Särkullbarns arvsrätt

2021-01-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Jag och min man har en BR värde ca 8 Milj (belåning 3,4 Milj) som vi. äger 50% var.Han har ett barn sedan tidigare och gemensamt har vi två barn.Vi funderar nu på att skriva ett äktenskapsförord samt testamente.För att jag inte ska behöva sälja lägenheten el ge upp mitt arv för att ge ut arv till hans barn, går det? Om jag förstått rätt utan testamente och äktenskapsförord så är 50% av våra samtliga tillgångar (även mitt arv) min mans och då ska 33% av detta dvs 16,5% direkt gå till särkullbarnet?
Izel I |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar över om du och din man har möjlighet att, genom testamente eller äktenskapsförord, begränsar din mans barn arv. För frågor gällande arv aktualiseras både Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB). När din man gå bort görs en bodelning mellan honom och dig (23 kap. 1 § ÄB).ÄktenskapsförordGenom äktenskapsförord bestämmer makar sinsemellan vilken egendom som ska bli någon av makarnas enskilda egendom och vilken som, i ert fall, ska förbli giftorättsgods. (7 kap. 3 § äktenskapsbalken). Detta aktualiseras först vid en framtida bodelning.BodelningI en bodelning inkluderas enbart giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Först måste skulder avräknas från giftorättsgodset (11 kap. 2 § ÄktB). Dina samtliga tillgångar som inte är enskild egendom (se nedan) kommer då att läggas ihop för att sedan subtraheras med sammanlagda värdet av dina skulder. Här kommer även era andelar av huset att ingå.Därefter ska det sammanlagda värdet av giftorättsgodset (alltså det som kvarstår när dina skulder avräknats från dina tillgångar) fördelas lika er två emellan (11 kap 3 § ÄktB). Detta innebär då att hans andel av bodelningen blir hälften av dina tillgångar.Om din man dör före dig kommer den enskilda egendomen inte ingå i bodelningen. (10 kap. 1 § äktenskapsbalken) Din mans särkullbarn kommer på så sätt inte att få tillgång till din enskilda egendom, hans enskilda egendom + eventuellt giftorättsgods blir hans kvarlåtenskap.ArvetDin mans kvarlåtenskap kommer att motsvara hans andel av bodelningen. Detta ska fördelas i form av arv.I första hand är det hans barn som ärver honom (2 kap. 1 § ÄB). Vanligtvis har den efterlevande maken rätt till att behålla den avlidnes kvarlåtenskap fram till att denne själv gått bort och därefter tilldelas de gemensamma barnen sin arvslott. Dock utgör särkullbarn ett undantag då de har rätt till sitt arv direkt (3 kap 1 § ÄB).Då din man har ett särkullbarn har denne rätt till att få ut sitt arv direkt (alltså mer än laglotten) enligt 3 kap. 1 § ÄB. Ett testamente kan dock minska hens arv till att enbart motsvara deras laglott. LaglottenLaglotten är hälften av vad en bröstarvinge (barn till den avlidne) egentligen skulle ärva (7 kap. 1 § ÄB). Har man ett barn är dennes laglott 50 % av kvarlåtenskapen, har man två är deras laglott 25% var av kvarlåtenskapen, osv. Skulle ett testamente inskränka denna rätt till laglott kan en bröstarvinge genom att påkalla jämkning ändå få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB).Självklart behöver ett särkullbarn inte ut sin laglott direkt om hen inte vill. Denne kan då avvakta med sitt arv tills båda makarna har avlidit (3 kap. 9 § ÄB).SammanfattningsvisAtt upprätta ett testamente som inskränker på din mans barns rätt till sin laglott är något som bör undvikas då barnet alltid har rätt att kräva ut detta. Ni kan dock sinsemellan avtala om att barnet får ut sitt arv efter din bortgång, detta kräver dock barnets godkännande.

Avstående av arv till förmån för efterlevande make

2021-01-24 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Min dotters pappa har skrivit ett testamente till vår dotter där han uppmanar henne att skriva under att hon avstår sin laglott samt låter hans nya fru sitta i orubbat bo till dom båda avlider. OM hon skriver under.... innebär det då att hon inte är berättigad sin laglott om han avlider före sin fru utan får den först när även hon avlider? När jag googlar så läser jag att laglotten inte går att skriva av, att det är en reglerad lag och att man alltid är berättigad den i samband vid dödsfall.Hennes pappa är omgift och han har 3 barn, hans fru har har 2 - dom har skickat dessa brev till samtliga barn.Tack för hjälpen
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmän reflektionNedan följer en redogörelse för arvsrätten samt vad som gäller vid arvsavstående till förmån för efterlevande make. Tillämplig lagstiftning i det aktuella fallet är ärvdabalken (ÄB).ArvsrättenSom huvudregel ska den efterlevande maken ärva den avlidne makes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Om det finns gemensamma barn (bröstarvingar), har de efterarvsrätt och får ärva först när efterlevande maken har gått bort (3 kap. 1 § och 2 § ÄB). Man kan uttrycka det som att efterlevande make ärver bröstarvingarnas arvslott och att bröstarvingarna får ut sin del först när båda föräldrarna har avlidit.Rättsläget är emellertid annat för särkullbarn. (Ett barn som inte är makarnas gemensamma benämns inom arvsrätten som särkullbarn.) Särkullbarn har rätt att ta ut sin arvslott direkt när första maken går bort, i stället för att ha efterarvsrätt på efterlevande makes kvarlåtenskap (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Det finns emellertid en möjlighet för särkullbarnet att självmant avstå sin del av arvet till förmån för efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB). Det här innebär inte att särkullbarnet frånsäger sig rätten till sitt arv helt, utan att särkullbarnet istället kommer att få ut sin laglott först när båda makarna har avlidit. Efterlevande maken kommer då att ärva särkullbarnets arvsdel med fri förfoganderätt.Omständigheterna i det aktuella falletSom utgångspunkt har din dotter rätt till sin laglott när hennes pappa avlider eftersom att hon är s.k särkullbarn. Pappans maka kommer således inte att ärva din dotters arvsdel med fri förfoganderätt.Om din dotter emellertid självmant undertecknar och avstår från arvet till förmån för efterlevande make, kommer din dotter att få ut sin laglott först när både hennes pappa och hans (efterlevande) maka har avlidit. Laglotten är en oinskränkt rättighet som inte går att testamentera bort, men det finns inget hinder för ett särkullbarn att självmant välja att få ut sin laglott först när båda makarna har avlidit.Hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan man begränsa särkullbarnens rätt till att få ut sitt arv direkt?

2021-01-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, jag är gift och har två särkullbarn. Särkullbarnen är förmögna.Huset står jag som ägare till. Kontantinsats 1000000 har jag lagt in. Min enda pensionsförsäkring och ekonomiska trygghet. Vill att både min man och jag ska få bo kvar i huset och att arvet till samtliga barn fördelas rättvist först när vi båda har avlidit.Mina barn sätter sig inte emot det. Särkullbarnen är inte lika generösa. Kan vi komma runt detta problem så att det kan lösas. Vänligen
Anastasiia Slovak |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Särkullbarns rätt till arv Enligt den legala arvsordningen ärver efterlevande maken de gemensamma bröstarvingarnas arvslotter. Särkullbarnen har rätt att ta ut sitt arv direkt efter arvlåtarens bortgång. Det innebär att särkullbarnen ärver före den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarnen kan dock avstå från att få ut sitt arv direkt till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). Jag tolkar din fråga som att särkullbarnen inte vill skjuta upp eventuellt arv vilket de har rätt till enligt lag. En möjlig lösning skulle kunna vara är att skriva ett testamente som kan begränsa särkullbarnens rätt till arv. Däremot kan ett testamente inte begränsa arvsrätten helt. Enligt svensk lag har en bröstarvinge rätt till sin laglott vilket består av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Detta gäller i ditt fall Enligt lag har särkullbarnen rätt till att få ut sitt arv direkt. Genom ett testamente kan denna rätt begränsas till att endast omfatta halva arvslotten. Hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna vid ytterligare frågor. Vänligen,

Särkullbarns arvsrätt

2021-01-17 i Särkullbarn
FRÅGA |HejMin mor gick bort nyligen och jag håller på med bouppteckningen. Jag är ett särkullbarn till min bortgångne mor. Min mor var gift med min styvfar och fick tre barn med honom. Min styvfar lever fortfarande och det är honom jag hjälper med bouppteckningen efter min mor. Det finns inga testamenten eller andra avtal om enskild egendom upprättade. Min fråga blir följande; Ärver jag som särkullbarn min mors bodelningslott d.v.s halva delen av boet? Kan min styvfar inte kräva något mer än att han skall ha 4 basbelopp totalt av vad som finns kvar sedan boet delas.
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad du som särkullbarn ärver när din mor har gått bort, samt vilka möjligheter efterlevande make har att ta del av din mors halva av bodelningen. Jag förstår förutsättningarna som att det finns en efterlevande make (din styvfar) och att all deras egendom var gemensam (giftorättsgods, det finns således ingen enskild egendom eller något äktenskapsförord) samt att din mor inte efterlämnade något testamente. Jag kommer i det följande redogöra för vad som gäller för det scenariot. Är du enbart ute efter en snabb överblick finns ett sammanfattande stycke i slutet. Reglerna om bodelning och arv finner du i äktenskapsbalken (hädanefter ÄktB) och ärvdabalken (hädanefter ÄB). Vad ärver särkullbarn?När en make dör upplöses äktenskapet och makarnas egendom ska fördelas mellan dem genom bodelning (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Eftersom all egendom i situationen du beskriver utgör giftorättsgods kommer den att delas lika mellan dem efter det att avräkning för eventuella skulder har gjorts (11 kap. 3 § ÄktB). Huvudregeln är sedan att kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken, men som särkullbarn till den bortgångne arvlåtaren har man dock rätt att utfå sin arvslott redan vid den första makens bortgång (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Den arvslott som då går att utkräva är således din mors halva från bodelning delat på antalet arvsberättigade (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom din mor enligt vad du har beskrivit hade totalt fyra barn består din arvslott av en fjärdedel av bodelningshalvan. Som särkullbarn har du emellertid även möjligheten att avstå denna rätt till förmån för den efterlevande styvfadern. Om du skulle välja att avstå ditt arv på detta sätt har du istället rätt att kräva ut ditt arv när den efterlevande maken går bort (3 kap. 9 § ÄB). Efterlevande makes rättDin efterlevande styvfar har emellertid alltid rätt att ur din mors kvarlåtenskap få egendom till ett så stort värde att den tillsammans med hans bodelningshalva motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det innebär således att om värdet på din styvfars halva ifrån bodelningen understiger fyra gånger prisbasbeloppet, har han rätt att ur din mors bodelningshalva, så långt det räcker, få så mycket att hans totala egendom utgör ett värde på fyra gånger prisbasbeloppet. Denna rätt trumfar alltså din rätt som särkullbarn att få ut din arvslott vid den första makens frånfälle. SammanfattningSammanfattningsvis har du som särkullbarn rätt att kräva din arvslott direkt när din mor har gått bort. Du behöver således inte vänta på den efterlevande makens dödsfall för detta. Den del du ärver (din arvslott) utgörs av din mors halva från bodelningen, delat i antalet arvsberättigade. Eftersom din mor totalt hade fyra barn, består din arvslott av en fjärdedel av bodelningshalvan. Den efterlevande maken har dock alltid rätt att ur den första makens kvarlåtenskap, så långt det räcker, få egendom som tillsammans med hans halva från bodelningen utgör ett värde motsvarande fyra gånger prisbasbeloppet. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Jag är särkullbarn – har jag lika stor rätt att ärva pappa som mina halvsyskon har?

2021-01-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är den första av tre syskon på pappas sida och den enda "utanför" nuvarande äktenskap. Jag undrar om vi alla tre syskon har lika stor rätt att ärva pappa, eller om jag utesluts då jag inte är ett barn av nuvarande äktenskap så som mina syskon är? Jag är redan nu exkluderad vad gäller vår, av gemensam farmor och farfar ärvda fjällstuga, och har svårt att tro att jag skulle få dela på andra eventuella tillgångar, om inte lagen säger annat? Vi är alla vuxna barn.
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att du har två halvsyskon, som är gemensamma barn till din pappa och hans nuvarande fru. Inom familjejuridiken räknas du därmed som särkullbarn till din pappa, eftersom du inte är gemensamt barn till dem.Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.Du har lika stor rätt att ärva din pappa som dina halvsyskon harDu har en lagstadgad rätt att ärva din pappa, även om han har fått fler barn i ett nytt äktenskap (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Det spelar därmed ingen roll att du inte är ett gemensamt barn till honom och hans nuvarande fru. Du har också lika stor rätt till arvet efter honom som dina halvsyskon. När din pappa har avlidit ska arvet efter honom delas lika mellan er tre (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).Som särkullbarn är du skyddad om din pappa dör före sin nuvarande fruDet faktum att din pappa nu är gift kommer att påverka hur det blir med hans arv när han dör. Om han dör före sin fru har hon nämligen rätt att ärva honom i första hand (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Hennes arvsrätt går då före hans barns arvsrätt.Du intar dock en speciell ställning i den situationen, eftersom du är särkullbarn till din pappa. Som särkullbarn kommer du att ha rätt att få ut din del av arvet direkt, även om din pappas frus arvsrätt i övrigt går före hans barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Dina två halvsyskon kommer dock att få vänta på sitt arv tills även deras mamma har dött, men det behöver du alltså inte göra. Ett eventuellt testamente påverkar inte din rätt till din laglottDin pappa kan skriva ett testamente som påverkar din arvsrätt efter honom. Du har dock alltid rätt till din laglott, oavsett vad han har skrivit i sitt eventuella testamente.Laglotten utgör hälften av arvslotten. Arvslotten är den andel av arvet som du får om det fördelas enligt lagen (7 kap. 1 § ÄB). Jag beskrev ovan att du har rätt till en tredjedel av arvet efter din pappa om det fördelas enligt lagen. Den tredjedelen är då din arvslott. Därmed är häften av tredjedelen din laglott.Skulle hans testamente innebära att du ärver mindre än laglotten kan du påkalla jämkning av testamentet, vilket du måste göra inom sex månader från att du tog del av det (7 kap. 3 § ÄB). Skulle du hamna i en sådan situation vill jag råda dig att ta hjälp av en jurist, så att dina intressen kan bli bevakade på bästa sätt. SammanfattningDu är inte utesluten från att ärva din pappa på grund av att han har fått fler barn i ett nytt äktenskap. Din rätt att ärva honom är lagstadgad, liksom den är för dina halvsyskon. Din pappa kan fortfarande skriva ett testamente som påverkar ditt arv, men du har alltid rätt till din laglott.Som särkullbarn har du också en särskild rätt att få ut ditt arv direkt om din pappa skulle dö före sin fru, trots att hon som hustru annars har förtur till arvet framför hans barn. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Har särkullbarnet rätt till mer när faderns maka går bort?

2021-01-24 i Särkullbarn
FRÅGA |Om ett särkullbarn har fått sin laglott när faren dog är han då berättigad till mer när farens maka går bort ? En del säger att laglotten är bara halva arvslotten så att han skall ha lika mycket till sen !?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är frågan?Jag uppfattar det som att du undrar om ett särkullbarn som redan fått ut sin laglott är berättigad till mer arv när faderns maka går bort. Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Särkullbarnets arvsrättSom barn till sin far har särkullbarnet som utgångspunkt rätt till hela sin arvslott (2 kap. 1 § ÄB). Laglotten är vad särkullbarnet under alla omständigheter har rätt att få ut. Laglotten motsvarar halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB).Har särkullbarnet endast fått ut sin laglott när fadern gick bort har särkullbarnet som utgångspunkt rätt att få den andra halvan när faderns maka går bort (3 kap. 2 § ÄB). Det enda som kan göra att särkullbarnet inte skulle ha rätt till den andra hälften är om fadern skrivit i ett testamente att arvet skulle fördelas på något annat sätt. Finns ett sådant testamente skyddar lagen så att särkullbarnet åtminstone får ut sin laglott men inte mer än så.SlutsatsOm särkullbarnet har rätt att få ut den andra halvan när faderns maka går bort beror på om fadern skrivit ett testamente och i så fall vad som står i testamentet.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Är det möjligt att genom äktenskapsförord och testamente göra särkullbarn arvlösa?

2021-01-19 i Särkullbarn
FRÅGA |Är det möjligt att genom äktenskapsförord och testamente göra särkullbarn arvlösa?
Erik Asp |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Utgångspunkten är att bröstarvingar, dvs. barn till arvlåtaren, alltid har rätt till sin laglott (2 kap. 1 § ÄB samt 7 kap. 1 § ÄB). Laglotten utgör halva arvslotten vilket är det som tillfaller arvtagaren i det fall något testamente inte har upprättats. Eftersom ett särkullbarn är bröstarvinge till en av makarna i ett äktenskap har barnet alltså alltid rätt att få ut sin laglott efter sin förälders död. När någon av makarna i ett äktenskap avlider så är huvudregeln att hela kvarlåtenskapen går till den efterlevande maken (3 kap. 1 § första stycket första meningen ÄB). Makarnas gemensamma barn har då inte rätt att få ut sitt arv förrän även den efterlevande föräldern avlider. När det gäller särkullbarn är regleringen annorlunda. Särkullbarn behöver inte vänta på att även sin förälders efterlevande make avlider för att få ut sin laglott utan har rätt att få ut den direkt efter sin förälders bortgång (3 kap. 1 § första stycket andra meningen ÄB).TestamenteEftersom hälften av arvslotten utgör laglott har alltså föräldern motsatsvis möjlighet att testamentera bort den andra halvan av sin kvarlåtenskap utan att det kränker rätten till laglott. I det fall ett testamente kränker rätten till laglott (t.ex. om en förälder till ett särkullbarn testamenterar bort hela sin kvarlåtenskap till sin nya make) har barnet möjlighet att jämka testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Tidsfristen för att påkalla jämkning av testamente är sex månader från det att arvtagaren (i detta fall särkullbarnet) delgivits testamentet av testamentstagaren (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB samt 14 kap. 4 § ÄB). Om dock arvtagaren väljer att inte påkalla jämkning av testamentet går denne då miste om sin rätt till laglott från den föräldern och riskerar då att bli arvlös.ÄktenskapsförordGenom ett äktenskapsförord kan makarna bestämma att deras egendom ska vara enskild egendom eller giftorättsgods (7 kap. 3 § ÄktB). Vilken typ av egendom makarna äger har betydelse vid bodelning. Bodelning ska göras när ett äktenskap upplöses och vid dödsfall ska det göras före arvskiftet (se 9 kap. 1 § ÄktB samt 23 kap. 1 § ÄB). I en bodelning ska enbart makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Makarnas giftorättsgods minus deras skulder läggs sedan samman och delas lika (11 kap. 1-3 §§ ÄktB). Makarna kan därför genom ett äktenskapsförord bestämma att den ena makens egendom ska vara enskild och den andres enbart vara giftorättsgods. Vid likadelningen kommer således den ena maken (den med enbart giftorättsgods) att bli av med halva sin egendom medan den andre kommer att ha kvar sin eftersom den utgör enskild egendom. På så sätt skulle man då kunna göra ett särkullbarns laglott mindre.Förstärkta laglottsskyddetEtt ytterligare skydd för rätten till laglott är det s.k. förstärkta laglottsskyddet. Det kan aktualiseras om en förälder ger bort hela eller delar av sin totala egendom innan denne dör (t.ex. till efterlevande make som inte är förälder till särkullbarnet). Det handlar om gåvor från arvlåtaren som kan likställas med testamente, t.ex. dödsbäddsgåvor eller gåvor som föräldern fortfarande har nytta av tills denne avlider (se 7 kap. 4 § ÄB). Har en sådan gåva givits kan arvtagaren påkalla jämkning av gåvan och gåvans värde kan då läggas till i beräkningen av laglotten. Talan ska väckas inom ett år från det att bouppteckningen avslutades (7 kap. 4 § andra stycket ÄB). Enligt NJA 1985 s. 414 kan även överföring av egendom genom bodelning (se ovan) omfattas av bestämmelsen.SammanfattningsvisSom svar på din fråga har alltså bröstarvingar (inkluderat särkullbarn) alltid rätt till sin laglott efter sin förälders bortgång. Att göra ett särkullbarn arvlös är därför svårt. Det finns likväl möjligheter för föräldern att minska laglotten på olika sätt. Dock finns som sagt ytterligare skydd för rätten till laglott i form av det förstärkta laglottsskyddet.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Fördelning av arv mellan efterlevande maka och särkullbarn

2021-01-15 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Bakgrund, min mor bor i en bostadsrätt med min styvfar. Min styvfar har ett barn och min mor har mig. Frågan är, om min styvfar går bort blir min mor tvungen att lösa ut min styvbror om han vill ha ut sitt arv?
Mimmi Östling |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte om din mor och din styvfar är gifta. Om de är gifta kommer din mor och din styvbror att ärva efter din styvfar (3 kap. 1 § ärvdabalken). Jag uppfattar det som att din mor och din styvfar båda äger lika stor del av bostadsrätten som de bor i. I sådana fall kommer din styvbror att ärva en del av bostadsrätten och därmed kommer din mor behöva lösa ut din styvbror om ni inte tillsammans kommer överens om något annat. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Vänligen,