Särskullsbarns laglott med ett testamenterat legat.

2021-03-27 i Särkullbarn
FRÅGA |HejVår pappa ha gått bort. Vi är 3syskon varav jag är makans särkullsbarn, alltså 2gemensamma barn och jag är styvbarn(ej adopterad av den avlidne)Pappa har även 2särkullsbarn som han inte haft någon kontakt med.Bouppteckningen är på gång och den avlidnes giftorättsgods är 460000.Nu är frågan hur mycket belopp skall dessa särkullbarn få.?Pappa och mamma har ett inbördes testamente"Av den av oss som överlever den andre ska med fri förfoganderätt erhålla all kvarlåtenskap. vår vilja är att den av oss som efterlever den andre skall ha möjlighet att bo kvar i vår gemensamma bostad med tillhörande egendom. Att våra gemensamma bröstarvingar A,B och C enligt lag få ut sitt arv först efter vår bådas frånfälle."Det är här som är frågan då jag nämns som en av bröstarvingarna. Kommer jag också kunna få ärva pappa? De gifte sig när jag var 3årgammal och fick pappas efternamn men blev dock ej adopterad.I testamentet nämner pappa "min vilja är att min maka xxxx tilldelas hela 1/1 den gemensamma bostaden med tillhörande egendom.Innebär detta att lägenheten värde skall inte räknas med i laglotten som särkullbarnen skall få? För om jag förstår det rätt så är lägenheten mammas egen egendom.Vi vill bara veta hur mycket dessa särkullbarn skall få. Vill lugna mamma då hon tror att hon skall tvingas lämna sin lägenhet.Mvh makans särkullbarn
Jakob Westling |Hej, och tack för att ni valde Lawline med er fråga!Det rör sig totalt om 5 barn, varav 2 av er är gemensamma, 2 är er fars särkullbarn, och sedan du som är makens barn.Hade arvet fördelats enligt reglerna i lagen så hade endast din fars bröstarvingarna varit arvsberättigade,, 2:1 Ärvdabalk. Det innebär endast de avkomlingar som juridisk sätt din far var fader till. Om du ej var adopterad av fadern, räknas du tyvärr inte till en av dem och kan därför inte ärva från din fader. Eftersom det finns ett testamente, så blir testamentet huvudregleringen för arvskiftet. Enligt testamentet ska makan ärva allt med fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande maken ska tills dess att hon går bort, och att arvet fördelas först efter det. Det innebär vidare att du som makans barn kan ärva genom din fader på det sätt som testamentet påkallar. Så först efter båda föräldrarna avlidit skulle det gemensamma arvet fördelas mellan er tre.De två särkullbarnen har dock rätt till sin laglott, 7:1 Ärvdabalken. Den uppgår till 50% av den normala arvslotten, givet ett normalt arvskifte utan testamente. I ett vanligt arvskifte hade din fars arv delats på 4 arvingar (två särkullbarnen, dina två syskon) med ett belopp på 115,000 kr var. laglotten utgör då 57,500 kr.De två särkullbarnen har således en laglig rätt till 57,500 kr var eller 115,000kr oberoende om det finns ett testamente eller inte.Ang frågan om lägenheten - så stämmer det delvis. Eftersom dödsboet inte skiftats när laglotten delas ut, är lägenheten inte i teknisk mening din mors förens efter laglotten är utdelad. Däremot finns det en inbördes prioriteringsordning utifrån vilken egendom laglotten ska utgå från. D.v.s enligt 7:3 Ärvdabalken så ska laglotten främst utgöra den egendom som är universell, alltså som tilldelas er alla lika. I och med att testamenten uttryckligen ger er mor rätt till lägenheten, så utgör det ett legat. Endast om dödsboet inte räcker till måste legatarien dela med sig om sitt legat - i detta fall lägenheten.Hoppas det besvarade dina frågor! Tveka inte att skriva till oss igen om du har en ytterligare fråga!

Vad ärver sambors särkullbarn?

2021-03-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Min sambo och jag äger tillsammans vårt hus. Vi har inte några enskilda tillgångar. Han har två barn och jag har ett. Alla är från tidigare förhållanden, inga gemensamma. Nu undrar jag hur arvsrätten ser ut om vi inte skriver testamente? Om en av oss går bort, hur blir det då? Hur blir det om båda går bort samtidigt? Min sambo hävdar bestämt att våra barn ärver en tredjedel var men jag känner inte att det borde vara så. Min tanke är att mitt barn ärver hälften av våra tillgångar och hans barn delar på hans halva. Om en av oss går bort så är alltså hans tanke att hans barn ärver två tredjedelar och jag står kvar med endast en. Vad är det som gäller?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du har tänkt rätt: ditt barn ärver dig när du går bort, och din sambos barn ärver honom när han går bort (2 kap. 1 § ärvdabalken). Hans barn ärver alltså ingenting av din egendom eftersom du inte är deras förälder. Om ni båda skulle gå bort samtidigt och all er egendom skulle delas exakt lika mellan er skulle ditt barn ärva din halva, och hans barn skulle dela lika på hans halva och alltså få totalt en fjärdedel var. Värt att notera är dock att all er egendom inte nödvändigtvis skulle ingå i en bodelning mellan er, även om ni inte har uttryckligen enskild egendom. I en bodelning fördelas nämligen bara samboegendom (8 § sambolagen). Så om en av er går bort kan den andre begära bodelning, där hälften av er samboegendom tillkommer den efterlevande sambon, och den andra hälften ärvs av den avlidne sambons barn. Den egendom som utgör samboegendom är er bostad och ert bohag, förutsatt att egendomen införskaffades för gemensam användning (3 §). Med bohag avses möbler och lösa saker i hemmet, exklusive sånt som är ägnat uteslutande för den enes bruk eller huvudsakligen för fritidsändamål (6 och 7 §). Det som ägdes av den ene redan innan ni blev sambor omfattas alltså inte av bodelningen, eftersom det inte införskaffades för er gemensamma användning. Ditt barn skulle alltså ärva både den egendom som du äger som inte utgör samboegendom, och hälften av samboegendomen. Tveka inte att återkomma med en ny fråga om ni har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Vad skiljer särkullbarns arvsrätt från gemensamma barns arvsrätt?

2021-03-20 i Särkullbarn
FRÅGA |1. Ärver ett särkullbarn 100%, 50% eller endast 25% efter sin förälder?2. Inget testamente och dylikt fanns för någonting och i bilden finns jag (ett särkullbarn till den avlidne), hennes make och deras gemensamma barn. Som jag förstått det, det gemensamma barnet får ärva hela 0? Har inte det barnet rätt att på något sätt kräva sin del av mors arv när han går bort då?3. 100, 50 eller 25%? Frågan gäller hennes privata bankkonto, privat kredit med ett låneskydd och kvarvarande skuld, försäkringar (alla med förmånstagare - 1. make, 2. barn), tex. livförsäkring, pågående olycksfallsförsäkring om en olycka som ledde till hennes bortgång, pension som den tydligen finns att hämta i 12 månader enligt det som står hos Pensionmyndigheten (trots att brevet kom från Fora) med återbetalningsskydd och familjeskydd på det, tjänstegrupplivförsäkring via hennes jobb i vilket ingick begravningshjälp men även 3 försäkringar hos Folksam vilket ingen hade kännedom om. Förmodligen blev dessa tecknade via hennes Fackförbund som inte ens hon visste om.4. Mors och makes fast egendom, en villa, står 50/50 på dem två, varsin bolån, även det med en kvarvarande skuld och ett låneskydd. Han måste få sin halva ju. Vem ärver och i vilken % hennes del?5. Är jag som ett särkullbarn till henne också en dödsbodelägare, precis som hennes make är?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår dig som att du undrar över: (1) Vad som skiljer särkullbarns arvsrätt från gemensamma barns arvsrätt samt med vilken andel barnen ärver ur kvarlåtenskapen, (2) vilken egendom som ingår i den avlidnes kvarlåtenskap.Som jag tolkar din fråga finns det endast ett gemensamt barn mellan din mor och hennes make.Regler om arvsrätt återfinns i ärvdabalken (ÄB) och regler om bodelning i äktenskapsbalken (ÄktB)(1) Vad skiljer särkullbarns arvsrätt från gemensamma barns arvsrätt?Med vilken andel ärver särkullbarn från sin förälders kvarlåtenskap?Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del från den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Eftersom du bara har ett syskon så ska ni alltså ärva hälften av din mors kvarlåtenskap var.Dödsbodelägare är den avlidnes arvingar. Eftersom du är arvinge efter din mor är du dödsbodelägare.Särkullbarns arvsrätt och gemensamma barns arvsrättOm arvlåtaren vid dödsfallet var gift går dock efterlevande makens arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). De får då en så kallad efterarvsrätt. Vad gäller särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och får i så fall ut sitt arv som efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB).Ditt syskon som är ett gemensamt barn mellan din mor och hennes man kommer alltså inte få ut sitt arv med en gång, utan får en efterarvsrätt som aktualiseras först då din mors man avlider. Du som särkullbarn har dock rätt att få ut ditt arv omgående.(2) Vilken egendom ingår i arvet.När ett äktenskap upplöses genom dödsfall ska en bodelning förrättas (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § första stycket ÄktB). I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom blir enskild bland annat om det följer av ett äktenskapsförord eller om ena maken fått en gåva eller ett arv med förbehåll om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB).Det är tillgångarna efter bodelningen som utgör den avlidnes kvarlåtenskap och som sedan fördelas mellan arvtagarna. Eftersom din mor var gift ska en bodelning ske mellan din mors dödsbo och hennes make innan arvet fördelas. Det framkommer inte av din fråga om någon egendom är enskild eller om det finns ett äktenskapsförord, men om så ej är fallet ska i princip all egendom ingå i bodelningen, inklusive bland annat fastigheten och din mors bankkontotillgodohavanden. Din mors pensionssparande ska dock inte ingå (10 kap. 3 § andra stycket ÄktB). Vid en bodelning ska makarna som huvudregel dela lika på giftorättsgodset enligt något som kallas likadelningsprincipen (11 kap. 3 § ÄktB). Man beräknar alltså vad vardera maken har i giftorättsgods (tillgångar – skulder), adderar makarnas giftorättsgods och dividerar det totala giftorättsnettot med två. På så sätt får man fram vardera makes andel i det totala giftorättsnettot. Det är den lott som tillfaller din mors dödsbo efter denna bodelning som kommer utgöra hennes kvarlåtenskap tillsammans med sådan egendom som ej ingått i bodelningen. Alltså är det detta du och ditt syskon kommer ärva.Vad gäller försäkringarna ska de undantas från bodelningen om förmånstagare finns (10 kap. 5 § ÄktB och 14 kap. 7 § försäkringsavtalslagen). Försäkringsersättning som efterlevande make erhåller som förmånstagare efter makens död ingår varken i bodelning eller kvarlåtenskap. Försäkring tillfaller istället respektive förmånstagare direkt. Det framgår inte av din fråga vem som är förmånstagare till vilken försäkring, men de ska oavsett inte ingå i bodelningen.SammanfattningEn bodelning kommer förrättas mellan din mors dödsbo och hennes man där deras tillgångar fördelas dem emellan. Det är den lott som tillfaller din mors dödsbo efter denna bodelning samt eventuella andra tillgångar din mor haft som inte ingått i bodelningen som du och ditt syskon kommer få ärva. Eftersom ni är två syskon ärver ni hälften av er mors kvarlåtenskap var. Du som särkullbarn kommer kunna begära din andel direkt, medan ditt syskon istället får en efterarvsrätt efter att din mors man gått bort.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan man genom enskild egendom undanhålla tillgång från särkullbarn?

2021-03-18 i Särkullbarn
FRÅGA |När min pappa gifte om sig och flyttade med sin fru till deras gemensamma hem så skrevs huset som hennes enskilda egendom. Jag tror orsaken till det dels var att han hade fyra barn från tidigare äktenskap och för att undvika att tvingas betala underhåll till alla dessa barn, valde han att inte betala löneskatt och kunde därför inte äga någonting, och dels att man ville säkra hennes arv vid hans bortgång. Nu är han borta och jag undrar om den här manövern för att undanhålla egendomen från äktenskapets särkullbarn är juridiskt rätt och riktig.Tacksam för svar
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din pappa har gift om sig, och i äktenskapsförord skrivit huset som hans nya frus enskilda egendom, och nu undrar du om han kan undanhålla tillgångar på det sättet mot sina egna barn. I svaret på din fråga utgår jag ifrån att din pappas fru också äger fastigheten och står på lagfarten.Enskild egendom och äganderättNär man skriver ett äktenskapsförord gör man upp om hur tillgångar ska fördelas i det fall man skiljer sig. I det fall en av makarna går bort, så spelar äktenskapsförordet in när tillgångarna delas upp på vardera parts sida. Det som är den ena partens enskilda tillfaller dock dennes efterarvingar och ingår inte i bodelningen. Det är dock så att det endast är värdet av tillgångarna som flyttas runt med äktenskapsförord, inte själva egendomarna i sig. Detta måste förordnas genom gåvobrev eller testamente. Alla är fria att göra vad man vill med egendomen som man äger. I ett äktenskap så är utgångspunkten att varje make råder över sin egen egendom och sina egna skulder (1 kap. 3§ Äktenskapsbalken, ÄktB). Detta innebär att din pappa har rätt att bestämma över sin egen egendom och skriva huset som hans frus enskilda egendom. BodelningenNär en gift person går bort ska det göras en bodelning innan arvskifte sker (23 kap. 1§ 2st Ärvdabalken, ÄB). Då tar man upp giftorättsgodset som tillhör både den efterlevande och den avlidna och räknar ihop det (10 kap. 1§ ÄktB). Det som är parternas enskilda egendom ingår inte i bodelningen. Detta innebär att om huset står som din pappas frus enskilda egendom, kommer värdet av huset inte ingå i bodelningen och det kommer då inte delas till din pappas tillgångar. Detta innebär att hans särkullbarn inte får del av värdet på huset. Efterlevande make har också en rätt att begära att bodelning inte ska ske, alltså att vardera maken behåller sitt giftorättsgods (12 kap. 2§ ÄktB). Då får ni särkullbarn dela på er pappas kvarlåtenskap som om bodelning inte skett, men det ändrar inte omständigheterna kring huset. Detta kunde vara en nackdel för er om det är så att hans fru har mer giftorättsgods än vad han hade. Särkullbarns rätt och det förstärkta laglottsskyddetUtgångspunkten är att barn inte kan göras arvlösa genom testamente eller gåvor. Barn har alltid rätt att ärv ärva sina föräldrar. När en förälder gift om sig, och sedan går bort, tillfaller dock kvarlåtenskapen den efterlevande maken om de har gemensamma barn (3 kap. 1§ ÄB). Men har man barn sedan tidigare som inte är gemensamma (särkullbarn) har de rätt att få ut sitt arv direkt utan att vänta på att efterlevande make har gått bort. Att skriva en egendom som enskild innebär alltså att egendomen inte tas med i bodelningen, och att särkullbarnen inte får del av värdet av den vid arvsskiftet. Dock kan denna "manöver" under vissa omständigheter tolkas som en gåva till sin nya fru för att försöka dölja en förmögenhetsövergång (NJA 1985 s.414). En gåva som syftar att förordna succession (arv) kan likställas med ett testamente (7kap. 4§ ÄB). Detta ska inte kunna göras för att kringgå att barnen ärver, och då aktualiseras det så kallade förstärka laglottsskyddet. Arvingar har alltid rätt till sin laglott (halva din pappas kvarlåtenskap) och ett testamente får inte kränka denna rätt. En sådan gåva kan begäras att den ska gå åter, för att ni ska få ut er laglott. För att det förstärkta laglottsskyddet ska aktualiseras krävs det dock att er pappa "gett bort egendom", alltså som en gåva utan motprestation, och att givandet har syftat att ordna succession. Detta kan vara en situation då gåvogivaren behåller nyttan av egendomen (bor kvar) tills bortgången, då den sedan tillfaller någon annan. Har laglotten kränkts?Er laglott är halva er pappas kvarlåtenskap (hans giftorättsgods efter bodelningen + ev. enskild egendom) (7 kap. 1§ ÄB). För att räkna ut om er laglott har blivit kränkt, lägger man ihop hans kvarlåtenskap + gåvans värde vid hans bortgång (den delen av huset han givit bort) / antalet bröstarvingar (4 här) / 2. Summan man får då är er laglott som ni har rätt till. Om den summan inte kan täckas av hans kvarlåtenskap utan huset, så måste hans fru betala er upp till värdet av er laglott. Ni har dock inte rätt till huset i sig. SammanfattningsvisFör att sammanfatta situationen så har din pappa rätt att skriva över huset som enskild egendom till sin fru. När han sedan gick bort innebär detta att värdet av huset inte ska ingå i bodelningen och tillräknas hans arvingar, eftersom bodelning ska göras innan arvskifte sker. Om husets värde då inte ingår i bodelningen, kan värdet inte heller skiftas till hans arvingar. Att förordna om enskild egendom i äktenskapsförord kan dock enligt praxis liknas med en gåva under vissa omständigheter. En sådan gåva kan liknas med ett testamente om man försökt ordna med sitt arv genom gåvan, och man får inte genom testamente kränka sina barns laglott. Då aktualiseras det förstärkta laglottsskyddet, och då kan ni begära jämkning upp till det belopp som krävs för att täcka er laglott. Det kan dock vara ganska svårt att föra en sådan talan då reglerna är ganska komplicerade. Men tänk på att även om ni begär jämkning på grund av det förstärkta laglottsskyddet, så innebär inte detta att ni kan göra anspråk på huset i sig om hans fru äger det, endast en del av dess värde. Observera dock att om ni avser att aktualisera det förstärkta laglottsskyddet måstet ni väcka talan om återbäring inom ett år från bouppteckningen gjordes (7 kap. 4§ 2st ÄB). Annars förlorar ni er rätt.Om ni är oense om situationen kan en boutredningsman eller skiftesman utses av tingsrätten på er ansökan. Läs mer om detta här. Inom ramen för expresstjänsten och den information jag har kan jag tyvärr inte ge ett närmre besked. Min rekommendation är att du anlitar en jurist som granskar ärendet och som kan företräda dig om det bli aktuellt att åberopa det förstärka laglottsskyddet. För det ändamålet kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare information. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se.Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Särkullbarnens rätt till laglott

2021-03-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Min far har gift om sig med en kvinna. Hon har ett barn sen tidigare och min far har två. När de gifte sig bodde hon i en fastighet. De har skrivit i ett testamente om att när han går bort så kommer hon få ha kvar huset. Men kan man i ett testamente skriva bort all min och min brors rätt till arv. Vi vill ju inte i slutändan att allt arv ska gå till hennes barn. Hur fungerar det när man är särkullebarn och om man har skrivit ett testamente. Får inte vi ärva då när hon har gått bort? Och vad får vi ärva när min far har gått bort.
Anastasiia Slovak |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsregler finns i Ärvdabalken (ÄB). Efterlevande makes arvsrätt Huvudregeln är att en efterlevande make ärver före bröstarvingar (3 kap. 1 § 1 stycket ÄB). Endast särkullbarn kan ta ut sitt arv direkt eller också vänta med det till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). Rätt till laglott vid testamente Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott som består av halva arvslotten (7 kap.1 § ÄB). Det innebär att endast halva arvslotten kan testamenteras bort. Ett testamente som inskränker denna rätt är dock inte automatiskt ogiltigt. En bröstarvinge måste inom sex månader från delgivningen av testamentet begära jämkning för att få rätt till sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Viktigt att påpeka är att varje bröstarvinge måste begära jämkning var för sig. En bröstarvinge som inte begär jämkning inom sexmånadersfristen förlorar sin rätt till laglott och testamentet blir giltigt gentemot denne. Detta gäller i ditt fall Enligt lag har du och din bror rätt till er laglott (halva arvslotten som delas lika er emellan), oberoende av vad som sägs i testamentet. Om testamentet inskränker er rätt måste ni jämka testamentet för att kunna få ut er laglott. Lägg dock märke till sexmånadersfristen som gäller och det faktum att både du och din bror måste begära jämkning. Eftersom du och din bror beaktas som särkullsbarn har ni rätt att få ut ert arv direkt efter er fars bortgång.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna med ytterligare frågor.Vänligen,

Vad är ett särkullbarn?

2021-03-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, jag ser ofta svar på frågor här som rör särkullbarn. Men vad betyder egentligen begreppet särkullbarn i sådana sammanhang, och hur blir man själv ett?
Anton Hansson |Hej!Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga! Här nedanför förklarar jag vad ett särkullbarn är och den juridiska betydelsen av att vara ett särkullbarn vid arv (vilket jag tror du syftar på).Vad är ett särkullbarn?Ett särkullbarn är ett barn där en förälder har gift sig med någon annan än barnets andra förälder. Du är alltså ett särkullbarn om t.ex. din mamma/pappa inte längre är ett par och din mamma eller pappa har gift sig med en ny partner. Begreppet särkullbarn beskriver alltså förhållandet mellan dig(barnet) och din mammas/pappas (en förälders) nya äktenskap. Begreppet särkullbarn används även ofta i sammanhang där din förälder inte gift om sig utan enbart lever i ett nytt förhållande utan att vara gifta, t.ex. i ett samboförhållande. Däremot så får begreppet en större juridisk betydelse först när en av din förälder gift sig. (se varför nedan)Hur blir man ett särkullbarn?Du blir ett särkullbarn när en av dina föräldrar träffar en annan partner. Som jag skrev ovan får begreppet särkullbarn först en större juridisk betydelse när din ena förälder gift sig med någon annan än din andra förälder. Varför förklarar jag nedanför.Den juridiska betydelsen av att vara ett särkullbarn?Begreppet särkullbarn är speciellt intressant när det gäller arv, vilket är det jag tror du syftar på. Arvsrätten regleras i ärvdabalken (ÄB) Är det så att din ena förälder gift om sig, säg din mamma och hon går bort. Så har den efterlevande maken (i detta fallet din mammas nya partner) som huvudregel rätt till arvet, före gemensamma barn. Däremot om din mamma har ett särkullbarn så ärver särkullbarnet sin del av arvet före din mammas partner. (ÄB 3 kap. 1 §)Med vänlig hälsning,

Kan särkullbarn kräva att egendom säljs för att få ut sin laglott?

2021-03-19 i Särkullbarn
FRÅGA |Måste vi sälja våra gemensamma tillgångar ( bostadsrätt och fritidshus) om våra särkullbarn kräver sina laglotter i det fall att någon av oss avlider före den andre. Vi har ett gemensamt barn, maken har 3 barn från tidigare äktenskap och jag har ett barn från tidigare äktenskap.Tacksam för svar!Benita Wickgren
Atefa Jafary |Hej och stort tack för du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB). Särkullbarn har rätt att få ut sin laglott direkt. (3 kap. 1 § ÄB) Ett barns laglott är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn kan dock även välja att avstå sitt arv till förmån för efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB). I denna situation har särkullbarn rätt till sitt arv när båda makarna har gått bort. Särkullbarns rätt till laglott innefattar inte en rätt till en viss egendom, till exempel en rätt till er bostadsrätt eller ert fritidshus. Istället får dödsbodelägarna själva bestämma vilken egendomen som ska fördelas. Under den förutsättningen att en part i samband med arvskiftet får egendom som är värd mer än dennes andel i dödsboet ska denna person erlägga skifteslikvid (23 kap. 3 § ÄB). Den efterlevande maken kan alltså betala skifteslikvid till särkullbarn som motsvarar dennes laglott. Men om det inte finns tillgångar kan särkullbarn kräva att fastigheten säljs för att kunna få ut sin laglott.Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Har du ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga!Vänligen,

ag har hört talas om 12:2. Vad innebär denna lag? Har jag fattat rätt att särkullbarn kan bli utan arv?

2021-03-18 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Jag har hört talas om 12:2. Vad innebär denna lag? Har jag fattat rätt att särkullbarn kan bli utan arv?
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är problemetJag tolkar frågan som att du vill veta om särkullbarn kan bli arvlösa med hänvisning till 12 kapitel 2 § äktenskapsbalken. Därför tänker jag förklara hur regeln i 12:2 äktenskapsbalken påverkar särkullbarns arvsrätt.Svaret regleras i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Särkullbarn blir inte arvlösaHuvudregeln är att makar först delar på sitt giftorättsgods enligt likadelningsprincipen och sen ärver avlidnes barn/andra arvinge enligt ärvdabalken.Ibland har den person som dör mycket begränsat tillgångar medan den efterlevande maka/make har mycket tillgångar. I sådana fall kan den efterlevande vara intresserat av att helt enkelt behålla sina egna tillgångar utan att dela enligt likadelningsprincipen. Det är möjligt enligt regeln du hänvisar till (12 kap, 2 §, ÄktB). Den avlidnes barn/övriga arvinge/testamentstagare ärver fortfarande enligt den legala arvsordningen eller testamente (3 kap.,ÄB). Hur du kan gå vidare med din frågaJag hoppas att du med detta fick svar på din fråga!Om du har behov av ytterligare rådgivning, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00.Bästa hälsningar,