Hur vet man om någon ärvt med fri förfoganderätt eller äganderätt?

2021-01-19 i Efterarv
FRÅGA |Hur vet man om någon ärvt med fri förfoganderätt eller äganderätt?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att enklast besvara din fråga kan man säga att den som ärver egendom utan att det finns någon som är berättigad till efterarv ärver med fulläganderätt. Det vill säga, att om det exempelvis finns efterarvsberättigade bröstarvingar ärvs den del av egendomen som inte tillkommer den efterlevande genom arv med fri förfoganderätt.

Hur beräknas kvotandelen för efterarvingarna?

2021-01-12 i Efterarv
FRÅGA |IM och PM var gifta utan barn när PM avled. I bouppteckningen efter PM finns bara giftorättsgods nämnt, ingen enskild egendom, inget testamente, äktenskapsförord eller liknande.PMs giftorättsgods är 88320kr och IMs giftorättsgods är 69042kr. Totala giftorättsgodset är 157362kr.Vad blir kvotandelen för PMs efterarvingar när IM avlider? 50% eller 88320/157362?Eller något annat?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kvotandelen för PM:s efterarvingar beräknas utifrån den del av IM:s totala förmögenhet som utgörs av arvet från PM (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Om arvet från PM utgörs av 88 320 kr och hela arvet ärvs av IM utgör detta grunden för beräkningen av efterarvet. För att få ut efterarvingarnas kvotdel ska andelen på 88 320 kr sedan divideras på IM:s totala förmögenhet. Om IM:s totala förmögenhet, efter att hen får arvet från PM, uppgår till 157 362 är detta summan som ska användas för att beräkna efterarvets kvotdel. Kvotdelen för efterarvet blir således 88 320 / 157 362 = 0,56. Det innebär att IM:s förmögenhet till 56 % består av arvet från PM. Om IM även har enskild egendom inräknas detta i hens totala förmögenhet och en annan kvotandel kommer då visas.När IM avlider har PM:s efterarvingar rätt till 56 % av IM:s förmögenhet både om den ökat eller minskat i värde. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur mycket ska var och en få i arv och vad händer med värdeökningarna?

2021-01-03 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga från min faster. Hennes man dog 1985, och hon behöll allt som tillhörde dem då. Det finns inga gemensamma barn, de enda (om än något avlägsna) arvingarna är jag och hennes avlidne mans systerson. Hur fördelas deras dåvarande tillgångar mellan oss? Vad händer med de värdeökningar som skett (t. ex. bostad, investeringar) för min faster mellan nu och och att hennes man gick bort 1985? Kan min faster påverka fördelningen genom testamente eller liknande? Stort tack!
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder till lawline med dina frågor!Jag har delat upp dina frågor i rubriker för att göra texten tydligare. Frågorna aktualiserar bestämmelser om arvsrätt i Ärvdabalken (ÄB) och även bestämmelser i Äktenskapsbalken (ÄktB).BodelningNär en make dör görs en bodelning där makarnas tillgångar fördelas. En tillgång kan antingen vara giftorättsgods enligt 7 kap 2 § ÄktB eller enskild egendom enligt 7 kap 1 § ÄktB. När bodelning görs anger man först makarnas tillgångar och vilken karaktär dessa har samt om det föreligger några skulder. Deras skulder ska tas bort från tillgångarna och kvarstående belopp från bådas giftorättsgods ska läggas samman. Dessa fördelas följaktligen lika mellan makarna.Efter att hennes make avled, ärvde din faster honom med fri förfogande rätt, vilket hon får göra eftersom den efterlevande maken ärver först enligt 3 kap 1 § ÄB. Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till annan eller skänka bort en stor del i gåva till annan.Hur ska arvet fördelas mellan dig och den avlidne makens systerson (S)? Vid fördelning av arv tillämpas parentelsprincipen som innebär att arvingarna delas in i olika arvsklasser (2 kap ÄB). Bröstarvingar och särkullbarn (dvs barn som inte är gemensamt) tillhör den första arvsklassen, 2 kap 1 § ÄB. Till den andra arvsklassen hör den avlidnes mor, far, syskon och syskons avkomlingar, 2 kap 2 § ÄB. Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- och farföräldrar, 2 kap 3 § ÄB. En arvsklass måste emellertid vara tom för att man ska kunna gå vidare till nästa arvsklass. Det innebär att man enbart går vidare till den andra arvsklassen om det inte finns någon i den första arvsklassen som kan ärva. Den sista klassen är den tredje och dessa ärver när det inte finns någon i de två första. Det följer även av istadarätten att om en arvinge avlidit men lämnat barn efter sig, har barnen till denne rätt att träda i den avlidnes ställe och erhålla arvet.Vid fördelning av arv tillämpas även stirpalgrundsatsen. Den innebär att varje gren inom en arvsklass har rätt att utfå lika mycket av arvet. Det innebär att om någon avlidit men lämnat barn efter sig får barnen dela på den andel som den avlidne skulle erhållit om denne var vid liv. Det som ärvs är emellertid en viss andel/kvot - dvs den andelen/kvoten som utgör den avlidnes kvarlåtenskap och inte en specifik summa.Utifrån informationen från texten, finns det inte någon kvar från makens sida förutom S och denne ska således ärva 100 % av hans (makens) kvarlåtenskap. Detsamma gäller för dig som är den enda som är kvar från din fasters sida, du ska alltså ärva din faster. När hon avlider ska som ovan nämnts bodelning, i vilken hennes egendom kommer att separeras från hennes makens, att göras. Efter detta ska S ärva det som tillhör hans farbror och du det som tillhör din faster. Vad händer med värdeökningarna?Om ökningen enbart beror på värdestegringar så påverkar det inte S:s rätt till sin kvot/andel, utan han ska fortfarande ha 100% av hans farbrors kvarlåtenskap, 3 kap 4 § ÄB. Har ökningen däremot uppstått på grund av din faster genom t.ex. arv, testamente, gåva eller eget förvärvsarbete (efter makens död), ska den delen av ökningen tillfalla hennes arvingar. Vidare ska även ökningar som tillkommit din faster på grund av att hon haft en ny make/maka eller sambo som hon genomgått bodelning med, även enbart tillfalla hennes arvingar (för giftermål – 3 kap 6 § st 3 ÄB och för sambo – 3 kap 7 § st 3 ÄB). Det är dock bara ökningar av dessa speciella slag som jag ovan nämnt som skall räknas bort innan S får ut sin andel/kvot av arvet. Om ökningen istället beror på värdestegringar så har S rätt att ta del av hela värdeökningen enligt sin andel/kvot- och det är enligt huvudregeln i 3 kap 4 § ÄB.Kan din faster påverka fördelningen genom testamente?När den som gått bort var gift, får den efterlevande maken behålla hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. När den andre sedan går bort har arvingarna till den som gick bort först rätt till efterarv för kvarlåtenskapen efter sin släkting. Detta nämndes ovan och kan hittas i 3 kap 1 § ÄB. Det man har med fri förfoganderätt, får man göra i stort sett vad man vill med, men det får inte testamenteras bort.Sammanfattningsvis ska S ärva hela hans farbrors kvarlåtenskap och du din fasters. Ökningarna påverka arvet beroende på om det är rena värdeökningar eller om det beror på att din faster har fått det genom arv eller bodelning osv. Det som hon ärver med fri förfoganderätt får hon inte testamentera bort.Du får gärna höra av dig om jag missuppfattad någon eller om något är oklart.Vänligen,

Har efterarvingar rätt att ta del av en värdeökning av förmögenhetsmassan, som skett efter att den först avlidne maken gått bort?

2020-12-17 i Efterarv
FRÅGA |A (min morbror) var gift med B. Båda skrev eget testamente. B avled år 2012. I hennes kvarlåtenskap ( den totala/2 =1342674 kr) ingick ett radhus. Tax. värdet då var 1261000/2 = 630500 kr. övriga likvida medel var pengar investerade i olika fonder. A ärvde hela hennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. B hade i sitt testamente gett hela sin förmögenhet till C och D som enskild egendom. A hade i sitt testamente gett hela sin förmögenhet till sina syskonbarn 5 st varav jag är ett av dom (de hade inga egna barn). A dog 18 okt. 2020. A sålde radhuset 2018. Tax.värdet hade då stigit till 1700000 kr. Den totala kvarlåtenskapen hade vid min morbrors bortgång stigit till 3500000 kr. Denna ökning av kvarlåtenskapen har enl. vad jag kan se varit enbart värdestegringar. Min frågor är1) Då C och D skall ärva kvarlåtenskapen efter B, skall man då räkna att arvet blir den kvarlåtenskap som fanns vid B:s bortgång eller vid A:s bortgång?2) Om det skulle vara halva kvarlåtenskapen efter A:s bortgång som gäller kan vi arvtagare om vi är överens ändra det till att vara halva kvarlåtenskapen efter B:s bortgång?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Den relevanta lagen för din frågeställning är Ärvdabalken (ÄB).Fråga 1 – Skall C och D:s arv efter B beräknas på den kvarlåtenskap som finns kvar när B eller A avlider?Arvingarna till den först avlidna maken (B) har efterarvsrätt som beräknas till en andel/kvot av A:s tillgångar:Eftersom A ärver B:s kvarlåtenskap med fri förfoganderätt i och med deras äktenskap, så får B:s arvingar efterarvsrätt enligt sekundosuccessionen när A avlider (3 kap. 2§ ÄB för legal arvsrätt och 12 kap. 1§ ÄB för testamentstagare). I en sådan situation när man får efterarvsrätt så är man inte berättigad till en viss egendom av kvarlåtenskapen (NJA 1995 s.303), utan till en viss andel/kvot- nämligen den andelen/kvoten som utgör B:s kvarlåtenskap av A:s totala egendom inkluderat det som A ärver av B. Om det inte finns några särkullbarn eller någon enskild egendom, samt enbart arvingar i första eller andra arvsklassen så blir andelen automatiskt hälften.Första arvsklassen är den avlidnes barn- eller om barnet/en har avlidit så är det deras barn (den avlidnes barnbarn) som träder i sina föräldrars ställe, dessa kallas för bröstarvingar (2 kap. 1§ ÄB).Arvingar i andra arvsklassen är föräldrar till den avlidne, om dem redan har gått bort så blir det den avlidnes syskon och vid de fall även dessa har gått bort så träder eventuella syskonbarn in i sina föräldrars ställe. Så om C och D är föräldrar, syskon eller syskonbarn till B så är de arvingar i andra arvsklassen (2 kap. 2§ ÄB). Arv till personer i andra arvsklassen aktualiseras endast om det inte finns några arvingar kvar i första arvsklassen.I ert fall så utgår jag från att B:s kvarlåtenskap utgjorde hälften av A:s totala tillgångar efter att A ärvde B:s tillgångar. Detta antagande har jag gjort eftersom att ni i frågan beskrivit det som att huset delades lika och utöver det har ni inte nämnt att något utav den övriga egendomen är enskild egendom. Därav bör de vid bodelningen har blivit så att egendomen delades upp till hälften var när B gick bort- varav A sedan fick ärva B:s halva med fri förfoganderätt. Om någon enskild egendom finns så kan andelen/kvoten se annorlunda ut än hälften, varav det påverkar svaret till frågan, så om jag har uppfattat förutsättningarna fel så får ni gärna kontakta mig per e-post för att förtydliga dem, så berättar jag vad som gäller vid det fallet. Min e-post kommer jag att skriva längst ned i svaret.Formeln för att räkna ut andelen/kvoten som skall tillfalla arvingarna från den först avlidna maken- i detta fallet B:s arvingar, ser ut som följande:Kvoten/andelen är = A:s arv/ A:s arv + egendom efter bodelning (inte vid bodelning utan vad den efterlevande maken hade efter bodelning)A:s arv= A:s arv med fri förfoganderättArv= 500Egendom efterbodelning= 500250/ (250 + 750) = 0,5Kvoten= 1/5 eller 50%Viktigt att tänka på är att denna beräkning ska göras i och med att B avlider, för att fastställa vilken andel/kvot som B:s arvingar har efterarvsrätt till när A sedan avlider.Vad innebär det att efterarvingarna har efterarvsrätt till en viss kvot/andel av A:s tillgångar när A avlider?Att C och D har efterarvsrätt enligt den andel/kvot som utgör deras efterarvsrätt när A avlider innebär att dem då har rätt till en så stor del av A:s tillgångar som andelen/kvoten motsvarar. I ert fall så utgår jag ifrån att kvoten/andelen är hälften som jag tidigare nämnde i mitt svar. Därav har C och D efterarvsrätt till hälften av A:s tillgångar nu när A har avlidit. Om det är så att jag inte har förstått förutsättningarna rätt, och det fanns enskild egendom eller särkullbarn med i bilden så ser kvoten annorlunda ut, varvid det påverkar hur stor del C och D har rätt till- principen är dock densamma. Därmed ska C och D få ärva hälften (eller den andel/kvot som är rätt) av de tillgångar som finns efter att A dör. Sedan ska den andelen fördelas mellan C och D enligt ärvdabalken eller testamentet, om dem ärver enligt den legala arvsordningen så ska dem ha hälften var, vilket blir en fjärdedel var av de tillgångar som finns när A dör om deras andel/kvot för efterarvsrätten är hälften.Påverkar det C och D:s andel/kvot att förmögenheten har ökat i värde sedan B avlidit?Om ökningen av förmögenheten enbart beror på värdestegringar så påverkar det inte C och D:s rätt till sin kvot/andel, utan dem ska fortfarande ha hälften av alla tillgångar om det är den rätta kvoten/andelen (3 kap. 4§ ÄB).Om ökningen däremot beror på att A genom arv, testamente, gåva eller eget förvärvsarbete (efter B:s död) så ska den delen av ökningen enbart tillfalla A:s arvingar. Utöver det så ska även ökningar av förmögenhetsmassan som tillkommit A på grund av att hen haft en ny make/maka eller sambo som hen sedan genomgått bodelning med- även tillfalla enbart A:s arvingar (3 kap. 6 § 3st ÄB vid giftermål, 3 kap. 7§ 3 st ÄB vid sambo). Detta är alltså enbart om A har gift om sig eller haft en ny sambo, som hen sedan har genomgått en ny bodelning med som har gjort att hen har ökat sin förmögenhetsmassa på det viset.Det är dock bara ökningar av dessa speciella slag som jag ovan nämnt som skall räknas bort innan C och D får ut sin andel/kvot av den totala förmögenhetsmassan. Om ökningen av förmögenhetsmassan istället enbart beror på värdestegringar så har C och D rätt att ta del av hela värdeökningen enligt sin andel/kvot- enligt huvudregeln (3 kap. 4§ ÄB). Av de förutsättningar som du har beskrivit i din fråga så låter det som att C och D därmed ska ha del av hela den värdeökning som skett sedan B avlidit.Fråga 2 – Måste ni följa lagen, eller kan ni komma överens om något annat?Det finns ingen som kan tvinga er att följa lagen om ni alla är överens om att fördela arvet annorlunda än vad lagen säger i detta fallet. Det beror på att lagen inte är tvingande, utan den är så kallat dispositiv. Att en lag är dispositiv betyder att om inget annat finns avtalat mellan parterna så gäller det lagen stadgat- men om parterna avtalat om annat för att de alla är överens så gäller istället deras avtal. Därmed så kan ni bestämma att C och D inte skall få del av värdeökningen som har skett även om dem har rätt till den. Då är det dock viktigt att C och D är fullt medvetna om att dem har laglig rätt till värdeökningen och avstår denna helt av fri vilja. Om dem istället blir förda bakom ljuset på något vis, så kan det avtal ni gör kring detta komma att klandras- då det inte gått rätt till. Det är därav av stor vikt att alla som har rätt att ärva nu när A har avlidit är fullt informerade kring vad dem har rätt till enligt lag och testamenten och sedan ingår eventuellt andra avtal på rätt grunder och av fri vilja.Svaret är därmed ja, ni kan komma överens om annat än vad lagen säger- så länge alla är överens av fri vilja.Mina råd till dig:-Se till att en ordentlig uträkning kring vad C och D:s andel/kvot är, så att ni är helt säkra på den. För att kunna göra det behöver ni eller den som gör detta ha full koll på vilka tillgångar som fanns när B avled, samt om någonting var enskild egendom genom t.ex. äktenskapsförord eller testamente. Detta görs med fördel av en jurist eller advokat så att det går helt rätt till.-Efter detta behöver du/ni med säkerhet ta reda på ifall värdeökningen av tillgångarna skett genom en värdestegring eller någon av de särskilda sätten som gör att ökningen enbart ska tillfalla er som ärver efter A. Detta görs också med fördel av en jurist eller advokat, så att det blir helt rätt.-Om det är så som jag sagt utifrån de förutsättningar du angett i din fråga- att C och D har rätt att ta del av även värdeökningen så behöver ni som är arvingar efter A se hur C och D ställer sig till det. Om C och D vill ha sina pengar så kan ni tyvärr inte göra någonting åt det, utan då får ni låta dem ta del av värdeökningen. Medan om dem är villiga att avstå den delen av fri vilja, så bör ni ta in en jurist eller advokat för att reglera detta när arvet fördelas.-Sammanfattningsvis är därmed mitt största råd till dig/er att anlita en jurist eller advokat- om ni inte redan har gjort det, för att allt ska bli korrekt uträknat och för att fastställa vad C och D har rätt att ta del av.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på dina frågor!Om någonting känns oklart, om du har följdfrågor eller om du skulle vilja komma i kontakt med en av våra jurister för att kolla på ditt ärende, då kan du kontakta mig på elin.englund@lawline.se, så ser jag till att du får svar på dina frågor eller en offert gällande vad en juristtjänst hos oss skulle kosta.Med vänlig hälsning,

Vad händer med det mina barn ska ärva om min make ärver allt?

2021-01-12 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Jag är gift och har två barn (bröstarvingar) tillsammans med min fru. Min fru har dessutom ett särkullbarn sedan tidigare. Jag äger två gårdar och ett aktiebolag som omfattas av ett testamente till mina bröstarvingar. Tillsammans med min fru äger jag ett hus i stan 50-50% så det kan vi bortse ifrån. Sedan äger jag en aktieportfölj med ett ganska stort värde som ligger utanför testamentet. Vad händer med aktieportföljen om jag dör först och sedan min fru? Om jag tolkar det rätt ärver min fru först och i nästkommande led bröstarvingar 1/4+1/6 och särkullbarn 1/6. Stämmer det?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). I mitt svar kommer jag fokusera på vad som händer med din aktieportfölj, eftersom jag tolkar det som att det endast är den du undrar över.En bodelning ska görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel då en av makarna avlider, ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidna makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Om din aktieportfölj inte är enskild egendom genom till exempel äktenskapsförord är den giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Även all annan egendom ni äger som inte är enskild ska tas upp i bodelningen.Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB).Det som tillfaller den efterlevande maken genom bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör dennes kvarlåtenskap och ska fördelas genom reglerna om arv. Exakt hur fördelningen ser ut beror självklart på hur mycket giftorättsgods och hur mycket skulder som finns, därför kan jag inte ge något specifikt svar på hur er bodelning skulle se ut.Hur fördelas arv?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Detta innebär att om du avlider så kommer din fru ärva all din kvarlåtenskap, eftersom du endast har barn som är gemensamma med din fru. Hon ärver alltså hela din aktieportfölj (om hon inte redan fått del av den genom bodelningen; det beror ju på hur mycket giftorättsgods hon har). Din fru ärver din kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt, eftersom dina barn har rätt till sitt efterarv efter dig. Detta innebär att hon kan nyttja egendomen som hon önskar, till exempel sälja egendom eller spendera pengar, men hon får inte lov att testamentera bort den till någon.Hur fungerar efterarvsrätt?Dina barn har rätt att få ut sitt arv efter dig då även din fru, alltså deras mamma, avlider. Denna rätt kallas efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvingarna har rätt till så stor del av den totala egendomsmassan den efterlevande maken hade efter arvsskiftet som arvet efter den först avlidne maken utgjorde. Det vanligaste är att hälften av den egendom den efterlevande maken lämnar efter sig ska gå till den först avlidne makens arvingar. Detta gäller under förutsättning att det den efterlevande maken erhöll i arv efter den först avlidne maken då utgjorde hälften av summan av arvet den efterlevande maken fick och dennes tillgångar efter bodelningen. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, ska efterarvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Ett exempel för att förtydliga:När du avlider har du giftorättsgods värt 150 kr, till exempel din aktieportfölj, och ingen enskild egendom. Din fru har giftorättsgods värt 100 kr och inte heller någon enskild egendom. Vid bodelningen läggs giftorättsgodset ihop, 150 kr + 100 kr = 250 kr. Detta delas lika mellan makarna, 125 kr var. Efter bodelningen har alltså din fru 125 kr och din kvarlåtenskap är 125 kr. Den totala egendomsmassan är 250 kr, och det din fru får i arv efter dig är 125 kr, alltså hälften av den totala egendomsmassan. När din fru då avlider ska hälften av all egendom hon lämnar efter sig tas som efterarv innan arvet efter henne fördelas.Låt säga att din fru när hon avlider har totalt 120 kr. Då ska först hälften fördelas som efterarv efter dig, alltså 60 kr. Detta fördelas jämnt mellan dina bröstarvingar och de får 30 kr var. Resterande 60 kr utgör kvarlåtenskapen efter din fru och ska fördelas jämnt mellan hennes bröstarvingar. De får därför 20 kr var. Då får era två gemensamma barn 30 + 20 = 50 kr var, och din frus särkullbarn får 20 kr.Det finns även regler kring vad som händer om den efterlevande maken med avsikt minskat boets värde, eller genom till exempel arv eller förvärvsarbete ökat boets värde. Detta kan leda till ganska komplicerade uträkningar. Jag kommer därför inte gå djupare in på det.SlutsatsDet är svårt för mig att svara på exakt vad som händer med din aktieportfölj eftersom den, om den är giftorättsgods, ingår i bodelningen och hur den ser ut beror på hur mycket egendom ni har. Men bodelningen och arvsfördelningen ska gå till som jag beskrivit ovan. Om du vill ha mer specifika svar på något eller om du undrar över något annat är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Mvh,

Hur ska arvet fördelas när min moster avlidit?

2021-01-05 i Efterarv
FRÅGA |Arvsfråga. Min moster har gått bort, hon var änka o de hade inga barn. Hennes avlidne man hade en bror, som också är död. Han efterlämnar hustru o vuxna barn. Ärver jag o mina syskon (vår mamma är död) vår moster eller skall arvet delas med mosters svägerska o deras barn.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningUtgångspunkten i mitt svar till dig är att det inte finns något testamente som reglerar kvarlåtenskapen utan att den uppdelning som sker fördelas genom den legala arvsordningen (ärvdabalkens regler).När ett äktenskap upplöses ska det ske en bodelning mellan makarna. Ett äktenskap upplöses bland annat när den ena maken avlider. Det som blir kvar efter den avlidna maken, efter avdrag för skulder, utgör vederbörandes kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen är det som går vidare som arv.Om den som är gift avlider ärver som huvudregel den avlidnes make. Jag kan tänka mig att så är fallet i det du beskriver. När din mosters man avled ärvde hon honom enligt ärvdabalkens regler (jfr 3 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). När din moster nu avlidit ska det ske en fördelning av kvarlåtenskapen efter henne. I detta ska beaktas att det ibland finns ett efterarv som ska gå till den först avlidna makens arvingar (din mosters mans arvingar). Om det finns arvingar i första eller andra arvsklassen efter din mosters man har dessa rätt att ärva. Första arvsklassen utgör den avlidnes barn (barnbarn osv.) medan andra arvsklassen utgör den avlidnes föräldrar. Om den avlidnes föräldrar inte längre är i livet ärver den avlidnes syskon och i sista hand syskonbarnen. Efterarvet utgör hälften av den efterlevande makens bo (3 kap. 2 § ÄB). Från huvudregeln om att hälften av boet ska tillfalla efterlevande arvingar finns vissa undantag. Om den efterlevande maken skänkt bort en stor del av kvarlåtenskapen kan det innebära en nackdel och att det finns en rätt till kompensation till den först avlidnas efterarvingar (jfr 3 kap. 3 § ÄB). Ytterligare ett undantag är om boets värde ökat efter den först avlidna makens frånfälle genom att den efterlevande ärvt tillgångar eller förvärvsarbetat. I det fallet kan det innebära att det ökade värdet (s.k. förkovran) inte ska ingå i efterarvet (jfr 3 kap. 4 § ÄB).I ert fall hade din moster och hennes man inga barn varför första arvsklassen är uttömd. Din mosters mans föräldrar är avlidna, så även hans bror. Broderns barn (dvs. din mosters mans syskonbarn) är däremot arvsberättigade enligt istadarätten och har rätt till efterarv. Huvudregeln enligt ärvdabalkens regler är som redogjort för att hälften av boet tillfaller syskonbarnen som efterarv (med de undantag som redogjorts för ovan). För dig innebär det att arvet ska fördelas mellan på ena sidan dig och dina syskon och på andra sidan din mosters mans syskonbarn.Arvsfördelningar kan ofta bli komplicerade varför min rekommendation är att ni anlitar en jurist som går igenom ärendet med er och är behjälplig. Om ni vill ha vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Skillnaden mellan arvingar och testamentstagare samt vilka som har rätt till efterarv

2020-12-28 i Efterarv
FRÅGA |En arvdel med frittförfogande skall nu efter fars död återgå till de ursprungliga arvingarna efter fars fru. Far ärvde 25% med fritt förfogande, 25% ärvde fruns släktingar, 25% ärvde Barncancerfonden, 25% Diabetesfonden. Advokaten menar att det bara är de fysiska arvingarna som skall ha fars retur% inte fonderna. Det står inget om detta i testamentet. Varför skall de 25%en inte delas mellan alla arvtagarna?
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). När en make avlider kommer den andra maken att erhålla den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Gemensamma barn har inte rätt att få ut varken laglott eller arvslott utan får "vänta" tills båda föräldrarna har gått bort. Särkullbarn har däremot en rätt att få ut sin arvslott direkt men kan välja att avstå till förmån för den efterlevande maken och istället få en s.k. efterarvsrätt (3 kap. 1 § ÄB, 3 kap. 9 § ÄB).Nedan ska jag reda ut skillnaden mellan en arvinge och en testamentstagare.ArvingeEn arvinge är en person som enligt lag ärver en avliden person. En arvinge kan vara en efterlevande make/registrerad partner samt den avlidnes släktingar som delas in i tre arvsklasser (2 kap. ÄB).TestamentstagareDen som ärver på grund av ett testamente kallas för testamentarisk arvinge, och delas upp i universell testamentstagare och legatarie. En universell testamentstagare ärver en viss andel av en kvarlåtenskap (ex. ¼ av kvarlåtenskapen), medan en legatarie ärver en viss bestämd egendom (ex. en fastighet).Efterlevande make ärver med fri förfoganderättEfterlevande make kommer att ärva egendomen med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att efterlevande make har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantag att hen inte får testamentera bort den (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att egendomen både kan minska och öka, men maken får inte testamentera bort den andel som kommer från den först avlidnes kvarlåtenskap. Om efterlevande make genom gåva väsentligt minskar sin egendom finns det även en regel som skyddar särkullbarnens efterarv (3 kap. 3 § ÄB).EfterarvsrättDet är arvingar som har rätt till efterarv, inte testamentstagare. De arvingar som har rätt till efterarv enligt lag är makarnas gemensamma bröstarvingar (första arvsklassen) och arvlåtarens föräldrar, syskon och deras avkomlingar (andra arvsklassen. Särkullbarn har rätt till efterarv om denne har avstått sitt arv till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 2 § ÄB). Släktingar som ex. morbröder och fastrar har inte rätt till efterarv. Detta innebär även att universella testamentstagare inte rätt till efterarv. En testator kan däremot förordna om efterarv genom att i testamentet bestämma vad som ska ske med den egendom som någon får tilldelad med fri förfoganderätt när denna löpt ut.SammanfattningsvisArvingar inom den första och andra arvsklassen har rätt till efterarv. En testamentstagare räknas inte som arvinge enligt lag och har därmed inte rätt till efterarv. Testatorn kan dock välja att i testamentet bestämma vad som ska ske med egendomen med fri förfoganderätt efter att förfoganderätten inte längre gäller. Om det inte finns någon sådan information i testamentet gäller dock att enbart den första och andra arvsklassen har rätt till efterarv.

Rätten till efterarv och dess risker

2020-12-13 i Efterarv
FRÅGA |HejMin mamma gick bort 2016. Hon var gift med en man som var min styvpappa. Min mamma hade mig och styvfar hade sin son med sig in i giftemålet. Ingen av oss barn är adopterade av den andra parten. När mamma dog skrev jag på ett dokument som gjorde att jag efterskänkte mammas arv till min styvfar. Ett testamente skrevs i avsikt att när min styvfar går bort ärver jag och min styvbror 50-50 av allt som är kvar.Kommer detta att fungera och om inte vad skulle gjort fel?Är lite rädd att när styvfar går bort så blir mitt arv noll eller som en gåva från honom med det som kommer av detta.Tack på förhand
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka risker det finns med att avstå sitt arv till förmån av den överlevande maken för att sen ta del av detta arv när den kvarvarande maken avlider. Svaret på denna fråga regleras i ärvdabalken (ÄB). När man som särkullbarn avstår sin rätt till arv så får den efterlevande maken inneha arvet med fri förfoganderätt. Vilket kort innebär att den efterlevande maken får göra vad hen vill med egendomen, men inte testamentera bort den (3 kap 2 § första stycket ÄB). Risken i att avstå sitt arv är helt enkelt att arvet kan komma att minska och att man då får ut mindre när den kvarvarande maken överlever. Du får alltid ut din kvot av det kvarvarande arvet, men hur stor denna blir kommer att bero på hur ekonomin ser ut för en kvarvarande maken helt enkelt.Den kvarvarande maken får spendera och skänka bort tillgångar, däremot finns ett undantag som gäller om den efterlevande genom en gåva orsakar en väsentlig minskning av sin egendom, där brukar man säga att en minskning på 25 % uppfyller kraven som väsentlig. Då kan man vara berättigad till vederlag vilket man får först efter den kvarvarande makens bortgång och vederlaget tas då från dennes arvingar och deras arvslott (3 kap 3 § första stycket ÄB). Finns det ingen möjlighet till vederlag så kan gåvan eller värdet krävas tillbaka. Detta förutsätter dock att den som mottog gåva insåg eller borde ha insett att gåvan skadade den först avlidnes arvingars efterarv. Här finns dock en tidsgräns på 5 år, efter det kan man inte åberopa den här rätten.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning