min far har givit en gåva till min bror, kränks min arvsrätt?

2021-09-19 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, mina föräldrar har bott i en bostadsrätt, min mor dog för 12 år sen, min far gav bort lägenheten till min bror för 5 år sedan, min far dog nu i sommar.1. Kan han ge bort min laglott/arv efter min mor ? som jag menar är 50% av lägenheten, eller efter min far?mvh
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv och arvsrätt regleras av ärvdabalken, och arvet fördelas antingen enligt denna lag, eller enligt ett eventuellt testamente. När jag läser din fråga tolkar jag det som att det inte finns något testamente varken av din mamma eller din pappa, och jag tolkar det även som att din bror är ett helsyskon, och att bostadsrätten givits till honom utan att han betalt för den eller eventuellt betalt under marknadsvärdet. Arv när man är giftNär din mor dog, är utgångspunkten att hennes man ärver före deras gemensamma barn (3 kap. 1§ ÄB). Jag tolkar det som att både du och din bror är dina föräldrars gemensamma barn. Det gäller nämligen lite speciella regler om man är ett så kallat särkullbarn, alltså endast en av makarnas barn. Du och din bror har alltså arvsrätt efter er mor, som du skriver, men då hon var gift mer er far vid sin bortgång, ärver han er del till dess att han går bort. Om man då utgår ifrån att de ägde bostadsrätten hälften var, så utgör hälften av lägenheten er mammas kvarlåtenskap, som er pappa ärver före er. Denna del ärver han med så kallad fri förfoganderätt. Detta är en inskränkt version av den fria äganderätten, vilket innebär att han inte får lov att testamentera bort den, annars är dock utgångspunkten att han får förfoga över den fritt, exempelvis sälja den. Av detta vill jag alltså betona att din far har ärvt en förmögenhetsmassa, i vilken du och din bror har rätt till en andel, dock varken specifika saker eller en exakt summa, då måste det finnas ett testamente som föreskriver detta. Din efterarvsrättDin efterarvsrätt efter din mor beräknas alltså som en andel, och detta beräknas utifrån hur stor andel av hennes kvarlåtenskap som din far får efter hennes bortgång. Detta är lite klurigt och abstrakt, så jag ska försöka förklara detta med ett exempel:Låt oss säga att dina föräldrar inte hade ett äktenskapsförord eller på annat sätt enskild egendom. Detta innebär att allt som dina föräldrar ägde ska utgöra giftorättsgods som ska ingå vid en eventuell bodelning. När din mor gick bort, räknade man då samman allt som era föräldrar äger, och (om allt var giftorättsgods) delat det lika på din mor och far (däribland bostadsrätten). Efter avdrag för skulder kan vi säga att din mors del utgjorde 400 000 kr, och din fars del 400 000 kr. Detta innebär att din far kommer få 800 000 kr, varav 400 000 kr med full äganderätt (hans andel) och 400 000 kr med fri förfoganderätt (er mors andel). Detta innebär att du och dina syskon ska dela lika på er mors andel i er fars förmögenhetsmassa (400 000/800 000 kr = 1/2). Låt oss då säga att ni är två syskon. Då ska ni dela på de 400 000 kr lika, alltså 200 000 kr var. Men eftersom man enligt arvsrätten inte ärver en fast summa, eller specifika saker, utan en andel så beräknar man din arvslott så som ¼ av din fars hela förmögenhetsmassa efter er mors död (200 000/800 000 = ¼). Detta är lite krångligt, men med detta exempel vill jag demonstrera dels att man inte ärver är fast summa eller en viss egendom, utan en andel, dels att detta sedan påverkar hur du ärver vid din fars bortgång. När din far sedan går bort, så utgör ¼ av hans kvarlåtenskap ditt arv efter din mamma (och ¼ utgör din brors), och resten utgör arvet efter er far som ni då delar lika på. Om det bara finns 600 000 kr kvar när din far går bort, utgör 150 000 kr (1/4) ditt arv av din mamma. Detta visar att du inte har rätt till en viss summa (alltså 200 000 som det var när din mor gick bort), utan en andel. Detta för att din pappa har rätt att fritt förfoga över egendomen efter din mor, både öka och minska den, sälja den och använda upp den. Det finns dock begränsningar i denna rätt, nämligen att han inte får testamentera bort den, eller ge bort den i gåva på ett sätt som gör att det påverkar din arvsrätt. Får han ge bort bostadsrätten?För att besvara denna fråga konkret, så måste vi komma ihåg att din far (så som jag antar det) antagligen ägde hälften av bostadsrätten. Det finns som utgångspunkt tre sätt att bemöta denna situation där din far givit bort bostadsrätten. Det första handlar om att han har kränkt din rätt till arv efter din mor, det andra utifrån att han kan ha kränkt din arvsrätt efter honom genom att räkna gåvan som ett förskott på din brors arv, och den tredje om han har kränkt även din laglott, genom att likställa gåvan med ett testamente.1. Om vi börjar med den första situationen, så får efterlevande make (din far) inte ge bort egendom från din mor på ett sätt så att det kränker din arvsrätt efter henne, om det innebär en väsentlig minskning av egendomen (3 kap. 3§ 1st ÄB). Så har din far under livstiden på väsentligt sätt minskat din arvsrätt efter din mor, kan denna gåva gå åter om det är så att din bror borde insett att det minskar din arvsrätt (vilket inte är helt osannolikt att han borde insett). Du kan dock inte väcka talan om återbäring av gåvan, om det gått mer än fem år sedan gåvan mottogs (3 kap. 3§ 2 st ÄB). Så för att du ska rätt till ersättning för hans gåva, måste dels minskningen av ditt arv efter din mor skett med minst ¼ av vad du hade rätt till när din mor gick bort (enligt praxis NJA 2013 s. 736), dels att det inte gått mer än fem år sedan din bror fick bostadsrätten. Om din far på annat sätt har ökat värdet av egendomen, alltså om han lämnar efter sig exempelvis 1 000 000 kr, så är din arvsrätt efter din mor 250 000 kr (1/4 av 1 000 000 kr) och då har denna ju inte minskat med anledning av att din far givit bostadsrätten i gåva. Inte heller om hans kvarlåtenskap är 700 000 kr, även om din arvsrätt minskat (till 175 000 kr, alltså ¼ av 700 000 kr), då den inte minskat med 25%. Denna situation handlar alltså om din arvsrätt efter din mor, och påverkar av hur stor del av denne som minskat genom din fars gåva, men om det gått mer än fem år sedan gåvan gavs kan du inte begära den åter på denna grund.2. Den andra situationen handlar om att din arvsrätt efter din far i stället kan ha kränkts genom gåvan, då han ägde en del av bostadsrätten också. Om en förälder under sin livstid ger bort egendom till en bröstarvinge, kan detta räknas som ett förskott på arv om det inte framgår att så inte är tänkt (6 kap. 1§ ÄB). Detta innebär att din brors ska avräkna värdet av gåvan vid gåvotillfället, bostadsrätten, från sitt arv från både er mors och fars arv (6 kap. 1§ 2st ÄB). Detta är också lite komplicerat, men innebär helt enkelt att din brors arvsrätt efter båda era föräldrar vid din fars bortgång, ska minskas med gåvans värde, vilket gör att du får denna del i stället. Om det dock inte finns tillräckligt med pengar kvar vid din fars bortgång för att täcka gåvans värde, ska den dock inte återgå, utan då får du helt enkelt allt av det som finns när din pappa går bort (6 kap. 4-5§§ ÄB). Detta förutsätter också att det inte uttryckts att gåvan inte ska utgöra förskott på arv, och att gåvan utifrån omständigheterna kan kvalificeras som en gåva. 3. Om gåvan dessutom kränker inte bara din arvslott, utan också din laglott, kan det så kallade förstärkta laglottsskyddet inträda, men endast under vissa specifika omständigheter. Till detta kan tilläggas att du inte nödvändigtvis har rätt till hälften av din pappas kvarlåtenskap (din arvslott), då han har rätt att testamentera bort upp till din laglott. Din laglott är alltså hälften av din arvslott (7 kap. 1§ ÄB). Har din far då under sin livstid gett ett barn egendom på ett sätt så detta kan likställas med testamente, finns det ett utrymme här att återbära gåvan om gåvan inskränker på din laglott (7 kap. 4§ ÄB). Dock förutsätter detta utrymme att gåvan givits i syfte att ordna succession, alltså att er far givit bostadsrätten till din bror för att ordna med sin egendom inför sin egen bortgång. Detta är generellt svårt att visa och driva, och det ger dig endast rätten till din laglott, men till skillnad från situationen om förskott på arv i stycket ovan, finns det utrymme att återbära bostadsrättens värde här utifall att din laglott inte täcks, och att din bror får betala dig upp till din laglott. För att göra gällande kränkningen av din laglott måste du väcka talan mot din bror inom ett år från bouppteckningen efter din far (7 kap. 4§ 2st ÄB). Men som sagt måste du då kunna visa att utifrån omständigheterna vid gåvogivandet, att syftet med gåvan var att din far skulle ordna upp inför sin bortgång. Sammanfattning och rådSom du förstår är det inte ett lätt regelverk, och det är svårt att ge dig ett absolut svar då jag vet för lite om omständigheterna. Det är mycket som står och hänger på familjekonstellation, hur mycket din fars kvarlåtenskap minskat med anledning av gåvan och omständigheterna kring gåvogivandet. Förfoganderätten är ganska stark, då man i stor utsträckning har rätt att göra vad man vill med egendom man äger och förfogar över. De omständigheter som jag nämnt ovan är undantag till denna huvudregel och generellt inte lätta att visa. Det är även så att man inte ärver saker, eller ens fasta summor, utan andelar, vilket gör att summan pengar man har rätt till i arv kan både minska och öka utan att detta anses inskränka arvsrätten. För att få rätt till viss summa eller egendom måste det skrivas ett testamente.Med detta sagt är det inte omöjligt att din arvsrätt har kränkts genom din fars gåva till din bror. Detta beror som sagt på hur mycket hans egendom minskat genom gåvan och om den ägdes lika av dina föräldrar. Din främsta möjlighet finns med stöd av reglerna om förskott på arv (situation 2). Situation 1 förutsätter att det inte gått fem år sedan gåvan och att ditt arv efter din mor minskat väsentligt. Situation 3 förutsätter att du kan visa att din far givit gåvan på ett sätt som kan likställas med att han hade testamenterat den till din bror, vilket är svårt. Utifrån omständigheterna du angivit, skulle jag säga att beroende på hur mycket pengar som finns kvar efter din pappa, att din arvsrätt sannolikt kan ha kränkts genom gåvan. Men då dina möjligheter i stor utsträckning påverkas av många små aspekter, rekommenderar jag dig därför att kontakta en jurist för att vidare undersöka dina möjligheter utifrån dina specifika omständigheter. Du är välkommen att återkomma till mig om du vill att jag ska sätta dig i kontakt med vår juristbyrå då du kan ge en mer heltäckande beskrivning av hela situationen och då de kan hjälpa dig vidare. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se Jag hoppas du fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Försäljning till underpris - förskott på arv?

2021-09-18 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej,Jag ska köpa min mammas hus för 6 miljoner kronor. Huset är värderat till 8 miljoner. Vi är två bröstarvingar. Jag antar att detta räknas som gåva då det är underpris? Hur ska man sedan räkna för att den andra bröstarvingen får 50% av det totala arvet så småningom? Anta att vid bortgång finns ytterliggare 4 miljoner att dela upp.
Adam Fyman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret på din fråga är reglerad i ärvdabalken (ÄB). Gåva till bröstarvingar Huvudregeln beträffande förskott på arv till bröstarvinge är att det som arvlåtaren givit ska presumeras vara ett förskott. Att det är en presumtion innebär att din mamma kan välja att frångå denna regel. Detta görs antingen uttryckligen i överlåtelsehandlingen eller om omständigheterna i övrigt talar för att avsikten ej är att gåvan ska vara ett förskott på arv (6 kap. 1 § första stycket första meningen ÄB). Är försäljningen en gåva? En gåva är en överlåtelse av egendom utan motprestation. I ditt fall finns det emellertid inslag av både motprestation (s.k oneröst fång) och gåvoinslag (s.k benefikt fång). Ovannämnda bestämmelse är tillämplig även vid köp med benefika inslag. Det vill säga, mellanskillnaden mellan marknadsvärdet och det du erlägger i betalning anses vara ett förskott på ditt arv. Hur beräknas arvet när det finns ett förskott? Beräkningen företas på så sätt att det du mottog som förskott på arv adderas till kvarlåtenskapen varefter vardera bröstarvinge får lika mycket av denna hypotetiska kvarlåtenskap. Sedan avräknas värdet på förskottet från din arvslott (6 kap. 5 § ÄB). Avräkningen sker med gåvans värde vid mottagandet, vilket praktiskt taget innebär att du drar fördel av eventuell värdeförändring (6 kap. 3 § ÄB). Beräkningen, utifrån de uppgifter du angav i din fråga, blir således såhär. Kvarlåtenskapen efter din mor uppgår till tio miljoner (sex miljoner från försäljningen plus de ytterligare fyra miljonerna). Sedan adderas ditt förskott på arv till kvarlåtenskapen. Med andra ord är den hypotetiska kvarlåtenskapen tolv miljoner. Vardera bröstarvinge erhåller lika mycket, det vill säga sex miljoner var. Men eftersom du fått ett förskott på ditt arv á två miljoner, avräknas detta från din arvslott. Din arvslott blir således fyra miljoner, och den andra bröstarvingens sex miljoner. Hoppas du fick svar på din fråga!

Förskott på arv till syskon

2021-09-11 i Förskott på arv
FRÅGA |Min bror har avlidit. Ogift och inga barn. Båda föräldrarna borta. Jag och min andre bror ärver men vi är oense om fördelningen. Min bror anser att jag har fått förskott på arvet då min avlidna bror ett år innan dödsfallet gav min dotter, dvs systerdotter, en summa pengar till en häst. Fråga: kan man åberopa förskott på arv när man ärver efter syskon? Att vår avlidna bror ville stötta sin systerdotter ekonomiskt var hans fria val tänker jag. Han var fullt frisk fram till plötsligt dödsfall.Dessutom fick min andre brors barn en skogsfastighet 2019 av vår nu avlidna bror.
Lucas Gardebrand |Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken. Där stadgas att gåvor alltid räknas som förskott på arv när de sker till en bröstarvinge (ens barn). När man ger gåvor till andra, t.ex din systerdotter, så ska det inte räknas som förskott på arv om din avlidna bror inte uttryckt detta. (6 kap. 1 § ÄB).Jag tolkar dig som att din bror inte velat att någon avräkning ska ske. Dessutom har gåvan skett till ditt barn och inte dig. Slutsatsen är alltså att någon avräkning inte ska ske. Jag hoppas du fick svar på din fråga, behöver du ytterligare rådgivning kan du vända dig till vår juristbyrå. Vi har öppet vardagar 10 – 16 och du når oss på 08-533 300 04Med vänlig hälsning Lucas Gardebrand

Vad ses som förskott på arv?

2021-08-31 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej,Hur redovisas konton efter ett dödsbo när arsvskiftet skett?Om en person i livet ger bort pengar som gåva till en part som senare kommer att ärva ihop med en annan, kommer detta att synas? Eller är detta något den andra parten måste veta om själv och begära kontoutdrag?Finns det någon anledning att redovisa kontoaktivitet om det varken skulle finnas några ekonomiska tillgångar eller fordringar i dödsboet?Spelar det någon roll att det finns ett testamente som säger att gåvor ej skall räknas som förstkott på arv?
Ebba Kristensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som är aktuella för denna fråga finns i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga såsom att du undrar vad som räknas som förskott på arv, i en situation där en person när denne var vid livet gett bort pengar till en av sina bröstarvingar.Bröstarvingars arvslottNär en person avlider och det inte finns något testamente är det bröstarvingar som först och främst ärver. Med bröstarvingar menas släktingar i rakt nedstigande led från den avlidne alltså barn eller ifall barnen inte lever barnbarn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Huvudregeln är att bröstarvingarna har rätt till sin laglott (hälften av arvslotten).Ge bort tillgångar och egendom under den avlidnes livstid:Det föreligger en presumtion att de gåvor som en arvlåtare givit sin bröstarvinge när hen lever utgör förskott på arv (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Dock finns det undantag till presumtionen, tex om arvlåtaren föreskrivit något annat vid gåvotillfället eller om det med hänsyn till omständigheterna i övrigt är tydligt att det inte är förskott på arv (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Det betyder att om A ger bort en pengagåva endast till bröstarvinge (finns två bröstarvingar) och inte vill att det ska ses som förskott på arv måste något av undantagen till presumtionen vara uppfyllda.Utifrån din fråga förstår jag det som att det finns ett testamente som uttryckligen beskriver att pengagåvan inte ska anses vara förskott på arv. Det omfattas då av den ena undantaget jag beskrev ovan vilket skulle innebära att det inte kommer ses som förskott på arv.Det förstärkta laglottsskyddetDock måste du komma ihåg att båda bröstarvingar har rätt till sin laglott det vill säga kan inte pengarna som A gett B i gåva inskränka på C:s laglott. Vanligtvis behöver en arvinge som fått förskott på arv inte återbetala någon del av förskottet även om förskottet skulle varit större än hens arvslott (6 kap. 4 § första stycket ÄB). Det finns dock undantag till detta. Om gåvan gör att övriga bröstarvingar inte kan få ut sin laglott (hälften av arvslotten) och syftet med gåvan går att likställa med testamente kan den andra bröstarvingen bli återbetalningsskyldig. I sådana fall kan hen behöva betala tillbaka det som fattas för att övriga bröstarvingar ska få sin laglott (7 kap. 4 § första stycket ÄB).Det måste ske inom ett år från det att bouppteckningen upprättades (7 kap. 4 § andra stycket ÄB).Övrigt kring processen och vad som kommer visas på kontotDet är svårt för mig att bedöma om pengagåvan kommer ses på den avlidnes konto utifrån uppgifterna som finns i frågan. Om du vill ha mer vägledning och möjlighet att förklara dina omständigheter djupare kan du ta kontakt med juristerna på Lawline genom att använda länken nedan.Om den avlidne genom testamente angett att gåvan inte ska vara förskott på arv och den andra bröstarvingens laglott inte inskränkts borde gåvan inte vara ett problem ur en juridisk synvinkel. Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar,

Vad händer med framtida arv när två av tre barn får en gåva?

2021-09-18 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, kan en ensamstående ogift mamma med tre barn ge bort sin fastighet till två av sina barn och till två av sina tre barnbarn? Vad händer då med laglotten för det tredje barnet? Mvh
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är möjligt för en förälder att ge gåvor till sina barn, men värdet av gåvorna ska som huvudregel avräknas från mottagarens arvslott när föräldern sedan dör. De som får en gåva nu, kommer alltså att få mindre i arv sen. Gåvor till bröstarvingar anses nämligen utgöra förskott på arv om inget annat anges (6 kap. 1 § ärvdabalken). Regeln om förskott på arv innebär att bröstarvingarna som utgångspunkt ska få lika mycket i slutändan. Skulle det vara så att föräldern har gett bort för mycket i gåvor så att gåvomottagarna har fått mer än vad de egentligen hade rätt till, är dock huvudregeln att mottagarna inte behöver betala tillbaka överskottet. Det finns en undantagsregel som innebär att om gåvorna skulle innebära att det tredje barnet får sin laglott kränkt, kan gåvomottagarna bli återbetalningsskyldiga (7 kap. 4 § ärvdabalken). Detta kallas det förstärkta laglottsskyddet. Regeln är endast tillämplig om gåvorna har givits i syfte att kringgå reglerna om bröstarvingens laglottsskydd. Sammanfattningsvis är utgångspunkten att de två barnen som får en gåva nu kommer få värdet av gåvan avdraget från sin arvslott när föräldern avlider, eftersom att gåvor till bröstarvingar antas vara förskott på arv om inget annat anges. Även om det tredje barnet skulle få mindre i arv på grund av gåvorna till de andra barnen, är huvudregeln att mottagarna inte är återbetalningsskyldiga, om inte gåvorna har givits i syfte att kringgå reglerna om bröstarvingens laglottsskydd. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Den ena av tre syskon vill ta över den gemensamma moderns hus, hur går detta till på bästa sätt?

2021-09-14 i Förskott på arv
FRÅGA |Vi är 3 syskon. Vår mor äger 1 hus. 1 syskon vill gärna överta huset. Hur gör vår mor på bästa sätt?
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar kommer jag tillämpa ärvdabalken (ÄB). I mitt svar antar jag att er mor inte är gift och att hon endast har tre barn och inga fler arvingar. Den ena av tre syskon vill ta över den gemensamma moderns hus, hur går detta till på bästa sätt? Din mor har fri förfoganderätt över sin egna egendom. Detta innebär att hon har rätt att sälja eller ge bort egendomen till vem hon vill. Faktumet att er mor överlåter (säljer, byter eller ger bort) sitt hus till ert syskon är inte någonting som ni kan överklaga rent juridiskt. Det är er mors fria vilja att göra på detta sättet och detta anses inte vara någonting klandervärt. Däremot finns det en presumtion på att alla gåvor som ges från en förälder till sina barn är förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om er mor ger bort huset till er bror eller säljer det till ett förmånligare pris så kan detta ses som en gåva och därmed förskott på arv. När er mor avlider ska hennes kvarlåtenskap fördelas lika mellan er tre. Eftersom ert syskon har övertagit huset innan så kommer husets värde att räknas bort från din brors andel av arvet. Alla gåvor som av väsentligt värde från föräldrar till barn anses vara förskott på arv om gåvogivaren inte har angett något annat. För att det ska bli så rättvist som möjligt är det viktigt att övertagandet av huset ses som förskott på arv och att resten av syskonen kan få rätt till lika mycket. Detta beror så klart på hur mycket egendom det finns vid er mors död. Sammanfattning och vägledning Om det inte finns ett gåvobrev på att gåvan inte ska utgöra förskott på arv så är det en laglig gåva från en person till en annan, denna går ej att överklaga. Om ingenting har skrivits så ses det som förskott på arv och det kommer då att räknas av på er syskons andel i arvet efter er mor. Om ni alla tre syskon och er mor redan nu är överens om att ni vill att ert syskon ska ta över huset så kan ni komma överens om detta själva. Det är dock viktigt att ni tänker på att er mors egendom kanske inte är lika stor som den är idag när hon går bort. Om ert syskon nu får huset i gåva så skulle detta innebära att ni kanske inte får lika stora andelar vid arvsfördelningen. Jag rekommenderar er att ta kontakt med vår byrå, detta då jag bedömer att jag behöver ha mer information kring hur överlåtelsen är tänkt att ske. Frågor som jag bedömer är viktiga är exempelvis om ert syskon ska köpa huset eller få den som en gåva etc? Du kan boka en tid med byrån här. Jag hoppas att du har fått någon vägledning i din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny! Med vänliga hälsningar,

Inskränker ett förskott på arv min laglott?

2021-09-06 i Förskott på arv
FRÅGA |Har på omvägar fått kännedom om att min syster och hennes man fått vårat föräldrahem som gåva av våran mor. i gåvobrevet framgår det att gåvan inte ska utgöra som förskott på arv. Jag kan tycka att det inskränker min del på laglotten?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vem ärver er mor?När en person avlider och testamente saknas ärver personens bröstarvingar i första hand den avlidnes kvarlåtenskap. Med kvarlåtenskap avses all den egendom som den avlidne lämnar efter sig som arv. Bröstarvingar är den avlidnes barn eller, om dessa avlidit, barnbarn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Utifrån din fråga framkommer inte att din mor är gift eller har särkullbarn och därmed kommer jag att utgå från att din syster och du är er mors bröstarvingar vilket innebär att ni ärver först. Som bröstarvinge har du som du nämner alltid en laglig rätt till din laglott som är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Vad gäller om en bröstarvinge har fått en gåva under arvlåtarens livstid?Om din mor under sin levnadstid ger din syster tillgångar som exempelvis pengar eller i ert fall en fastighet (föräldrahemmet) föreligger en presumtion att detta utgör förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Detta gäller oavsett om det betecknas som "gåva". Ett undantag till den nämnda presumtionen är om arvlåtaren har föreskrivit något annat vid gåvotillfället eller om det med hänsyn till omständigheterna i övrigt är tydligt att det inte är ett förskott på arv. Här får man kolla på om arvlåtarens avsikt framgår genom gåvohandlingen, i ett testamente eller framkommit genom ett muntligt yttrande. Om gåvan härigenom inte ses som ett förskott på arv tar man inte hänsyn till gåvan vid arvsfördelningen. Eftersom du nämner att det finns gåvobrev som anger att fastigheten inte ska utgöra förskott på arv tyder det på att det inte är förskott på arv. Vad gäller om gåvan ses som förskott på arv?Om fastigheten anses vara ett förskott på arv ska man ta hänsyn till detta vid arvsfördelningen. När arvslotterna delas upp mellan din syster och dig läggs värdet på gåvan (förskottet på arvet) ihop med er mors kvarlåtenskap (6 kap. 5 § ÄB). Den sammanlagda summan av kvarlåtenskapen och förskottet ska delas lika mellan er syskon och sedan ska förskottets/gåvans värde vid gåvotillfället avräknas från din systers arvslott (6 kap. 3 § ÄB). Alltså minskas din systers andel med vad hon har mottagit i förskott på arv. Vad innebär det förstärkta laglottsskyddet?Utgångspunkten är att en arvingen som mottagit ett förskott på arv inte behöver återbetala någon del av detta även om förskottet är större än dennes arvslott (6 kap. 4 § ÄB). Ett undantag till detta är om gåvan gör att övriga bröstarvingar inte kan få ut sin laglott och syftet med gåvan går att likställa med testamente. Gåvan är att jämställa med ett testamente om givaren haft för avsikt att ordna successionen, exempelvis om gåvan ges när givaren vet att denne kommer att avlida inom en snar framtid. Om du inte skulle få ut din laglott på grund av detta kan du begära jämkning av gåvan. I sådana fall kan din syster bli återbetalningsskyldig till den del du som bröstarvinge ska få ut din laglott (7 kap. 4 § ÄB). Hur kan jag som bröstarvinge begära jämkning och få ut min laglott?För att göra gällande din rätt till laglott måste du göra detta inom ett år från det att bouppteckningen upprättades (7 kap. 4 § ÄB). Som bröstarvinge är du dödsbodelägare och ska därmed kallas till bouppteckningen när din mor avlider (18 kap. 1 § ÄB och 20 kap. 2 § ÄB). Du kan då hävda att din syster har fått ett förskott på arv som inskränker din arvslott. Vanligtvis skulle din syster inte bli återbetalningsskyldig men om hon inskränker din laglott finns det möjlighet att kräva att hon blir återbetalningsskyldig så att du ska få ut din laglott. Jag hoppas att du fick svar på dig fråga och har du fler frågor är du varmt välkommen att kontakt oss på Lawline igen eller kontakta vår juristbyrå för tidsbokning. Med vänliga hälsningar,

Användning av gåvor

2021-08-31 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Mina föräldrar äger ett fritidshus och tanken är att jag ska överta det. Det är såväl jag, mina föräldrar som min syster överens om. Man kan ju vad jag förstår göra på olika sätt med köp, gåvor etc., vilket bland annat renderar i olika lagfartskostnader. Så här har vi tänkt och jag skulle vilja veta så att det inte är någonting väsentligt vi missar. Vi har låtit en mäklare värdera fritidshuset. Vi kan anta att det inte finns förbättringsutgifter att dra av vid en försäljning. Vi tänkte därefter upprätta/låta upprätta ett gåvobrev där mina föräldrar ger fritidshuset till mig. I gåvobrevet ska framgå att det inte är fråga om förskott på arv. Därefter ger jag min syster en pengagåva motsvarande halva det av mäklaren bedömda värdet, reducerad med halva den skatt som skulle behöva betalas om fritidshuset skulle säljas idag (tanken är att den skatten kommer jag få betala vid en eventuell senare försäljning). Till att börja med: Visst är det lagligt att använda sig av gåvor på detta sätt? Sedan undrar jag om det här är ett bra sätt att lösa det på eller om det finns bättre sätt.
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Vad jag kan se är det ingenting ni har missat och man får göra så du har förklarat situationen. Att skriva gåvobrev där man tydligt skriver att det inte ska räknas som förskott på krav är viktigt om ni vill att systern inte ska få del i huset när era föräldrar gått bort. Det är nämligen ingenting ni kan korrigera när de väl avlidit och då är ni beroende av att din syster villigt ger dig fritidshuset.Om du är gift så är ett förslag att dina föräldrar i gåvobrevet skriver att det blir din enskilda egendom. Det är en fördel om du eller dina föräldrar vill se till att den är din och bara din. Detta är det enda eventuella tillägget jag ser att ni kanske skulle vara intresserade av eller har glömt.Du får göra i princip vad du vill med dina pengar så att ge din syster en gåva i form av pengar som kompensation för att du får fritidshuset. Beloppet är det du själv som avgör med tycker det låter rimligt att beräkna summan på det sätt ni gjort för att undvika eventuella konflikter gällande huset och senare arvet.Sättet att lösa problemet ni valt är enligt mig enkel och lätt att göra rätt. Det viktiga är att upprätta giltiga gåvobrev där avsikten är tydlig med gåvan. För framtiden är det troligen även lättast att ni delat upp huset på detta sätt så att det inte blir fråga om att en vill sälja men inte den andra och båda har äganderätt i huset. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,