Kan man få ut sin laglott om en förälder givit bort en fastighet som gåva?

2021-09-25 i Laglott
FRÅGA |Hej,Jag har en fundering kring min rätt till laglott.Min mamma, ensamstående och ogift, har skänkt sin fastighet till mina två syskon samt till min systers två barn.Vad händer vid mammas bortgång? Fastigheten är den enda tillgång min mamma har. Inget övrigt av ekonomiskt värde finns i boet. Går jag miste om min laglott, eller blir mina syskon och syskonbarn som fått fastigheten i gåva ersättningsskyldiga till mej?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637 för att besvara din fråga. Förskott på arv Som utgångspunkt i arvsrätten anses allt som en förälder ger till sina bröstarvingar under livstiden som ett förskott på arv. Så när det gäller en gåva till barn ska det presumeras vara ett förskott på arv enligt (6 kap. 1 § ÄB). Denna presumtion försvinner ifall gåvogivaren uttryckligt föreskriver att det inte ska vara ett förskott på arv. Ifall gåvan betraktas som ett förskott kommer värdet att avräknas från arvingens laglott (7 kap. 2 § ÄB). En arvinge som fått förskott på sitt arv har ingen skyldighet att återbära värdet (6 kap. 4 § ÄB). Det förstärkta laglottsskyddet En grundprincip i svensk rätt är att varje enskild person fritt får förvalta sin egendom som denne vill. En förälder har då rätten att ge sina barn gåvor som den vill. Dock finns det en undantagsregel i arvsrätten där en bröstarvinge vars rätt till laglott kränkts har rätt att jämka gåvan, det så kallade förstärkta laglottsskyddet (7. kap 4 § ÄB). Här är tanken att en förälder inte ska kunna undgå att ge en bröstarvinge dennes laglott genom att ge bort den som gåva. Regeln innebär i stort sätt att om gåvan kan likställas med ett testamente ska värdet återbäras till arvingen vars rätt till laglott kränkts.. Det kan vara svårt att veta vilka gåvor som är att likställa med testamente så jag ska nämna två typexempel som man talar om i den juridiska doktrinen: Ifall gåvogivaren gett bort gåvan strax innan dennes bortgång så är det att likställas med ett testamente eller ifall gåvogivaren behållit nyttjanderätt av en egendomen som gått i gåva, t ex nyttjanderätt till en fastighet som en givit sitt barn i gåva.Dessa två exemplen är inte uteslutande men används som vägledningen om vad som ska anses likställas med ett testamente. Av informationen i frågan är det svårt för mig att dra slutsatsen om fastigheten är att likställas med ett testamente. Men om så är fallet kan du som bröstarvinge jämka detta hos tingsrätten och begära att egendomen återbäras till kvarlåtenskapen för att sen få ut din laglott, förutsatt då att du inte kan få ut din laglott genom de medel som finns i dödsboet. Ifall det är orimligt att återföra egendomen är resterande arvingar skyldiga att ersätta dig för det värde som motsvara din laglott (7. kap 4 § ÄB) Ifall du vill göra gällande din rätt till laglott mot gåvotagarna måste det göras inom 1 år efter bouppteckningen avslutats, annars är den rätten förlorad (7 kap. 4 § andra stycket ÄB). Sammanfattning I din situation är det väldigt beroende på hur fastigheten överlåtits till arvingarna. Ifall inget specifikt har förskrivits när fastigheten gavs ska det presumeras vara ett förskott på arv. Då skrivs värdet av från deras arvslott men dem är inte återbäringsskyldighet på något vis till dig. Ifall det istället tydligt föreskrivits att det inte är ett förskott utan en gåva kan det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras, förutsatt att gåvan kan likställas med ett testamente. Då kan arvingarna bli återbäringsskyldighet för ett värde som täcker din laglott. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Bröstarvinges rätt att få ut laglott från en bortgiven gåva (Det förstärkta laglottsskyddet)

2021-03-24 i Laglott
FRÅGA |Om två syskon tidigare fått pengar som "ej ska räknas som förskott av arv", och det i princip inte finns några pengar kvar vid bouppteckningen, blir de två syskonen då återbetalningsskyldiga till det tredje syskonet som motsvarar "Laglotten"?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga om gåvor och arv. Huvudregeln är att gåvor till barn räknas som förskott på arv ( 6 kap. 1 § ÄB). I ditt fall utgår jag från att föräldrarna på något sätt uttryckt att det inte ska betraktas som ett förskott vilket istället gör så att det betraktas som en gåva. Generellt är det fritt för föräldrar att ge bort gåvor och förfoga över sin egendom som de vill men det finns dock en regel som säkerställer att en bröstarvinge som ej fått ta del av sin laglott kan kräva ut den, ett så kallat förstärkt laglottsskydd (7 kap 4 § ÄB). Enligt bestämmelsen ska gåvor som är att likställa med testamente återbäras ifall dem inkräktar på en bröstarvinges rätt till laglott. Det kan vara svårt att veta vilka gåvor som är att likställa med testamente så jag ska nämna två utgångspunkter: Ifall gåvogivaren gett bort gåvan strax innan dennes bortgång så är det att likställas med ett testamente eller ifall gåvogivaren behållit en nyttjanderätt av egendomen som gått i gåva, t ex nyttjanderätt till en fastighet som en givit sitt barn i gåva. Dessa två exemplen är inte uteslutande men används som vägledningen om vad som ska anses likställas med ett testamente. Av informationen i frågan är det svårt för mig att dra slutsatsen att pengarna är att likställas med ett testamente. Men om så är fallet kan en bröstarvinge jämka detta hos tingsrätten och begära att egendomen återbäras till kvarlåtenskapen varav personen sen får ut sin laglott. Ifall personen nu vill göra gällande rätt till laglott mot gåvotagaren måste det göras inom 1 år efter bouppteckningen avslutats, annars är den rätten förlorad (7 kap. 4 § andra stycket ÄB) Sammanfattning För att det förstärkta laglottsskyddet ska aktualiseras krävs först att en bröstarvinges rätt till laglott kränkts, alltså ska det inte finnas tillräckligt med medel i kvarlåtenskapen för att bröstarvingen ska få ut sin laglott. Senare måste gåvan likställas med ett testamente, exempel på vilka sorts gåvor som gör det finns ovan. Ifall rekvisiten är uppfyllda kan bröstarvingen göra gällande rätt till laglott. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Hur beräknas bröstarvingars laglott ifall ett förskott på arv givits?

2020-12-30 i Laglott
FRÅGA |Hej!Min far har gått bort och efterlämnar 2 särkullbarn sin fru och deras gemensamma barn samt hennes 2 barn från tidigare. Testamentet är skrivet så att särkullebarnen endast får ut sin laglott. Hur räknar man ut det om det gemensamma barnet har fått en fastighet som gåva som ska vara förskott på arvet.Fastigheten är värd 800000 och de övriga tillgångarna i arvet 1000000?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga utifrån att det handlar om din fars 2 särkullbarn och det gemensamma barnet. Jag räknar inte med fruns särkullbarn då de inte utgör din fars egna, men principerna i beräkningen är det samma oavsett antalet barn. Vidare utgår jag från att du vill veta hur en räknar ut själva laglotten för barnen. I och med att det handlar om arv och testamentsrätt kommer jag utgå från bestämmelserna i Ärvdabalkens (ÄB) för att besvara frågan. Som utgångspunkt i Ärvdabalken ska alla barn vare sig det är särkullbarn eller gemensamma ärva lika mycket (2 kap. 1§ andra stycket ÄB). Ett undantag från den regeln är om något annat förordnas enligt testamente. När det gäller förskott på arv gäller att det arvlåtaren givit en bröstarvinge under livstiden ska avräknas som ett förskott på arv såvida inget annat är föreskrivet (6 kap 1§ ÄB). Avräkningen innebär att värdet på förskottet ska läggas till hela kvarlåtenskapen för att beräkna alla bröstarvingars arvslotter. (Den som fått förskott har ingen skyldighet att återbära värdet, oavsett om det överstiger dennes arvslott eller inte, framgår av 6 kap. 4§ ÄB). I praktiken innebär det att vid beräkning av arvslotten utgår en från att kvarlåtenskapen utgör 1800 000 kr (6 kap. 5§ ÄB). Arvslotten är alla bröstarvingarnas lika lott, alltså 600 000 kr (1800´/3). Men som jag nämnde innan bryter testamente arvsrätten, alltså ska endast laglotten ges till dem två särkullbarnen, laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1§ ÄB). Det slutliga resultatet blir då utifrån ovanstående omständigheter att särkullbarnen ska få hälften av arvslotten alltså 300 000 kr vardera. Resterande värde går till efterlevande make med fri förfoganderätt, såvida inte testamente föreskriver något annat. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Det förstärkta laglottsskyddet

2021-03-31 i Laglott
FRÅGA |Min make har ev en dotter som han inte vetat om. Vi är gifta, med 2 vuxna barn. Min make har, via Gåvobrev, överlåtit sin del av vår gemensamma bostad, åt mig. I gåvobrevet står att jag ska stå som arvtagare av alla hans tillgångar vid ev dödsfall. Om min make avlider, kan hans ev dotter, trots gåvobrevet, göra anspråk på arv?Kan kanske anses som dåligt av oss tänka som vi gör. Men denna dotter har redan ärvt en hel del, av den man som varit hennes far hela hennes uppväxt. Kan informera om att gåvobrevet "godkänts" av Skatteverket.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att det endast handlar om ett gåvobrev som föreskriver egendomsförhållandet vid din makes död, alltså inte ett testamente. Jag kommer vidare att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Generellt är det fritt för föräldrar att ge bort gåvor och förfoga över sin egendom som de vill men det finns dock en regel som säkerställer att en bröstarvinge som ej fått ta del av sin laglott (halva arvslotten) kan kräva ut den, ett så kallat förstärkt laglottsskydd (7 kap 4 § ÄB). Enligt bestämmelsen ska gåvor som är att likställa med testamente återbäras ifall dem inkräktar på en bröstarvinges rätt till laglott. Det kan vara svårt att veta vilka gåvor som är att likställa med testamente så jag ska nämna två utgångspunkter: Ifall gåvogivaren gett bort gåvan strax innan dennes bortgång så är det att likställas med ett testamente eller ifall gåvogivaren behållit en nyttjanderätt av egendomen som gått i gåva, t ex nyttjanderätt till en fastighet, alltså givit den i gåvan men använder den fortfarande. Dessa två exemplen är inte uteslutande men används som vägledningen om vad som ska anses likställas med ett testamente. Av informationen i frågan framgår det att det är er gemensamma bostad, som jag antar att ni lever i. Således har din make en nyttjanderätt till den och det kan då likställas med ett testamente. Vidare är även gåvobrevet väldigt "testamente liknande" då det förskriver att du ärver alla tillgångar vid din makes bortgång. Av den juridiska doktrin framgår det att om ändamålet med gåvan kan antas ha varit att ordna successionen efter gåvogivarens död, kan bestämmelsen tillämpas. Det finns dock inte uttryckliga regler om vad som anses likställas med testamente utan detta är bara utgångspunkter och bedömningen ligger hos en potentiell domstol. Min personliga åsikt är att det finns väldigt mycket som talar för att det ska likställas med ett testamente och om så är fallet har bröstarvingen rätt att jämka detta hos tingsrätten och begära att egendomen återbäras till kvarlåtenskapen varav personen sen får ut sin laglott (7 kap. 4 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten (arvslotten utgör den totala kvarlåtenskapen delat på antalet barn) detta framgår av 7 kap. 1 § ÄB. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Bröstarvinges rätt att jämka ett testamente

2021-01-31 i Laglott
FRÅGA |Jag och min man äger 50%var av ett fritidshus. Vi har inga gemensamma barn.Jag har en dotter och son. Fråga Kan jag testamentera mina 50% av huset till mina barnbarn (mindotters barn) utan att min son kan kräva någon ersättning/arv av detta vid min död?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! I och med att frågan handlar om testamente och och arv kommer jag att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637). Jag kommer på ett generellt sätt förklara vilken rätt en bröstarvinge har att jämka ett testamente. Det blir dock svårt att besvara vare sig jämkning kan ske på just fritidshuset då omständigheter om resterande del av egendomen inte finns. När det gäller arv sker arvskifte enligt den legala arvsordningen i 2 kap. 1-4 § ärvdabalken (ÄB), ett undantag från den legala arvsordningen är testamente. Testamente bryter den legala arvsordningen, förutom en gren nämligen första klassens arvingar (bröstarvingar), alltså barn eller barnbarn. Huvudregeln är att en bröstarvinge alltid har rätt att få sin arvslott ( andelen utgör hela arvet delat på antalet bröstarvingar). Ifall ett testamente inskränker bröstarvinges rätt till sin arvslott har denne rätt att jämka testamentet och få ut sin laglott (utgör hälften av arvslotten) 7 kap. 1 & 3 § ÄB. Så i ditt fallet har din son rätt att kräva jämkning av testamentet endast ifall han inte fått egendom värd sin laglott. Värdet på egendomen beräknas enligt marknadsvärdet på egendomen. Så ifall din del av fritidshuset utgör en så pass stor andel av hela din kvarlåtenskap att din son inte kan få ut sin laglott har han rätt att jämka testamentet. Hoppas du fått svar på sin fråga och tack för att du vände dig till Lawline.