Skydda make/maka från Särkullbarn

2010-10-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Fråga om arv och särkullsbarn: Kan man skydda efterlevande maka, då det finns särkullsbarn efter den avlidna maken, på följande sätt: Maken upprättar testamente där han uppmanar särkullsbarnet att avstå sin arvslott. Om särkullsbarnet inte följer denna önskan ska hälften av makens laglott tillfalla änkan och särkullsbarnet får endast ut sin laglott. Är detta juridiskt hållbart? Etiskt? Finns det ngt sätt att i sin tur skydda särkullsbarnet så att denne får ut sin rätt vid makans bortgång? Den efterlevande makan har ju fri förfoganderätt och kan under sin levnad t ex skänka pengar enbart till de gemensamma och inte lämna någon kvarlåtenskap efter sig.
Lina Radovic |Särskullbarnet har vid arvlåtarens död rätt att få ut sin laglott. Särkullbarnet kan dock avstå från denna rätt till fördel för efterlevande make/maka. Särkullbarnet har då rätt att ärva vid maken/makans bortgång (3:9 ÄB)Se https://lagen.nu/1958:637 En sådan önskan från arvlåtaren kan införas i testamentet, det är dock upp till särkullbarnet att bedöma huruvida han eller hon vill avstå från sin rätt till laglott från föräldern. Arvet beräknas inte i kr, utan som en andel i boet. Visst kan maken/maken skänka pengar till gemensamma barn, men detta kommer vid andelsberäkningen avräknas som förtida arv (6:1 ÄB), och deras andelar i kvarlåtenskapet kommer därmed bli mindre. Hör av dig igen om något var oklart. Lycka till!

Särkullbarns arvsrätt och arvsavstående

2010-08-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Hejsan!! Hur skall arvet delas mellan, maka med 2 gemensamma barn och 1 särkulle barn, som är den avlidne mannens barn. Om den gemensamma egendomen uppgår till 84.566:-. Hur mycket skall då särkullebarnet ha. Om han vill avstå från arvet, måste han då skriva på ett papper om det??? tacksam för svar
Caroline Nilsson |Hej och tack för din fråga! Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637. 3 kap 1 § ÄB stadgar att ”Var arvlåtaren gift, skall kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt i enlighet med vad som anges i 9 §.” Detta innebär att makarnas gemensamma barn får vänta på att utfå sitt arv till dess att även den efterlevande maken avlidit. Särkullbarn har däremot rätt att utfå sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, men kan välja att avstå denna rätt till förmån för den efterlevande maken, se 3 kap 9 § ÄB. Konsekvensen av detta blir att särkullbarnet blir efterarvinge och har rätt att vid den efterlevande makens död få en andel som motsvarar vad barnet avstod från vid den först avlidne makens död. Den efterlevande maken ärver särkullbarnets arvslott med fri förfoganderätt, vilket innebär att man får förfoga över egendomen genom olika rättshandlingar, men inte bestämma över den i testamente. Det är viktigt att påpeka att ett arvsavstående enligt 9 § inte innebär att särkullbarnets rätt till arv upphör, utan enbart skjuts upp till den efterlevande makens bortgång. Det uppställs inte något absolut formkrav på arvsavstående enligt 9 §, men ur bevissynpunkt är det att rekommendera att det görs skriftligen. Avseende beräkningen av särkullbarnets arv gäller följande. Då det finns tre bröstarvingar, utgörs särkullbarnets arvslott av en tredjedel av den avlidnes kvarlåtenskap. Arvlåtaren kan dock i testamente förordna så att bröstarvinge inte ska erhålla mer än sin laglott. Denna består av hälften av den avlidnes kvarlåtenskap, se 7 kap 1 § ÄB. Om det totalt finns tre bröstarvingar efter den avlidne maken, innebär reglerna om laglott att särkullbarnet har rätt till en tredjedel av hälften av kvarlåtenskapen. Om den avlidnes kvarlåtenskap t.ex. uppgår till 100 000 kronor är laglotten 50 000 kronor. Särkullbarnet har då rätt till en tredjedel av detta, d.v.s. cirka 16 666 kronor. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, oavsett vad som förordnats i ett eventuellt testamente. I ärvdabalken 3 kap 1 § 2 stycket, finns dessutom en regel som syftar till att skydda den efterlevande maken, den s.k. stora basbeloppsregeln. Denna regel innebär att den efterlevande maken alltid har rätt att behålla så mycket av den avlidne makens egendom att den, tillsammans med vad som erhölls vid bodelning och ev. egen enskild egendom, så långt det är möjligt uppgår till ett värde av fyra prisbasbelopp. Då prisbasbeloppet för innevarande år är 42 400 kronor motsvarar detta således 169 600 kronor. Verkan av denna bestämmelse blir att ett särkullbarn inte har rätt att utfå sitt arv direkt, om det skulle innebära en kränkning av efterlevande makes rätt enligt ovan. Särkullbarnet får då, precis som vid ett arvsavstående, vänta med att utfå sitt arv till den efterlevande makens bortgång. Även i detta fall ärver maken särkullbarnets del med fri förfoganderätt. Om din och din makes egendom tillsammans uppgår till ett värde av 84 566 kronor, blir denna bestämmelse således tillämplig. Hoppas svaret varit till hjälp! Med vänlig hälsning

Arvsrätt särkullebarn

2010-06-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Är "särkullbarn" och har fått 25% av hela boet när mamma dog. Styvpappan är nu borta, (de var gifta). Hur mycket jag nu rätt till? Enl. omskrivet testamente av styvpappan har jag fått min arvslott. Har jag rätt till uppräkning av värdet, det rör sig om c:a 15 år.
Frida Larsson |När två personer är gifta och den ena dör och denne har särkullebarn (utomäktenskapliga barn) frångås huvudregeln i 3:1 Ärvdabalken om att maken ska få hela kvarlåtenskapen. Då har särkullebarnet rätt till sin arvslott om det inte är så att särkullebarnet frånsäger sig rätten till arvslotten. Arvslottens storlek beror på hur många barn den avlidne hade. Om han hade 4 barn ska varje barn få 25% var av kvarlåtenskapen. Om så är fallet för dig har du fått det som rätteligen tillhör dig, men jag tolkar din fråga som att du vid din mors bortgång fick 25% av kvarlåtenskapen och frånsade dig rätten till resterande del till förmån för din styvfar. Om du har frånsagt dig rätten till en del av arvet har du rätt till en del av din styvfars kvarlåtenskap. Enligt 3:2 Ärvdabalken ska, om det finns bröstarvingar till den först avlidne maken (vilket du är) hälften av kvarlåtenskapen tillfalla dessa. Om man, såsom i ditt fall, redan fått en del av kvarlåtenskapen ska denna del avräknas från hälftendelningen. Enligt 3:2 Ärvdabalken får inte den efterlevande maken genom testamente bestämma över egendom som ska tillfalla den först avlidnes arvingar. Av kvarlåtenskapen ska du således få den del du är berättigad till (beroende på hur många syskon du har). Om kvarlåtenskapen har ökat i värde kan denna ökning tillfalla din styvfar om det går att visa att det beror på dennes förvärsarbete eller tillkommit genom arv, gåva eller testamente (3:4 Ärvdabalken). Annan ökning av värdet kommer att ingå i fördelningen av kvarlåtenskapen. Om kvarlåtenskapen har minskat väsentligt kan du komma att kompenseras för detta. Du har rätt till din andel av kvarlåtenskapen, och på denna kommer ingen uppräkning att göras. Dock kommer som sagt den värdeökning som skett av egendomen bli del av kvarlåtenskapen som du ska dela på.

Särkullebarns skydd mot efterlevande make.

2010-05-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Undrar hur jag ska skydda mitt arv efter mamma,då hennes make sitter i orubbat bo dvs arvet efter mamma ska skiftats flörst efter hans frånfälle. vänligen Johan öhman
Anna Eriksson |Hej, Jag utgår med hänsyn till hur frågan är formulerad från att Er mors make inte är Er far. Som huvudregel tillfaller avliden makes tillgångar den efterlevande maken, som får fri förfogande rätt över den del som sedan ska tillfalla efterarvingarna (i detta fallet Ni). Barn får alltså normalt inte ut sitt arv förrän båda föräldrarna har avlidit. När det gäller särkullebarn, dvs. barn till endast den ena maken, gäller lite speciella regler då den efterlevande maken inte antas ha samma intresse av att skydda särkullebarnets intressen (genom att disponera arvet på ett för särkullebarnet gynnsamt sätt). I Ärvdabalken 3 kap 1§ + 9§ ges därför barnen till den avlidne maken rätt att kräva ut sin arvslott efter den avlidna föräldern direkt. Dock måste den efterlevande maken i bodelningen erhålla egendom som minst motsvarar 4 basbelopp innan särkullebarn kan få ut sin arvslott (s.k. Basbeloppsskyddet), vilket regleras i Ärvdabalken 3 kap 2§. Har man avstått från sin rätt att utkräva sin rätt omgående har man fortfarande rätt att utfå sin arvslott efter den efterlevande makens död. I Ärvdabalken 3 kap 3§ finns en återbäringsregel som syftar till att skydda efterarvingar från medveten värdeminskning av arvet. För att ha rätt att begära återbäring krävs dock att det rör sig om en väsentlig värdeminskning (mer än 10% av totala värdet enligt förarbetena) samt att ondtrohetsrekvisit är uppfyllt. Anspråk på vederlag föreligger alltså inte på grund av vårdslös eller försumlig förvaltning eller att den efterlevande levt på en oskäligt hög standard. Utöver detta finns det inte så mycket att göra då efterlevande make disponerar egendomen med fri förfoganderätt. Med vänliga hälsningar

Gemensam bostad + särkullbarns arvsrätt

2010-10-27 i Särkullbarn
FRÅGA |En arvsfråga: Ett par har varit gifta sedan 70-talet, kvinnan avlider. De har inga gemensamma barn, men kvinnan har en son, ett särkullbarn. Kvinnan har inga tillgångar mer än den gemensamma bostaden, ett hus värt ca 1,8 milj. Att kvinnans son skulle få ut halva bostadens värde, minus ett litet kvarvarande lån, var solklart vid bouppteckningen då den efterlevande maken sa att han skulle sälja huset och ge kvinnans son hälften. Plötsligt har han kommit på andra tankar - han står som ensam ägare på lagfarten trots att paret givetvis ägde huset gemensamt. Äger inte gifta makar allting tillsammans när det inte finns äktenskapsförord? Förr var det ju alltid mannen ensam som skrev på alla papper trots att egendomen var parets gemensamma. Nog måste väl lagen skydda gifta kvinnor och deras barn? Ska sonen verkligen behöva driva en process om detta?
Mari-Helen Schöllin |Hej! I Äktenskapsbalken(ÄktB) 9-13 kap. finns regler kring bodelning. Bodelningen omfattar makarnas gemensamma egendom som läggs ihop och delas i två lika stora delar, efter det att eventuella skulder räknats bort, se 11 kap. ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K11P1S1. Den halva som tillfaller den avlidne utgör (tillsammans med dennes eventuella enskilda egendom) dennes kvarlåtenskap och det är den delen som tillfaller arvingarna. En gemensam bostad anses utgöra gemensam egendom om det inte går att bevisa att den är enskild. Enbart det faktum att det bara är hans underskrift på lagfarten räcker inte. Har han dock fått bostaden genom arv eller testamente, med villkor att det ska vara dennes enskilda egendom betraktas det som hans enskilda egendom. Men har huset varit en gemensam bostad och inget tyder på att det är hans enskilda är det att anse som gemensam egendom. Se 7 kapitlet ÄktB 1-4 §§ https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1 Som huvudregel tillfaller den avlidna makens tillgångar den efterlevande maken, som får fri förfoganderätt över den delen (som sedan, när även den maken avlidit, tillfaller arvingarna). Men finns det särkullbarn har dessa rätt att få ut sitt arv direkt, vid arvlåtarens död, se 3 kapitlet 1 § och 9 § Ärvdabalken (ÄB), https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1. Sammanfattningsvis: Avdrag för kvinnans eventuella skulder (halva husskulden? Mm?) görs alltså från kvinnans gemensamma egendom sedan läggs hennes eventuella enskild egendom till och slutsumman blir arvet. Eftersom arvingen i detta fall är ett särkullbarn kan denna alltså kräva att få tillgångar motsvarande värdet av arvet överförda till sig på en gång, vid dödsfallet. Från bodelningen får dock efterlevande make i skälig omfattning ta undan kläder och annat som uteslutande innehas för personligt bruk, 10 kap. 2 § ÄktB och den efterlevande maken måste i bodelningen få behålla egendom som motsvarar minst 4 basbelopp innan särkullbarn kan få ut sitt arv, vilket regleras i ÄB 3 kap 1 § st. 2. Med vänliga hälsningar

Särkullsbarn fått ut sin arvslott

2010-08-01 i Särkullbarn
FRÅGA |Arvsskifte, fråga, skall särkullbarn "X" ha del av försäljningen av lösöret? Alltså efter att även styvförälder gått bort. X har fått sin arvslott och värdestegring. X har också hämtat sitt efter den biologiska föräldern.
Bo Olsson |Hej, Som jag förstår det så har X fått ut hela sin arvslott efter sin förälder. Detta innebär då att X inte har rätt att ärva någonting efter X:s förälders make/maka gått bort. Vänligen,

Särkullebarn

2010-06-02 i Särkullbarn
FRÅGA |I en bouppteckning är dödsbodelägarna upptagna som "Bror/Syster, Halvsyskon och Särkullbarn efter NN". Är särkullbarn efter NN en korrekt angivelse? Vid giftomålet så hade makan ett barn med sig in i äktenskapet. Båda makarna är nu avlidna.
Carina Persson |Hej! Ja, det är korrekt. Benämningen särkullbarn är de barn som inte är makarnas gemensamma, i detta fall det barn som makan hade med sig in i äktenskapet. Med vänlig hälsning

Särkullebarns rätt till arvlott.

2010-04-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Ni har den 22/12-09 gällande arv till Bröstarvingar. Där säger Ni bla at man aldrig kan avskära en bröstarvinge från sitt arv ? Och där en Bröstarvinge ALLTID har rätt till sin Laglott. Därför blir jag extra tacksam om Ni svarar på detta . 1/ Biologsk pappa avlider. 2/ Han var omgift ,men inga barn i detta äktenskap. 3/ Fyra barn i sitt första äktenskap , som ochså blir kallade till Bouppteckning. Tre av barnen avsäger sig plötsligt sin bef Laglott ? Och skriver papper på detta. 4/ Kvar blir alltså 1 st biologiskt barn som INTE avsäger sig sin Laglott. 5/ Det finns varken Testamente eller Äktenskapsförord. 6/ Änkan säljer deras gemensamma bostad för c:a 1.200.000:- hon fortsätter att sälja deras gemensamma bilar 1 st för 60.000:- + 1 st för 110.000:- Hon fortsätter avvecklar makens alla elektroniksaker för 200.000 tals kronor. Därefter säljer hon makens guldsmycken bla en guldkedja av rent tjock guld värde c:a 150.000:- Trots att en av bröstarvingarna INTE AVSAGT SIG SIN LAGLOTT ..... UTEBLIR ALLT EFTER FADERN,,,,,,, DET KOMMER ABSOLUT INGA PENGAR TILL BRÖSTARVINGEN ? Så för mig uppfattar jag hela den här saken som ett maktmissbruk frän Sveriges Rättsamhälle !
Anna Eriksson |Hej, Om jag förstår din fråga rätt så undrar du om den kvarvarande bröstarvingen som inte avsagt sig sin arvslott har rätt till denna. Eftersom du säger att det inte finns något testamente så är varje arvinge berättigade till sin arvslott, vilket alltså utgör en fjärdedel av faderns kvarlåtenskap. I vanliga fall tillfaller samtliga tillgångar den efterlevande maken, men då arvingarna inte är bröstarvingar till den efterlevande makan så har man rätt att få ut sitt arv med en gång (såvida man inte avstår från den rätten) se 3 kapitlet 1§ ÄB, https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1. Som särkullebarn har man alltså alltid rätt att utfå sin del av arvet direkt vid arvlåtarens död. Bodelningen omfattar makarnas egendom som läggs ihop och delas i två lika stora delar, efter det att eventuella skulder räknats bort. Den halva som tillfaller den avlidne utgör dennes kvarlåtenskap och det är alltså den delen som tillfaller arvingarna. I detta fall skulle alltså den kvarvarande arvingen, som inte avsagt sig sin arvsrätt till den efterlevande makan, ha rätt att utfå sin del av arvet. Som bröstarvinge och särkullebarn bör man således kräva sin rätt att utfå sin arvslott direkt. Det framgår inte heller av din fråga om det problemet diskuterats i samband med att de andra skrev på pappret men om den efterlevande makan vägrar att lämna ut arvslotten får man helt enkelt vända sig till domstol för att på så sätt kräva sin rätt. Med vänliga hälsningar