Syskonbarnens rätt till efterarv

2019-03-31 i Efterarv
FRÅGA |HejMin mamma som nyligen dog var gift två gånger första gången dog mannen redan 1959 och i bodelningen framgår att det fanns ca 30000 kr som min mamma fick förfoganderätt över.Min mamma gifte om sig med min pappa som dog 2011 och i den bodelningen fanns där ca 1,5 milj i tillgångar som min mamma fick förfoganderätt över.När min mamma dog är där ca 1 milj i tillgångar.Jag har hittat 5 st syskonbarn till mammas första man som nu är dödsbodelägare.Min fråga är hur stor del av arvet som deras. Är det hälften av de 30000 eller tänker jag fel eller räknas det upp med något index?
Megi Xukthi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag antar från din fråga att din mammas första make inte lämnade något testamente efter sig. När maken dog ärvde din mamma makens kvarlåtenskaper med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § Ärvdabalken). När även den efterlevande maken går bort, i det här fallet din mamma, ska den första makens kvarlåtenskap gå till dennes släktningar ur första, andra eller tredje arvsklassen, i det här fallet till de fem syskonbarnen (3 kap. 2 § Ärvdabalken). Syskonbarnen kan ärva genom det så kallade istadarätten (rätt för en person att ärva i sin avlidna förälders ställe) och de ingår i den andra arvsklassen. När din mamma gick bort, aktualiserades syskonbarnens rätt till efterarv i form av en andel i din mammas bo. Denna andel ska motsvara samma kvotdel av boet som arvet efter den först avlidne maken, utgjorde av den efterlevande makens egendom efter bodelningen, vid den förste makens död. Ofta är denna kvotdel lika med hälften med anledning av den giftorättsgemenskap som gäller mellan makar, men den kan också variera beroende på om det funnits någon enskild egendom i boet eller testamente till förmån för annan än den efterlevande maken. (3 kap. 2 § 3 st. ÄB). Med vänliga hälsningar

Den efterlevande makens rätt att testamentera bort den först avlidne makes kvarlåtenskap

2019-02-28 i Efterarv
FRÅGA |Vår boutredare säger att ert svar nedan inte stämmer i vårt fall.Vi har en moster som testamenterat till sina tre syskonbarn sitt arv. Inga fler släktingar finns kvar.Hennes make gick bort för femton år sedan inga barn finns på något håll.Boutredaren säger att arvet går tillbaka så hennes makes syster ärver halva boet och hon kan endasttestamentera sin hälft vilket då innebär att det testamentet inte har någon verkan,isf skulle det har skrivits tidigare och varit undertecknat även av hennes make.Bevittning av banken är ok.Tacksam för svar.Ang ert svar:2018-02-10 i TestamenteFRÅGAhej! min man är avliden ,vi har inga barn däremot syskon min f råga är om jag kan testamentera bort allt till vem jag vill eller ärver min makes syskon eller syskonbarn en viss delBestämmelser om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Det är endast bröstarvingar (barn, barnbarn, o.s.v.) som inte får göras helt arvlösa genom att du testamenterar bort allt (ÄB 7 kap. 1 §). Syskon och syskonbarn har däremot inte denna rätt till arv. Du kan alltså testamentera bort allt till vem du vill utan hinder i lagen, eftersom du och din make inte har några barn
Megi Xukthi |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Först när ena maken dör måste en bodelning göras i enlighet med reglerna i Äktenskapsbalken för att dela makarnas gemensamma egendom. Vid bodelningen räknar man ihop summan av vardera makens giftorättsgods gör avdrag för de skulder varje make har och delar återstoden på hälften (11 kap. 1 – 3 § Äktenskapsbalken).Detta innebär att förutsatt att mostern och hennes man inte hade enskild egendom, utgjorde hälften av boet efter bodelningen makens kvarlåtenskap. Med att det inte fanns några särkullbarn, ärvde din moster makens kvarlåtenskap (3 kap. 1 § Ärvdabalken). När även den andra maken dör, (i det här fallet när din moster), ska hälften av boet gå till den först avlidnes släktingar ur första eller andra arvsklassen, i det här fallet till makens syster (3 kap. 2 § Ärvdabalken). Den så kallade sekundosuccessionen (uppskjuten arvsrätt) innebär att en efterlevande make, dvs. din moster har ärvt sin makes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt och inte full äganderätt, vilket hindrar henne från att testamentera bort hälften av boet som utgör makens kvarlåtenskap. Sammanfattningsvis är det som boutredningsmannen påstår riktigt och enligt reglerna i Ärvdabalken, hade inte eran moster rätt att testamentera bort den del av boet som utgör makens kvarlåtenskap, därför ska den del av hennes testamente jämkas och hälften av boet ska tillfalla makens syster. Med Vänliga Hälsningar,