Vad är ett särkullbarn?

2021-03-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, jag ser ofta svar på frågor här som rör särkullbarn. Men vad betyder egentligen begreppet särkullbarn i sådana sammanhang, och hur blir man själv ett?
Anton Hansson |Hej!Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga! Här nedanför förklarar jag vad ett särkullbarn är och den juridiska betydelsen av att vara ett särkullbarn vid arv (vilket jag tror du syftar på).Vad är ett särkullbarn?Ett särkullbarn är ett barn där en förälder har gift sig med någon annan än barnets andra förälder. Du är alltså ett särkullbarn om t.ex. din mamma/pappa inte längre är ett par och din mamma eller pappa har gift sig med en ny partner. Begreppet särkullbarn beskriver alltså förhållandet mellan dig(barnet) och din mammas/pappas (en förälders) nya äktenskap. Begreppet särkullbarn används även ofta i sammanhang där din förälder inte gift om sig utan enbart lever i ett nytt förhållande utan att vara gifta, t.ex. i ett samboförhållande. Däremot så får begreppet en större juridisk betydelse först när en av din förälder gift sig. (se varför nedan)Hur blir man ett särkullbarn?Du blir ett särkullbarn när en av dina föräldrar träffar en annan partner. Som jag skrev ovan får begreppet särkullbarn först en större juridisk betydelse när din ena förälder gift sig med någon annan än din andra förälder. Varför förklarar jag nedanför.Den juridiska betydelsen av att vara ett särkullbarn?Begreppet särkullbarn är speciellt intressant när det gäller arv, vilket är det jag tror du syftar på. Arvsrätten regleras i ärvdabalken (ÄB) Är det så att din ena förälder gift om sig, säg din mamma och hon går bort. Så har den efterlevande maken (i detta fallet din mammas nya partner) som huvudregel rätt till arvet, före gemensamma barn. Däremot om din mamma har ett särkullbarn så ärver särkullbarnet sin del av arvet före din mammas partner. (ÄB 3 kap. 1 §)Med vänlig hälsning,

Kan särkullbarn kräva att egendom säljs för att få ut sin laglott?

2021-03-19 i Särkullbarn
FRÅGA |Måste vi sälja våra gemensamma tillgångar ( bostadsrätt och fritidshus) om våra särkullbarn kräver sina laglotter i det fall att någon av oss avlider före den andre. Vi har ett gemensamt barn, maken har 3 barn från tidigare äktenskap och jag har ett barn från tidigare äktenskap.Tacksam för svar!Benita Wickgren
Atefa Jafary |Hej och stort tack för du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB). Särkullbarn har rätt att få ut sin laglott direkt. (3 kap. 1 § ÄB) Ett barns laglott är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn kan dock även välja att avstå sitt arv till förmån för efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB). I denna situation har särkullbarn rätt till sitt arv när båda makarna har gått bort. Särkullbarns rätt till laglott innefattar inte en rätt till en viss egendom, till exempel en rätt till er bostadsrätt eller ert fritidshus. Istället får dödsbodelägarna själva bestämma vilken egendomen som ska fördelas. Under den förutsättningen att en part i samband med arvskiftet får egendom som är värd mer än dennes andel i dödsboet ska denna person erlägga skifteslikvid (23 kap. 3 § ÄB). Den efterlevande maken kan alltså betala skifteslikvid till särkullbarn som motsvarar dennes laglott. Men om det inte finns tillgångar kan särkullbarn kräva att fastigheten säljs för att kunna få ut sin laglott.Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Har du ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga!Vänligen,

ag har hört talas om 12:2. Vad innebär denna lag? Har jag fattat rätt att särkullbarn kan bli utan arv?

2021-03-18 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Jag har hört talas om 12:2. Vad innebär denna lag? Har jag fattat rätt att särkullbarn kan bli utan arv?
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är problemetJag tolkar frågan som att du vill veta om särkullbarn kan bli arvlösa med hänvisning till 12 kapitel 2 § äktenskapsbalken. Därför tänker jag förklara hur regeln i 12:2 äktenskapsbalken påverkar särkullbarns arvsrätt.Svaret regleras i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Särkullbarn blir inte arvlösaHuvudregeln är att makar först delar på sitt giftorättsgods enligt likadelningsprincipen och sen ärver avlidnes barn/andra arvinge enligt ärvdabalken.Ibland har den person som dör mycket begränsat tillgångar medan den efterlevande maka/make har mycket tillgångar. I sådana fall kan den efterlevande vara intresserat av att helt enkelt behålla sina egna tillgångar utan att dela enligt likadelningsprincipen. Det är möjligt enligt regeln du hänvisar till (12 kap, 2 §, ÄktB). Den avlidnes barn/övriga arvinge/testamentstagare ärver fortfarande enligt den legala arvsordningen eller testamente (3 kap.,ÄB). Hur du kan gå vidare med din frågaJag hoppas att du med detta fick svar på din fråga!Om du har behov av ytterligare rådgivning, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00.Bästa hälsningar,

Vem ärver, min make eller mitt särkullbarn?

2021-03-15 i Särkullbarn
FRÅGA |HejJag undrar hur mitt arv blir om jag skulle avlida.Jag är omgift och har ett barn sen tidigare. När jag gifte om mig skrev vi äktenskapsförord där det står att det jag ägde innan och får via arv etc är min enskilda egendom (registrerad hos länsstyrelsen) kan jag testamentera detta till mitt barn? Eller delas allt mellan min make och barn? Tacksam för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).När en make avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses på grund av att den ena maken avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Viktigt att tänka på är att ett äktenskapsförord måste registreras hos Skatteverket för att vara giltigt (7 kap. 3 § tredje stycket ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Hur ska arvet fördelas?Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationOm du skulle avlida ska alltså en bodelning göras mellan dig och din make. I den hålls din enskilda egendom utanför, och endast giftorättsgodset delas. Det som tillfaller ditt dödsbo i bodelningen plus din enskilda egendom är din kvarlåtenskap och ska fördelas som arv efter dig. Av din fråga låter det som att du endast har ett barn, ett särkullbarn. Detta barn har rätt att ärva efter dig direkt när du avlider, barnets arvsrätt går alltså före din makes arvsrätt. Så länge din make, efter bodelningen, har tillgångar till ett värde av minst fyra prisbasbelopp är det alltså ditt barn som kommer ärva allt efter dig, även utan testamente.Svaret på din fråga är alltså att ditt särkullbarn ska ärva allt efter dig, och din make ärver inget. Om du vill förändra detta, och fördela på ett annat sätt kan du upprätta ett testamente.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Om du undrar något kring testamenten är du självklart välkommen att ställa en ny fråga. Mvh,

Vad skiljer särkullbarns arvsrätt från gemensamma barns arvsrätt?

2021-03-20 i Särkullbarn
FRÅGA |1. Ärver ett särkullbarn 100%, 50% eller endast 25% efter sin förälder?2. Inget testamente och dylikt fanns för någonting och i bilden finns jag (ett särkullbarn till den avlidne), hennes make och deras gemensamma barn. Som jag förstått det, det gemensamma barnet får ärva hela 0? Har inte det barnet rätt att på något sätt kräva sin del av mors arv när han går bort då?3. 100, 50 eller 25%? Frågan gäller hennes privata bankkonto, privat kredit med ett låneskydd och kvarvarande skuld, försäkringar (alla med förmånstagare - 1. make, 2. barn), tex. livförsäkring, pågående olycksfallsförsäkring om en olycka som ledde till hennes bortgång, pension som den tydligen finns att hämta i 12 månader enligt det som står hos Pensionmyndigheten (trots att brevet kom från Fora) med återbetalningsskydd och familjeskydd på det, tjänstegrupplivförsäkring via hennes jobb i vilket ingick begravningshjälp men även 3 försäkringar hos Folksam vilket ingen hade kännedom om. Förmodligen blev dessa tecknade via hennes Fackförbund som inte ens hon visste om.4. Mors och makes fast egendom, en villa, står 50/50 på dem två, varsin bolån, även det med en kvarvarande skuld och ett låneskydd. Han måste få sin halva ju. Vem ärver och i vilken % hennes del?5. Är jag som ett särkullbarn till henne också en dödsbodelägare, precis som hennes make är?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår dig som att du undrar över: (1) Vad som skiljer särkullbarns arvsrätt från gemensamma barns arvsrätt samt med vilken andel barnen ärver ur kvarlåtenskapen, (2) vilken egendom som ingår i den avlidnes kvarlåtenskap.Som jag tolkar din fråga finns det endast ett gemensamt barn mellan din mor och hennes make.Regler om arvsrätt återfinns i ärvdabalken (ÄB) och regler om bodelning i äktenskapsbalken (ÄktB)(1) Vad skiljer särkullbarns arvsrätt från gemensamma barns arvsrätt?Med vilken andel ärver särkullbarn från sin förälders kvarlåtenskap?Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del från den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Eftersom du bara har ett syskon så ska ni alltså ärva hälften av din mors kvarlåtenskap var.Dödsbodelägare är den avlidnes arvingar. Eftersom du är arvinge efter din mor är du dödsbodelägare.Särkullbarns arvsrätt och gemensamma barns arvsrättOm arvlåtaren vid dödsfallet var gift går dock efterlevande makens arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). De får då en så kallad efterarvsrätt. Vad gäller särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och får i så fall ut sitt arv som efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB).Ditt syskon som är ett gemensamt barn mellan din mor och hennes man kommer alltså inte få ut sitt arv med en gång, utan får en efterarvsrätt som aktualiseras först då din mors man avlider. Du som särkullbarn har dock rätt att få ut ditt arv omgående.(2) Vilken egendom ingår i arvet.När ett äktenskap upplöses genom dödsfall ska en bodelning förrättas (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § första stycket ÄktB). I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom blir enskild bland annat om det följer av ett äktenskapsförord eller om ena maken fått en gåva eller ett arv med förbehåll om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB).Det är tillgångarna efter bodelningen som utgör den avlidnes kvarlåtenskap och som sedan fördelas mellan arvtagarna. Eftersom din mor var gift ska en bodelning ske mellan din mors dödsbo och hennes make innan arvet fördelas. Det framkommer inte av din fråga om någon egendom är enskild eller om det finns ett äktenskapsförord, men om så ej är fallet ska i princip all egendom ingå i bodelningen, inklusive bland annat fastigheten och din mors bankkontotillgodohavanden. Din mors pensionssparande ska dock inte ingå (10 kap. 3 § andra stycket ÄktB). Vid en bodelning ska makarna som huvudregel dela lika på giftorättsgodset enligt något som kallas likadelningsprincipen (11 kap. 3 § ÄktB). Man beräknar alltså vad vardera maken har i giftorättsgods (tillgångar – skulder), adderar makarnas giftorättsgods och dividerar det totala giftorättsnettot med två. På så sätt får man fram vardera makes andel i det totala giftorättsnettot. Det är den lott som tillfaller din mors dödsbo efter denna bodelning som kommer utgöra hennes kvarlåtenskap tillsammans med sådan egendom som ej ingått i bodelningen. Alltså är det detta du och ditt syskon kommer ärva.Vad gäller försäkringarna ska de undantas från bodelningen om förmånstagare finns (10 kap. 5 § ÄktB och 14 kap. 7 § försäkringsavtalslagen). Försäkringsersättning som efterlevande make erhåller som förmånstagare efter makens död ingår varken i bodelning eller kvarlåtenskap. Försäkring tillfaller istället respektive förmånstagare direkt. Det framgår inte av din fråga vem som är förmånstagare till vilken försäkring, men de ska oavsett inte ingå i bodelningen.SammanfattningEn bodelning kommer förrättas mellan din mors dödsbo och hennes man där deras tillgångar fördelas dem emellan. Det är den lott som tillfaller din mors dödsbo efter denna bodelning samt eventuella andra tillgångar din mor haft som inte ingått i bodelningen som du och ditt syskon kommer få ärva. Eftersom ni är två syskon ärver ni hälften av er mors kvarlåtenskap var. Du som särkullbarn kommer kunna begära din andel direkt, medan ditt syskon istället får en efterarvsrätt efter att din mors man gått bort.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan man genom enskild egendom undanhålla tillgång från särkullbarn?

2021-03-18 i Särkullbarn
FRÅGA |När min pappa gifte om sig och flyttade med sin fru till deras gemensamma hem så skrevs huset som hennes enskilda egendom. Jag tror orsaken till det dels var att han hade fyra barn från tidigare äktenskap och för att undvika att tvingas betala underhåll till alla dessa barn, valde han att inte betala löneskatt och kunde därför inte äga någonting, och dels att man ville säkra hennes arv vid hans bortgång. Nu är han borta och jag undrar om den här manövern för att undanhålla egendomen från äktenskapets särkullbarn är juridiskt rätt och riktig.Tacksam för svar
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din pappa har gift om sig, och i äktenskapsförord skrivit huset som hans nya frus enskilda egendom, och nu undrar du om han kan undanhålla tillgångar på det sättet mot sina egna barn. I svaret på din fråga utgår jag ifrån att din pappas fru också äger fastigheten och står på lagfarten.Enskild egendom och äganderättNär man skriver ett äktenskapsförord gör man upp om hur tillgångar ska fördelas i det fall man skiljer sig. I det fall en av makarna går bort, så spelar äktenskapsförordet in när tillgångarna delas upp på vardera parts sida. Det som är den ena partens enskilda tillfaller dock dennes efterarvingar och ingår inte i bodelningen. Det är dock så att det endast är värdet av tillgångarna som flyttas runt med äktenskapsförord, inte själva egendomarna i sig. Detta måste förordnas genom gåvobrev eller testamente. Alla är fria att göra vad man vill med egendomen som man äger. I ett äktenskap så är utgångspunkten att varje make råder över sin egen egendom och sina egna skulder (1 kap. 3§ Äktenskapsbalken, ÄktB). Detta innebär att din pappa har rätt att bestämma över sin egen egendom och skriva huset som hans frus enskilda egendom. BodelningenNär en gift person går bort ska det göras en bodelning innan arvskifte sker (23 kap. 1§ 2st Ärvdabalken, ÄB). Då tar man upp giftorättsgodset som tillhör både den efterlevande och den avlidna och räknar ihop det (10 kap. 1§ ÄktB). Det som är parternas enskilda egendom ingår inte i bodelningen. Detta innebär att om huset står som din pappas frus enskilda egendom, kommer värdet av huset inte ingå i bodelningen och det kommer då inte delas till din pappas tillgångar. Detta innebär att hans särkullbarn inte får del av värdet på huset. Efterlevande make har också en rätt att begära att bodelning inte ska ske, alltså att vardera maken behåller sitt giftorättsgods (12 kap. 2§ ÄktB). Då får ni särkullbarn dela på er pappas kvarlåtenskap som om bodelning inte skett, men det ändrar inte omständigheterna kring huset. Detta kunde vara en nackdel för er om det är så att hans fru har mer giftorättsgods än vad han hade. Särkullbarns rätt och det förstärkta laglottsskyddetUtgångspunkten är att barn inte kan göras arvlösa genom testamente eller gåvor. Barn har alltid rätt att ärv ärva sina föräldrar. När en förälder gift om sig, och sedan går bort, tillfaller dock kvarlåtenskapen den efterlevande maken om de har gemensamma barn (3 kap. 1§ ÄB). Men har man barn sedan tidigare som inte är gemensamma (särkullbarn) har de rätt att få ut sitt arv direkt utan att vänta på att efterlevande make har gått bort. Att skriva en egendom som enskild innebär alltså att egendomen inte tas med i bodelningen, och att särkullbarnen inte får del av värdet av den vid arvsskiftet. Dock kan denna "manöver" under vissa omständigheter tolkas som en gåva till sin nya fru för att försöka dölja en förmögenhetsövergång (NJA 1985 s.414). En gåva som syftar att förordna succession (arv) kan likställas med ett testamente (7kap. 4§ ÄB). Detta ska inte kunna göras för att kringgå att barnen ärver, och då aktualiseras det så kallade förstärka laglottsskyddet. Arvingar har alltid rätt till sin laglott (halva din pappas kvarlåtenskap) och ett testamente får inte kränka denna rätt. En sådan gåva kan begäras att den ska gå åter, för att ni ska få ut er laglott. För att det förstärkta laglottsskyddet ska aktualiseras krävs det dock att er pappa "gett bort egendom", alltså som en gåva utan motprestation, och att givandet har syftat att ordna succession. Detta kan vara en situation då gåvogivaren behåller nyttan av egendomen (bor kvar) tills bortgången, då den sedan tillfaller någon annan. Har laglotten kränkts?Er laglott är halva er pappas kvarlåtenskap (hans giftorättsgods efter bodelningen + ev. enskild egendom) (7 kap. 1§ ÄB). För att räkna ut om er laglott har blivit kränkt, lägger man ihop hans kvarlåtenskap + gåvans värde vid hans bortgång (den delen av huset han givit bort) / antalet bröstarvingar (4 här) / 2. Summan man får då är er laglott som ni har rätt till. Om den summan inte kan täckas av hans kvarlåtenskap utan huset, så måste hans fru betala er upp till värdet av er laglott. Ni har dock inte rätt till huset i sig. SammanfattningsvisFör att sammanfatta situationen så har din pappa rätt att skriva över huset som enskild egendom till sin fru. När han sedan gick bort innebär detta att värdet av huset inte ska ingå i bodelningen och tillräknas hans arvingar, eftersom bodelning ska göras innan arvskifte sker. Om husets värde då inte ingår i bodelningen, kan värdet inte heller skiftas till hans arvingar. Att förordna om enskild egendom i äktenskapsförord kan dock enligt praxis liknas med en gåva under vissa omständigheter. En sådan gåva kan liknas med ett testamente om man försökt ordna med sitt arv genom gåvan, och man får inte genom testamente kränka sina barns laglott. Då aktualiseras det förstärkta laglottsskyddet, och då kan ni begära jämkning upp till det belopp som krävs för att täcka er laglott. Det kan dock vara ganska svårt att föra en sådan talan då reglerna är ganska komplicerade. Men tänk på att även om ni begär jämkning på grund av det förstärkta laglottsskyddet, så innebär inte detta att ni kan göra anspråk på huset i sig om hans fru äger det, endast en del av dess värde. Observera dock att om ni avser att aktualisera det förstärkta laglottsskyddet måstet ni väcka talan om återbäring inom ett år från bouppteckningen gjordes (7 kap. 4§ 2st ÄB). Annars förlorar ni er rätt.Om ni är oense om situationen kan en boutredningsman eller skiftesman utses av tingsrätten på er ansökan. Läs mer om detta här. Inom ramen för expresstjänsten och den information jag har kan jag tyvärr inte ge ett närmre besked. Min rekommendation är att du anlitar en jurist som granskar ärendet och som kan företräda dig om det bli aktuellt att åberopa det förstärka laglottsskyddet. För det ändamålet kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare information. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se.Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Hur beräknas arvslotten?

2021-03-15 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far har gått bort efter att ha varit gift i många år, och har endast 2 särkullbarn. Det finns inget testamente och inga gåvobrev registrerade. Min far har ärvt del i sommarstuga (senare sålt) efter sina föräldrar samt även ärvt en släkting. Jag är osäker på om arv som han fått getts som enskild egendom eller inte. Det finns även en bostadsrätt som köpts för gemensamt bruk för länge sen. Hur beräknas arvslotten, samt spelar det någon roll om tidigare arv getts som enskild egendom?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat om någon av makarna avlider. Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelningen ska först makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för att skulder ska täckas läggs samman. Värdet därav ska därefter delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Det som blir kvar i bodelningen, efter avdrag för skulder och likadelning, utgör kvarlåtenskapen och är det som kan fördelas mellan arvingarna. Bodelningen kan således innebära att din fars fru måste skjuta över kapital för att det ska gå jämnt ut, om hennes tillgångar i giftorättsgods efter avdrag för skulder, är större än hans. Och vice versa om situationen är den motsatta.Det kan spela roll om tidigare arv givits som enskild egendom. Är det så att din far har tillgångar i enskild egendom ska dessa inte ingå i bodelningen. Det innebär att det sker en bodelning enligt ovan, till det läggs den enskilda egendomen, vilket utgör kvarlåtenskapen. Hade din far enskild egendom kan det således innebära att kvarlåtenskapen efter honom blir större. Problemet med enskild egendom är att sådan emellanåt kan förlora sin karaktär som sådan. I din fråga skriver du att din far ärvt en del i sommarstuga och sedermera sålt den. Han har även ärvt en släkting. Om pengarna fanns på hans separata konto och kan härröras som enskild egendom ska de inte ingå i en bodelning. Har de däremot sammanblandats med giftorättsgods, t.ex. genom att de satts in på ett gemensamt konto eller använts för att renovera den gemensamma bostaden, då har pengarna antagligen förlorat sin karaktär av enskild egendom och utgör giftorättsgods, trots villkoret i testamente.Utgångspunkten när den som är gift och avlider är att vederbörandes make ärver och att gemensamma barn har rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider. När det finns särkullbarn har dessa däremot rätt att få ut sitt arv direkt (jfr 3 kap. 1 § ärvdabalken). I det fallet du beskriver finns det två särkullbarn. Finns det inget testamente som stadgar annat kommer de att ärva hälften var av kvarlåtenskapen.Om du behöver ett ombud som hjälper dig i arvsprocessen kan en av våra jurister vara behjälplig. Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan man ge bort hus till sin make?

2021-03-11 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej.Mina föräldrar har varit gifta i över 40 år. De äger ett hus tillsammans. Om de skulle skilja sig så delas allt 50/50, men om min mamma inte vill ha något utan vill skänka sin del till min pappa, hur går det till? och hur blir arvet till mina bröder som inte är söner till min far utan bara till min mor?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag har uppfattat din fråga som att din mamma vill skänka sin del av huset till din pappa. Vad händer om din mamma vill skänka huset till din pappa?Alternativ 1:Din mamma har rätt att göra vad hon vill med den delen av huset som hon äger. Hon kan exempelvis upprätta ett gåvobrev som säger att din pappa får hennes del av bostaden (4 kap. 1 § jordabalken). Då kommer bostaden vara hans enskilda egendom och ingår inte i en bodelning vid en skilsmässa. Alternativ 2:Vid en eventuell skilsmässa får din mamma och pappa avtala att göra en så kallad "sämjedelning". En sämjedelning innebär att man inte delar 50 % lika på all egendom utan då bestämmer man själva hur man vill dela upp. Då skulle dina föräldrar kunna välja att din pappa får hela bostaden utan att behöva kompensera din mamma ekonomiskt. För att säkerställa att detta kommer ske kan din mamma och pappa skriva ett äktenskapsförord som säger att huset ska gå till pappan i en bodelning (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Alternativ 3:Om dina föräldrar inte skiljs men din mamma vill att din pappa ska få ta över hela bostaden när han dör kan hon testamentera bostaden till honom (9 kap. 1 § ärvdabalken). OBS: detta alternativ är endast möjligt om din mammas särkullbarn kan få ut sin laglott (mer info om detta kommer i nedanstående text). Vad händer med arvet till dina bröder?Du skriver att dina bröder endast är barn till din mamma, inte din pappa. Detta innebär att dina bröder är så kallade särkullbarn. Den största skillnaden mellan att vara särkullbarn och ett gemensamt barn till båda föräldrarna är att särkullbarnen får ta ut arvet direkt vid förälderns död (3 kap. 1 § ärvdabalken). Om barnet är gemensamt måste barnet vänta på att båda föräldrarna avlidit innan något arv kan delas ut. Eftersom dina bröder inte är din pappas barn är dem inte bröstarvingar och har ingen rätt att ärva honom (om din pappa inte skrivit ett testamente som säger att bröderna ska få ärva) (2 kap. 1 § ärvdabalken). Alternativ 1:Om din mamma skulle skriva ett gåvobrev som ger din pappa bostaden kommer dina bröder inte ha någon arvsrätt till bostaden. Eftersom din mamma inte äger någon del av bostaden kommer inte det ingå i arvet; dina bröder har ingen rätt till bostaden. Alternativ 2: Även i detta alternativ äger din pappa hela bostaden. Återigen blir konsekvenserna att bostaden inte kan ingå i din mammas arv; bröderna kan inte få bostaden därigenom. Inte heller kan de få bostaden från din pappas arv eftersom han inte är deras pappa. Alternativ 3: Om din mamma skriver ett testamente som säger att din pappa ska få ta över bostaden KAN det vara så att dina bröder ändå kommer att hävda rätt till bostaden. Inom svensk rätt har man alltid rätt till laglott. En laglott är hälften av arvslotten; dvs om din mamma har 150 000 kr i totalt (inkl. värdet på hennes fysiska saker) och hennes barn är du och 2 söner, då är er arvslott 50 000 kr vardera eftersom arvet ska delas lika (7 kap. 1 § ärvdabalken). För att få fram laglotten tar man då hälften dividerat på 50 000, dvs. 25 000 kr. Du kan använda denna formel: antalet barn / på den avlidnes ekonomiska tillgångar = barnens arvslott. 2/ barnens arvslott = barnens laglott. Så varför är detta viktigt? Jo, om din mamma testamenterar bort bostaden till er pappa och det resulterar i att sönerna inte kan få ut sin laglott har de rätt att klandra testamentet och försöka få ut de pengar de lagligen är berättigade (7 kap. 3 § ärvdabalken). På så sätt kan de komma åt bostaden. Sammanfattande svar: Hur det går till när din pappa ska få bostaden beror helt enkelt på hur din mamma vill ge honom bostaden. Det lämpligaste är rimligen att använda sig av gåvobrev eller äktenskapsförord för att det ska bli en tydlig process för alla inblandade. Vad gäller arvet till dina bröder kommer det påverkas på så sätt att bostaden inte ingår i arvet. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,