Vad händer med det mina barn ska ärva om min make ärver allt?

2021-01-12 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Jag är gift och har två barn (bröstarvingar) tillsammans med min fru. Min fru har dessutom ett särkullbarn sedan tidigare. Jag äger två gårdar och ett aktiebolag som omfattas av ett testamente till mina bröstarvingar. Tillsammans med min fru äger jag ett hus i stan 50-50% så det kan vi bortse ifrån. Sedan äger jag en aktieportfölj med ett ganska stort värde som ligger utanför testamentet. Vad händer med aktieportföljen om jag dör först och sedan min fru? Om jag tolkar det rätt ärver min fru först och i nästkommande led bröstarvingar 1/4+1/6 och särkullbarn 1/6. Stämmer det?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). I mitt svar kommer jag fokusera på vad som händer med din aktieportfölj, eftersom jag tolkar det som att det endast är den du undrar över.En bodelning ska görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel då en av makarna avlider, ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidna makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Om din aktieportfölj inte är enskild egendom genom till exempel äktenskapsförord är den giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Även all annan egendom ni äger som inte är enskild ska tas upp i bodelningen.Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB).Det som tillfaller den efterlevande maken genom bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör dennes kvarlåtenskap och ska fördelas genom reglerna om arv. Exakt hur fördelningen ser ut beror självklart på hur mycket giftorättsgods och hur mycket skulder som finns, därför kan jag inte ge något specifikt svar på hur er bodelning skulle se ut.Hur fördelas arv?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Detta innebär att om du avlider så kommer din fru ärva all din kvarlåtenskap, eftersom du endast har barn som är gemensamma med din fru. Hon ärver alltså hela din aktieportfölj (om hon inte redan fått del av den genom bodelningen; det beror ju på hur mycket giftorättsgods hon har). Din fru ärver din kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt, eftersom dina barn har rätt till sitt efterarv efter dig. Detta innebär att hon kan nyttja egendomen som hon önskar, till exempel sälja egendom eller spendera pengar, men hon får inte lov att testamentera bort den till någon.Hur fungerar efterarvsrätt?Dina barn har rätt att få ut sitt arv efter dig då även din fru, alltså deras mamma, avlider. Denna rätt kallas efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvingarna har rätt till så stor del av den totala egendomsmassan den efterlevande maken hade efter arvsskiftet som arvet efter den först avlidne maken utgjorde. Det vanligaste är att hälften av den egendom den efterlevande maken lämnar efter sig ska gå till den först avlidne makens arvingar. Detta gäller under förutsättning att det den efterlevande maken erhöll i arv efter den först avlidne maken då utgjorde hälften av summan av arvet den efterlevande maken fick och dennes tillgångar efter bodelningen. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, ska efterarvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Ett exempel för att förtydliga:När du avlider har du giftorättsgods värt 150 kr, till exempel din aktieportfölj, och ingen enskild egendom. Din fru har giftorättsgods värt 100 kr och inte heller någon enskild egendom. Vid bodelningen läggs giftorättsgodset ihop, 150 kr + 100 kr = 250 kr. Detta delas lika mellan makarna, 125 kr var. Efter bodelningen har alltså din fru 125 kr och din kvarlåtenskap är 125 kr. Den totala egendomsmassan är 250 kr, och det din fru får i arv efter dig är 125 kr, alltså hälften av den totala egendomsmassan. När din fru då avlider ska hälften av all egendom hon lämnar efter sig tas som efterarv innan arvet efter henne fördelas.Låt säga att din fru när hon avlider har totalt 120 kr. Då ska först hälften fördelas som efterarv efter dig, alltså 60 kr. Detta fördelas jämnt mellan dina bröstarvingar och de får 30 kr var. Resterande 60 kr utgör kvarlåtenskapen efter din fru och ska fördelas jämnt mellan hennes bröstarvingar. De får därför 20 kr var. Då får era två gemensamma barn 30 + 20 = 50 kr var, och din frus särkullbarn får 20 kr.Det finns även regler kring vad som händer om den efterlevande maken med avsikt minskat boets värde, eller genom till exempel arv eller förvärvsarbete ökat boets värde. Detta kan leda till ganska komplicerade uträkningar. Jag kommer därför inte gå djupare in på det.SlutsatsDet är svårt för mig att svara på exakt vad som händer med din aktieportfölj eftersom den, om den är giftorättsgods, ingår i bodelningen och hur den ser ut beror på hur mycket egendom ni har. Men bodelningen och arvsfördelningen ska gå till som jag beskrivit ovan. Om du vill ha mer specifika svar på något eller om du undrar över något annat är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Mvh,

Kan man undvika att den först avlidne makens arvingar har rätt till efterarv?

2020-10-11 i Efterarv
FRÅGA |Vi är gifta och saknar barn bägge två. Om vi vill undvika att efterarvingar får ärva den först avlidne när även den andra av oss avlider – hur kan vi göra det? Kan man genom ett inbördes testamente "skriva bort" rätten till efterarv?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Om den avlidne är gift ska dock hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Vad innebär efterarvsrättOm den avlidne är gift och dennes efterlevande make därmed ärver uppstår rätten till efterarv. Detta innebär att någon har rätt att få ärva efter den först avlidne maken då även den efterlevande maken avlider. Denna rätt tillfaller i första hand makarnas gemensamma barn, och i andra hand arvingar i den andra arvsklassen (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att den först avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn har rätt att ärva då även den efterlevande maken avlider om det inte finns några barn. Kan man skriva bort rätten till efterarv?Denna rätt till efterarv är endast någorlunda absolut när det gäller den avlidnes barn. Bröstarvingar har allt rätt till sin laglott, och denna laglott kan inte undvikas genom testamente (7 kap. 1 § och 7 kap. 3 § ÄB). Däremot är rätten till efterarv inte absolut för arvingar i den andra arvsklassen. Detta innebär att deras rätt till efterarv kan inskränkas genom testamente.SlutsatsDet är alltså möjligt att undvika att den först avlidnes efterarvingar i andra arvsklassen får ärva då även den efterlevande maken avlider. Detta kan göras genom testamente. I testamentet kan ni förordna att den efterlevande maken ska ärva allt med full äganderätt. Detta innebär att den efterlevande maken kommer ärva allt helt och hållet. Det är självklart även möjligt att skriva att endast viss egendom ska ärvas med full äganderätt och annan egendom med fri förfoganderätt, vilket innebär att egendomen som ärvs med fri förfoganderätt kommer gå till efterarv.Ni kan upprätta ett inbördes testamente där ni anger att den som överlever den andra ska ärva med full äganderätt, eller upprätta vars ett testamente. Det är upp till er hur ni vill lägga upp det.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är ni välkomna att boka en tid här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Har jag rätt att ärva när min avlidna systers make avlider?

2020-05-23 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Vår syster (död sedan 10 år) och hennes man hade inga barn. Vi är två systrar kvar plus syskonbarn till vår redan avlidne bror. Min svåger har också syskon och min fråga är vem som ärver honom när han har gått bort? Vi har ju aldrig fått något efter vår syster eftersom min svåger fortfarande lever. Om vi (på min systers sida) är berättigad till något arv, ska då en tredjedel gå till vår brors barn?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Den legala arvsordningenVem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Huvudregeln är alltså att den avlidnes barn ärver. Om den avlidne har barn kommer ingen i de andra arvsklasserna ha arvsrätt, utan barnen ärver slutgiltigt all egendom.Efterlevande makes arvsrättDet finns även regler för en efterlevande makes arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne är gift ska all kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken. Denne ärver med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken kan använda egendomen så som denne önskar, men kan inte testamentera bort den. När din syster avled ärvde alltså hennes make all hennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt.EfterarvsrättNär en make ärver med fri förfoganderätt har den först avlidnes arvingar så kallad efterarvsrätt. I första hand är det makarnas gemensamma barn som ska ärva efter båda sina föräldrar. Eftersom din syster och hennes man inte hade några barn är det din systers arvingar i den andra arvsklassen som har efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att den först avlidne makens föräldrar, syskon och syskonbarn har efterarvsrätt. Du, din syster och er brors barn har alltså efterarvsrätt efter er syster. Efterarvet ska fördelas innan arvet efter den sist avlidne maken ska fördelas till dennes arvingar.Beräkning av efterarvetNär din syster avled gjordes en bodelning mellan hennes dödsbo och hennes efterlevande make. Bodelningar görs enligt reglerna i äktenskapsbalken. Det som tillföll din syster i bodelningen utgjorde kvarlåtenskapen efter henne och fördelades som arv, och det som tillföll hennes make var helt och hållet hans.Vi beräkningen av efterarvet tittar man på hur stor del arvet efter din syster utgjorde i den totala egendomsmassan som hennes make hade efter bodelningen. Så stor del, som arvet efter din syster utgjorde i den totala egendomsmassan hennes make hade efter bodelningen, så stor del av kvarlåtenskapen efter hennes make ska fördelas som efterarv efter henne. Detta innebär att om deras bo då hon avled bestod av egendom värt 100 kr, som delades jämt mellan dem med 50 kr var, så utgjorde din systers arv ½ av den totala egendomsmassan hennes man hade efter bodelningen. Då ska hälften av den kvarlåtenskap han lämnar efter sig först fördelas som efterarv till din systers efterarvingar. Om fördelningen efter bodelningen var en annan, till exempel att din systers kvarlåtenskap var 25 kr och hennes mans del var 75 kr är det ¼ av din systers mans kvarlåtenskap som ska fördelas som efterarv (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Det finns även regler för hur man ska räkna om den efterlevande maken till exempel skänkt bort egendom utan hänsyn till den först avlidne makens efterarvingar (3 kap. 3 § ÄB). Det kan också vara fallet att den efterlevande maken har, genom till exempel arbete, avsevärt ökat värdet på boet. Även detta finns det regler för hur an ska räkna med (3 kap. 4 § ÄB). Dessa regler kan leda till relativt komplicerade beräkningar, och eftersom jag inte vet hur mycket egendom som finns i ert fall kommer jag inte räkna på detta. Men det kan vara bra att känna till att dessa regler finns.SlutsatsNär din systers efterlevande make avlider ska alltså först efterarvet efter din syster fördelas innan arvet efter honom fördelas till hans arvingar. Om den del som din systers kvarlåtenskap utgjorde i den totala egendomsmassan efter bodelningen mellan dem var ½ ska ½ av hans kvarlåtenskap tas som efterarv. Du, din syster och din bror skulle delat lika på detta. Eftersom din bror är avliden ska hans barn dela lika på hans tredjedel. När efterarvet är fördelat ska den resterande kvarlåtenskapen efter din systers man fördelas till hans arvingar.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min mor testamentera bort det jag ska ärva efter min far?

2019-12-26 i Efterarv
FRÅGA |Min far gick bort för 2 år sedan. Vid bouppteckningen framgick att far och mor hade gemensamma bankkonton som i bouppteckningen delades lika mellan dom. 50-50. Några konton var enbart min mors.Nu har min mor gått bort och testamenterade 25%-75% till oss 2 syskon. Några av fars och mors gemensamma konton finns fortfarande kvar och även mors konton.Hur fördelas dessa kontonas innehåll mellan oss?Samtliga omkostnader vid vår mors bortgång är uttagna på de konton som var gemensamma av mor och far. Hur hanterar vi detta?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar det som att i bodelningen som gjordes mellan din mor och din far då din far avled delades samtliga tillgångar på hälften. Detta innebär att den halva som tillföll din mor är hennes med full äganderätt. Den del som tillföll din far utgjorde arvet efter honom. Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att din mor ärvde den halva av boet som tillhörde din far efter bodelningen. Detta ärvde hon med fri förfoganderätt, eftersom du och ditt syskon har anspråk på arvet efter er far. Att din mor ärvde med fri förfoganderätt innebär att hon kan använda pengar och egendom som hon önskar, men hon får inte lov att testamentera bort det. EfterarvDå din far avled och din mor fick ärva efter hon fick du och ditt syskon så kallad efterarvsrätt. Detta innebär att ni har rätt att få ut arvet efter er far då även er mor avlidit. När även din mor avlidit ska du och ditt syskon få ut arvet efter er far, innan arvet efter er mor fördelas (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att hälften av det er mor lämnar efter sig ska fördelas som efterarv, eftersom din fars del efter bodelningen vid hans död utgjorde hälften av boet. Din mor får inte lov att testamentera bort egendom som utgör efterarv (3 kap. 2 § andra meningen ÄB). Om din mor lämnade efter sig 100 000 kr ska först 50 000 kr delas ut som efterarv efter din far. Detta ska du och ditt syskon dela lika på, i egenskap av bröstarvingar, alltså barn (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att du och ditt syskon ska få 25 000 kr var i arv efter er far. De resterande 50 000 kr utgör arvet efter din mor och ska fördelas i enlighet med hennes testamente. Bröstarvingars rätt till laglottSom jag nämnt ovan ska den avlidens bröstarvingar dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). När arvet efter din mor ska fördelas i enlighet med hennes testamente måste alltså bröstarvingarna kunna få sin laglott, annars har de rätt att kräva att testamentet ska jämkas (7 kap. 3 § ÄB). SlutsatsOm din mor lämnade efter sig 100 000 kr ska alltså du och ditt syskon först få 25 000 kr var i efterarv efter er far. Efter det ska arvet efter din mor fördelas. Eftersom hon har skrivit ett testamente ska detta respekteras (9 kap. 1 § ÄB). Detta så länge laglotten inte inskränks, eftersom testamentet i så fall kan jämkas. Eftersom din mor har två barn utgör era arvslotter 50% var av hennes kvarlåtenskap, och därmed är laglotten 25%. Din mor kan alltså testamentera 25% av sin kvarlåtenskap till ett barn och 75% till det andra. Däremot kan hon inte, som jag förklarat ovan, testamentera egendom som utgör efterarv efter er far.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur mycket ska min mors makes brorsbarn få i efterarv då min mor avlider?

2020-11-21 i Efterarv
FRÅGA |Min styvfar har avlidit, han var gift med min mor. Han har en avliden bror som har två barn. Min fråga är vad har brorsbarnen för arvsrätt?Tror jag förstått att min mor ärver allt i nuläget men hur blir det när hon går bort? Min mor har funderingar kring detta då hon isåfall avser att "lösa ut" brorsbarnen nu och isåfall hur stor del har dom rätt till och vad jag förstått blir det del av allt som dom ägt (gifterättgods) En kort till. Min mor har fått försäkringsersättning för en kroppsskada efter en trafikolycka skall denna räknas in i gifterättsgods?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).En bodelning ska görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel då den ena maken avlider, ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Varje make får från bodelningen undanta egendom som maken fått i ersättning för personskada och kränkning (10 kap. 2a § ÄktB). Detta innebär alltså att den ersättning din mor fått för sin kroppsskada kan hållas utanför bodelningen och inte delas.Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB).Detta innebär alltså att din mor kommer ärva allt efter sin make. När även din mor avlider kommer hennes makes brorsbarn ha så kallad efterarvsrätt.EfterarvsrättLever, då den efterlevande maken avlider, bröstarvinge, förälder, syskon eller syskonbarn till den först avlidne maken har de rätt till efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvingarna har rätt till så stor del av den totala egendomsmassan den efterlevande maken hade efter arvsskiftet som arvet efter den först avlidne maken utgjorde. Ett exempel för att förtydliga:När din styvfar avlider har han giftorättsgods värt 100 kr och enskild egendom värd 50 kr. Din mor har giftorättsgods värt 150 kr och enskild egendom värt 100 kr. Vid bodelningen läggs giftorättsgodset ihop, 100 kr + 150 kr = 250 kr. Detta delas lika mellan makarna, 125 kr var. Din mor har efter bodelningen 125 kr + 100 kr = 225 kr och hennes makes dödsbo har 125 kr + 50 kr = 175 kr. Din mor ärver sedan 175 kr. Den totala egendomsmassa hon har är då 175 kr + 225 kr = 400 kr. Arvet efter hennes make utgör 175/400 = 0,4375, alltså 43,75%. Detta innebär att när din mor avlider har hennes makes efterarvingar rätt till 43,75 % av den kvarlåtenskap hon lämnar efter sig.Det finns även regler kring vad som händer om den efterlevande maken med avsikt minskat boets värde, eller genom till exempel arv eller förvärvsarbete ökat boets värde. Detta kan leda till ganska komplicerade uträkningar. Jag kommer därför inte gå djupare in på det. Har ni någon fråga om det är ni välkomna att ställa en ny fråga.SlutsatsDu har alltså rätt i att din mor ärver allt efter sin make nu, och att hans brorsbarn har rätt till efterarv då även din mor avlider. Hur stor del de har rätt till beror, som jag beskrivit ovan, på hur stor del av den totala egendomsmassan som arvet efter din mors make utgör. De har enkelt sagt rätt till hela arvet efter din mors make, eftersom om han inte varit gift då han avled hade de ärvt allt efter honom i enlighet med den legala arvsordningen.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur fördelas efterarv?

2020-08-06 i Efterarv
FRÅGA |Hej ! A och B är gifta utan barn inget äktenskapsförord /enskild egendom.A avled för ca 25 år sedan. När nu B avlidit delas kvarlåtenskapen 50/50 mellan de två släktgren eller utgår man från bouppteckningen efter A och värdet som angavs dör ? Förmögenheten har ökat avsevärt för B genom eget arbete /sparande. Skall den värdeökningen automatiskt delas 50/50 vid bodelningen efter B.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Den legala arvsordningenVem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Detta innebär i ditt exempel att när A avled gjordes en bodelning mellan A:s dödsbo och B. Hur bodelningar går till regleras i äktenskapsbalken. Eftersom din fråga inte berör en bodelning kommer jag inte gå närmre in på hur en sådan går till. Det som tillföll B i bodelningen var dennes och det som tillföll A:s dödsbo utgjorde arvet efter denne. Eftersom den efterlevande maken ärver allt ärvde B all A:s egendom med fri förfoganderätt. Detta innebär att B hade rätt att använda egendomen så som hen önskar, men får inte testamentera bort den. Detta eftersom A:s arvingar i första och andra arvsklassen har så kallad efterarvsrätt. Detta innebär att de har rätt att få ut arv efter A då även B avlider.Fördelningen av efterarvFör att fördela efterarvet behöver man titta på bodelningen som gjordes mellan A och B då A avled. Så stor del av B:s totala tillgångar efter bodelningen och arvsskiftet efter A som arvet efter A utgjorde, så stor del av B:s kvarlåtenskap ska fördelas som efterarv till A:s efterarvingar (3 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär att om A och B vid bodelningen erhöll 50 kr var, och B då ärvde A:s 50 kr, hade B efter bodelningen och arvsskiftet totalt 100 kr. Hälften av dessa 100 kr var arv efter A, alltså ska hälften av B:s kvarlåtenskap då B avlider fördelas som efterarv till A:s efterarvingar. Om fördelningen efter bodelningen och arvsskiftet var någon annan än hälften är det denna fördelning som gäller (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Det finns även regler för hur situationen ska hanteras om boets värde ökat efter den först avlidne makens död. Om det kan visas att ökningen av värdet beror på arv, gåva eller förvärvsarbete ska denna så kallade förkovran reserveras för den efterlevandes arvingar, och inte tillfalla den först avlidnes efterarvingar (3 kap. 4 § ÄB).SlutsatsSvaret på din fråga är alltså att man vid fördelningen av efterarvet utgår ifrån bodelningen som gjordes då A avled. Om boet ökat i värde genom till exempel förvärvsarbete ska denna förkovran endast tillfalla den efterlevande makens arvingar, och värdeökningen ska alltså inte automatiskt delas 50/50 mellan A och B:s arvingar.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Bröstarvinges rätt till efterarv efter den först avlidne maken

2020-01-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej !en fråga om mitt arv. jag har en halvsyster som är min morssida. min mor & far har mig gemensamt. min far har inga ytterligare barn. Mor & far bodde i hus som far ägde till 100% när far gick bort för 7 år sedan så ärvde min mor allt även huset, med fri förfoganderätt. När min mor dör, då ska vi dela upp huset och de tillgångar som finns jag och min halvsyster. Hur ärver jag? jag har ju hela mitt farsarv och halva morsarvet. och min halvsyster ärver 25% (morsarvet) och jag 75% är detta rätt?? tacksam för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaDå din far avled gjordes först en bodelning mellan hans dödsbo och din mor. Bodelningar regleras i äktenskapsbalken. Det som tillföll din mor efter bodelningen var hennes, och det som tillföll din fars dödsbo utgjorde arvet efter honom. Eftersom din fråga inte rör en bodelning kommer jag inte gå närmare in på hur en sådan går till. För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Bröstarvingars arvsrättHuvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Det finns även en arvsrätt för efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär, precis som du skriver, att du har rätt att få ut arvet efter din far då även din mor avlidit. Du får så kallad efterarvsrätt efter din far, i din mors kvarlåtenskap. Först ska efterarvet delas utDå din mor avlider kommer du alltså att ha efterarvsätt efter din far, och därför ha rätt att få ut det arvet ur din mors kvarlåtenskap innan arvet efter din mor fördelas. Det vanligaste är att hälften av den egendom den efterlevande maken lämnar efter sig ska gå till den först avlidne makens arvingar. Detta gäller under förutsättning att det den efterlevande maken erhöll i arv efter den först avlidne maken då utgjorde hälften av summan av arvet den efterlevande maken fick och dennes tillgångar efter bodelningen. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, skall efterarvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Din situationUnder förutsättning att arvet efter din far utgjorde hälften av din mors tillgångar efter bodelningen och arvsskiftet ska alltså hälften av din mors kvarlåtenskap vid henens frånfälle först fördelas som efterarv efter din far. Eftersom du är din fars enda bröstarvinge har du rätt till hela detta arv. Resterande 50% av din mors kvarlåtenskap ska sedan fördelas lika mellan hennes bröstarvingar; du och din halvsyster. Detta innebär, precis som du skriver, att du kommer ärva 75% av din mors kvarlåtenskap och din halvsyster kommer ärva 25%. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Har särkullbarn efterarvsrätt efter den efterlevande maken?

2019-12-12 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Maken går bort, han har 2 barn, särkullsbarn. Särkullbarnen kräver sin laglott (som de får). Har de då rätt att ärva mer, då makan går bort eller ärver hennes barn då allting? Om de har rätt att ärva mer efter makans död, vad händer om den egendomen som finns kvar har sjunkit i värde?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Särkullbarns rättDå en person som är gift avlider ska den efterlevande maken ärva allt (3 kap. 1 § ÄB). Ett undantag från detta gäller dock då den avlidne maken har barn som inte är den efterlevande makens barn, så kallade särkullbarn (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt. Då även den efterlevande maken avlider har den först avlidne makens arvingar så kallad efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att den först avlidne makens arvingar har rätt att få ut arv efter att även den efterlevande maken avlidit. Hälften av den sist avlidne makens egendom ska tillfalla den först avlidne makens arvingar. I vissa fall blir det inte så, i bodelningen som görs då en make avlider, att boet delas på hälften. Då ska den först avlidne makens efterarvingars del vara så stor som den först avlidne makens del i boet (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Efterarvingarna har alltså inte rätt till en viss summa, utan de har rätt till en viss andel av egendomen den efterlevande maken lämnar efter sig. Detta innebär att det inte spelar någon roll om egendomen sjunkit i värde. Om en bröstarvinge, alltså ett barn, redan då den första maken avled fått ut hela, eller en del, av sitt arv ska dennes andel i den efterlevande makens egendom minskas i motsvarande mån (3 kap. 2 § andra stycket ÄB). Om den efterlevande maken, utan hänsyn till den först avlidne makens efterarvingar, har skänkt bort egendom, eller på liknande sätt minskat sin egendom, har efterarvingarna rätt till vederlag (3 kap. 3 § ÄB). Det kan självklart också vara så att den efterlevande makens tillgångar ökat, på grund av arv, gåva eller förvärvsarbete som den efterlevande maken drivit efter den först avlidne makens död. Då ska detta reserveras för endast den efterlevande makens arvingar (3 kap. 4 § ÄB). Jag kommer i svaret nedan utgå ifrån att egendomsmassan inte förändrats mellan att din make avled och att du avlider, eftersom om så är fallet kan det krävas ganska komplicerade uträkningar. Din situationDin makes särkullbarn har fått sin laglott, vilket utgör hälften av den arvslott de har rätt till. Då du avlider skulle din makes barn ha haft rätt att få hälften av det du lämnar efter dig. Eftersom de redan fått sin laglott ska de bara få vad som krävs utöver det för att de ska ha fått sin arvslott. Hälften av den egendom du lämnar efter dig ska gå till efterarvingarna. Men eftersom de, som nämnt ovan, redan fått sin laglott ska de endast få hälften av egendomen. Alltså ska din makes efterarvingar få en fjärdedel totalt, alltså en åttondel var eftersom de är två stycken, av egendomen du lämnar efter dig. Resterande, alltså tre fjärdedelar, ska dina barn ärva. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,