Ska min mors fastighet ingå i bouppteckning och arvskifte även om hon skänkt den till min bror?

2020-10-11 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, min mor har avlidit i aug-20 och år 2012 i gåva lämnat över det hus/villa hon ägt sedan min far avled år 2007 till min bror. Detta har skett utan att överhuvudtaget prata med mig. Min mor har sedan överlåtelsen bott kvar i huset ända fram till sin död, med undantag för de senaste 18 mån då hon bott på äldreboende. Bara jag och min bror kan ärva och jag undrar om husets värde kan/bör inkluderas i min mors kvarlåtenskap/tillgångar i samband med bouppteckning och arvsskifte?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det utifrån din fråga har avled din mor i augusti i år. År 2012 skänkte hon sin fastighet till din bror. Gåvan har skett utan att överhuvudtaget prata med dig om det först. Din mor har sedan överlåtelsen bott kvar i huset fram till att hon avled (med undantag för att hon de senaste 18 månaderna bott på äldreboende). De enda arvingarna är du och din bror, varför du undrar om fastighetens värde bör eller kan inkluderas i kvarlåtenskapen i samband med bouppteckning och arvskifte.Eftersom det endast är du och din bror som är arvingar är utgångspunkten att ni ärver hälften vardera av kvarlåtenskapen efter er mor. Kvarlåtenskapen har dock minskat på grund av att din mor skänkt bor sin fastighet till din bror.Gåva till bröstarvinge utgör förskott på arv som utgångspunktNär det gäller gåvor till bröstarvingar är utgångspunkten att sådana utgör förskott på arv per automatik. Allt det en arvlåtare under sin livstid givit till en bröstarvinge ska avräknas som förskott på dennes arv, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett (6 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). I avräkningen innefattas inte kostnader en förälder lagt ned på ett barns uppehälle och utbildning och inte heller sedvanliga gåvor vilkas värde inte står i missförhållande till givarens villkor. Som exempel kan anges "vanliga" julklappar, födelsedagspresenter m.m. ska inte avräknas som förskott på arv (jfr 6 kap. 2 § ÄB). Avräkning ska som utgångspunkt ske efter egendomens värde vid mottagandet (6 kap. 3 § ÄB). I ert fall innebär det att om fastigheten ska avräknas som förskott på arv ska det utgås från vad den var värd vid mottagandet (år 2012). Avräkningen innebär att du får ta del av mer (eller allt) av er mors kvarlåtenskapen, eftersom din bror redan fått ett förskott på arv. Som utgångspunkt är din bror inte skyldig att återbära eventuellt överskott om förskottet inte till fullo kan avräknas (6 kap. 4 § ÄB). Det innebär i praktiken att det kan innebära att din bror får mer i arv efter er mor om fastigheten var värd mycket och det inte finns mycket kvarlåtenskap efter er mor.Det förstärkta laglottsskyddetEn förälder kan aldrig göra sina barn helt arvlösa. Det en bröstarvinge ska ärva efter sin förälder utgör dennes arvslott. Om en förälder skriver ett testamente enligt vilket bröstarvingen inte erhåller någonting, kan vederbörande påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1-3 § ÄB). Detta kan aktualiseras i ditt fall om fastighetens värde var så stort att du inte får ut din laglott (hälften av vad din arvslott hade varit, fastigheten inkluderad).Det förstärkta laglottsskyddet framkommer av 7 kap. 4 § ÄB. Skyddet innebär att om arvlåtaren skänkt bort egendom under sådana förhållanden att gåvan är att likställa med testamente, kan det begäras att den ska gå åter i den mån att bröstarvinge får ut sin laglott. En förutsättning för att det förstärkta laglottsskyddet ska aktualiseras är att arvlåtaren "bortgivit" egendom. Sett till förarbeten och praxis rör det sig inte enbart om gåvor utan även om benefika dispositioner. Utöver kravet om bortgivande krävs att det sker för att ordna med successionen, dvs. syftet ska vara att jämställa med testamente. Det förstärkta laglottsskyddet träffar typiskt sett två typer av gåvor:(1) Gåvor givaren gör när den ligger för döden (eller tror att döden är nära förestående) (2) Gåvor där gåvogivaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av det som bortskänkes (t.ex. genom att behålla nyttjanderätten och bo kvar i en fastighet som bortskänkts)I ditt fall skulle därmed eventuellt punkt 2 ovan kunna vara aktuell. Om så är fallet kan din bror vara skyldig att återbära tillräckligt för att du ska ha rätt till din laglott.I ditt fall kan jag inte ge något besked om hur mycket du har rätt till. Det krävs en djupare genomgång av alla omständigheter som har skett för att så ska vara möjligt. Däremot är, som redogjorts för, utgångspunkten att gåvor till bröstarvingar ska utgöra förskott på arv och avräknas. Samt att det förstärkta laglottsskyddet eventuellt kan aktualiseras.Min rekommendation om du och din bror inte kan enas är att du anlitar en jurist som företräder dig och ser till dina intressen. Juristen kan gå igenom ärendet och ge förslag på hur ni ska gå vidare och kan givetvis även företräda dig för det fall att det uppkommer en tvist. Om detta är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Påverkas arvet av att syskon bor kvar hemma?

2020-09-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej. Jag har en fråga kring arv. Vi är två syskon' varav min syster bott kvar hemma efter jag flyttat ut i över 20 år. Hon har inte betalat hyra och har inte haft något jobb utan mestadels pluggat. Hur blir det när arv skall fördelas mellan oss. Mina föräldrar har redan gett förskott på arvet men då lika mycket till oss båda vilket inte känns rättvist. Vad gäller' kan mina föräldrar via testamente göra att vi får lika mycket? Eller styr lagen så att hennes del räknas av de år hon bott hemma.
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur ett arv efter dina föräldrar kommer att fördelas mellan dig och din syster, vilken effekt ett testamente skulle ha. Samt om din systers del kommer att påverkas av att hon bor hemma eller inte.Frågor om arv och hur det ska fördelas regleras i ärvdabalken (ÄB).Hur fördelas ett arv och vilken påverkan har ett testamente?För arv mellan föräldrar och barn pratar man om att barnen är så kallade bröstarvingar, dvs de ärver i första hand föräldrarna. En huvudregel inom arvsrätten är att lagen utgår från att den avlidne önskar att alla bröstarvingar ska ha lika rätt att ärva (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). När era föräldrar går bort kommer ni att i utgångsläge ärva lika mycket var. För att din syster ska få en mindre del av arvet krävs att era föräldrar skriver ett testamente. På det sättet kan man ändra vad eller hur mycket en arvtagare får.Det finns en skyddsmekanism för barns arvsrätt, laglotten. Laglotten innebär att din syster alltid har rätt till hälften av sin arvslott. Detta är däremot något som hon aktivt måste driva för att få ut om testamentet inskränker hennes rätt.Som du beskriver finns det även förskott på arv som kan ändra fördelningen. Förskottet innebär att man gör en avräkning på arvet med det värde man fått i förskottet (6 kap. 1 § ÄB). När det kommer till förskott antar man att det handlar om just ett förskott, om inget annat sägs. Vilket också innebär att om era föräldrar muntligt eller skriftligt uttalar att hennes hemmaboende inte är ett förskott så kommer det i lagens ögon inte att behandlas som ett förskott heller.Räknas det som ett förskott på arv om ett barn bor kvar hemma?För hemmaboende barn har föräldrar ett underhållsansvar upp till en viss ålder. Underhållsansvaret gäller tills man är 18 och i vissa fall upp till 21 års ålder om man fortfarande går i skolan. Som skola räknas gymnasieskola eller annan jämförlig grundutbildning. Kostnader som kan täckas av underhållsansvaret ses inte som förskott på arv (6 kap. 2 § första stycket ÄB).Om din syster är tillräckligt gammal och inte längre går i gymnasiet eller liknande är det min uppfattning att hennes kostnader bör räknas som ett förskott på arv och därmed ska avräknas från ett eventuellt framtida arv. Under förutsättningen om att era föräldrar inte har sagt något om att hennes hemmaboende inte skulle vara ett förskott på arv.Här kan man behöva tänka på att det kan bli svårt att bevisa exakt vilka kostnader som era föräldrar har bidragit med. Därför kan det vara bra ur bevishänseende att spara kvitton eller liknande.Det finns också ett undantag som medför att mindre gåvor till en bröstarvinge inte ska avräknas (6 kap. 2 § andra stycket ÄB). Vad som är just mindre gåvor är individuellt och beror bland annat på hur stora tillgångar man har. Så när det kommer till det här undantaget så kan jag tyvärr inte uttala mig om det skulle bli tillämpligt eller inte.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Hur ska värdet på ett förskott på arvet beräknas?

2020-09-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Hur anges värdet när en förälder ger bort en fastighet till ett av två barn, dvs som förskott på arvet?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler kring arv hittar du i ärvdabalken (ÄB).Värdet på huset som ges som förtida arv till ett av de två barnen ska värderas till marknadsvärdet av huset den dagen som huset ges till barnet (6 kap. 3§ ÄB). Det innebär att när det väl är dags att fördela arvet i framtiden så skall det göras avdrag på det barnets arv som har fått huset, avdraget ska då vara lika stort som marknadsvärdet för huset var den dagen hen fick huset. Det ska alltså inte vara marknadsvärdet som huset har den dagen som arvet ska fördelas, det är viktigt att tänka på. Därmed får det andra barnet ingen kompensation för värdeökningen som har skett på huset, vilket kan vara värt att tänka på i ett eventuellt testamente. Då det kan framstå som orättvist för det barn som genom lagen inte kompenserats för värdeökningen på det förtida arvet för det andra barnet. Det är även viktigt att tänka på att inte kränka någon av barnens laglott, vilket är halva arvslotten (7 kap. 1§ ÄB). Om barnen är ifrån samma äktenskap och inga särkullbarn finns inblandade så är arvslotten 50% var ifall det finns två barn och därmed är laglotten 25% var för barnen. Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Ge fastigheten som gåva till ett av barnen

2020-09-26 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej. Min far och mor(gifta) vill ge mig sitt hus/lantbruksfastighet på landet(fastigheten står bara på min far) som gåva med tillägg om överlåtelseförbud så den är mer skyddad vid exempelvis eventuellt Kronofogde ärende.En anledning är att dom anser att jag har mest nytta av den, ställt upp/hjälpt dom väldigt mycket med den i massa år, övriga barnen redan äger egna hus, stugor m.m.En annan anledning är att mina föräldrar anser att mina fyra helsyskon har, två betett sig extremt illa mot dom på flera sätt, en vill absolut inte ha huset, sista har avsagt sig bekantskapen. Går det att lösa så att inga syskon absolut inte kan få del av fastigheten(taxeringsvärde 80.000 värderad till ca 230000) efter min fars och mors död? Dom är väldigt stressade över detta och vill ha allt löst innan dom går bort, dom är 75 och 76 nu och har inte skrivit något testamente ännu.
Isabelle Engström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsordningen är som sådan att den avlidnes barn ärver först, så kallade bröstarvingar (2 kap. 1 § ärvdabalken). Bröstarvingarna har dessutom rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av den arvslott som bröstarvingen har rätt till (7 kap. 1 § ärvdabalken). Arvslotten är den andel av arvet som arvingen ska få. Du och dina syskon ska därmed dela på era föräldrars arv när de går bort. Skulle dina föräldrar vilja ge dig fastigheten som en gåva så kan det ses som förskott på arv när de sen går bort (6 kap. 1 § ärvdabalken). Med det menas att när dina föräldrar avlider så kan en sådan gåva räknas av den del av arvet du skulle fått av dem. Denna avräkning av förskottet ska ske efter egendomens värde vid mottagandet och inte när arvlåtaren, dvs. dina föräldrar avlider (6 kap. 3 § ärvdabalken). Alltså är huvudregeln att avräkningen ska avse värdet av fastigheten vid mottagandet och inte vad det är värt när dina föräldrar avlider. Det de kan göra för att detta inte ska ses som förskott på arv är att skriva ett gåvobrev som uttryckligen anger att gåvan inte ska ses som ett förskott på arvet, och då är det givetvis detta som gäller. Gåvan ska därmed inte räknas av som förskott på arv (6 kap. 1 § ärvdabalken). Sammanfattningsvis är arvsordningen sådan att du och dina syskon egentligen ska dela på dina föräldrars tillgångar när de går bort. Vill dina föräldrar ge dig fastigheten som gåva utan att dina syskon ska ta del av detta kan de göra det genom ett gåvobrev som tydligt anger att det inte ska ses som förskott på arv. Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Hur bör man formulera ett gåvobrev för att det inte ska röra sig om förskott på arv?

2020-10-05 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Jag har frågor gällande gåva av fastighet. Min mamma vill ge sitt fritidshus som gåva till min bror. Hon vill samtidigt ge mig en gåva med pengar motsvarande värdet på fritidshuset. Vi är inga fler syskon eller arvingar, och min mamma är änka. Mamma vill att dessa gåvor inte ska behöva tas upp i bouppteckning utan att vi gör upp nu. Vad behöver vi tänka på vad gäller gåvobrev? Behöver vi formulera något särskilt eftersom det blir två gåvobrev? Räcker det att vi syskon bevittnar varandras gåvobrev? Finns det några eventuella skatter vi behöver känna till?
Aras Tofek |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Det finns en presumtion som innebär att när någon lämnar en gåva till en bröstarvinge, alltså personens barn, barnbarn eller barnbarnsbarn, så räknas detta som förskott på arv och kommer därför inte att tas upp vid en framtida bouppteckning. Detta framgår av 6 kap. 1 § äktenskapsbalken. För att denna presumtion ska brytas krävs att den som lämnar gåvan, i det här fallet din mamma, tydligt måste framföra att det inte rör sig om förskott på arv. Jag kommer nedan förklara hur ni ska behandla de två olika gåvorna, och de skattemässiga konsekvenserna.Din mammas gåva till digNär någon ska ge bort pengar är det inget krav, men fortfarande en stor fördel, att ett gåvobrev upprättas. För att gåvan inte ska avräknas på arv bör din mamma i gåvobrevet ange detta på ett tydligt sätt, men det råder inget krav på att detta måste formuleras på ett visst sätt. När gåvan består av pengar behöver inte gåvobrevet bevittnas. Gåvor är dessutom skattefria, vilket framgår av 8 kap. 2 § inkomstskattelagen. Din mammas gåva till din brorNär någon ska ge bort en fastighet finns dock ett krav på att ett skriftligt gåvobrev måste upprättas, vilket framgår av 4 kap. 29 § jordabalken. I detta gåvobrev ska följande uppgifter anges:- Vem som är gåvogivare och vem som ska ta emot gåvan- Fritidshusets fastighetsbeteckning- En överlåtelseförklaring, alltså en formulering där det anges att äganderätten till fastigheten förs över från din mamma till din bror- Underskrift av både din mamma och din bror, och, - Ort och datumGåvobrevet måste dessutom vara bevittnat. Det finns förvisso ingen regel som uttryckligen förbjuder dig från att bevittna gåvobrevet, men eftersom du är anhörig till såväl gåvogivaren som gåvotagaren sänks bevisvärdet vid en eventuell tvist av att du är den som bevittnat handlingen. Gällande beskattningen är även en gåva av en fastighet skattefri. Däremot kommer din bror att hamna i din mammas skattemässiga situation vid en framtida försäljning av fritidshuset, vilket framgår av 44 kap. 21 § inkomstskattelagen och innebär att din bror vid en framtida försäljning kommer att använda sig av din mammas anskaffningsutgift.För att få till ett juridiskt bindande gåvobrev rekommenderar jag att ni använder er av vår avtalsrobot, där en färdig mall för upprättandet av ett gåvobrev finns tillgänglig.Vänliga hälsningar,

Hur kan jag säkerställa att mitt syskon inte gör anspråk på värdeökningen av egendom som jag har fått i gåva av mina föräldrar?

2020-09-29 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Mina föräldrar är i livet och har två olika fritidshus och en lägenhet. De vill ge bort den ena egendomen som gåva och förskott på arvet till mitt syskon, men de vill vänta några år med den andra egendomen till mig. Min egendom är enligt marknadsvärdet värd 250 000kr mindre (kolonistuga med arrende) än mitt syskons som är en sjötomt med rivningsobjekt (längre ifrån Stockholm).Mina föräldrar vill skriva papper där jag får ta över kolonistugan om x antal år och att mellanskillnaden på 250 000kr tillskrivs mig på deras lägenhet. Vilka papper ska skrivas om jag väntar på förskott på arvet och hur undviker jag att mitt syskon inte gör några eventuella anspråk på värdeökning?Med vänlig hälsning,
Binh Tran |Hejhej, Aktuell lagstiftning: gåvolagen. Som jag förstått frågan så undrar du om hur du kan säkerställa att dina föräldrars löfte är rättsligt bindande och huruvida det går att säkerställa att värdeökningen inte tas i anspråk av ditt syskon. Gåvolagens 1§ reglerar frågan om när en utfästelse om gåva är rättsligt bindande. Huvudregeln är att en muntlig utfästelse aldrig är bindande. För att en gåvoutfästelse skall vara bindande fordras som regel att den skall ha avgetts skriftligen. Men inte varje skriftlig handling är i detta sammanhang relevant. Lagen talar nämligen inte om skriftliga gåvoutfästelser i allmänhet utan endast om sådana som gjorts i "skuldebrev eller annan urkund som blivit till gåvotagaren överlämnad". Härav framgår den begränsningen, att utfästelsen skall ha gjorts i en handling som är avsedd att för gåvotagaren tjäna till bevis om utfästelsen. En bindande gåvoutfästelse borde härmed inte komma till stånd enbart genom att någon i ett vanligt privatbrev meddelar annan sin avsikt att ge honom en gåva. Man kan dock inte helt utesluta "privatbrev". Det relevanta bör vara huruvida det framgår av omständigheterna att brevskrivaren avsett att brevet skulle få åberopas av mottagaren som bevis om en gåvoutfästelse. När så fallet är så, måste brevet anses vara en "urkund" i lagens mening. Det innebär för din del att dina föräldrar måste skriva på en skriftlig handling, ett skuldebrev, som gör det tydligt vad för villkor gåvan kommer att lämnas. Detta inkluderar att göra det klart och tydligt att skuldebrevet ska kunna åberopas som bevis på en gåvoutfästelse enligt 1§ gåvolagen. Vidare bör dina föräldrar även skriva ett testamente där de fördelar sin egendom som de har tänkt - på detta vis styrka att de har velat ge dig denna gåva och att ditt syskon inte ska göra anspråk på värdeökningen. För att få detta dokument upprättat rekommenderar jag att du hör av dig till en jurist som kan skräddarsy skuldebrevet efter era behov. Har du några följdfrågor är du välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se. Vänligen,

Gåva av fastighet och förskott på arv

2020-09-26 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej,Jag och min fru ska stycka av en tomt och ge en gåva till mitt ena barn från ett tidigare förhållande. Vi vill att gåvan ska vara ett förskott på arvet så att det blir rättvist för mitt andra barn som jag har ihop med min nuvarande fru. Behöver vi formulera detta på något sätt eller räcker det att skriva att det är ett förskott på arvet?
My Öhman |Tack för att du vänder dig till Lawline med dina juridiska funderingar. Förskott på arv som huvudregelHuvudregeln som gäller när en förälder ger en gåva till sina barn är att den gåvan ska ses som förskott på arv. Innebörden av förskott på arv är att gåvotagarens arv minskas med värdet av gåvan. Ska gåvan inte anses vara förskott på arv krävs i regel att gåvogivarens önskan om det framgått på något sätt. Vad behöver framgå av gåvobrevet?Då huvudregeln är att gåva ska ses som förskott på arv krävs inte att det framgår någonstans. Emellertid kan det vara bra för att förhindra framtida tvister att det i gåvobrevet skrivs att gåvan ska ses som förskott på arv. Annars finns en möjlighet för det gåvotagande barnet att hävda att gåvan inte ska avräknas från arvet. Meningen behöver inte vara formulerad på något särskilt sätt. Ytterligare en sak som kan tas i beaktning är att få värdet av den avstyckade marken värderad vid gåvotillfället. Gåvans värde vid gåvotillfället är nämligen det som senare läggs till grund vid avräkningen från arvet. Att gåvan har ökat eller minskat i värde är alltså inget som tas hänsyn till. Behöver resten av gåvobrevet formuleras på visst sätt? Då det är fråga om gåva av fastighet vill jag bara lägga till ett kort stycke om vilka formella krav som gäller för att gåvan ens ska vara giltig. Vid gåva av fastighet gäller samma formella krav som vid köp av fastighet (4 kap. 29 § Jordabalken). Gåvobrevet ska: 1.Vara skriftligt2.Innehålla en formulering om att gåvogivaren överlåter den benämnda fastigheten till gåvotagaren3.Innehålla uppgift om hur stor del av fastigheten som överlåts4.skrivas under av gåvotagare liksom gåvogivare Det är vid gåva av fastighet inget krav på att namnteckningen bevittnas av två personer. För att gåvobrevet ska kunna användas som underlag vid ansökan om lagfart är det dock en förutsättning att det har bevittnats av två personer (20 kap. 7 § Jordabalken). Därför rekommenderar jag även att namnteckningen bevittnas. Förslagsvis kan någon av Lawlines duktiga jurister hjälpa er med upprättandet av ett giltigt och vattentätt gåvobrev, boka tid här.Hoppas att du har fått svar på din fråga, lycka till med gåvobrevet!

Kan det utgöra förskott på arv att skänka pengar till sitt barn barn?

2020-09-23 i Förskott på arv
FRÅGA |Om ett adoptivbarn är i livet och man vill skänka sina pengar till dennes barn dvs ett barnbarn, räknas det som förskott på arv?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att du vill ge pengar till ditt barn barn och undrar om det räknas som förskott på arv i förhållande till barn barnet. För att besvara din fråga ska jag redogöra för vad som gäller för förskott på arv. Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB). Vad är förskott på arv? Det finns en presumtionsregel i 6 kap. 1 § första stycket ÄB som föreskriver att gåvor som man gett sina bröstarvingar skall avräknas så som förskott på arv om inte det föreskrivs annat eller det med tanke på omständigheterna får anses att det inte skulle vara ett förskott. Innebörden av att det är en presumtionsregel är att man utgår från att ett visst förhållande föreligger, i detta fall förskott på arv. Denna regeln gäller däremot enbart för bröstarvingar. En bröstarvinge är ens egna barn (även adoptivbarn om man är den som adopterat barnet), dvs att barn barn inte är bröstarvingar och således gäller 6 kap. 1 § andra stycket ÄB om gåvor till "andra arvingar". I andra stycket framkommer att gåvor man gett till andra arvingar inte utgör förskott på arv endast om detta har föreskrivits eller på grund av omständigheterna måste antas ha varit avsett då egendomen gavs. Om du önskar att det ska utgöra förskott på arv måste du särskilt ange det i samband med att du ger bort din gåva alternativt att gåvan är så pass omfattande i förhållande till din totala förmögenhet att det rimligen bör betraktas som förskott på arv. Vid förskott på arv avräknas motsvarande värde från den mottagande bröstarvinges andel i det kommande arvet (jfr 6 kap. 3 § ÄB). SlutsatsFör att din gåva till ditt barn barn ska räknas som förskott beror det alltså på om du särskilt föreskrivit att det ska utgöra ett förskott eller att du gett bort en betydande andel av din totala förmögenhet. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH