Räknas fri nyttjanderätt till bostadsrätt som förskott på arv?

2021-11-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Jag äger en bostadsrätt som jag bara bor i sporadiskt. Ett av mina vuxna barn bor i den. Han kan inte för närvarande betala hyra. Hur gör jag för att det ska bli rättvist mot hans två syskon? Kan man räkna detta som förskott på arv? Hur räknar man ut det i så fall?Mvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Utgångspunkten i arvsrätt är att det arvlåtaren under sin livstid gett bröstarvingen ska räknas som förskott på arv, ifall inget annat föreskrivits. Den första förutsättningen är att det ska vara en bröstarvinge som erhåller förmånen vilket i ditt fall föreligger (6 kap. 3 § ärvdabalken). Den andra förutsättningen är att det handlar om en gåva eller annan benefik disposition. Det är ett relativt oklart ämne och behandlas inte direkt i lag så det finns inget definitivt svar. Men enligt lagkommentarer så är det inte nödvändigt att det handlar om en gåva utan även benefika dispositioner faller under tillämpningsområdet. Här syftar rättspraxis ofta på exempelvis försäljning till underpris, betalning av skuld osv. I detta fall har en direkt gåva inte givits men bröstarvingen har fått disponera en bostadsrätt utan att betala hyra, dennes levnadskostnader har minskat och det är rimligt att anse att det är ett förskott på arv då de andra barnen inte fått samma fördel. Men ännu en gång är det svårt att dra en definitiv slutsats när ämnet inte är så behandlat i doktrin och praxis. Undantaget i 6 kap. 2 § ärvdabalken innebär att kostnader föräldrar har för barnets uppehälle inte ska räknas som förskott på arv förutsatt att det är för att fullgöra sin underhållsskyldighet, dock sträcker detta endast tills barnet slutar gymnasiet eller fyller 21 år. Ifall ditt barn är äldre än så har du ingen underhållsskyldighet och därmed gäller inte undantaget. Som en tredje förutsättning ska hänsyn ska också ges till arvlåtarens avsikt. Presumtionen är att arvlåtaren önskar en lika fördelning av arvet till alla sina arvingar. Ifall det i en handling eller av omständigheterna framgår att det inte ska ses som förskott på arv ska det istället betraktas som en gåva. I ditt fall talar det för att du avser det som ett förskott på arv. Din situation I och med att det är ett så oklart läge kan du skriva ett avtal om förskott på arv med mottagaren. Där kan du föreskriva att det ska betraktas som ett förskott på ditt barns arv, vilket senare kommer avräknas från dennes arvslott vid en bouppteckning. Det säkerställer även att det inte blir några otydligheter vid en bouppteckning. Storleken på avräkningen ska göras utifrån värdet på den benefika dispositionen, alltså vad hyran egentligen skulle ha blivit om ditt barn betalat den under dispositions perioden. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

På vilka sätt kan man ge bort sommarställe till sina barn?

2021-07-31 i Förskott på arv
FRÅGA |Kan man under äktenskapet göra vad man vill med sin enskilda egendom? Vi är ett äldre par med särkullbarn och en av oss vill redan nu ge sina barn det sommarställe (som de ändå står i vårt testamente att de ska få.) Hur ska det skrivas? Nackdelar?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Jag kommer ta upp två möjligheter att överlåta sommarställe till barnen och förklara på ett generellt sätt hur det fungerar. Jag utgår också från att sommarstället är en form av fastighet. Som utgångspunkt är det fritt för var och en nyttja och använda sin egendom som denne vill, så att ge sina barn ett sommarställe är fullt möjligt. Vad som är värt att beakta är att överlåtelsen av sommarstället kan ske på olika sätt och har olika utfall beroende på vilket sätt man väljer. Gåva Det ena sättet är genom att överlåta sommarstället som en gåva. Det man bör beakta är att det som huvudregel kommer att betraktas som ett förskott på arv om inget annat är föreskrivet (6 kap 1 § ärvdabalken). Det innebär att det senare kommer skrivas av från barnets arvslott (man anses redan ha fått en del av sitt arv). Dock så kan man undkomma detta ifall man i gåvobrevet föreskriver att det inte ska ses som förskott på arv. Då förblir det en gåva och barnet har samma arvsrätt som resterande arvtagarna även om denne fått sommarstället i gåva. Jag kan även nämna att Gåvor är skattefria och överlåtelsen kommer inte ha någon skattekonsekvens. Om överlåtelsen sker som en gåva kan man även överlåta den med villkoret att det ska vara enskild egendom, således kan den inte ingå i en senare bodelning. Det finns även vissa formkrav som måste uppfyllas för att en fastighets gåva ska vara giltigt. Formkraven är dem samma som gäller för överlåtelse av fastighet. Det som krävs är gåvobrevet ska vara skriftligt och innehålla en överlåtelseförklaring. Det ska vidare ta upp uppgifter om fastigheten och köpeskillingen. I och med att det är en gåva ska köpeskillingen sättas som noll kronor. Utöver det ska det underskrivas av båda parterna, (4 kap 1 § jordabalken) samma formkrav gäller som sagt för att överlåta en gåva (4 kap 29 § jordabalken). Fördelen med gåva är att det inte kommer att kunna påverka barnet rent arvsrättsligt senare. Andra arvingar har ingen rätt att jämka en gåva för att själva få ut sin laglott, såvida det inte kan jämföras med ett testamente (7 kap 4 § ärvdabalken). Det kan jämföras med ett testamente om gåvogivaren fortfarande har nyttjanderätt till fastigheten eller att gåvan givits precis innan gåvogivarens bortgång. Förskott på arv Huvudregeln är som jag nämnde innan att allt barn får under sin livstid av föräldrar är att betrakta som förskott på arv 6 kap 1 § ärvdabalken). Detta innebär att barnen ska avräkna vad dem fått i förskott på arv från deras slutliga arvslott vid arvlåtarens bortgång. Det innebär då att arvingarnas framtida arv minskar genom att dem redan fått ut en del av det. Slutsats Så i grunden är skillnaderna att ett förskott på arv kommer att minska arvtagarens arvsrätt efter arvlåtarens bortgång genom att barnet ska avräkna det denne redan fått som förskott på arv. Medan en gåva som inte ska ses som förskott på arv inte påverkar barnets rätt till att få ut lika stor arvslott som resterande arvtagare vid arvlåtarens bortgång. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan man ge gåva till barnbarn utan att det presumeras vara förskott på arv?

2021-02-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Kan man ge ett fritidshus som gåva med tillägget att det inte är ett förskott på arv till ett barnbarn så att egna barn inte kan kräva att få motsvarande i arv. Om det är möjligt måste gåvan givits före givarens död eller går det att ges i samband med givarens död?Med vänlig hälsning,Ewa Elvhede
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Huvudregeln är att det är fritt för personer att skänka bort egendom hur de vill. Därmed är det fullt möjligt att ge en gåva till ett barnbarn. Ett problem kan dock uppstå ifall gåvan ges bort i samband med gåvogivarens död. När det gäller gåva till annan arvinge än bröstarvinge så presumeras inte gåvan vara förskott på arv såvida det inte på grund av omständigheterna måste antas ha varit avsett som ett förskott på arv (6 kap 1 § ÄB). Genom att lägga till att det inte är ett förskott så eliminerar man den chansen. Det uppstår dock som jag nämnde innan ett problem ifall gåvan skänks i samband med gåvogivarens död. I ärvdabalken finns ett så kallat förstärkt laglottsskydd som i stort sett innebär att ifall gåva gets bort under omständigheter att det kan likställas med ett testamente så kan bröstarvingar jämka det och då återbärs gåvan till den avlidnes kvarlåtenskap (7 kap. 4 § ÄB). Man kan säga att gåvor strax före ens bortgång är att jämställa med testamente då det presumeras att gåvogivaren vill lämna arvtagaren utan egendom. Så det blir svårt att hävda att egendomen inte ska ses som testamente ifall den givits bort strax innan ens bortgång. Men om det inte givits strax innan bortgången ska det anses vara en vanlig gåva som då arvsberättigade inte får ta del av. Sammanfattning Avslutningsvis kan man säga att som huvudregel kan en person skänka ett fritidshus till ens barnbarn utan att det ska ses som ett förskott på arv, men genom att klargöra att det inte är ett förskott på arv så säkerställer man situationen. För att gåvan inte ska kunna krävas tillbaka av de som har arvsrätt är det bäst om den ges före givarens död så att den inte kan jämställas med ett testamente (vilken det görs ifall den skänks strax innan gåvogivarens bortgång). Jag hoppas att du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Ska egendom som arvlåtare gett till bröstarvingar under sin livstid ses som förskott på arv eller gåva?

2020-11-29 i Förskott på arv
FRÅGA |Gåva eller förskott på arv?För ca 10 år sedan lånade vi ut 500.000 kr till var och en av våra två döttrar, när de köpte sina första lägenheter. De betalade ränta de första åren, men sedan tyckte vi att de inte behövde betala mer ränta till oss.I vinter har vi tack vare lägenhetsförsäljning möjlighet att ge dem 1 miljon kr var, som de kommer att använda till lägenheter/hus.Ska vi skriva gåvobevis på att de fått vardera 1,5 miljoner kr av oss? Eller räknas det som förskott på arv och det står i testamentet att det de ärver är enskild egendom? Båda har sambo och barn.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vare sig pengarna ni gett era barn ska ses som gåva eller förskott på arv och dessutom vad konsekvenserna av dem olika utfallen kan bli. Jag tänker även ta upp vilka handlingsalternativ ni har i er situation. Frågan behandlar arv så det tillämpliga lagrummet är Ärvdabalken (ÄB). Förskott på arv eller gåva? När det gäller egendom arvlåtaren gett till sina bröstarvingar under livstiden är huvudregeln att det ska presumeras vara ett förskott på arv. Undantaget är ifall det är föreskrivet att det handlar om en gåva eller att det av omständigheterna måste framgått att det varit avsett som gåva (6 kap. 1§ ÄB). Utgångspunkten när det gäller gåvor är att det ska vara en benefik överlåtelse, alltså utan någon form av motprestation, vilket gör att dem 500.000 kronorna ska ses som förskott på arv. Lån som är förenat med vanliga villkor som ränta ska också ses som förskott på arv, vilket framgår av NJA 1941 s. 62. I förarbeten sägs dock att ifall lånet skulle avskrivas så kan det ses som en gåva. Konsekvenserna Ifall pengarna (i det här fallet) skulle ses som ett förskott på arv hade följden blivit att det dras från bröstarvingarnas rätt till deras arvslott (6 kap. 1§ andra stycket ÄB). Ifall det dock ses som en gåva så undantas det från arvskiftet och det blir inte ett avdrag på deras arv med värdet av egendomen. Ifall det finns flera berättigade arvtagare (i det här fallet andra bröstarvingar) som inte fått förskott så resulterar förskott på arv att era två döttrar redan fått en del av arvet och därmed får mindre i arvskiftet efter. Ifall ni vill att det ska betraktas som gåvor kan ni förskriva det i testamentet. Av förarbeten till paragrafen framgår det att ifall avsikten inte var att det skulle betraktas som ett förskott på arv ska det antas vara en gåva. En sådan avsikt kan framgå genom att skrivas i en gåvohandling eller i testamente (ifall ni gör detta så se till att skriva att även gåvan utgör enskild egendom). Värt att nämna är dessutom att avsikten inte nödvändigtvis måste ha framkommit vid gåvotillfället utan det kan förskrivas senare. SammanfattningHuvudregeln är att egendom bröstarvingar får av arvlåtaren under livstiden ska ses som förskott på arv. Följden blir att ifall det funnits andra arvtagare som inte fått samma mängd av egendomen så hade förskottet dragits av, men i och med att döttrarna fått lika mycket och jag utgår från att det bara är dem två som är bröstarvingar så ska de inte spela roll vid arvskiftet mellan dem. Eftersom ni skrivit i testamentet att det är enskild egendom blir det inte en del av en eventuell bodelning (7 kap. 2§ 4:e punkten Äktenskapsbalken). Ni kan även skriva det som en gåva genom en gåvohandling eller i testamentet så att det betraktas som en gåva och undantas ur arvskiftet. Även här ska det föreskrivas att det ska vara enskild egendom (7 kap. 2§ 2:a punkten Äktenskapsbalken). Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Är en fastighet som är köpt till taxeringsvärdet ett förskott på arv?

2021-10-31 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, för drygt 15 år sedan sålde våra föräldrar sin gård till 1 av 4 syskon för 1000000 kr vilket jag tror var taxeringsvärdet då.Gårdens marknadsvärde var då ca 3000000 kr.Vi andra syskon fick 100000 kr var, men vi har inget som säger att vi blivit utköpta. Vi tror inte att det finns något gåvobrev. Vi har försökt att prata med syskonet att vi inte tycker det gått rätt till men hen förstår inte hur vi kan tycka det när vi fick 100000kr och hen fick en skuld på 1000000 kr. Vi har sagt till syskonet att hen ska vara beredd på att ev. kompensera oss andra när våra föräldrar är borta. Tänker vi rätt? Hur stor blir kompensation i såfall?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Jag tolkar din fråga som att du vill veta om försäljningen av gården utgjort någon form av kränkning av er resterande barns arvsrätt och om ni därmed har rätt till kompensation i händelse av era föräldrars bortgång. Som utgångspunkt har varje enskild person rätt att fritt förfoga över sin egendom så som denne vill. Alltså är det fullt möjligt för era föräldrar att sälja sin gård till underpris till ett av sina barn. Frågan kan uppkomma om det inkräktat på resterande barnens arvsrätt. Vad räknas försäljningen som? När en säljer fastigheter till underpris kan det antingen betraktas som en gåva eller ett köp. Bedömningen görs med hjälp av huvudsaklighetsprincipen och hela tanken är att om det finns en övervägande gåvoavsikt ska det betraktas som en gåva och inte ett köp. Beräkningen görs med hjälp av taxeringsvärdet på fastigheten. Om ersättningen understiger taxeringsvärdet ska hela överlåtelsen betraktas som en gåva. Förutsatt att överlåtelsen gjorts frivilligt och gåvoavsikt funnits. Alltså att man velat berika mottagaren, ifall det är en närstående talar det för att gåvoavsikt finns. Så motsatsvis om ersättningen motsvara eller överstiger taxeringsvärdet ska hela överlåtelsen betraktas som ett köp. I ert fall innebär det således att det ska anses som ett köp och därmed inte en gåva. Då är det inte ett förskott på arv och ni har ingen rätt till någon kompensation då det inte har en påverkan på arvsrätten. Men om värdet hade understiger taxeringsvärdet hade det betraktats som en gåva, då hade det presumeras vara ett förskott på arv, förutsatt att det inte funnits ett gåvobrev som uttryckligen säger att det inte ska betraktas som ett förskott på arv (6 kap 1 § ÄB). Så om det inte finns ett sådant gåvobrev ska det ses som ett förskott på arv och avräkning från arvslotten ska ske med utgångspunkt i egendomens värde vid mottagandet (6 kap 3 § ÄB), hen ska isåfall anses ha fått ett förskott på sitt arv värt 3 miljoner kronor, vilket är marknadsvärdet för gården. Kompensation? Även om gåvans värde överstiger arvingens egentliga arvslott har denne inte någon skyldighet att lämna tillbaka den eller kompensera de andra arvingarna för värdet (6 kap 4 § ÄB). Ifall arvlåtaren (era föräldrar) dock givit bort egendom under sådana omständigheter eller villkor att det ska likställas med ett testamente kan resterande arvingar påkalla jämkning av gåvan ifall det kränkt deras rätt till laglott, kompensationen ska då täcka endast laglotten och således inte hela arvslotten (7 kap 3 § ÄB), laglotten utgör halva arvslotten (7 kap 1 § ÄB).Det kan vara svårt att veta vilka gåvor som är att likställa med testamente så jag ska nämna två utgångspunkter: Ifall gåvogivaren gett bort gåvan strax innan dennes bortgång så är det att likställas med ett testamente eller ifall gåvogivaren behållit en nyttjanderätt av egendomen som gått i gåva, t ex nyttjanderätt till en fastighet som en givit sitt barn i gåva. Dessa två exemplen är inte uteslutande men används som vägledningen om vad som ska anses likställas med ett testamente. Så ifall era föräldrar behållit nyttjanderätten kan det likställas med ett testamente, då har ni rätt att påkalla jämkning av gåvan men väckandet av talan ska ske senast 1 efter det att bouppteckningen avslutats ( 7 kap 4 § 2 stycket ÄB). I annat fall har ni ingen rätt att få någon form av kompensation. Pengarna som ni har fått betraktas även de som förskott på arv då gåvobrev inte funnits och ska avräknas er arvslott. Sammanfattning Så ifall överlåtelsen betraktas som en gåva kommer det avskrivas från arvinges arvslott som förskott på arv, förutsatt att gåvobrev som uttryckligen säger att det inte ska ses som förskott existerar. Dock har hen ingen skyldighet att lämna tillbaka eller kompensera resterande arvingar såvida inte gåvan kan likställas med ett testamente och kränkt er rätt till laglott som utgör halva er arvslott. Då har ni rätt att väcka talan inom 1 år från och med bouppteckningens slut. Ifall det dock inte betraktas som en gåva så är det bara ett vanligt köp och påverkar inte arvsrätten alls. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan gåva istället ses som förskott på arv?

2021-04-29 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, Min farmor och farfar skrev för några år sedan över sitt hus på min farbror genom ett gåvobrev. Mina farföräldrar hade tre barn barn, min farbror, min faster och min far (som efter överlåtelsen har gått bort). Efter överlåtelsen fortsatte min farmor och farfar att bo i huset under flera år fram till nu när de ska flytta till ett seniorboende. Är detta att anse som ett förskott på arv? Kan jag begära att husets värde ska inkluderas i en framtida arvsfördelning?Tack på förhand.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) och juridiska doktrin för att besvara din fråga. Som utgångspunkt ska egendom en arvlåtare lämnar till sina bröstarvingar räknas som förskott på arv. Undantaget är ifall arvlåtaren har föreskrivit att det inte ska ses som ett förskott, ett gåvobrev är en sådan föreskrift. Därmed ska det som utgångspunkt inte ses som ett förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Dock kan en angripa denna form av gåva, anledningen är att den kan jämställas med ett testamente. Ifall en gåva ges ut med ett villkor om att gåvogivaren ska ha nyttjanderätt till den kan den istället betraktas som ett testamente och kan då angripas av bröstarvingar (7 kap. 4 § ÄB). Som barnbarn räknas en också som bröstarvinge (2 kap. 1 § ÄB). Det som sker är att en jämkar gåvan för att få ut sin laglott. Enligt den juridiska litteraturen innebär det att gåvan istället kan räknas av som ett förskott på arv (6 kap 1 § ÄB). Värt att beakta är att förskott på arv inte återbärs (6 kap 4 § ÄB) men avräknas från arvtagarens arv. Ifall det inte skulle kunna avräknas som ett förskott på arv kan reglerna i 7 kap. 4 § ÄB istället tillämpas. Då kan en istället genom det förstärkta laglottsskyddet jämka gåvan och återföra den till kvarlåtenskapen (7 kap. 4 § ÄB). Då har du som bröstarvinge rätt att utkräva din laglott som utgör hälften av arvslotten (7 kap 1 § ÄB). Talan mot gåvotagaren måste dock ske inom ett år efter det att boupptäcknigen för arvlåtaren avslutats (7 kap 4 § 2 stycket ÄB). Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Går det att jämka förskott på arv?

2020-12-21 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Vår ena förälder som hade en skogsfastighet som enskild egendom, har gett den till ena barnet som förskott på arv. Vi andra syskon visste inget alls om detta. Båda föräldrarna lever. Men vid en bouppteckning i framtiden kommer vi andra begära jämkning,då det inte på långa vägar finns något motsvarande värde till oss. När kan vi begära jämkning? När den föräldern avlider, eller när båda gott bort?Tacksam för svar.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga tar sikte på arvsrätt, jag kommer därför besvara frågan utifrån bestämmelserna i Ärvdabalken (hänvisas till som ÄB). Som huvudregel ska vid ena makens bortgång efterlevande make ärva all egendom med fri förfogande innan gemensamma barn, det framgår av den legala arvsordningen (3 kap. 1§ ÄB). När det gäller förskott på arv är utgångspunkten att det arvlåtaren gett en bröstarvinge under livstiden ska räknas som ett förskott på arv såvida inget annat är föreskrivet (6 kap 1§ ÄB). Av omständigheterna att döma ska fastigheten räknas som ett förskott på arv. Skogsfastigheten som ena barnet fått ska avräknas från arvet efter den först avlidne maken (6 kap. 1§ andra stycket ÄB). I praktiken innebär detta att den som fått förskott får räkna bort värdet av förskottet från arvslotten (arvslotten är bröstarvingarnas lika rätt till arvet, alltså arvet delat på antalet barn) och endast behålla mellanskillnaden (6 kap. 3§ och 5§ ÄB). I händelse av att värdet på förskottet är större än arvslotten finns dock ingen skyldighet för arvtagaren att lämna tillbaka överskottet (6 kap. 4§ ÄB). I och med att arvlåtaren har fri förfoganderätt (rätten att fritt utnyttja sin egendom) så är ett förskott på arv inget bröstarvingar kan jämka, såvida det inte kränker deras rätt till laglott. Laglotten är hälften av arvslotten och är en form av garanterat värde som bröstarvingar är berättigade till (7 kap.1§ ÄB). Sammanfattning Så genom att ge ett förskott på arv bryter inte arvlåtaren mot några regler. Konsekvenserna av förskottet blir att arvtagaren får värdet borträknat från sin arvslott vid en potentiell bouppteckning. Ifall värdet av fastigheten understiger arvslotten får barnet behålla mellanskillnaden. Ifall värdet på fastigheten överstiger arvslotten kommer inte barnet få ta ut mer i arv, dock har denne inte heller en skyldighet att återbära något av fastighetens värde. Enda undantaget är ifall förskottet kränker resterande bröstarvingars rätt till laglott som utgör hälften av arvslotten, då finns det en möjlighet att jämka för att få ta del av laglotten och därmed ha en rätt till återbetalning (7 kap. 3§ ÄB). Detta kan göras vid bouppteckningen som sker vid efterlevande makes bortgång, det är inte förens då arvet fördelas på bröstarvingarna. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!