Kan föräldrar upprätta testamente för att fördela arvet mellan sina barn?

2020-12-11 i Laglott
FRÅGA |Hej, Min mor och far som är gifta, och har två barn, jag och min bror, vill att jag ska ärva sommarbostaden och min bror ska ärva bostadsrätten, hur skriver vi papper på bra sätt? Dom vill inte att jag ska bli tvungen att betala min bror någonting när dom har avlidit. Hur löser vi en laglott som jag inte vill betala till min bror om jag "får" sommarstället, det kanske då är värt 10 miljoner och mina föräldrar vill inte att jag ska bli tvungen att sälja sommarstället för att ha råd med att betala min bror hans laglottsdel? Om jag förstår det rätt kan man skriva ett testamente på att jag får sommarbostaden och min bror får bostadsrätten, kan man göra det utan att den andra har något anspråk (laglott)?Tacksam för svar, vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa ärvdabalken (ÄB).Hur fungerar laglotten?Huvudregeln i svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva all kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på kvarlåtenskapen. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Hälften av arvslotten utgör laglotten (7 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, men inte nödvändigtvis hela arvslotten. Om ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till laglott kan bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB).Möjlighet att upprätta testamenteDen som har fyllt 18 år kan upprätta ett testamente för att förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är att testamentet ska respekteras eftersom det utgör arvlåtarens vilja, och testamentet ska ges den tolkning som kan antas stämma överens med detta (11 kap. 1 § ÄB).Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är ni välkomna att boka en tid här.Din frågaDet är alltså möjligt för din mor och far att upprätta ett testamente där de anger att du ska ärva sommarbostaden och att din bror ska ärva bostadsrätten. Detta ska som huvudregel respekteras. Eftersom jag inte känner till hur mycket egendom som finns kan jag inte svara på om detta skulle inskränka din brors laglott. Då dina föräldrar har två barn är er arvslott hälften var av all egendom, och således är laglotten en fjärdedel. Så länge din bror får ärva en fjärdedel av egendomen inskränks inte hans laglott.Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Mvh,

Kan vi göra så att min frus son inte får ärva allt om hon avlider?

2019-12-22 i Laglott
FRÅGA |Hej!Jag och min fru bor i en bostadsrätt där jag står som ensam ägare.Vi har ett hypotekslån på bostadsrätten där vi båda är undertecknare.Jag har inga barn men min fru har en vuxen son i ett tidigare äktenskap.Om min fru dör tidigare än mig vill vi att hennes son inte har arvsrätt till annat än ev tillgångar på hennes bankkonton.Kan detta lösas med ett testamente eller ett äktenskapsförord eller båda delarna eller på något annat sätt? MVH
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Vem ärver om någon avlider?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje barn utgör barnets arvslott. Om din fru har en son är hans arvslott alltså allt som din fru lämnar efter sig. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.I ditt fall innebär detta alltså att din frus son ska ärva allt om hin avlider, eftersom han inte är ditt barn. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Bröstarvingars rätt till laglottBröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Man kan alltså inte testamentera bort så mycket av sin egendom att det inskränker ens barns laglott. I ditt fall innebär detta att hälften av det din fru lämnar efter sig kommer utgöra hennes sons laglott, och detta kommer han alltid ha rätt till oavsett om hon skriver ett testamente. Kan ni skriva ett äktenskapsförord?När ett äktenskap upphör ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods fördelas. Det är endast giftorättsgods som ska delas, så kallad enskild egendom ska hållas utanför bodelningen. All egendom är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Även då en make avlider gör man en bodelning. Det som tillfaller den efterlevande maken är dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör arvet efter denne. Ni skulle alltså kunna skriva ett äktenskapsförord där ni anger att den egendom ni vill att du ska behålla ska vara enskild. Detta innebär att det kommer tillfalla dig i bodelningen, och inte gå till arvet efter din fru. Dock innebär detta också att även om ni skulle gå isär kommer egendomen tillfalla dig och inte din fru. Att komma ihåg är att ett äktenskapsförord kan jämkas om det är oskäligt med hänsyn till till exempel innehållet (12 kap. 3 § ÄktB). Det ska i så fall göras en helhetsbedömning, och till exempel att det sker en påtagbar snedfördelning av egendomen kan ligga till grund för jämkning. Jag känner inte till tillräckligt mycket omständigheter för att kunna svara på om detta kan bli aktuellt i ert fall. Kan ni skriva ett testamente?Det går också bra att skriva ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ni kan skriva ett så kallat inbördes testamente där ni anger att den som överlever den andre ska sitta kvar i orubbat bo. Detta ska respekteras. Det som kan hända är att din frus son genom detta inte får ut sin laglott. Om så är fallet kan han välja att jämka testamentet för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Din fru kan även skriva ett eget testamente där hon anger vad hon vill att du ska ärva och vad hon vill att hennes son ska ärva. Så länge han får ut sin laglott ska detta respekteras. SlutsatsDet korta svaret är alltså att din frus son kommer alltid ha rätt att få ut sin laglott om din fru avlider. Det finns en möjlighet för er att både skriva ett äktenskapsförord eller ett testamente. Men båda dessa kan jämkas och det finns därför ingen hundraprocentig garanti att det går att helt utesluta din frus son på det sätt ni önskar. Men så länge sonen får ut sin laglott kan ni se till att resterande egendom tillfaller dig om din fru avlider. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan en bröstarvinge tvinga fram en försäljning av en fastighet?

2020-01-29 i Laglott
FRÅGA |Hej.Kan en bröstarvinge TVINGA till en försäljning av fastigheten vid ett dödsfall? Vi lever i ett samboförhållande där fastigheten ägs av båda parter, 50/50.Testamente är skrivet, där det står "Det är vår önskan att den som överlever den andre skall sitta i orubbat bo"Med vänlig hälsning
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB). En bodelning ska görasDå en person i samboförhållande avlider ska en bodelning göras om den efterlevande sambon begär det (2 § och 8 § SamboL). Om den efterlevande sambon inte begär bodelning kommer denne behålla det den äger, och det den avlidne sambon äger utgör arvet efter denne. Om en bodelning görs ska sambornas samboegendom delas upp mellan dem (8 § SamboL). När man vet vilken egendom som tillfaller respektive sambo kan den avlidnes sambons kvarlåtenskap fördelas i enlighet med reglerna om arv. Hur ska arvet fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Det finns en arvsrätt för en efterlevande make, som går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt gäller dock inte för en efterlevande sambo. Detta innebär att sambor inte ärver varandra. Om en person som är sambo avlider kommer alltså dennes bröstarvingar ärva och den efterlevande sambon får endast det som tillfaller denne i bodelningen. En efterlevande sambo kan ärva genom testamenteOm man vill att ens efterlevande sambo ska ärva då man avlider måste man upprätta ett testamente. Den som har fyllt 18 år är fri att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). För att vara giltigt måste ett testamente ha upprättats skriftligen och med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Jag kommer utgå ifrån att det testamente ni har upprättat är giltigt. Bröstarvingars laglott inskränker testamentetSom jag skrivit ovan har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott. Om ett testamente skulle inskränka en bröstarvinges rätt till laglott kan bröstarvingen kräva att testamentet ska jämkas (7 kap. 3 § ÄB). Om en bröstarvinge väljer att jämka testamentet har denne rätt att få ut sin laglott direkt. I denna situation kommer den efterlevande sambon och bröstarvingen bli samägare till fastigheten. Samägande regleras i lag om samäganderätt. Enligt denna lags 6 § kan var och en som är samägare ansöka hos rätten om att egendomen ska utbjudas till försäljning på offentlig auktion. En samägare kan alltså tvinga fram en försäljning av till exempel en fastighet. SlutsatsDet är alltså möjligt för en bröstarvinge att tvinga fram en försäljning av en fastighet, eftersom bröstarvingar har rätt till sin laglott. Det finns ingen möjlighet för er som sambor att skriva bort denna rätt. Det ni kan göra är att förklara för bröstarvingen att er önskan är att den som överlever den andra ska sitta kvar i orubbat bo, och att be bröstarvingen respektera detta. Jag vet inte hur ni har formulerat ert testamente, men ni kan välja att skriva att ni vill att då båda avlidit ska hela arvslotten tillfalla bröstarvingen, och att om en bröstarvinge väljer att jämka testamentet ska denne endast få ut sin laglott. Detta kanske kan hjälpa för att bröstarvingen ska välja att respektera testamentet och istället vänta på att få ut sitt arv tills ni båda avlidit. Det är dock ingen garanti, eftersom bröstarvingen, som jag skrivit ovan, har rätt att jämka testamentet för att få ut sin laglott direkt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,