Särkullbarns rätt att utfå arv

2011-04-25 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, Jag är sedan ca 10 år gift med en man som har 2 särkullsbarn, vi har tillsammans tre barn. Huset står skrivet på mig, och är väl egentligen vår enda större tillgång. Stämmer det att jag kan motsätta mig bodelning i det fall han avlider, för att kunna ha möjlighet att bo kvar med våra gemensamma barn?
Andreas Vinqvist |Hej, Om din man dör har särkullbarnen rätt att utfå sitt arv efter sin far direkt och mot detta kan du inte invända något. För att motverka detta är det vanligt att man testamenterar sin kvarlåtenskap till sin make/maka. Testationsfriheten begränsas dock av särkullbarnens rätt till sin laglott. Vänligen,

Särkullbarnens arv efter omgift förälder

2011-03-21 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Vår pappa har avlidit och vi är tre särkullebarn vår pappa och hans fru hade c:a 1 miljon på banken men inga övriga tillgångar hur mycket har vi särkullebarn rätt att ärva vi är inte intresserade av avsäga vår arvsrätt.
Angelica Hage |Hej Innan man fördelar tillgångarna efter en avliden person som varit gift måste man göra en bodelning enligt 9 kap 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods enligt 10 kap ÄktB. Giftorättsgods är all egendom som inte utgör enskild egendom. Efter att skulder dragits bort från tillgångarna läggs sedan båda makarnas giftorättsgods samman för att sedan delas lika dem emellan enligt 11 kap 2-3 §§ ÄktB (se https://lagen.nu/1987:230). Den hälft som utgör den avlidne makens giftorättsgods utgör dennes kvarlåtenskap som skall fördelas mellan dennes arvingar. Bröstarvingar har normalt inbördes lika rätt till arv efter sin förälder. Huvudregeln är att avliden makes tillgångar tillfaller den efterlevande maken, som får fri förfogande rätt över den del som sedan ska tillfalla efterarvingarna. Barn får alltså normalt inte ut sitt arv förrän båda föräldrarna har avlidit. Men när det gäller särkullebarn, dvs. barn till endast den ena maken, gäller enligt Ärvdabalken 3 kap 1 § (se https://lagen.nu/1958:637) att barnen till den avlidne maken har rätt att direkt kräva ut sin arvslott efter den avlidna föräldern. Dock måste den efterlevande maken vid bodelningen erhålla egendom som minst motsvarar 4 basbelopp dvs. 171 200 kr (år 2011) innan särkullebarn kan få ut sin arvslott (den s.k. Basbeloppsregeln), vilket regleras i Ärvdabalken 3 kap 2§. Den efterlevande makens totala egendom skall alltså uppgå till detta värde, inklusive egen egendom, arv från den avlidne maken och egendom som tillfallit maken vid bodelningen. (Se https://lagen.nu/1958:63) Med Vänliga Hälsningar

Särkullbarn och fast egendom

2011-03-20 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag o min fru har två gemensamma barn. Jag har dessutom två barn i ett tidigare äktenskap. Lag farten på vårt hus står endast på mig. Om jag avlider före min fru är frågorna: Är det bättre att båda eller endast min fru står som lagfaren ägare till huset eller kan vi genom ett gåvobrev (bodelning inom äktenskapet?) se till att hela huset ägs av min fru? I så fall ingår väl inte detta i ett eventuellt arv efter mig? Jag vill inte att mina barn i tidigare äktenskap ska betyda att min hustru skulle tvingas lämna hus o hem. Vi har ett testamente där mina tidigare barn bara har rätt till sin laglott och ingen arvslott.
Lina Radovic |Din fru äger redan halva fastigheten om ni är gifta. Om du avlider före henne har dina särkullbarn enligt testamentet du beskriver rätt att få ut sin laglott. Om din egendom endast utgörs av den fastighet där du och din nya familj bor kan det bli så att din nya fru måste kompensera dina barn motsvarande laglotten. Arvet efter dig skulle alltså blir halva fastigheten som ska delas mellan dina fyra barn. Eftersom du förodnat i testamente att dina särkullbarn endast ska ha rätt till sin laglott får de mindre andelar än barnen du har med din nuvarande fru. Dina särkullbarns andelar i fastigheten utgörs alltså av 6,25 % vardera. Om hela ditt arv utgjörs av 50% av fastigheten blir fördelningen på följande sätt. Laglotter 25% av fastigheten som ska delas lika mellan dina fyra barn 25 % som du genom testamente kan förordna till vem du vill. Om din fru inte har möjligheten att lösa ut dina särkullbarn kan hon bli tvungen att sälja huset. Det finns dock en möjlighet att anteckna i testamentet att den avlidne önskar att särkullbarnen avstår från sitt arv till förmån för den efterlevande makan och att särkullbarnen ärver efter henne istället. Det är dock upp till särkullbarnen om de vill ha ut sitt arv direkt eller vänta tills den efterlevande makan dör. Se 3 kap. 9 § ÄB. https://lagen.nu/1958:637 Om du vill att din fru ska stå som ensam ägare på huset måste detta regleras i ett äktenskapsförord som registeras hos tingsrätten. Då finns det ingenting för dina särkullbarn att ärva efter dig. Med vänlig hälsning

Särkullebarns rätt i förhållande till efterlevande make

2011-02-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är särkullebarn och min pappa har gått bort. Hans fru åberopar ÄB 12:2 men har satt in alla sparpengar i 25 år på egna konton. Min pappa har ingenting på sina konton. Han hade mycket större inkomst under hela deras äktenskap. Kan man verkligen anse det de har sparat gemensamt som hennes giftorättsgods? Hur går jag till väga för att ifrågasätta denna uppdelning? Behövs en skiljeman? I ett ganska nytt testamente nämns endast en tomt som enskild egendom, men att allt annat ska delas lika mellan arvskretsarna. De hade ungefär lika mycket pengar med sig i boet.
Martina Blomberg |Hej, Innan man fördelar tillgångarna efter en avliden person som varit gift måste man göra en bodelning enligt 9 kap 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods enligt 10 kap ÄktB. Giftorättsgods är all egendom som inte utgör enskild egendom. Efter att skulder dragits bort från tillgångarna läggs sedan båda makarnas giftorättsgods samman för att sedan delas lika dem emellan enligt 11 kap 2-3 §§ ÄktB. Den hälft som utgör den avlidne makens giftorättsgods utgör dennes kvarlåtenskap som skall fördelas mellan dennes arvingar. Som du skriver så har den efterlevande maken rätt att begära att var och en behåller sitt giftorättsgods vid en bodelning och alltså inte att detta skall läggas samman och delas lika mellan båda sidorna enligt 12 kap 2 § ÄktB. Det krävs dock trots denna begäran att det görs en uppteckning över vilka tillgångar som tillhör dödsboet och vilka som utgör den efterlevande makens tillgångar. Du som dödsbodelägare kan vända dig till Tingsrätten för att få en boutredningsman utsedd. Boutredningsmannen kommer "utreda" dödsboet, alltså avgöra vad din far har för tillgångar och skulder m.m. och kan även svara på vad som skall tillfalla dig och vad som skall tillfalla din fars efterlevande maka. Det låter i mina öron något tveksamt att hon skulle kunna hävda att all din fars egendom förutom den enskilda egendomen skulle vara hennes giftorättsgods. Detta får dock avgöras utifrån eventuella testamenten dem emellan samt övriga överenskommelser angående deras egendomsfördelning. Lycka till! Med vänlig hälsning

Beräkning av särkullsbarns arvsandel

2011-03-24 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är gifta och har inga gemensamma barn. Jag har två barn sen tidigare och hon har tre barn. Vi äger en lägenhet utan lån som är värd 3,5 milj på marknaden och vi har gemensamma besparingar på 150 000 kr. Om Jag dör hur mycket ärver mina barn i reda pengar(som då blir särkullebarn)?
Maja Karlsson |Hej, Reglerna om arv finns främst i ärvdabalken (ÄB), som du kan hitta här: https://lagen.nu/1958:637. När en make dör skall en bodelning genomföras före arvet fördelas mellan arvtagarna, 23 kap 1§ ÄB. I äktenskapsbalken (ÄktB) 10 kap kan man läsa att vid en bodelning skall makarnas egendom läggas samman efter det att makarna har fått räkna av de skulder som de haft. Därefter ska värdet på makarnas egendom läggas samman och sedan delas lika (det finns även undantagsregler för när man inte gör en likadelning, t.ex. när ett äktenskapsförord finns eller i vissa fall när makarna varit gifta en kort tid, men dessa regler bortser jag från här). Denna andel erhåller alltså maken vid bodelningen. Sedan skall arvet, eller kvarlåtenskapen som det kallas i ÄB, som huvudregel fördelas till den efterlevande maken. Denna regel gäller dock bara när man har gemensamma barn. När man som i ert fall har s.k särkullsbarn har dessa rätt att få ut sin andel av arvet direkt. Dina barn skulle alltså var och en ha rätt till hälften av din andel (alltså hela din kvarlåtenskap), detta enligt 3 kap 1§ ÄB. Om du vill förstärka din make/makas arvsrätt kan ni inskränka barnens arvsrätt genom exempelvis ett inbördes testamente mellan er. Kom dock ihåg att barnen har rätt att få ut sin laglott vilket är hälften av det dom skulle fått om inget testamente fanns (alltså halva deras arvslott). Om vi utgår från att inget testamente finns i nuläget skulle ni alltså efter en likadelning vid bodelning få 1 825 000 var (då förutsätter jag alltså att inga skulder finns). Därefter ska dina 1 825 000 delas mellan dina två barn, vilket leder till att de skulle få 912 500 kr var. Arvsskatten är sedan 2005 borttagen. Hoppas detta har besvarat din fråga! Vänligen Maja Karlsson

Särkullbarns rätt till arvslotten

2011-03-21 i Särkullbarn
FRÅGA |Min mamma har dött och hon hade ett särkullebarn som nu ska ha ut sitt arv. Dem hade pratat om att skriva papper men det hann dem inte då mamma dog helt plötsligt och pappa var dålig efter en stroke. Dem har alltid haft varsitt konto och sen betalat hälften var av alla räkningar från sina respektive konton. Mamma har aldrig haft tillgång till pappas konto och tvärtom pappa aldrig till hennes konto. Kan det verkligen vara så att hennes son särkullebarnet nu skall ärva pappas pengar som han har på sitt nuvarande bankkonto? Att han ska ärva det som finns på mammas konto men pappas pengar?Det finns inget skrivet och vad kan pappa göra? Det har aldrig funnits några tvivel mellan mamma och pappa om att pappas pengar är hans pengar och tvärtom. Så jag vet att det här var både mammas och är pappas önskan. Pappa klarar inte av att ta reda på eller att göra något åt det här själv. Så jag måste hjälpa honom med det.
Oscar Sundholm |Hej! Huvudregeln enligt 3 kap. 1 § ÄB är att särkullbarn ärver sin förälder direkt. Eftersom att dina föräldrar var gifta ska det ske en bodelning med anledning av äktenskapets upplösande. Vid bodelningen ska din mammas och pappas giftorättsgods läggas ihop (vilket i princip är all egendom om man inte skrivit några papper) och sedan delas lika. Alltså ska både din mammas och din pappas banktillgodohavanden läggas ihop och delas lika, oavsett omständigheterna runt omkring. Din mors del ska sedan delas lika mellan hennes barn, särkullbarnet har rätt att få ut den delen direkt (arvslotten), medan gemensamma bröstarvingar får vänta med att utfå sin del av arvet. Den enda möjligheten som din far kan vidta för att behålla sina banktillgodohavande är att begära att likadelning uteblir enligt 12 kap. 2 § ÄktB. Om han väljer att åberopa den paragrafen så kommer man inte att lägga ihop deras giftorättsgods och sedan dela det lika, utan vardera part behåller sin del av giftorättsgodset. Om det sker kommer bara din mors tillgångar att delas lika mellan hennes barn. Men för att det ska löna sig att begära att likadelning uteblir måste din far ha större tillgångar än vad din mor hade. Är så inte fallet finns inga andra möjligheter för din far att vidta, utan då får ni dela egendomen likt ovan. Oavsett vad in mor eller fars önskan var tillmäts den ingen vikt vid arvsskiftet om det inte finns något testamente som styrker den önskan. Du hittar äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB) här: https://lagen.nu/1987:230 https://lagen.nu/1958:637 Hoppas att jag bringade klarhet i dina funderingar! Vänligen,

Vad händer med mina barn om jag dör?

2011-03-10 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag har en flicka på 12 år vars pappa avled för 11 år sedan. Jag träffade min nuvarande make relativt omgående efter dödsfallet och han har blivit som en riktig pappa till henne. Vi har även två gemensamma barn. Men vad händer med henne om jag dör? Vem bllir vårdnadshavare och hur ärver hon, min man och våra gemensamma barn? Jag vill ju tygga hennes framtid. Maken säger att det är självklart att han blir vårdnadshavare isf, men tänk om han träffar en ny kvinna som inte vill veta av min flicka? Man har ju hört skräckhistorier om skillsmässobarn förr och jag är livrädd för vad som skulle kunna hända om jag nte finns till hennes försvar... Min flicka har ingen större kontakt med andra biologiska släktingar och vårt nätverk är mkt begränsat... Jag har för flera år sedan kontaktat socialkontoret i vår kommun utan att få någon klarhet. Rådet jag fick var att att skriva testamente eller att min make adopterar flickan. Adoption är uteslutet efterom vårt äktenska knakar i fogarna... Och vad ska man skriva i ett testamente om man inte vet någon som kan ta hand om och älska henne? Självklart vill jag att hon ska få bo kvar med sina syskon och "pappa" i första hand men samtidigt vill jag inte att hon ska känna som att hon är ovälkommen i makens ev nya förhållande... Hoppas på svar!
Jean Lo |Hej! Angående arvsfrågan: Det är dina bröstarvingar, alltså dina 3 barn, som ärver varsitt tredje del efter dig enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalk, se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1 Om arvlåtaren var gift, tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 Det betyder, kort sagt, att maken ärver före dina barn som "ställföreträdare" och de ärver när han går bort. Samma lagrum stadgar emellertid att särkullebarn (din dotter utanför ditt nuvarande äktenskap) har rätt att få sin andel före den efterlevande maken om hon inte avstår denna rätt. Det kan ha betydelse om hon kommer att stanna i din makes familj, som du säger, fortsätter bo tillsammans med sina syskon och sin "pappa". Det ovan skrivna gäller om inget testamente ha upprättats. Angående vårdnaden: Om vårdnadshavaren dör och som i ditt fall den andra förälder inte heller är vid liv kommer socialnämnden att anförtro vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Om du vill tillkännage din nuvarande make som vårdnadshavare efter dig så kan du göra det t.ex. genom ett testamente. Se 6 kap. 10a § 4 stycket Föräldrabalk: https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 I så fall skulle du kunna tala om för din make att du har angivit honom som vårdnadshavare efter dig och att du vill att hon ska bo kvar i denna familj och har rätt till en god fostran och trygghet även om familjeförhållande skulle ändras. Allt det här låter kanske lite juridiskt "kallt" men bestämmelserna i Föräldrabalken är präglade av tanken om barnets bästa. Beroende på åldern och mognad kommer barnet själv att höras om vad som är till dennes bästa. Se 6 kap. 2a § Föräldrabalk, https://lagen.nu/1949:381#K6P2aS1 d.v.s. hon kommer troligen att få gehör om hennes önskemål, med tanke på att hon redan är 12 år. Med vänliga hälsningar

Gåvor som påverkar laglotten

2011-02-24 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är särkullbarn (enda barnet)och min far har avlidit. Han var gift och inga gemensamma barn finns. Det finns äktenskapsförord för frun att "allt hennes,etc,etc" ska vara hennes enskilda egendom. Far testamenterar också allt till henne undantaget min laglott. För en del år sedan har jag sett att hälften av fars tillgångar på bank förts över till frun. Alla konton utom ett (som är fruns enskilda) är dessutom gemensamma. Nu undrar jag om inte den transfereringen kan anses beröva mig en betydlig del av min laglott?Helt tydligt har man ju varit ute efter att göra mig så arvlös som möjligt. Kan jag hävda att det som överfördes till frun nu ska räknas med i bouppteckningen, i min favör, för att en del av det ska kunna läggas till min laglott?
Frida Larsson |Efter en gift persons bortgång görs först och främst en bodelning mellan makarna. Bortsett från enskild egendom delas det gemensamma bohaget på hälften. Din faders del kommer sedan bli produkt för arvvskifte. Eftersom du är ett särkullebarn kommer du få ut din del av arvet omedelbart om du inte avstår från detta enligt 3:1 Ärvdabalken. Som jag tolkar din berättelse har du enligt testamentet tilldelats din laglott. Om ett testamente inkräktar på din laglott måste du begära jämkning av detsamma för att inte förlora rätten till arvet, 7:3 Ärvdabalken. I fråga om sådana gåvor som med hänsyn till formen är att likställa med testamente ska dessa enligt 7:4 Ärvdabalken tas med i beräkningen av laglotten. Detta kan t.ex. vara fallet om en person vet att han/hon snart ska avlida och då ger bort egendom. Så verkar dock inte vara fallet. Regler om gåvors påverkan på laglotten finns även i 6:1 Ärvdabalken. Enligt denna är huvudreglen att om en gåva ges till en bröstarvinga (dvs. barn) ska denna avräknas vid arvsskiftet om inte annat har angivits vid gåvotillfället. Är det fråga om en gåva till någon annan arvinge är dock huvudregeln den motsatta, gåvan ska inte avräknas vid arvsskiftet om inte annat är föreskrivet. Eftersom din far har givit detta till sin fru gäller inte avräkning som huvudregel. Din far var fri att göra vad han ville med sina pengar, endast det som finns kvar vid hans bortgång finns med i arvsskiftet.