Kan man minska sin förmögenhet innan sin död så att de egna barnen ärver mindre?

2021-09-08 i Laglott
FRÅGA |Kan person sälja ge sin egendom i gåva innan sin död, för att undvika att egna barn har 50% rätt till egendomen eller dess värde? Även om gåvan går till närstående, ex barnbarn?Är detta något som personens barn kan hävda var förskott på personens testamente?Något att tänka på här?
Jacob Westin |Hej! Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du vill veta om det är möjligt att göra av sig med egendom innan sin död för att minska sin förmögenhet och därigenom minska värdet av de egna barnens arv. Din fråga är successionsrättslig och behandlas i Ärvdabalken (ÄB). Laglotten är oundviklig och gäller oavsett storleken på förmögenheten Du frågor om det finns sätt att undvika att de egna barnen har rätt till 50% av ens kvarlåtenskap. Fenomenet du beskriver kallas för bröstarvingarnas laglott och innebär enligt 7 kap. 1 § ÄB att bröstarvingar alltid har rätt att ärva hälften av arvslotten, dvs. hälften av kvarlåtenskapen efter den avlidne. Laglottsregeln är oundviklig och innebär att bröstarvingarna till en avliden har rätt till sin laglott även om den avlidne har testamenterar bort mer än hälften av sin kvarlåtenskap. Bröstarvingars rätt till sin laglott beror inte på förmögenhetens storlek utan är helt enkelt rätten till hälften av kvarlåtenskapen. Ett klassiskt exempel av laglott är om en avliden, som har efterlämnat två bröstarvingar, i testamente ger bort hela kvarlåtenskapen till en välgörenhetsorganisation. Bröstarvingarna veta att de har rätt till sin laglott, dvs. hälften av kvarlåtenskapen, och jämkar därför testamentet. Då erhåller bröstarvingarna hälften av den avlidnes kvarlåtenskap och resten, dvs. hälften, går till välgörenhetsorganisationen. På det sättet kan bröstarvingar alltid få ut sin laglott även om den avlidne inte vill det. Det förstärkta laglottsskyddet skyddar bröstarvingar mot medvetna, testamentliknande transaktioner innan dödsfallet För att skydda bröstarvingarna mot att den avlidne, innan sin död, ger bort egendom i syfte att minska sin kvarlåtenskap så att bröstarvingarnas laglott blir värt mindre, infördes i 7 kap. 4 § ÄB det förstärkta laglottsskyddet. Skyddet aktualiseras om arvlåtaren i sin livstid ger bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente (7 kap. 4 § 1 st. ÄB). Anser en bröstarvinge att sådana gåvor har utdelats, ska bröstarvingen inom ett år väcka talan i domstol. Om rätten håller med bröstarvingen, kommer värdet av gåvornas värde läggas till kvarlåtenskapen när laglotten beräknas. Med andra ord går gåvan tillbaka och bröstarvingarnas laglott har det värdet som den hade haft om gåvan aldrig gavs. Det övergripande kravet för att en gåva ska falla in under det förstärkta laglottsskyddet är att det måste vara sannolikt att avsikten med gåvan var att undgå laglottsregeln. Det krävs i princip att det inte går alltför lång tid mellan gåvohandlingen och dödsfallet eller alternativt att gåvan ges tidigare än så men att gåvogivaren fram till döden behåller den huvudsakliga nyttan av egendomen som gavs bort. Sammanfattning: Det är svårt att undvika laglottsregeln I det stora hela är bröstarvingarnas laglott något som är svårt att kringgå och något de alltid har rätt till. Om en bröstarvinge anser att för mycket kvarlåtenskap har testamenterats bort, kan testamentet jämkas. Det är alltså ett slags rättsligt verktyg för bröstarvingar som vill få saken prövad. Vidare har bröstarvingar ytterligare skydd genom att det är förbjudet för arvlåtare att, med avsikten att minska storleken av bröstarvingarnas laglott, ge bort egendom innan sin död. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Kan en förälder göra sitt barn arvlös?

2021-08-31 i Laglott
FRÅGA |Jag är vuxen och har ingen kontakt med min pappa sedan ca 15 år. Jag har 2 vuxna bröder som har fortsatt kontakt med honom. Jag har fått veta att han för flera år sedan har skrivit över alla sina tillgångar på dem för att göra mig arvslös. Det är en sommarstuga, en bostadsrätt, bilar osv . Allt han äger med andra ord. Det handlar om ganska många miljoner kronor.Han är fortfarande vid liv och arv är inte aktuellt ännu, men jag undrar om han kan göra mig helt arvslös på detta sätt ? Har jag någon rätt /chans att bestrida det han gjort ? Med vänlig hälsning
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar Ärvdabalken (ÄrvB). Den legala arvsordningenI svensk lag har vi en turordning för vem som ska ärva en person som har gått bort, denna turordning kallas för den legala arvsordningen. I första hand ärver den avlidnes barn eller barnbarn, i andra hand den avlidnes föräldrar eller syskon och syskonbarn och i tredje hand mor- och farföräldrar eller fastrar, farbröder, mostrar och morbröder, 2 kap. 1-3 §§ ÄrvB. LaglottLaglott är den del som en bröstarvinge alltid kan kräva att få som arv, 7 kap. 1 § ÄrvB. Laglotten är hälften av arvslotten och arvslotten är den del som en bröstarvinge har rätt till enligt den legala arvsordningen. Har ett testamente skrivits har en bröstarvingen alltid rätt att kräva att få sin laglott oavsett vad som skrivits i testamentet. I vissa fall kan du kräva din laglott ur gåvor som din förälder givit bort före sin bortgång. Det förstärkta laglottsskyddetI vissa fall kan skyddsregeln i 7 kap. 4 § ÄrvB aktualiseras, det s.k. förstärkta laglottsskyddet. En förutsättning för att denna bestämmelse ska kunna tillämpas är att förälderns avsikt med gåvan kan antas ha varit att i förväg fördela sitt framtida arv, d.v.s. föräldern har givit bort gåvan därför att denne börjat tänka på sin död. Det förstärkta laglottsskyddet aktualiserar två typer av gåvor, dels gåvor som föräldern ger bort då denne vet/tror att döden är nära och dels gåvor som innebär att föräldern behåller den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen, med andra ord gåvor som är att likställa med testamente; ett exempel på en sådan gåva är om en förälder ger bort en fastighet som gåva men förbehåller fri nyttjanderätt fram till sin död. Om föräldern har huvudsaklig nytta av egendomen efter gåvans fullbordats så aktualiseras det förstärkta laglottsskyddet. Andra typer av gåvor faller inte under skyddet i 7 kap. 4 § ÄrvB. Om det visar sig att det förstärkta laglottsskyddet går att tillämpas så ska laglottens storlek beräknas som om gåvan aldrig hade getts bort utan finns kvar bland förälderns övriga kvarlåtenskap. Det är gåvans värde vid arvet som ska beaktas, inte vid gåvotillfället. Ett förtydligande exempel: En förälder avlider och efterlämnar 3 barn, föräldern har en kvarlåtenskap på 60 000 kr. Några år innan sin bortgång gav föräldern ett av barnen en fastighet som vid gåvotillfället var värd 10 000 kr och vid förälderns bortgång var värd 30 000 kr. Gåvan skedde på så sätt att den aktualiserar skyddet i 7 kap. 4 § ÄrvB. När laglotten ska beräknas ska kvarlåtenskapen och gåvans värde läggas samman vilket blir 90 000 kr. Laglotten är halva arvslotten. Arvslotten är 90 000/3 = 30 000, laglotten blir då 15 000 kr. Hade det förstärkta laglottsskyddet inte varit tillämplig på gåvan hade laglotten istället varit 10 000 kr. Gåvomottagaren kan alltså bli återbäringsskyldig eller, om egendomen inte kan återbäras, ersättningsskyldig motsvarande gåvans värde. I ditt fall är gåvomottagaren dina syskon, detta innebär att reglerna om förskott på arv också blir aktuella. Förskott på arvEnligt 6 kap. 1 § ÄrvB anses större gåvor till bröstarvingar vara förskott på arv och ska avräknas från gåvotagarens andel vid fördelning av den bortgångnes kvarlåtenskap, d.v.s. gåvan "läggs på" din fars kvarlåtenskap som sedan delas lika mellan barnen och gåvan avräknas sedan från gåvomottagarens arv. Tanken med detta är att bröstarvingar ska få lika mycket av sin förälder och därför ska det barn som mottagit gåvor under förälderns livstid få mindre vid fördelning av arvet. Att ge bort sommarstugan, bostadsrätten och bilarna kan anses utgöra förskott på arv om din pappa inte uttryckligen angivit i t.ex. ett gåvobrev eller testamente att det inte ska anses vara förskott på arv. Det kan även ske muntligen. Det är inte endast gåvor som ges bort helt gratis som omfattas av 6 kap. 1 § ÄrvB utan också t.ex. försäljning av fastighet till underpris. SammanfattningOm din pappa gett bort egendomen eller sålt dessa till underpris kan de anses utgöra förskott på arv om han inte uttryckligen angett annat. Om de anses utgöra förskott på arv ska de avräknas från dina syskons andel vid fördelningen av er fars kvarlåtenskap. I vissa fall kan det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras om er pappa gett gåvan då han tror att döden är nära eller om han efter att ha gett bort egendomen fortfarande har huvudsaklig nyttjanderätt av dessa, t.ex. att han bor kvar i bostadsrätten tills dess att han gått bort. I sådana fall måste talan väckas inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutats. Detta är endast en sammanfattning av aktuella områden inom arvsrätten och att bevisa din pappas syfte med gåvorna kan bli jobbigt, det kan därför vara bra att kontakta en jurist som arbetar med arvsrätt för att klargöra din situation. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,

Vill att mina barnbarn ärver mig, men hur reglerar jag mina barns rätt till laglott i testamentet?

2021-08-30 i Laglott
FRÅGA |Jag har tre döttrar. En har ett barn, en har två barn och en har tre barn. Jag skulle vilja att mina sex barnbarn får ärva mig, men vet att mina barn har rätt till sin laglott. Hur kan jag formulera detta i mitt testamente?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Genom testamentet kan man uppnå en reglering av efterarvsrätt som liknar den i 3 kapitlet Ärvdabalken (ÄB) och utmärkande för testamente är just det breda utrymmet att reglera i princip vad man önskar. Det finns således inget hinder för dig att i ditt testamente reglera att ditt kvarlåtenskap ska tillfalla dina sex barnbarn. Precis som du indirekt framför går det ej att göra bröstarvingar helt arvlösa eftersom de alltid har rätt att få ut sin laglott, oberoende av vad testamentet anger. Laglotten utgör hälften av arvslotten, 7 kap. 1§ ÄB. Detta innebär att det inte finns något behov av att uttryckligen formulera detta i ditt testamente, utan denna rätt följer redan av lagen. Sammanfattning: Du behöver inte reglera dina barns rätt till laglott i det testamente du väljer att upprätta utan detta kommer gälla oavsett vad testamentet stadgar. Således kan du formulera dig i stil med att dina barnbarn ska ärva dig efter din bortgång. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.

Laglott och jämkning av testamente

2021-08-12 i Laglott
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga som jag ska försöka förklara så enkelt som möjligt!Jag har en mormor, hon är ej gift, utan sambo med nuvarande.Mormor har tre barn.Ett av hennes barn har avlidigt, (min mor).Jag har två syskon. Och om jag har förstått det rätt ifall mormor avlider, skulle arvet fördelas på mormors barn.Då ett av hennes barn är avliden, så går arvet till oss tre syskon istället.Om mormor och hennes sambo har ett skrivet traktamente, låt oss leka med tanken att hon har bestämt att tillgångar osv ska gå till hennes sambo, möjligtvis något till hennes kvarvarande barn.Kan man då ta detta vidare till jämkning då?Hoppas att ni förstod och jag tackar för mig!
Casper Eriksson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om du och dina syskon kan påkalla jämkning av er mormors testamente i fall hon skulle testamentera hela sin kvarlåtenskap till sin sambo eller någon annan. Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Kort om den första arvsklassen och istadarättenI svensk rätt fördelas den avlidnes kvarlåtenskap som utgångspunkt enligt den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen är indelad i tre olika arvsklasser med olika förtursrätt till arv. I första hand ärver arvlåtarens (d.v.s. den avlidnes) barn hela kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Har något av arvlåtarens barn avlidit gäller dock enligt den s.k. istadarätten att barnets barn får träda i hans eller hennes ställe och ta arv från arvlåtaren (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Precis som du nämner är det alltså du och dina syskon som kommer att få träda i er mors ställe och ta arv från er mormor. Laglott och jämkning av testamenteLaglotten utgör hälften av den arvslott som enligt lag skulle ha tillkommit bröstarvingen om ett testamente inte hade upprättats (7 kap. 1 § ÄB). För att få ut laglotten måste bröstarvingen emellertid påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från det att han eller hon erhöll del av testamentet (7 kap. 3 § första och tredje stycket ÄB). SlutsatsSlutsatsen är att eftersom er mor är avliden kommer mycket riktigt du och dina syskon få träda i hennes ställe och ta arv från er mormor. I och med att du, dina syskon och er mors syskon är bröstarvingar har ni alltid rätt att få ut era laglotter, även om er mormor testamentera hela sin kvarlåtenskap till sin sambo eller någon annan. För att få ut laglotten måste ni emellertid påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från det att ni erhöll del av testamentet. Vi på Lawline kan hjälpa dig! Om du behöver ytterligare hjälp rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan enkelt boka en tid här.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Hur begär man sin laglott ?

2021-08-31 i Laglott
FRÅGA |Hej! Vi är tre syskon. Vår far (som var skild från vår mor) gick bort i vintras. I hans testamente lämnade han lösöret till sin sambo (ej vår mor) och övriga tillgångar till ett av oss syskon. Vi två uteslutna syskon begärde jämkning vid bouppteckningen för att få ut vår laglott. Vad händer nu? När 6 månader gått från att vi tog del av testamentet så vinner det ju laga kraft och då blir ju inte vi två uteslutna syskon dödsbodelägare längre. Kan vårt tredje syskon och sambon då ta alla pengarna utan att vi får vår del? Om de inte betalar ut till oss frivilligt, måste vi då stämma i tingsrätt?
Yodit Eshete |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bröstarvingar har alltid rätt tills sin laglott., 7 kap. 1 § ÄB. För att inte förlora laglotten så krävs det att bröstarvingen gör anspråk på laglott genom att påkalla jämkning av testamentet. Detta måste göras sex månader från att ni fått del av testamenten, 7 kap. 3 § ÄB. Det finns inga formkrav i ärvdabalken (1958:637) på hur man begär jämkning men varje bröstarvinge som vill hävda sin laglott måste begära jämkning för sin egen del. I begäran måste det tydligt framgå att bröstarvingen begär jämkning med anledning att få ut sin laglott. Kravet på jämkning kan framföras till testamentstagare eller genom att väcka talan i domstol. Det viktiga är att ni kan visa att ni har begärt jämkningen inom tidsramen för att ni ska ha rätt till er respektive laglott. Exempelvis kan en anteckning i göras i bouppteckningen om att ni framställt ett anspråk på er laglott. Betalar de inte ut det frivilligt så kan ni alltså väcka talan vid domstol. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Testamente som utesluter bröstarvinge

2021-08-31 i Laglott
FRÅGA |Hej!Min pappa gick bort och för hade ett koncernföretag med fastigheter med hyresrätt i ett underbolag. Då bolaget skapades genom fusion 2009 gav han bort 75% av företaget(25% vardera) till 3 syskon, därtill testamenterade han bort resterande 25% med ett testamente 2009. Vi är 4 syskon, varav således 1 särkullebarn har blivit lottlös. Därtill har han skrivit gåvobrev på 3 ytterligare fastigheter 2019 (då han var sjuk, han gick bort 1,5 år senare), där han fastslår att han även får behålla nyttjanderätten till fastigheterna. Kan man göra så med arvsrätten?
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår din fråga så att du vill veta om man kan fördela arvet på det sätt din pappa gjorde och göra ett barn arvlöst. När jag besvarar din fråga som rör arv kommer jag använda mig av ärvdabalken, ÄB.LaglottSom bröstarvinge till en förälder har man alltid rätt till sin laglott enligt lagen (7 kap. 1 § ÄB). Det är en rättighet som man i Sverige har och föräldern kan inte giltigt testamentera bort, eller på andra sätt, göra ett barn arvlöst. Det är en helt annan fråga om föräldern gjorde av med alla pengar och det därför inte blir något arv överhuvudtaget.Laglotten är halva arvslotten vilket innebär att om din pappa hade haft två barn blir laglotten ¼ då arvslotten hade varit ½.Jag är osäker vad du menar när du beskriver barnet som särkullbarn men jag antar att du menar att ni inte har samma mamma vilket inte påverkar barnets rätt till arv efter er gemensamma pappa. Hade barnet däremot varit din mammas enbart och hennes särkullbarn har barnet inget stöd i lag att få del av arvet och din pappas handlingar hade då varit helt ok.SammanfattningÄr särkullbarnet ett barn till din pappa så har denne rätt till sin laglott enligt lag och det är inget man kan testamentera bort eller liknande. Få ex ni som barn för mycket i arv på grund av att din pappa uteslutit ett barn från sitt arv genom testamente måste detta korrigeras. Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

När måste en laglottskränkning klandras?

2021-08-24 i Laglott
FRÅGA |HejMin far sålde sin skogsfastighet och mark till min bror 1976. Priset inklusive en stor västerbottensgård blev satt till 50000kr. Med samma summa köpte far tillbaka bostaden, så hela egendomen tillföll därmed min bror utan några pengar inblandade. Fastigheten med otaliga tomter värderas i dag till tvåsiffriga miljonbelopp.Varken min syster eller jag själv fick därmed ingenting från egendomen. Som jag förstår det måste detta betraktas som ett förtida arv. När båda föräldrarna sedermera dog fanns ingenting i boet.Min fråga blir därför. Kan jag så här lång tid efteråt hävda att "köpet" som utan tvekan var till ett klart underpris, kräva min bror på kompensation för den uteblivna laglotten?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGGenerellt kan sägas att det i grunden står envar fritt att förfoga över de tillgångar man själv äger, vilket i klartext betyder att din pappa hade rätt att överlåta egendom i hans ägo genom avyttring, gåva eller byte. Däremot kan hänsyn behöva tas till vissa regler i ärvdabalken (ÄB) när så sker och det är således den lagen som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga.Allmänna hållpunkterGåvor till bröstarvingar, dvs. barn, presumeras (antas, förutsätts) i ärvdabalken utgöra förskott på arv, vilket innebär att om en sådan gåva överlämnas till en bröstarvinge utan några särskilda villkor ska gåvans värde vid arvskiftet avräknas från mottagarens laglott, 6 kap. 1 och 4 §§ och 7 kap. 2 § ÄB. I praktiken görs detta genom att gåvans värde adderas till resten av kvarlåtenskapen efter den avlidne innan delningen av arvet sker mellan bröstarvingarna, 6 kap. 5 § ÄB. Motsatsvis gäller då att om ett särskilt villkor tagits upp i gåvohandlingen vari det sägs att gåvan inte ska utgöra ett förskott på arv gäller detta. Märk väl att det också är gåvans värde vid tidpunkten för mottagandet som gäller varför en eventuell värdestegring, exempelvis ett högre marknadsvärde vid arvlåtarens frånfälle, tillfaller mottagaren och i det här fallet din bror. Om inte hela förskottet skulle gå att räkna av från mottagarens arvslott ska avräkning ske så långt det är möjligt. Under förutsättning att givaren inte har bestämt annat föreligger inte heller någon återbäringsplikt, 6 kap. 4 § ÄB.Den förevarande situationen, vad gäller?När det gäller köpeskillingen om 500 000 kr från 1976 kan följande anföras. Om priset understeg fastighetens dåvarande taxeringsvärde, alltså taxeringsvärdet från 1976, var det sannolikt fråga om en underprisförsäljning som borde ha betraktats som en gåva, vilket i sin tur och i enlighet med ovanstående utgjorde ett förskott på arv varför du så här långt har fog för din uppfattning. Och givet att det inte fanns några tillgångar efter att båda dina föräldrar hade gått bort går det naturligtvis att argumentera för en laglottskränkning. Problemet är bara att den bröstarvinge som vill påtala en laglottskräkning måste väcka en talan inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades. Om bröstarvingen försitter tiden går rätten till domstolstalan förlorad, 7 kap. 4 § 2 st. ÄB. Det är i och för sig för mig ovisst när dina föräldrar dog, men såvitt jag förstår har det gått längre tid än ett år sedan bouppteckningen upprättades.Det är inte heller möjligt att klandra själva bouppteckningen efter att den är gjord och påskriven. En bouppteckning ska för övrigt förrättas senast tre månader efter dödsfallet, 20 kap. 1 § ÄB. Det kan dock göras en tilläggsbouppteckning om en ny tillgång eller skuld blir känd efter att bouppteckningen har förrättats eller om det har upptäcks annan felaktighet i bouppteckningen. Tilläggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse ska ske inom en månad, 20 kap. 10 § ÄB. Det går däremot att klandra ett arvskifte om felaktigheter har begåtts i samband med skiftet och boets upplösning. Men en dödsbodelägare som är missnöjd med ett arvskifte får klandra arvskiftet genom att väcka talan mot de andra dödsbodelägarna endast om det sker inom fyra veckor efter delgivning av skifteshandlingen. Klandras inte arvskiftet inom denna tid har dödsbodelägaren gått miste om sin rätt att föra talan i domstol, 23 kap. 5 § ÄB.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis ser jag dessvärre inga möjligheter att kunna rikta något ersättningsanspråk mot din bror om det nu inte skulle vara så att din senast avlidne förälder gick bort relativt nyligen.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Behöver man väga in/ reglera laglotten i sitt testamente?

2021-08-12 i Laglott
FRÅGA |Kan man i ett gemensamt testamente för sambor med gemensamma barn skriva "Den av oss som överlever den andre skall enligt gällande lag med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes egendom."?I praktiken innebär det ju ändå att bröstarvingar alltid får laglotten först så det blir ju inte all egendom. Finns det nån anledning av istället justera texten så att det står nåt i stil med "den del av egendomen som inte utgår bröstarvingars laglott"?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln i svensk arvsrätt är att sambor inte ärver varandra, men det föreligger inget hinder mot att upprätta ett testamente. Två personer kan skriva ett gemensamt testamente vilket kallas för inbördes testamente. Det är vanligt att en sådan upprättas mellan sambor och även vanligt att reglera vad som ska hända när båda avlider. Genom testamentet kan man uppnå en reglering av efterarvsrätt som liknar den i 3 kapitlet Ärvdabalken (ÄB). Precis som du indirekt framför går det ej att göra bröstarvingar helt arvlösa eftersom de alltid har rätt att få ut sin laglott, oberoende av vad testamentet anger. Laglotten utgör hälften av arvslotten, 7 kap. 1§ ÄB. Från detta perspektiv stämmer det att det inte finns någon anledning att justera texten. Dock ska det erinras om att det krävs en form av aktivitet från era bröstarvingars sida för att inte förlora laglotten. Bröstarvingar måste nämligen påkalla jämkning av testamente, dvs framföra ett laglottsanspråk inom sex månader från det att de fick del av testamentet, 7 kap. 3§ ÄBOm du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.