Finns det möjlighet att vänta med fördelning av arv till särkullbarn tills båda makarna gått bort?

2021-01-15 i Särkullbarn
FRÅGA |Makar med varsina särkullbarn, äger bostadsrätt, största delen står på maken. Vid dödsfall, hur kan makan skyddas mot försäljning/avflyttning när hans barn ska ärva/få sin laglott? Finns laglig möjlighet att arv fördelas mellan barnen efter sist avlidne?
Mimmi Östling |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om det finns möjlighet att vänta tills både du och din make gått bort innan arvet efter er fördelas mellan era barn. Utgångspunkten är att särkullbarn får ut arvet direkt då deras förälder går bort (3 kap. 1 § ärvdabalken), medan gemensamma barn får vänta tills båda föräldrarna gått bort (2 kap. 1 § ärvdabalken). Det finns dock en möjlighet för särkullbarn att tillfälligt avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken/makan (3 kap. 9 § ärvdabalken). Det innebär alltså att arvet fördelas först då båda makarna gått bort. Den lagliga möjlighet som finns i ditt fall är alltså att särkullbarnen går med på att vänta på arvet tills både du och din make gått bort i enlighet med 3 kap. 9 § ärvdabalken. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Vänligen,

Möjlighet att ge efterlevande make all kvarlåtenskap

2021-01-10 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man har en son sedan tidigare ett särkullbarn. Vi har gemensamt 2 döttrar. Vi har varit gifta i 43 år. Min fråga är..Kan min man skriva ett testamente där sonen får sin del när jag går bort ? Han har ju rätt till sin laglott,men det kan göra att jag inte kan bo kvar.Jag tycker väldigt mycket om sonen och kan tänka mig att alla 3 kan få dela lika när jag går bort. Bör min man skriva testamente där allt går till mig vid hans bortgång?Mvh
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Lagar och regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och det är därför hit jag kommer att hänvisa mina svar.Arvslott och laglott Först och främst kan sägas att arvslotten är det man ärver om inget testamente finns. Laglotten utgör hälften av denna (7 kap. 1 § ÄB). Vad händer när din make avlider När den ena maken avlider ärver som utgångspunkt den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen med så kallad "fri förfoganderätt". När sedan den efterlevande maken också avlidit fördelas arvet på arvingarna. När det gäller särkullbarn skiljer sig dock detta något. Ett särkullbarn till den först avlidna maken har alltid rätt att få ut sin arvslott direkt. Dock har den efterlevande maken alltid rätt till minst fyra prisbasbelopp (cirka 190 000 kr) (3 kap. 1 § ÄB). Vad kan man ändra genom testamente? Ett testamente kan minska arvslotten, men kan inte inskränka laglotten. Det innebär att även om din man skriver ett testamente kan hans särkullbarn alltid få ut sin laglott då din man avlider. Möjlig lösning Särkullbarnet kan, trots sin rätt att få del av arvslotten/laglotten direkt välja att avstå från arvet till förmån för efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB). Det innebär att du som efterlevande make får ärva hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt och att särkullbarnet får ut sin arvslott/laglott när du avlider. Mitt förslag är således att ni pratar med särkullbarnet och kommer överens om att han avstår från sitt arv fram till att du avlider. Har särkullbarnet några garantier för sitt arv? Särkullbarnet behöver inte heller vara orolig för att gå miste om något arv på grund av att du missköter arvet. Det finns nämligen regler som skyddar mot detta. Om du som efterlevande make ger bort kvarlåtenskap eller använder kvarlåtenskapen på ett otillbörligt sätt är det dina arvingar som går miste om kvarlåtenskapen som inte längre finns kvar. Särkullbarnet prioriteras alltså i det läget (3 kap. 3 § ÄB). Observera dock att detta endast gäller om du som efterlevande make har misskött kvarlåtenskapen. Om kvarlåtenskapen minskar av andra anledningar kommer även särkullbarnets arv minska. På samma sätt "skyddas" dina arvingar från att särkullbarnet får del i kvarlåtenskap som du har förvärvat genom arbete eller liknande efter att din make avlidit (3 kap. 4 § ÄB). Hur fördelas arvet om särkullbarnet väljer att avstå från arvet till förmån för efterlevande make? Jag utgår i det här fallet att samtlig egendom är giftorättsgods och inget äktenskapsförord finns samt att din make endast har särkullbarnet som nämns i frågan och era två gemensamma barn. I det fallet att särkullbarnet i så fall avvaktar med att få ut sin arvslott/laglott kommer han att ärva 1/3 av hälften av kvarlåtenskapen vid din död (hälften i och med att han endast ärver din man och inte dig, och 1/3 eftersom era gemensamma barn också får del av din makes arv) (2 kap. 1 § ÄB). Du kan såklart skriva ett testamente som gör att hela arvet fördelas lika mellan samtliga barnen eftersom detta inte inskränker era gemensamma barns laglott. Ett sådant testamente måste uppfylla vissa formkrav, bland annat vara skriftligt och undertecknas av vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Sammanfattning Sammanfattningsvis är alltså mitt förslag att ni pratar med särkullbarnet och kommer överens om att han avstår från arvet tills dess att du avlider. Det finns regler som skyddar hans arv mot att du missköter kvarlåtenskapen. I det fallet han inte går med på det finns det dock inget som hindrar honom från att utkräva sin laglott även om din make skriver ett testamente till din förmån. Skrivs inget testamente alls kan han kräva ut hela sin arvslott vid din makes död. Jag hoppas dina frågor blivit besvarade och att situationen löser sig på bästa sätt! Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Kan efterlevande maka bo kvar i det gemensamma huset?

2020-12-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, jag är född 1953, min fru 1965. Vi har vardera tre barn från tidigare äktenskap. Vi bor i ett hus. När jag går bort kan min fru bo kvar i huset ? Tack för hjälpen. Med vänlig hälsning Björn Roness.
Izel I |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arvsfördelning finner du i Ärvdabalken (framöver kallat ÄB), se här. Då du inte nämner något om testamente eller äktenskapsförord så utgår jag i mitt svar från att ingetdera föreligger. Jag kommer även att anta att ni gemensamt äger huset.I samband med en makes dödsfall är huvudregeln att efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt. Ett undantag från detta är dock om den avlidne har särkullbarn, vilket är situationen i ert fall.SärkullbarnDin särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott omedelbart och denna arvsrätt går då före din frus (3 kap. 1 § ÄB). Väljer däremot dina barn att avstå från rätten till arv så står de som efterarvingar till din fru (3 kap. 9 § ÄB). Detta innebär att de får ut sitt arv i samband med den sist avlidna makens bortgång.Särkullbarns arv kan däremot inskränkas med testamente men dock inte tas bort fullt. Särkullbarn har en lagstadgad rätt till åtminstone laglotten, alltså halva arvslotten (7 kap. ÄB).BodelningEn bodelning kommer att görs mellan dig och din fru när du gått bort, i denna bodelning kommer bland annat ert hus att ingå. Oftast leder en bodelning till en hälftendelning av makarnas gemensamma tillgångar. Den andel som tillkommer dig utgör då din kvarlåtenskap och det är denna som kan komma att bli föremål för barns arv. Din frus arvsrättVärt att notera är dock att din fru har dock alltid rätt till 4 ggr basbeloppet (drygt 190 000 kr). Skulle din frus tillgångar efter bodelningen inte uppgå till denna summa så kan den rätten komma att inkräkta på dina barns arvsrätt (3 kap. 1 § 2 st. ÄB).Vad gäller i ditt fallSammanfattningsvis gäller alltså att dina barn ärver hela din kvarlåtenskap. Din fru erhåller sin andel, vanligtvis hälften, från bodelningen och har lagstadgad rätt till åtminstone 4 ggr basbeloppet. Skulle husets värde överstiga din frus andel kan dina barn kräva detta ifrån henne för att få ut sitt arv. Väljer dina barn att avstå från sitt arv kan du fru bo kvar utan större problem. Du har även möjlighet att testamentera bort 50 % av din kvarlåtenskap till din fru. Skulle dock värdet på ert hur fortfarande överstiga det din fru erhåller efter en bodelning plus 50 % av din kvarlåtenskap så kan dina barn fortfarande göra anspråk på huset och kräva sin laglott ifrån din fru.Hoppas att du gick svar på din fråga!

Särkullsbarns rätt till giftorättsgods

2020-12-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag och min man är gifta sedan 30 år tillbaka. Jag har 1 son och han har 2 döttrar sedan tidigare men inga gemensamma barn. Vi har en bostadsrätt som vi står hälften var för. Jag har äktenskapsförord på en viss summa som var ett avgångsvederlag från mitt tidigare arbete som, jag blev uppsagd från. Vi har en del pengar på banken och vår lägenhet är värd cirka 1,5 miljoner. Min fråga är, ärver jag hälften av hans egendom och barnen hälften av hans egendom? Det vill säga att de får ca 375 000 för lgh och 1/4 av våra gemensamma pengar på banken?
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar över vad din mans särkullsbarn har för rätt att ärva. Denna fråga besvaras med hjälp av reglerna i äktenskapsbalken (ÄktB) samt ärvdabalken (ÄB).Bodelning:När en make avlider så ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Den egendom som ingår i bodelningen är giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB), och i bodelningen ska giftorättsgodset delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).Det framgår att det finns vissa gemensamma tillgångar, som en lägenhet och tillgångar på banken. Detta utgör giftorättsgods (eftersom det inte utgör enskild egendom), och ska därför delas lika mellan er makar i en bodelning. Av din fråga tolkar jag även att det finns enskild egendom i form av ditt avgångsvederlag. Om denna egendom är enskild på grund av ett villkor i testamente, arv eller gåva så ska egendomen inte tas med i bodelningen vilket innebär att din makes barn inte kommer kunna ta del av det.Makes arvsrätt:Huvudregeln eftersom du och din man är gifta är att om din man avlider har du som efterlevande maka rätt till arvet efter den avlidne maken före gemensamma barn.Eftersom ni dock saknar gemensamma barn kommer din mans barn ha rätt att direkt få ut sitt arv från deras avlidne pappa (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Möjligheteten finns för barnen att avstå från att få ut arvet direkt och först låta dig som efterlevande maka få arvet. De kommer i så fall tilldelas arvet efter sin pappa först när du har avlidit (3 kap. 9 § och 3 kap. 2 § ÄB)."Basbeloppsregeln":Om din makes barn väljer att ta ut sitt arv efter sin pappa direkt så finns det en regel som brukar benämnas "basbeloppsregeln". Denna regel är till för att skydda den efterlevande maken ekonomiskt. Regeln innebär att du som den efterlevande maken har rätt att få ut egendom till ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp (ett prisbasbelopp uppgår år 2020 till 47 300). Detta gäller dock bara om den efterlevande maken inte har enskild egendom som uppgår till det värdet, eller om efterlevande make redan genom bodelningen har tilldelats egendom till ett sådant värde (3 kap. 1 § andra stycket ÄB).Sammanfattningsvis:Din makes egna barn har som särkullsbarn rätt att direkt ärva deras del av arvet när deras pappa avlider. I en bodelning skulle din make tilldelas hälften av era gemensamma tillgångar vilket innebär att hans två barn har rätt att dela lika på det. Är er lägenhet värd 1,5 miljoner kr har därmed din makes barn rätt till 375 000 kr var precis som du säger.Dock måste du fått din "basbeloppskvot" uppfylld för att det ska kunna ske men 4 prisbasbelopp är år 2020 189 200 kr vilket ryms inom din del av bodelningen.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Kan min pappas fru testamentera bort arvet?

2021-01-14 i Särkullbarn
FRÅGA |hej vår avlidna pappa frun ärver 50%men valt att testamentera bort allt till min sk faster den avlidnes syster får man testamentera bort till någon som inte är bröstarvinge ??är detta lagligt vi är särkullbarn
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ärvdabalken reglerar hur egendom fördelas efter någon har avlidit, det vill säga kvarlåtenskapen. Jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga.Jag förstår inte riktigt om er pappas fru ärvde allt efter din pappas bortgång eller om ni särkullbarn fått er del av arvet. Jag kommer därför redogöra för vad som gäller i båda fallen. Jag utgår även från att din pappa inte hade ett testamente vid sin bortgång eftersom något sådant inte nämns i din fråga.Om hela er pappas kvarlåtenskap tilldelades frunHuvudregeln är att kvarlåtenskapen efter en gift person ska tillfalla den efterlevande maken, det vill säga er pappas fru. Dock hade ni särkullbarn rätt att få ut er del av arvet vid er pappas bortgång (3 kap. 1 § ärvdabalken).Avstod ni särkullbarn er rätt att få ut arvet, har ni istället rätt att få ut er andel som utgör er pappas kvarlåtenskap när frun avlider (3 kap. 2 och 9 § ärvdabalken).En bröstarvinge inklusive särkullbarn har alltid rätt till sin andel ur arvet. Det går alltså inte att frun testamenterar bort er särkullbarns rätt till arvet (3 kap. 2 § ärvdabalken). Om ni särkullbarn tagit del av arvetUnder förutsättning att ni särkullbarn tagit ut er del av arvet, tillhör resterande egendom frun. Frun kan alltså testamentera bort sin egendom till vem hon vill, således även till er pappas syster.SammanfattningOm det är så att ni särkullbarn inte fått ut er del av arvet när er pappa gick bort, gäller att ni har rätt att få ut er del av arvet vid fruns död. Er andel kan inte testamenteras bort.Om det istället är så att ni särkullbarn fick ut er del av arvet när er pappa gick bort, gäller att resterande egendom tillhör frun som hon kan testamentera bort hur hon vill.Min rekommendationOm du behöver vidare hjälp med din fråga rekommenderar jag dig att boka tid med en av våra kunniga jurister eller ringa till vår gratisrådgivning på telefonnummer 08-533 300 04.Annars hoppas jag du fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur stor andel ärver särkullbarn om det finns en efterlevande make?

2021-01-07 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Min pappa gick bort nyligen, han är gift med en kvinna som inte är min biologiska mamma vilketInnebär att jag som särkullsbarn har rätt till arv omgående om jag begär jämkning. Hur stor är min andel av arvet, är det min pappas 50% av hela totalen eller är det något annat? Hans fru säger att jag har rätt till 25% och hon 75% stämmer det och är det på precis allt?Mvh
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Barns arvsrätt regleras i ärvdabalken (2 kap. 1 §). Som utgångspunkt är barns arvsrätt underordnad efterlevande makes arvsrätt (3 kap. 1 och 2 §), men precis som du är inne på har du som särkullbarn företräde om du så väljer (3 kap. 1 och 9 §). Om du är din pappas enda barn får du som huvudregel hela kvarlåtenskapen från honom, d.v.s. hela 50% av totalen som du säger (2 kap. 1 § andra stycket). Det är din s.k. arvslott. Om din pappa upprättat ett testamente kan det minska arvet som ska till dig, dock bara med hälften. Den andra hälften utgör din laglott, som skyddas av lagen (7 kap 1 §). Din laglott är alltså hälften av din arvslott. Hur stor andel har du rätt till? Det låter som att hans fru uppfattat det som att du endast har rätt till din laglott av någon anledning. Kanske din pappa faktiskt skrivit ett testamente och minskat din arvslott med hälften på detta sätt, i vilket fall de behöver delge dig och ge dig chansen att godta eller klandra testamentet (14 kap. 4 § ärvdabalken). Det är också möjligt att hon missuppfattat bestämmelsen om särkullbarns rätt, och fått intrycket att du endast kan få ut din laglott, den av lagen skyddade delen av din arvslott. Så är dock inte fallet, det står uttryckligen "arvslott" i lagtexten (3 kap. 1 §). Det enda som kan gå före är om din pappas fru annars skulle lämnas med alltför små egna tillgångar. Lagen ställer upp ett minimiskydd för den efterlevande maken som går ut på att denne om möjligt åtminstone ska äga egendom till ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Det är dock ett så lågt ställt skydd att det sällan blir aktuellt, oftast överskrider efterlevande makes totala egendom den gränsen ändå. Är det på precis allt?Uppdelningen på 50% av totalen förutsätter att din pappa och hans fru inte hade enskild egendom (7 kap. 1 § äktenskapsbalken), som inte ingår i bodelningen mellan makar (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Hade din pappa enskild egendom ska det läggas till ditt arv, utan att räknas med i din pappas 50% av "totalen". På samma sätt ska hans frus eventuella enskilda egendom inte räknas med i "totalen" utan går direkt till henne. SammanfattningsvisDin andel av arvet är alltså din pappas 50 % (plus eventuell enskild egendom), och inte endast 25% som hans fru menar, förutsatt att det inte exempelvis finns ett testamente eller din pappas fru annars skulle lämnas med alltför små tillgångar. Lycka till, och tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Särkullbarns rätt till arv

2020-12-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är 62 år, min man 69. Han har fått en dödlig lungsjukdom och vill bara veta vad som gäller. Vi är gifta och har en gemensam dotter, 25:år. Dessutom har min man fem barn sen tidigare, dvs utomäktenskapliga barn. Vi bor i en hyresrätt och har också ett hus som jag äger, som vi båda har bott i. Det har vi som fritidshus nu. Vi skrev äktenskapsförord när vi gifte oss 1994. För drygt två år sedan tecknade vi varsin livförsäkring på vardera 500.000:- . Jag står som förmånstagare på hans och han på min.Vad händer om han dör? Har hans barn rätt till något efter honom ? Och i så fall vad?Måste jag sälja huset som jag äger?Vill gärna veta. Tacksam för svar.
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår din fråga som att du vill veta vad som kommer hända efter att din make avlider i och med att han har barn som inte är era gemensamma. När man besvarar frågor gällande arv så använder man sig av ärvdabalken, ÄB:MakarMan ärver sin make vilket innebär att om man har gemensamma barn så får de vänta tills den efterlevande maken, du, avlider innan man får ut sitt arv från den förälder som avled först (3 kap. 1 § ÄB).SärkullbarnSärkullbarn måste inte vänta tills den efterlevande maken dör för att få ut sitt arv från föräldern som avled (3 kap. 1 § ÄB). Det innebär i ert fall att det är fem särkullbarn, vad du kallar utomäktenskapliga barn, som kan ta ut sitt arv direkt när din man dör.ArvEftersom du inte har nämnt det så antar jag att din man inte har ett testamente. Arv funkar så att man har rätt till sin arvslott, vilket är en del av den avlidnes kvarlåtenskap. Man har rätt till specifik egendom, legat, om den avlidne har skrivit det i ett testamente. Men då det inte verkar finnas något sådant i ert fall så behöver man inte tänka på det.Det innebär att särkullbarnen ska, om de begär arvet direkt, få ut sin arvslott. Bröstarvingar ärver lika (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det innebär att din makes kvarlåtenskap kommer att delas lika mellan hans sex barn. 5/6 av hans kvarlåtenskap kommer särkullbarnen kunna ta ut direkt. 1/6 kommer att tillfalla dig, då ert gemensamma barn kommer att få ut arvet när ni båda har avlidit.FörmånstagareBeloppet som du erhåller som förmånstagare kan din mans särkullbarn inte begära någonting av. Det kommer att tillfalla dig. Försäkringsersättning med förmånstagare är inte en del av kvarlåtenskapen (14 kap. 7 § första stycket Försäkringsavtalslagen).HusetÄr huset din enskilda egendom så kan särkullbarnen aldrig kräva någonting ur det. Är det inte det och er gemensamma egendom som makar så ser man på det på följande sätt:Du kommer inte tvingas att sälja ditt hus av särkullbarnen. Däremot så har de rätt till sin arvslott vilket innebär enkelt sagt att de har rätt till en andel av värdet som din man lämnar efter sig. Huset kommer att ingå i det värdet då halva tillhör honom.Säg att huset är det du helst vill ha kvar och resterande kvarlåtenskap inte kan täcka arvslotterna som särkullbarnen vill ha ut. Ett alternativ är då att ersätta särkullbarnen genom ex motsvarande pengar, så att de får ut sin andel utan att huset måste beröras.Vänta med att ta ut arvetOm de vill så kan särkullbarnen vänta med att ta ut sitt arv ex om de känner att det skulle vara oskäligt mot dig och att det sätter dig i en dålig situation (3 kap. 9 § ÄB). Det kan man däremot inte tvinga dem att göra.Väljer alla, eller nån, att göra det så kommer deras arvslott att tillfalla dem efter att du har avlidit (3 kap. 9 § ÄB). De kommer alltså fortfarande ha rätt till sitt arv efter din då avlidna make.SammanfattningSärkullbarnen har rätt till sin arvslott från sin far. De kan inte tvinga dig att sälja huset om den inte är gemensam egendom till dig och din man. Annars så kan du ersätta dem på annat sätt. Väntar de med att ta ut arvet så kommer deras rätt till arv kvarstå, de får bara ut den vid ett senare tillfälle.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Har man rätt att ärva sin styvförälder?

2020-12-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Ett par är gifta. Vardera så har de egna barn innan äktenskapet. A, som vi kallar ena, och B som vi kallar den andra. A har två barn med med C, de har gemensam vårdnad. B har ett barn med ensam vårdnad. A och B lever ihop från det att samtliga barn är 2, 4 respektive 6 är. Tiden går och barnen är nu vuxna runt femtio år gamla. Eftersom A har varit med B och hens barn genom hela uppväxten. Är då A, trots saknad av registrerad vårdnad, att anses som förmyndare till B's barn? Har B's barn rätt att åberopa en arvslott om A dör? A har fostrat B's barn och varit en närvarande fadersfigur.
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över om ett barn har rätt att ärva någon som intagit en föräldraroll under barnets uppväxt, men som inte är en biologisk förälder.Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallad ÄB.Hur fördelas arv utan ett testamente?Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del från den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott och ärvs av arvlåtarens bröstarvingar. Bröstarvingar i första arvsklassen är arvlåtarens biologiska eller adopterade barn. Även om B:s barn växt upp med A som en fadersfigur anses de inte vara bröstarvingar utan särkullbarn, och har inte rätt till en arvslott ur A:s kvarlåtenskap.Möjlighet att upprätta ett testamenteB:s barn har möjlighet att ärva A om denne skulle upprätta ett testamente till förmån för dem. Det finns dock vissa begränsningar i denna rätt att förordna över sin kvarlåtenskap. Barn till den avlidne är nämligen berättigade till något som kallas laglott. Barnens laglott utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Denna rätt kan inte testamenteras bort. I övrigt är A fri att förordna över sin kvarlåtenskap som han vill och kan alltså låta även B:s barn ärva honom genom att upprätta ett testamente.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning