Måste min fru flytta från mitt hus om jag går bort?

2021-09-19 i Make
FRÅGA |Vad händer med vårt hus som jag äger om jag dör? Min fru och jag har varit gifta i 32 år, och har två barn. Jag äger ensam huset vi bor i pga att hon inte fick vara med som låntagare eftersom inte hade fast jobb. Behöver jag känna mig orolig att hon skall behöva lämna "vårt hem" vid dödsfall eller ingår huset i sk giftorätt? Kommer hon att få ta över ev. låneskulder på huset och kunna bo kvar?
Frida Källhage |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Relevant lagrumEftersom du är gift och frågan är vad som händer med din egendom när du går bort så finns svaret på dina frågor i äktenskapsbalken (ÄktB) samt ärvdabalken (ÄB). UtgångspunkterI mitt svar nedan kommer jag förutsätta följande då inget annat framgår av din fråga: Du har inget testamente.Du har inga särkullbarn (dvs barn som inte är era gemensamma).Huset är giftorättsgodsDet kan finnas två olika sorters egendom i ett äktenskap, dess är giftorättsgods och enskild egendom. Huvudregeln är att all egendom är giftorättsgods (7 kap 1§ ÄktB). Giftorättsgods är sådan gemensam egendom som ska ingå vid en bodelning. Det finns däremot ett undantag till denna regel och det är om egendomen är enskild egendom. Egendom kan bli enskild genom att maken exempelvis erhåller arv eller gåva med föreskriften att egendomen ska vara enskild, men det kan också uppstå om makarna upprättat ett äktenskapsförord som anger att viss egendom ska vara enskild (7 kap 2§ ÄktB). Sådan egendom kan alltså den andra maken inte göra anspråk på vid en bodelning. Jag förutsätter att huset inte är din enskilda egendom eftersom det inte finns någon sådan uppgift. I så fall för detta oss tillbaka till huvudregeln att huset är giftorättsgods. Det har således ingen betydelse att det är du som äger huset eftersom det ändå räknas som giftorättsgods.Din fru ärver din egendomNär ett äktenskap upplöses på grund av äktenskapsskillnad så ska en bodelning göras i de allra flesta fall (9 kap 1§ 1 st ÄktB). I bodelningen tas makarnas giftorättsgods upp (10 kap 1§ ÄktB). Det som sedan händer är att värdet av makarnas giftorättsgods läggs samman, sedan räknas eventuella skulder som makarna har bort fiktivt (11 kap 1§ ÄktB). Värdet som blir över delas lika mellan makarna. Vid dödsfall görs bodelningen mellan dödsboet och den kvarlevande maken (11 kap 3§ ÄktB). Din fru får alltså hälften av giftorättsgodsets värde och andra halvan tillfaller ditt dödsbo. Utgångspunkten är alltid att den avlidnes barn ärver först (2 kap 1§ ÄB). Nu låter det däremot som att ni har två gemensamma barn, då är istället huvudregeln att barnen ärver genom efterarv. Det betyder att barnen får arvet efter dig först när din fru går bort (3 kap 1§ ÄB). Din fru ärver då med så kallad fri förfoganderätt. Det betyder att hon får spendera arvet fritt men med begränsningen att hon inte kan testamentera bort arvet. Din fru ärver således all din egendom med fri förfoganderätt.Efter att bodelning har gjorts så sker ett arvskifte. Vill din fru behålla huset så måste antingen skulden för huset betalas med resterande kvarlåtenskap som finns i dödsboet eller ta över lånet för fastigheten, eftersom det inte är möjligt att ärva skulder. Den kvarlevande får i så fall kontakta banken för att undersöka möjligheten att flytta över lånet.Särkullbarn kan påverka situationenSkulle det ändå vara så att du har några särkullbarn så kan det ändra situationen eftersom de som utgångspunkt har rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap 1§ ÄB). Förutsatt att de inte väljer att avstå till förmån för den kvarlevande maken, i så fall ärver de genom efterarv precis som era gemensamma barn (3 kap 9§ ÄB). Det innebär att om eventuella särkullbarn inte kan få ut sin arvslott utan att huset säljs så kan din fru bli tvungen att sälja det, så vida hon inte har möjlighet att lösa ut dem (2 kap 1§ ÄB jämte 3 kap 1§ ÄB).Sammanfattning av mitt svarJag anser inte att det finns någon anledning till oro eftersom att du och din fru är gifta och utgångspunkten är då att ni ärver varandras egendom oavsett vem som äger vad. Skulle det däremot vara så att du har några särkullbarn kan det vara bra att ha det jag skrivit ovan i åtanke. Om du har fler frågor och vill få ytterligare rådgivning kan du boka ett möte hos en av Lawlines erfarna jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka. Vill du upprätta ett testamente så kan du göra det enkelt och till ett fast pris med hjälp av vår avtalstjänst https://lawline.avtalsrobot.se/.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem ärver när det inte finns några barn i äktenskapet?

2021-08-28 i Make
FRÅGA |Vad gäller i fråga om bouppteckning och arvsfråga om det inte finns några barn i äktenskapet när den ena dör och den andre är ensam kvar?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Huvudregeln i äktenskap är att den efterlevande maken ärver allt enligt ärvdabalken (ÄB) 3 kap. 1 §. Om det inte finns några barn i ett äktenskap och den sista maken avlider och inget testamente finns gäller enligt ÄB 2 kap. 2 § att de avlidnes föräldrar ärver sina barn. Om föräldrarna gått bort fördelas arvet vidare till eventuella barn till föräldrarna. Om inga föräldrar lever och inga syskon till den avlidne finns, alltså att det inte finns någon arvsberättigad kvar i släkten går arvet till Allmänna arvsfonden vilket är den sista anhalten. Vad gäller bouppteckningen så görs denna oftast av någon närstående men det finns inga krav på vem som ska stå som bouppgivare utan det kan lika gärna vara en god vän som tar ansvar för att bouppteckningen genomförs. Finns inga sådana så ombesörjer kommunen en boutredare som uppger boet, ser till att en bouppteckning genomförs och avslutar dödsboet. Hoppas du fått svar på din fråga!

Hur kan man säkra egendom till förmån för efterlevande make när det finns särkullbarn?

2021-08-22 i Make
FRÅGA |Vi har en bostadsrätt nu vill jag att min fru skall stå för hela lägenheten jag äger 25% och vill skriva över dom 25%till min min fru vi har särkullbarn och jag vill inte att mina barn ska kunna ta lägenheten ifrån min fru om det händer mig något
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar hur du kan säkra egendom så att den inte tillfaller dina särkullbarn om du avlider före din fru. Jag kommer börja mitt svar med att redogöra arvsreglerna när det finns särkullbarn och efterlevande make, därefter kommer jag gå igenom hur man kan säkra att en specifik egendom inte tillfaller särkullbarn. Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB), medan reglerna om äktenskap och egendom i äktenskap regleras i Äktenskapsbalken (ÄktB).Dödsfall i äktenskap med särkullbarnNär ett äktenskap upplöses genom dödsfall görs det som huvudregel en bodelning där all giftorättsgods läggs samma och delas lika mellan makarna (9 kap. 1 §,10 kap. 1 § samt 11 kap. 3 § ÄktB). Giftorättsgods är all egendom i äktenskapet som inte har gjorts till enskild egendom genom äktenskapsförord, gåva eller testamente (7 kap. 1 § samt 7 kap. 2 § ÄktB).När det sedan kommer till arvsfördelningen i det fall att man var gift vid dödstillfället, så är huvudregeln att den efterlevande maken ärver sin avlidna make – detta gäller dock inte när det finns särkullbarn (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Finns det särkullbarn så ärver de nämligen först.Även om du enbart skulle skriva över de 25 % som du äger på din fru, så innebär bodelningen att lägenheten skulle delas 50/50 mellan makarna och att hälften av lägenheten sedan skulle tillfalla dina särkullbarn som arv. För att kunna säkra att dina särkullbarn inte kan ta lägenheten om något händer dig krävs det främst att egendomen inte ingår i bodelningen – jag går igenom hur detta kan säkerställas nedan.Säkerställa att egendomen inte ingår i bodelningenTill att börja med ska du skriva över dina 25 % på din fru – vilket du kan göra genom en gåva. För att gåvan ska vara giltig krävs det att gåvan ska registreras hos Skatteverket, detta görs genom att du lämnar in ett gåvobrev tillsammans med ett brev där du skriver att du vil registrera gåvan (8 kap. 1 § ÄktB samt 16 kap. 2 § ÄktB). För att gåvobrevet ska vara juridiskt korrekt måste det innehålla: 1. Information om givaren och mottagaren, 2. Beskrivning av gåvan – det vill säga vad gåvan omfattar, 3. Överlåtelseförklaring – att du överlåter denna egendom som gåva 4. Ort, datum och underskrift från både givaren och mottagarenVidare kan du välja att skriva in ett gåvovillkor att gåvan ska utgöra enskild egendom, detta skulle innebära att de 25 % du ger i gåva till din fru inte ingår i bodelningen vid ditt dödsfall. Vad gäller de resterande 75 % som jag utgår från att din fru redan äger, så kan ni skriva ett äktenskapsförord under ert äktenskap som säger att lägenheten ska utgöra din frus enskilda egendom och därigenom fråntas även den resterande delen av lägenheten från eventuell bodelning (7 kap. 3 § första stycket ÄktB). För att ett äktenskapsförord ska vara giltigt måste det vara skriftligt, undertecknas av båda makar och ges in för registrering hos Skatteverket (7 kap. 3 § andra och tredje stycket ÄktB).På så sätt kommer lägenheten inte ingå i bodelningen och därmed inte delas mellan makarna och tillfalla dina särkullbarn, utan den kommer stanna orörd bland din frus tillgångar.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Hur kan man begränsa ett särkullbarns arv till laglotten?

2021-08-16 i Make
FRÅGA |Min väninnas man har plötslig avlidit och hon är chockad och förvirrad. Dom var gifta i 25 år. Inga gemensamma barn men han har 2 barn från 2 tidigsre äktenskap. Det finns inget testamente. Hon är nu orolig för gemensamma bostadsrätten och banktillgångar. Vet att särkullsbarn har rätt att få ut arv men hur kan man begränsa till bara laglott? Hur stor är den? Vet att ett av barnen inte ämnar kräva ut sitt arv nu utan vänta till pappans hustru avlider. Jag är tacksam för någon form av svarMed vänlig hälsning
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna för särkullbarns arvsrätt och laglott hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). För gifta makar är huvudregeln att den efterlevande maken ärver den avlidna maken – detta gäller dock inte om den avlidne efterlämnar barn utanför äktenskapet, s.k. särkullbarn (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn har, precis som du själv skriver, rätt till sitt arv direkt efter att en förälder har gått bort.Arvsavstående till förmån för efterlevande makeEtt sätt för att den efterlevande maken att få ärva den avlidne makens kvarlåtenskap före särkullbarnen, är att särkullbarnen till den avlidne avstår från sina arv till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). Barnen som har avstått från sitt arv får således rätt till efterarv när efterlevande maken avlider. Av din fråga framgår det att endast ett av barnen ämnar göra detta.Begränsa särkullbarns arv till laglottenFör att begränsa särkullbarns arv till endast laglotten, som utgör hälften av särkullbarnets arv, krävs det tyvärr ett testamente som uttrycker denna vilja (7 kap. 1 § ÄB). Det framgår av din fråga att det tyvärr inte finns något sådant, vilket innebär att arvet inte kan begränsas till laglotten.Basbeloppsregeln: ett skydd för efterlevande makeI lagen finns en sorts skyddsregeln för den efterlevande maken som kallas för basbeloppsregeln, denna innebär att den efterlevande maken alltid har rätt att ur den avlidne makens kvarlåtenskapen få ut ett värde som motsvarar fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB) – denna rätt går före både testamente och särkullbarns arvsrätt. I denna summa räknas dock in eventuell enskild egendom som den efterlevande maken själv har samt det värde som denne har fått genom bodelningen. Prisbasbeloppet för 2021 är 47.600 kr vilket innebär att den efterlevande maken har rätt till ett sammanlagt värde om 190.400 kr.Mitt råd skulle vara att din väninna försöker prata med det återstående särkullbarnet som det inte framgår ämnar avstå sitt arv, om att kanske avstå en del av sitt arv till förmån för henne – på så sätt kan man både se till att din väninna inte behöver oroa sig, samt se till att det specifika särkullbarnet får ut en del av sitt arv direkt om denne har behov för det. Delen som avstås får särkullbarnet sedan ut vid din väninnas dödsfall. Det finns tyvärr inga garantier att detta kommer att fungera, men det är det rådet jag kan ge när det inte finns något testamente.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Arv efter skilssmässa

2021-08-30 i Make
FRÅGA |Kan en exmake/maka ärva långt efter skilsmässan, om det inte finns något bodelningsavtal?
Yodit Eshete |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att en person ska kunna erhålla ett arv krävs att den antingen ingår i någon av arvsklasserna, 2 kap. ÄB, är testamentstagare eller är maka/make till den avlidne, 3 kap. 1 § ÄB. Är personerna skilda sedan innan dödsfallet och det inte finns testamente så har den före detta maken/makan ingen rätt att ärva.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Med vänlig hälsning,

Vem ärver min make, och kan han testamentera till sina syskon?

2021-08-28 i Make
FRÅGA |He, Vem ärver min man? Han har inga barn, hans föräldrar är döda. Han har syskon i livet. Vi är gifta sen 35 år. Vi har inte äktenskapsförord och inte testamente. Om det är jag som ärver kan han testamentera bort sina tillgångar till exv hans syskon?Tacksam för svar!Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem ärver?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Det finns även en arvsrätt för efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Efterlevande makes arvsrätt går före alla andra arvingars rätt, förutom om den avlidne har barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken, så kallade särkullbarn.Detta innebär för er att om din make avlider är det du som ärver allt, eftersom han inte har några barn och din arvsrätt går före hans syskon.EfterarvDen finns även något som kallas efterarv. Detta innebär att någon kan ha rätt att ärva den först avlidne när även den efterlevande maken avlider. Efterarvsrätt har den som har bäst rätt i den första eller andra arvsklassen (3 kap. 2 § ÄB).I ert fall innebär detta att din makes syskon skulle ha efterarvsrätt efter honom, och således ha rätt att ärva honom då även du avlider. Eftersom din makes syskon har efterarvsrätt innebär det att det du ärver efter honom ärver du med fri förfoganderätt. Det innebär att du kan använda egendomen så som du önskar, men du kan inte testamentera bort den.Hur efterarvet ska beräknas kan bli ganska komplicerat beroende på hur mycket egendom som finns vid den först avlidne respektive den sist avlidne makens bortgång. Eftersom det inte är vad din fråga handlar om kommer jag inte gå djupare in på det, men om du vill veta mer om efterarv är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!Din makes möjlighet att upprätta testamenteDen som är över 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Din make har därmed möjlighet att upprätta ett testamente till förmån för sina syskon, om han vill att de ärver istället för dig.Eftersom din make inte har några bröstarvingar finns det ingen som har en oinskränkbar arvsrätt efter honom, och han är därför fri att testamentera sin egendom så som han önskar. Det finns dock ett skydd för efterlevande make, som brukar kallas basbeloppsregeln. Den innebär att du som efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen, som sker när din make avlider, ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om du som efterlevande make inte uppnår detta efter bodelningen har du rätt att få ut så mycket ur arvet efter din make att du uppnår det. Ett testamente som inskränker denna rätt är i den delen utan verkan, men resterande del av testamentet ska respekteras.Du har alltså rätt att, efter bodelningen och därmed inräknat all din egen egendom, ha egendom till ett värde av minst 190 400 kr. Om du har det kan din make testamentera allt han har till sina syskon.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Gåvor, särkullbarn och makes bortgång när det inte finns några gemensamma barn - Vad gäller?

2021-08-19 i Make
FRÅGA |Jag är gift och har inga barn. Min fru har ett barn från ett tidigare äktenskap. Min fru har två syskon. Syskonens mor, som är ensamstående, har nyligen flyttat till ett äldreboende och planerar att sälja sin bostadsrätt. Hon tänker dela ut intäkterna från försäljningen till de tre syskonen i lika delar. Om inget gåvobrev upprättas förmodar jag att de fördelade pengarna senare kommer att betraktas som förtida arv även om de ursprungligen fördelats lika ? Vad händer om min fru skulle avlida före sin mor, kommer gåvan om den betraktas som förtida arv att krävas tillbaka till moderns dödsbo? Blir jag som ärvt min fru eller hennes dödsbo, om det fortfarande existerar, skyldig att betala tillbaka gåvan till moderns dödsbo. Hela gåvan kommer då senare att ärvas av min frus dotter (särkullsbarn) när mormodern avlider ? Eftersom jag ärver min fru kan ju jag ha förbrukat hela gåvan under tiden förutsatt att inte dottern (särkullsbarn) begärt ut hela gåvan som är att betrakta som enskild egendom. Förmodar att det förtida arvet till min fru ej kan krävas tillbaka om det redan ärvts av dottern?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är ärvdabalken (ÄB), äktenskapsbalken (ÄktB) och lagen angående vissa utfästelser om gåva (Gåvolagen, GåvoL).När det gäller din första fråga kan följande anföras. Huruvida gåvobrev upprättas saknar egentligen betydelse för gåvans giltighet eller hur gåvan rättsligt ska betraktas när mottagaren är en bröstarvinge, dvs. ett barn till givaren. Enligt 1 § GåvoL kommer gåvan fullbordas när pengarna har traderats (överlämnats) från din svärmor till hennes dotter, dvs. till din hustru. När det gäller den arvsrättsliga klassificeringen kan sägas att gåvor till bröstarvingar presumeras (antas, förutsätts) i ärvdabalken utgöra förskott på arv, vilket innebär att om en gåva överlämnas till en bröstarvinge utan några särskilda villkor ska gåvans värde vid arvskiftet avräknas från mottagarens laglott, 6 kap. 1 och 4 §§ och 7 kap. 2 § ÄB. Motsatsvis gäller då att om ett särskilt villkor intagits i gåvohandlingen vari det sägs att gåvan inte ska utgöra ett förskott på arv gäller detta. Och den här typen av gåvor behöver inte manifesteras i skrift, det finns alltså inga formkrav, vilket också förklarar varför ett gåvobrevs existens helt saknar betydelse för gåvans giltighet. Att det sedan är praktiskt och bevismässigt fördelaktigt att upprätta ett gåvobrev må så vara, men det får ingen bäring på den rättsliga bedömningen avseende gåvans giltighet.När det sedan gäller din andra och tredje fråga behöver vissa förtydliganden göras. Om din hustru skulle avlida före din svärmor ärver barnet från det tidigare äktenskapet, särkullbarnet, kvarlåtenskapen efter sin mamma, dvs. din hustru. Den legala arvsordningen följer av 2 kap. ÄB och i den första arvsklassen återfinns arvlåtarens barn. Om det finns någon bröstarvinge i livet vid arvlåtarens frånfälle tar denne hela arvet, 2 kap. 1 § ÄB. Så länge det finns arvingar i den första arvsklassen går man inte vidare till den andra arvsklassen, vilken innefattar föräldrar och syskon. Personer tillhörande den andra arvsklassen kommer således inte att ärva någonting så länge särkullbarnet fortfarande är livet vid din hustrus död. En fullbordad gåva utan återtagandeförbehåll kan i regel inte heller krävas tillbaka. Men det går naturligtvis att tänka sig en situation där en gåva utgör en laglottskränkning. Den kan i så fall under vissa i lag angivna förutsättningar återvinnas av din hustrus syskon i egenskap av bröstarvingar till din svärmor och då med stöd av det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ÄB. Men av förklarliga skäl beror detta helt och hållet på din svärmors förmögenhetsställning i övrigt och hur hennes egendomsförhållanden ser ut på dödsdagen.Generellt gäller att makar ärver varandra före gemensamma barn eller om det inte finns några barn överhuvudtaget, 3 kap. 1 § ÄB. Särkullbarn har dock rätt att få ut sitt arv direkt, vilket i betyder att du i praktiken inte kommer att ärva din hustru. För att undvika att du som efterlevande make går lottlös i händelse av din hustrus bortgång måste ett testamente upprättas. Det ska dock tilläggas att särkullbarnet inte kan fråntas sin laglott, vilken utgör halva arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB. Laglotten kan alltså inte testamenteras bort. Men om så ändå skulle ske blir testamentet inte automatiskt ogiltigt, särkullbarnet måste nämligen inom viss föreskriven tid påkalla jämkning av testamentet för utfående av laglotten, 7 kap. 3 § och 14 kap. 5 § 2 st. ÄB. I 3 kap. 9 § ÄB ges dock en möjlighet för särkullbarnet att avstå sin rätt att direkt få ut arvet efter en avliden förälder och då till förmån för sin styvförälder, dvs. den efterlevande maken och i det här fallet du. Särkullbarnet har sedan rätt till efterarv, vilket innebär en rätt till hälften av din kvarlåtenskap när du sedan går bort, 3 kap. 2 § 1 st. ÄB. Förutom upprättande av ett testamente är detta också ett tänkbart alternativ för att kunna skydda dig, men det förutsätter givetvis särkullbarnets goda vilja och dennes samtycke. Den s.k. basbeloppsregeln ger dock alltid efterlevande make rätt att, så långt kvarlåtenskapen räcker, få ut egendom motsvarande fyra prisbasbelopp. Men notera att i det här värdet innefattas sådant som den efterlevande maken har fått genom bodelning och det som utgör dennes enskilda egendom, 3 kap. 1 § 2 st. ÄB (i år 2021 ligger prisbasbeloppet på 47 600 kr). Den här regeln tillämpas dock endast på dödsbon med liten behållning.Och med anknytning till dina övriga frågor kan följande konstateras. Din svärmor och hennes övriga barn, dvs. din hustrus syskon, har egentligen inte så mycket med det här ärendet att göra. Och det blir något felaktigt när du skriver "När jag ärver min fru kan jag ju ha förbrukat hela gåvan…". Ni kan möjligen komma att förbruka gåvan tillsammans medan din hustru fortfarande är i livet. Men om hon avlider före dig och det av hennes mamma (din svärmor) har föreskrivits att gåvan ska utgöra en hennes enskilda egendom kommer du inte åt denna. Om den avlidne var gift vid tidpunkten för dödsfallet ska en bodelning göras enligt reglerna i äktenskapsbalken innan arvsskiftet kan äga rum, 23 kap. 1 § 2 st. ÄB. Det innebär att samma regler som gäller vid en äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska tillämpas om din hustru avlider före dig. Enligt 10 kap. 1 § ÄktB räknas till bodelningen giftorättsgodset, vilket är all egendom makarna besitter som inte är enskild egendom, 7 kap. 1-2 §§ ÄktB. Exempel på den senare egendomen är tillgångar som på grund av villkor i äktenskapsförord, testamente eller gåvohandling ska vara enskild och därmed undantas en bodelningssituation. Eventuella anspråk från olika fordringsägare går dock före giftorätten varför vardera maken får undanta så mycket av giftorättsgodset som kan tänkas behövas för att täcka skulderna. Det betyder i praktiken att makarna äger rätt att göra avräkning för sin respektive skulder innan giftorättsgodset, nettoöverskottet, sammanläggs för att därefter hälftendelas, 11 kap. 2-3 §§ ÄktB. Det ska noteras att vardera maken ensam svarar för sina respektive skulder varför eventuella underskott inte kommer att hälftendelas. Skulle den ena makens skulder överstiga dennes tillgångar hälftendelas därför endast överskottet hos den andra maken. Detta är ett direkt resultat av den äktenskapsrättsliga principen om särförvaltning, 1 kap. 3 § ÄktB. När andelsberäkningen sedan är klar ska andelarna (egendomen) fördelas mellan makarna, vilket sker genom lottläggningen, 11 kap. 7 § ÄktB. Många gånger uppstår dock en obalans mellan hur mycket makarna är berättigade till enligt andelsberäkningen och den egendom som de i själva verket erhåller på sina respektive lotter. Det löses då genom att den av makarna som har fått en lott som värdemässigt är större än andelen tvingas utge en skifteslikvid (ersättning) till den andra maken, vilket vanligtvis sker i likvida medel.Utifrån din ärendebeskrivning och givet avsaknaden av såväl testamente som äktenskapsförord innebär ovanstående att bodelningen kommer att göras mellan dig och dödsboet efter din hustru vars dödsbodelägare kommer att bestå av hennes barn, särkullbarnet. Vid en äktenskapsskillnad råder i princip full frihet för makarna att fördela egendomen mellan sig efter eget gottfinnande. För det fall makarna inte kan komma överens är utgångspunkten att vardera maken har rätt att behålla sin egendom, dvs. den egendom som man formellt sett äger. Så vem som ska få vad vid lottläggningen blir i mångt och mycket en ren förhandlingsfråga mellan dig och dödsboet, vilket då kommer att företrädas av särkullbarnet. Med andra ord betyder ovanstående att du som efterlevande make, utan gemensamma barn, inte ärver din hustrus andel. Det ska dock framhållas du som efterlevande make alltid har rätt att bestämma om bodelningen ska göras enligt hälftendelningsprincipen eller om vardera maken (i praktiken dödsboet, särkullbarnet) som sin andel ska behålla det egna giftorättsgodset (jämkning, 12 kap. 2 § ÄktB). Det senare upplägget gagnar naturligtvis dig som efterlevande make om du skulle vara mer förmögen än din hustru.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Ärver efterlevande make även enskild egendom?

2021-08-07 i Make
FRÅGA |En fråga om enskild egendom och arvsrättPåstående:"Makens arvsrätt påverkas inte av om viss egendom är enskild egendom. Vill man inte att den efterlevande maken ska ärva den enskilda egendomen måste man upprätta ett testamente."Är detta korrekt? Kommer då den efterlevande maken (ej ägare till enskild egendom) att ärva den enskilda egendomen med full förfogade rätt?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ja, det citerade påståendet är korrekt. Makes arvsrätt omfattar såväl så kallad giftorättsgods som enskild egendom (3 kap 1 § Ärvdabalken). Efterlevande make ärver dock endast med fri förfoganderätt och inte full äganderätt. Det innebär alltså att efterlevande maken får spendera arvet i stort sett som denne själv önskar. Dock får egendomen inte testamenteras bort av den efterlevande maken.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,