Vem ärver efter mig om jag är gift men har inga gemensamma barn med min make?

2021-10-21 i Make
FRÅGA |Hej. Är gift sedan drygt 2 år sen med en man som har skulder på ca 450000 kr, han har försökt söka skuldsanering , men ansökan har avslagits.Nu min fråga ...Jag äger huset , 2 bilar, släpkärra och en billigare husvagn.Och jag har fyra barn sen tidigare äktenskap, så vem ärver mig , vet att maka/ make ärver varandra, Men går mitt arv till hans skulder ?Han har inga egna barn. Måste jag göra ett testamete, så han får bo kvar i huset till han orkar?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).Om en gift person avliderOm en person som är gift avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Om den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer den maken gå in med noll i bodelningen. Skulderna kommer alltså inte följa med, utan den skuldsatta maken kommer "behålla" dem. Att den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer dock påverka den andra maken ändå. Detta eftersom den make som inte har skulder kommer behöva dela med sig av mer av sitt giftorättsgods, eftersom allt som går in i bodelningen ska delas lika.Det som genom bodelningen tillfaller den efterlevande maken är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne maken ska fördelas enligt reglerna om arv.Vem ärver?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationOm du skulle avlida är det första som händer alltså att en bodelning görs. Eftersom din make kommer få behålla så mycket av hans egendom som krävs för att täcka sina skulder, innebär detta att han kommer få ta del av mer av din egendom om du inte har lika mycket skulder. Efter bodelningen ska ditt arv fördelas till dina arvingar.Som jag skrivit ovan är det barn som ska ärva i första hand. Eftersom dina barn inte är din makes barn är de särkullbarn och har bättre rätt att ärva efter dig än din make har. Så länge din make, efter bodelningen, har tillgångar till ett värde av minst fyra prisbasbelopp kommer dina barn ärva allt efter dig. Dina barn får då en fjärdedel var.Möjlighet att upprätta ett testamenteDet är möjligt för dig att upprätta ett testamente om du vill att din make ärver mer än det jag beskrivit ovan (9 kap. 1 § ÄB). I testamentet kan du ange att din make ska ärva med fri förfoganderätt, och att när han avlider ska dina barn ärva efter dig. Detta innebär att han kan använda egendomen som han önskar, men han kan inte testamentera bort den. Att tänka på är dock dina barns rätt till laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, och arvslotten är det arv dina barn skulle fått om det inte fanns något testamente, alltså en fjärdedel var av din egendom (7 kap. 1 § ÄB). Om du upprättar ett testamente som inskränker dina barns rätt till laglott har de möjlighet att kräva att testamentet jämkas för att de ska få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB).Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om du vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är du välkommen att boka en tid här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur fördelas arvet efter en person som har ett särkullbarn och ett barn med sin make?

2020-05-10 i Make
FRÅGA |Min son är gift och makarna har ett barn tillsammans. Hans maka har sedan tidigare ett barn. Inget testamente finns. Min son har 1979 fått som gåva (gåvobrev, enskild egendom) 50% av en fastighet (50% gavs till hans bror). vad händer om min sons maka avlider?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).Om en person som är gift avlider ska en bodelning görasDet första som händer om en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom äktenskapsförord, villkor i testamente eller gåvobrev (7 kap. 2 § ÄktB).Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). I bodelningen mellan din son och hans avlidne makes dödsbo kommer alltså fastigheten som är hans enskilda egendom hållas utanför. Om den avlidne maken hade annan enskild egendom hålls denna utanför på hennes sida. Det som tillfaller din son i bodelningen, alltså hans enskilda egendom + hälften av giftorättsgodset, är hans att behålla. Det som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör kvarlåtenskapen efter henne och ska fördelas som arv efter henne.Hur ska arvet fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje barn utgör dennes arvslott. Om din sons make avlider är det alltså hennes två barn som har rätt att ärva hälften var av hennes kvarlåtenskap.Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att din son kommer ärva före hans och hans makes gemensamma barn. Det barnet kommer istället få ärva efter båda sina föräldrar samtidigt då även din son avlider. Den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt. Detta innebär att man kan använda egendomen som man önskar, men man kan inte testamentera bort den.Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att din sons makes barn har rätt att få ut sitt arv efter sin mamma direkt då hon avlider.SlutsatsOm din sons make avlider kommer alltså först en bodelning göras. Fastigheten som är din sons enskilda egendom kommer hållas utanför bodelningen. Arvet efter hans make ska sedan fördelas. Eftersom hon har två barn ska kvarlåtenskapen fördelas på hälften. Den ena hälften kommer tillfalla hennes särkullbarn direkt, och den andra hälften kommer din son ärva med fri förfoganderätt. När sedan även din son avlider kommer hans och hans makes gemensamma barn få ut arvet efter båda sina föräldrar samtidigt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Ärver makar varandra om det finns både särkullbarn och gemensamma barn?

2019-10-01 i Make
FRÅGA |Vi är gifta sedan 1981 och då upprättades ett äktenskapsförord pga makens konkurs av ett företag. Jag, makan, hade då 4 barn sedan tidigare och sedan vi fick ett gemensamt barn.Vad händer med tillgångarna om någon av oss dör? Får makan ärva maken? Eller om makan dör, får maken ärva då?Vi skulle kanske behöva skriva ett nytt äktenskapsförord nu? Vad är riktigt i vår situation?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem som ärver när någon avlider regleras i ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att den avlidnes barn, alltså dennes bröstarvingar, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Dock har även en efterlevande make arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Hur ska ett arv fördelas?Då en person som är gift avlider ska, innan arvet fördelas, en bodelning göras mellan den avlidnes dödsbo och den efterlevande maken. Hur bodelningar går till regleras i äktenskapsbalken. Eftersom din fråga inte gäller en bodelning kommer jag inte gå mer in på det i mitt svar, men om du är nyfiken på det är du välkommen att ställa en till fråga. Som jag skrev ovan är huvudregeln att den avlidnes bröstarvingar ska ärva. Dessa ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del varje bröstarvinge har rätt till enligt detta kallas arvslott.Vad gäller för efterlevande makes arvsrätt?Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit. Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Vad gör ett äktenskapsförord?Ett äktenskapsförord är ett avtal mellan makar om vilken egendom som ska vara giftorättsgods och vilken egendom som ska vara enskild egendom. Detta regleras i äktenskapsbalken. Ett äktenskapsförord påverkar endast hur egendom ska fördelas i en bodelning, och inte vem som ska ärva. För att förordna om vem som ska ärva ens kvarlåtenskap måste man upprätta ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Vad gäller i er situation?Situationen kommer se lite olika ut beroende på om det är du eller din make som avlider. Jag har utgått ifrån att din make inte har några andra barn än ert gemensamma, eftersom du inte skrivit något om det. Som jag skrivit ovan påverkar ett äktenskapsförord endast bodelningen och inte arvsfördelningen. Om du avlider kommer din egendom att fördelas mellan dina fem barn. Dina fyra barn som inte är din makes barn kommer ha rätt att få ut sina arv direkt. Ditt och din makes gemensamma barn kommer dock att få vänta på sin del, och din make kommer därför ärva det med fri förfoganderätt. Detta innebär att han kan använda egendomen som han önskar, men han kan inte testamentera bort den. När även din make avlider kommer ert gemensamma barn få ut sitt arv efter er båda. Om din make avlider kommer du ärva hela hans kvarlåtenskap. Detta eftersom hans enda bröstarvinge är ert gemensamma barn, som får vänta på sitt arv tills även du avlidit. Vad kan ni göra för att ändra detta?Om detta inte är de resultat ni önskar har ni möjligheten att upprätta ett så kallat inbördes testamente. Då kan ni gemensamt skriva ett testamente där ni skriver att om den ena maken avlider ska den andra maken ärva all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, och att kvarlåtenskapen när båda avlidits ska fördelas enligt lag. Detta skulle inte göra någon skillnad om din make avlider. Men om du skulle avlida först skulle det innebära att din make skulle ärva all din kvarlåtenskap, och att dina särkullbarn får vänta tills även din make avlider. Det som kan hända om ni upprättar ett sådant testamente är att dina särkullbarn kan begära att jämka det om du avlider först (7 kap. 3 § ÄB). Då har de rätt att direkt få ut sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Resterande del kommer tillfalla din make. Om särkullbarnen inte jämkar testamentet får din make allt och de får som sagt sin del då även han avlidit. Om ni känner att ni behöver hjälp med att upprätta ett testamente är ni välkomna att boka en tid hos en av våra jurister. Det kan ni göra på https://lawline.se/boka. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver min make, och kan han testamentera till sina syskon?

2021-08-28 i Make
FRÅGA |He, Vem ärver min man? Han har inga barn, hans föräldrar är döda. Han har syskon i livet. Vi är gifta sen 35 år. Vi har inte äktenskapsförord och inte testamente. Om det är jag som ärver kan han testamentera bort sina tillgångar till exv hans syskon?Tacksam för svar!Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem ärver?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Det finns även en arvsrätt för efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Efterlevande makes arvsrätt går före alla andra arvingars rätt, förutom om den avlidne har barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken, så kallade särkullbarn.Detta innebär för er att om din make avlider är det du som ärver allt, eftersom han inte har några barn och din arvsrätt går före hans syskon.EfterarvDen finns även något som kallas efterarv. Detta innebär att någon kan ha rätt att ärva den först avlidne när även den efterlevande maken avlider. Efterarvsrätt har den som har bäst rätt i den första eller andra arvsklassen (3 kap. 2 § ÄB).I ert fall innebär detta att din makes syskon skulle ha efterarvsrätt efter honom, och således ha rätt att ärva honom då även du avlider. Eftersom din makes syskon har efterarvsrätt innebär det att det du ärver efter honom ärver du med fri förfoganderätt. Det innebär att du kan använda egendomen så som du önskar, men du kan inte testamentera bort den.Hur efterarvet ska beräknas kan bli ganska komplicerat beroende på hur mycket egendom som finns vid den först avlidne respektive den sist avlidne makens bortgång. Eftersom det inte är vad din fråga handlar om kommer jag inte gå djupare in på det, men om du vill veta mer om efterarv är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!Din makes möjlighet att upprätta testamenteDen som är över 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Din make har därmed möjlighet att upprätta ett testamente till förmån för sina syskon, om han vill att de ärver istället för dig.Eftersom din make inte har några bröstarvingar finns det ingen som har en oinskränkbar arvsrätt efter honom, och han är därför fri att testamentera sin egendom så som han önskar. Det finns dock ett skydd för efterlevande make, som brukar kallas basbeloppsregeln. Den innebär att du som efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen, som sker när din make avlider, ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om du som efterlevande make inte uppnår detta efter bodelningen har du rätt att få ut så mycket ur arvet efter din make att du uppnår det. Ett testamente som inskränker denna rätt är i den delen utan verkan, men resterande del av testamentet ska respekteras.Du har alltså rätt att, efter bodelningen och därmed inräknat all din egen egendom, ha egendom till ett värde av minst 190 400 kr. Om du har det kan din make testamentera allt han har till sina syskon.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan mina barn ärva min och min makes gemensamma bostad?

2019-12-29 i Make
FRÅGA |Hej,Jag är gift, vi har inget äktenskapsförord eller enskilda tillgångar. Vi har inga gemensamma barn men båda har särkullbarn.Jag står som ensam ägare till våran gemensamma bostad. Den ägde jag innan vi träffades för 20 år sedan.Min fråga är; kan jag testamentera bort våran gemensamma bostad till mina bröstarvingar? Har han rätt till mer än enligt basbeloppsregeln?Tack!Vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Vad händer om någon som är gift avlider?Det första som händer om någon som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger egendomen, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Detta innebär att er bostad är giftorättsgods och därmed ska ingå i en bodelning. Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Efter att andelarna beräknats ska egendomen fördelas på lotter (11 kap. 7 § ÄktB). Detta gör man för att veta exakt vilken egendom vardera make ska få. Varje make har rätt att i första hand få behålla sitt eget giftorättsgods. Detta innebär att du i första hand har rätt behålla bostaden som du äger, så länge din make får giftorättsgods till samma värde. Om det inte är möjligt att din make kompenseras för värdet har han rätt till så stor del av bostaden som krävs för att ni ska ha lika mycket giftorättsgods efter bodelningen. Att komma ihåg är att den finns en möjlighet för en efterlevande make att få den gemensamma bostaden i avräkning på sin lott, så länge det inte är den avlidne makens enskilda egendom (11 kap. 8 § ÄktB). Detta innebär att en efterlevande make kan ha rätt att behålla den gemensamma bostaden, om det kan anses skäligt. Arvet efter den avlidne maken ska fördelasDet som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är dennes, och den som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör arvet efter denne. Arvet efter den avlidne maken ska sedan fördelas till arvingarna. Hur arvet fördelasHuvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Dock finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken. Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Vad händer om du skulle avlida?Om du skulle avlida skulle alltså först en bodelning göras mellan ditt dödsbo och din efterlevande make. Det spelar ingen roll att du äger bostaden, eftersom den inte är enskild egendom ska den ingå i bodelningen. Detta kan innebära att din make kommer ha rätt till en del av bostaden, eller till och med har rätt att ta över hela. Din efterlevande make kommer inte ha rätt att ärva mer av dig än vad som eventuellt krävs för att han efter bodelningen ska ha tillgångar som motsvarar fyra basbelopp. Resterande av din kvarlåtenskap kommer dina barn ärva oavsett om du skriver ett testamente eller inte, eftersom de är särkullbarn. Om du vill vara säker på att dina barn får ärva er bostad om du avlider kan ni skriva ett äktenskapsförord som gör bostaden till enskild egendom. Då kommer den hållas utanför bodelningen mellan ditt dödsbo och din efterlevande make, och istället direkt bli arv efter dig. Dock finns alltid möjligheten för den andra maken att ta över bostaden, om det kan anses skäligt. Denna rätt gäller även om bostaden är enskild enligt äktenskapsförord. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver först, efterlevande make eller gemensamma barn?

2019-08-13 i Make
FRÅGA |HejsanVi har äktenskapsförord då min man har en gård vi är gifta och har tre barn tillsammans. Nu till min fråga om min man skulle avlida före mig ärver jag då hans egendom eller ärver våra barn min mans egendom. Och jag blir utan ?MVH
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om din man avlider ska en bodelning görasRegler om vad som gäller då man är gift finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Om din man skulle avlida ska en bodelning göras mellan dig och din mans dödsbo (1 kap. 5 § ÄktB och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår ert giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Jag tolkar din fråga som att din mans gård är enskild egendom enligt ert äktenskapsförord. Detta innebär alltså att gården inte ska ingå i bodelningen mellan dig och din mans dödsbo. I bodelningen ska värdet av giftorättsgodset delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller dig i bodelningen är ditt och det som tillfaller din mans dödsbo utgör arvet efter honom. Eftersom enskild egendom inte ingår i bodelningen får din mans dödsbo behålla detta och gården är därför en del av arvet efter honom. Hur ska arvet efter din man fördelas?Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). De närmaste arvingarna är bröstarvingarna (2 kap. 1 § ÄB). Med bröstarvingar menas den avlidnes barn, och de ska dela lika på arvet. Dock har även en efterlevande make arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Denna arvsrätt går före gemensamma barns rätt. Detta innebär att du i egenskap av efterlevande make har rätt att ärva före dina och din mans gemensamma barn. Era barn får istället så kallad efterarvsrätt efter din man. Detta innebär att era barn har rätt att få ut sitt arv efter sin pappa då du avlider (3 kap. 2 § ÄB). Det du ärver efter din man, som era barn har efterarvsrätt till, ärver du med fri förfoganderätt. Det innebär att du får använda egendomen i princip hur som helst, men du får inte testamentera bort den (3 kap. 2 § ÄB). SlutsatsDet korta svaret på din fråga är helt enkelt att du ärver då din man avlider och era barn har rätt att få sitt arv efter sin pappa då även du avlidit. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,