtenskapen ska då fördelas lika mellan barnen, och vad respektive barn ärver kallas för arvslott. Om arvlåtaren var gift ska emellertid hela kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. En efterlevande make/maka har som huvudregel alltså rätt att sitta kvar i orubbat bo vilket betyder att han/hon ha fri förfoganderätt till all den avlidne makens egendom, fram till sin egen död. Makarnas gemensamma barn får del av arvet först efter att den efterlevande maken avlidit, vilket kallas för efterarv. (3 kap 1 § Äktenskapsbalken, ÄB).Dock uppställer lagen ett undantag när det gäller särkullbarn. Ni är särkullbarn till er far i förhållande till den nya hustrun. Särkullbarnen har som utgångspunkt en lagstadgad rätt att få ut sin arvslott direkt efter förälderns död, dvs hela arvslotten. (3 kap 1 § ÄB). Särkullbarnet kan dock välja att vänta med att ta ut sin del och låta den efterlevande maken/makan sitta kvar i orubbat bo. Barnet får då ut sin del när båda makarna dött (3 kap 9 § ÄB). Har särkullbarnet gjort ett sådant avstående har barnet i stället rätt till efterarv vid den efterlevande makens död precis som om de skulle vara gemensamma barn. 3 kap 1 § 1 st ÄB och 3 kap 2 § ÄB. Den lott som efterlevande make ärver på grund av avståendet ärvs enbart med fri förfoganderätt. Man kan säga att avståendet är bara ett uppskjutande av arvsrätten till dess båda makarna är döda. Särkullbarnen kommer att behandlas som en gemensam bröstarvinge till makarna när det gäller rätt till arv efter sin förälder. Det är viktigt att avståendet formuleras på det sätt som anges i 3 kap 9 § ÄB, avståndet ska uttryckligen gälla till förmån för den efterlevande maken. Hur mycket arv har ni rätt till? I ert fall har ni inte avstått från hela arvet utan ni har redan fått ut halva arvet efter er far, dvs ni har fått ut er laglott. Ni har nu rätt till er andra halva efter er far. Den andra halvan från er far har bara hustrun "lånat" kan man säga. Det innebär att ni har rätt till eventuella värdeökningar om några sådana har uppstått. Detta eftersom att man beräknar kvotdelar. Ni har ingen rätt att göra anspråk på det arv som hör tillhör hustrun eftersom ni är särkullbarn och har inte arvsrätt till henne. Det är alltså enbart den kvotdel som hon fick av er far som ni har rätt till. Exempel 1: hur man räknar ut kvotdel om ni är 2 särkullbarn:Vid er fars död så uppgår det sammanlagda värdet av makarnas giftorättsgods till 2 000 000 kr. Vid den efterföljande bodelningen (enligt äktenskapsbalken) erhöll den efterlevande maken hälften, dvs. 1 000 000 kr, och ärvde den resterande delen, dvs. 1 000 000 kr, med fri förfoganderätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. Den efterlevande maken erhåller alltså sammanlagt 2 000 000 kr (hälften genom bodelningen och hälften genom arv). Efterarvingarna har rätt till den kvotdel arvet till den efterlevande maken utgör av helheten. Kvotdelen i detta fall blir 1 000 000 kr (arvet) /2 000 000 kr (helheten, dvs. den efterlevande makens totala förmögenhet) = 0,5 = 50 %. Men nu eftersom att ni redan fick ut hälften av det ni skulle ha rätt till så ärvde hustrun enbart 500.000. (500.000/2 000 000 = 1/4) Detta kommer innebära att ni har rätt till 1/4 av den nya hustruns totala egendom. Ni räknar alltså inte hälften av den summan som ni erhåll för 10 år sedan, utan ni kan nu antingen ärva mer eller mindre än vad ni hade gjort för 10 år sedan. Exempel 2: om ni är 2 särkullbarn och 1 gemensamt barn Vi säger att totala egendomen är 3 miljoner. Det sker en bodelning mellan er far och hustrun. Varje make får 1,5 miljoner vardera. Ni är tre barn och ska dela på 1,5 miljoner från er far. Det innebär att ni får 500.000 kr vardera. Ni tar enbart ut er laglott direkt dvs 250.000 kr vardera. 500.000 från gemensamma barnet och 500.000 kr från dig och din bror går direkt till hustrun i efterarv från er far. Hennes totala egendom kommer då vara 2,5 miljoner (1,5 + 1 miljon = 2,5) Er kvotdel ur hustruns del blir då 1/10 (250.000/2 500 000 = 1/10) Sammanfattningsvis så ska ni två särkullbarn få ut 1/10 vardera ur den totala kvarlåtenskapen vid hustruns död. Denna kvotdel äger hon så länge med fri förfoganderätt.OBSERVERA: att uträkningen är under förutsättning att det inte finns några testamenten, någon enskild egendom utan att allt är giftorättsgods. Det som är problematiskt i er situation Efter bodelningen så har värdet räknats ut av den totala egendomen och sedan ska lotter fördelas. Sommarstugan är exempelvis en lott. Är det som så att hustrun fick sommarstugan helt och hållet i bodelningen så är det hennes sommarstuga och då har hon full äganderätt till den. Då spelar det ingen roll att hon ger bort den i gåva till det gemensamma barnet. Detta eftersom att då fick er pappa någonting annat till motsvarande värde där en del av detta sedan gick till er. Vad hon sen gör min sin del av den egendomen som skiftades henne är helt upp till henne. Ni kan då alltså inte göra anspråk på någon del av sommarstugan om hon fått den med full äganderätt då ni inte har arvsrätt till hustrun. Då kan inte heller några regler om förskott på arv aktualiseras. Sen är det som så att hon inte kan inneha en specifik egendom med med fri förfoganderätt, utan ert efterarv är som ovan beskrivet en kvotdel, stugan är bara en del av hennes totala värde (se NJA 1995 s. 303) Så länge hon inte ger bort så mycket att det inkräktar på ert efterarv så har hon rätt att göra precis vad hon vill med egendomen (förutom att testamentera bort något) MEN det bortgivna värdet måste tas hänsyn till vid beräkningen sedan. Förskott på arvEnligt 6 kap. 1 § ÄB ska det som en förälder ger till sina barn under sin livstid avräknas som förskott på arv om inget annat föreskrivs. Ett förskott på arv ska avräknas från mottagarens del av arvet efter gåvogivaren oavsett hur många år sedan det var gåvan gavs. Det sker genom att förskottets värde räknas in i arvlåtarens kvarlåtenskap för att sedan avräknas från mottagarens del av arvet enligt 6 kap 5 § ÄB. Vilket värde ska användas vid värderingen av gåvan av sommarhuset?Vid avräkningen på förskott räknar man som sagt gåvans värde vid gåvotillfället och inte vad gåvan är värd idag, dvs 2,3 miljoner och inte 4,5 miljoner som sommarstugan är värd idag. Hur räknar man förskottet vid ett arvsskifte?Varje bröstarvinge har rätt till sin arvslott av kvarlåtenskapen. För att kunna räkna ut hur stor arvslott varje bröstarvinge ska ha måste man räkna med förskottet som ett fiktivt belopp i uträkningen. Detta för att fördelningen ska bli rättvis som möjlighet eftersom att alla bröstarvingar ska så långt som möjligt ur kvarlåtenskapen ha lika mycket. Hur ska ni göra? 1. räkna ut hur stora era kvotdelar är för efterarvet 2. lägg till 2,3 miljoner till det totala värdet på all fruns kvarlåtenskap 3. Utifrån summan enligt punkt 2 ska ni två som har efterarvsrätt få ut era kvotdelar, dvs 1/10 av detta värde. 4. resten ärvs av det gemensamma barnet. SammanfattningsvisÄr det som så att ni inte kan få ut allt efterarv för att hustrun har givit bort för mycket till det gemensamma barnet så kan ni återkräva delen enligt 3 kap 3 § ÄB. Dock så krävs det att gåvotillfället inte skedde för mer än fem år sedan. Jag förstår att det blev väldigt mycket information och kanske en aning knepigt att förstå. Men otydligheter reder vi upp vid telefonsamtalet. Med vänliga hälsningar

Efterarv och fri förfoganderätt

2018-04-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Mamma gick bort i okt, pappa ärvde allt. Två fastigheter . Ena vill nu pappa ge bort till min syster. Andra, den jag bor i ( som inneboende sen 12år) vill han sälja. För han orkar inte ha oss i huset å vill bli fri som han säger. Vet inte vad jag ska ta mig till eller om jag har lagen på min sida. Med vänlig hälsning, Anna
Jennifer Jalaho |Hej! Tack för att använder Lawline!Om din far och mor var gifta vid din mors bortgång har ni som deras gemensamma barn rätt till efterarv. Detta innebär att du och ditt syskon först efter din mors bortgång erhåller hennes kvarlåtenskap efter att er far avlidit enligt 3 kap. 2 § Ärvdabalken. Er far erhåller kvarlåtenskapen som tillfaller er, gemensamma barn, med fri förfogande rätt. Fri förfoganderätt innebär att er far har rätt att spendera denna del av kvarlåtenskapen genom att bland annat sälja denna. Fri förfoganderätt innebär dock inte att man får testamentera bort kvarlåtenskapen. Med vänlig hälsning,