Min fars fru säger att det inte finns något arv efter min far, vad har jag för rättigheter?

2020-12-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Min far har avlidit en olycka på äldreboendet strax innan jul. Jag är enda barnet. Han har en fru som äger derasfastighet och de har äktenskapsförord. De har haft gemensamt konto där hans pension gått in och hon har skött all ekonomi. Hon säger att det inte finns ngt att ärva och att hans saker är värdelösa. Enl henne har han velat bidra med det lilla han hade till hennes räkningar. Nubtar hon all kontakt med begravningsbyrå och bestämmer hur det ska skötas med minsta kostnad. Hon har tydligen en olycksfallsförsäkring på honom och jag antar hon står som förmånstagare. Min far har haft stroke och afasi i ca 25 år, så honom har det inte gått att prata med på många år. Vilka rättigheter har jag som min fars enda dotter utanför deras äktenskap med en annan mor.
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag uppfattar det som att du dels undrar vad du har för rättigheter avseende arvet efter din far dels vilken rätt du har att ta beslut om begravningskostnader m.m. Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Du har rätt till hela din fars kvarlåtenskap omedelbartSom din fars barn utanför äktenskapet har du rätt till din arvslott omedelbart (2 kap. 1 § ÄB). Med omedelbart menar jag att din fars fru inte ärver före dig (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Eftersom du dessutom är din fars enda barn ärver du hela hans kvarlåtenskap med undantag för den s.k. basbeloppsregeln (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Din fars fru har dock rätt till ett minimum enligt basbeloppsregelnBasbeloppsregeln tillförsäkrar den efterlevande maken ett minimum. Den innebär att din fars fru har rätt att få egendom som tillsammans med hennes enskilda egendom motsvarar ett värde av fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Man lägger alltså ihop vad din fru tilldelas vid bodelningen med hennes enskilda egendom för att se om basbeloppsregeln är uppfylld. Är den inte uppfylld så ska den del som saknas erhållas från din fars kvarlåtenskap (i den mån det går). Prisbasbeloppet för år 2020 är 47 300 kr och således har hon rätt att behålla 189 200 kr (4 X 47 300). Har din fars fru redan enskild egendom, t.ex. lägenheten, som motsvarar ett värde över 189 200 kr (basbeloppsregeln) så får hon inte ta del av din fars kvarlåtenskap. Du och din fars fru ska förvalta din fars egendom gemensamt Du som arvinge är dödsbodelägare tillsammans med din fars fru (18 kap. 1 § ÄB). Ni ska förvalta din fars tillgångar (dödsboet) gemensamt och alla beslut som rör dödsboet kräver ditt samtycke. Din fars fru får alltså inte ta beslut om begravningskostnader eller ta egendom ur dödsboet (t.ex din fars pension) hur som helst utan att inhämta ditt samtycke. En bouppteckning och en bodelning måste görasEn bouppteckning ska göras senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB). I denna ska din fars tillgångar och skulder kartläggas för att tillgångarna senare ska kunna fördelas. Din fars fru ska kalla dig i god tid till förrättningen. För att kunna kartlägga din fars tillgångar och skulder är också en bodelning mellan dem nödvändig (9 kap. 1 § första stycket och 1 kap. 5 § äktenskapsbalken). Genom bodelningen kommer det även att framgå om basbeloppsregeln är uppfylld. Vad du bör göraJag rekommenderar att du i första hand redogör för din fars fru vad som gäller och vilka rättigheter du har. I andra hand, om hon inte vill samarbeta, så föreslår jag att du begär att tingsrätten förordnar en boutredningsman (19 kap. 1 § ÄB). Det är något som du som dödsbodelägare har rätt att begära utan hennes samtycke och som bekostas av dödsboet (19 kap. 15 § ÄB). I den mån dödsboets tillgångar inte räcker för att täcka boutredningsmannens arvode delar ni på kostnaden. Du hittar hur du ansöker om en boutredningsman här: https://www.domstol.se/amnen/familj/dodsfall-och-arv/ansok-om-boutredningsman/ Vi hjälper er gärna med att upprätta ett bodelningsavtal, ni kan boka tid med oss här: https://lawline.se/boka Hoppas att svaret har varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Arv mellan syskon och halvsyskon

2020-11-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Min mor är avliden. Hur delas arvet mellan mig och min halvsyster när vår far går bort?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler för att besvara dina frågor finns i Ärvdabalken(ÄB) samt i Äktenskapsbalken(ÄktB). Ett äktenskap upplöses genom den ena makens död eller vid äktenskapsskillnad, 1 kap 5 § ÄktB. För att beräkna din mors kvarlåtenskap ska först en bodelning mellan makarna förrättas, 9 kap. 1 § Äktb. När ett äktenskap upplöses ska makarna dela på all egendom som är giftorättsgods. Egendom som är enskild egendom ska inte ingå i bodelningen. Allt som tillhör en make är dennes giftorättsgods om det inte har gjorts till enskild egendom enligt 7 kap 1 § ÄktB. Vad som enligt äktenskapsförord är enskild egendom eller vad en make erhållit som enskild egendom genom gåva, arv eller testamente, anses vara enskild egendom mellan makar. Observera att avkastning av enskild egendom anses vara giftorättsgods om det inte föreskrivits annat i ett testamente, 11 kap. 3 § ÄktB. Vid bodelning läggs makarnas giftorättsgods ihop och efter att skulder dragits av delas värdet lika mellan makarna. Hela den avlidnes kvarlåtenskap tillfaller sedan den efterlevande maken före gemensamma barn, 3 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att om din mors make är din pappa så kommer du ärva din del av din mamma efter att din far har gått bort. Särkullbarns rätt till arvEtt särkullbarn är ett barn som inte är makarnas gemensamma. Huvudregeln är att arvet efter din mor tillfaller hennes efterlevande make efter att hon gått bort. Eftersom en av er inte är barn till mammans make, s.k. bröstarvinge, så har den personen rätt att få ut sin arvslott från mamman direkt efter hennes död, 3 kap. 1 § ÄB. Det barnet som makarna hade gemensamt kommer att få sitt arv efter att pappan har gått bort.

Efterlevande maken och den avlidne makens särkullbarn

2020-11-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Min man har särkullbarn. Jag äger huset vi bor i sedan 30 år och har en del sparade pengar. Vad händer med mina tillgångar när min make dör .Tacksam för svar
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du inte har barn och att din make har minst ett särkullbarn. Det är äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB) som reglerar frågor gällande äktenskap. Jag utgår även från att ni inte har ett äktenskapsförord och att er egendom således är s.k. gemensamt giftorättsgods. Med det menas all egendom som inte är enskild egendom (ÄktB 7 kap. 1 §). Det innebär alltså att all er egendom ska upptas i en bodelning när ett äktenskap upphör (ÄktB 9 kap. 1 §). En bodelning ska alltså ske innan din makes arv ska fördelas. Jag vet inte i detta fall hur mycket egendom ni har så det blir svårt att ge ett exakt svar om vad som skulle ske med dina tillgångar om din make avlider. Om din make har mer egendom så kommer det inte att medföra några som helst problem för dina tillgångar. Om din make däremot har mindre egendom så kommer särkullbarnets rätt till arv att påverka dig och dina tillgångar om ni inte har ett äktenskapsförord. Jag ska försöka använda mig av ett exempel för att förtydliga mitt svar. Om du äger huset (den är värd 500 000 kr) och han äger t.ex. en bil som är värd 100 000 kr. Det innebär att er sammanlagda egendom är 600 000 kr och att båda skulle ha rätt till 300 000 kr och att du skulle vara tvungen att ersätta skillnaden med 200 000 kr. På detta vis skulle det alltså påverka dina tillgångar, då din make i så fall har rätt till en del av dina tillgångar. Särkullbarns rätt till arvDet är ärvdabalken (1958:637) (ÄB) som reglerar frågor gällande arv. Ett särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv, vilket innebär att din makes särkullbarn kan kräva att få sitt arv genast när din make avlidit. Din make kan i ett testamente skriva att du ska ärva honom före särkullbarnet, men det kräver fortfarande att särkullbarnet godkänner det. Om särkullbarnet inte godkänner det så har hen fortfarande rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten. Arvslotten skulle i detta fall vara hela din makes egendom om hen är det enda barnet. Särkullbarnet kan också avstå från sitt arv och ärva din make genom ett s.k. efterarv efter att du avlidit (ÄB 3 kap. 9 §). Sammanfattningsvis finns det alltså flera möjliga scenarion som beror på hur mycket egendom ni har och om ni har äktenskapsförord och hur särkullbarnet känner angående sitt arv.Sammanfattning: Mycket beror på hur mycket egendom du och din make har. Om du har mer tillgångar än din make så kan det leda till att du är tvungen att avstå från egendom vid en bodelning som särkullbarnet sedan ärver efter din make. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.

Hur fördelas arvet när det enbart finns särkullbarn?

2020-11-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Min mamma gick hastigt bort i höstas och detta har lämnat mig med frågor som rör bodelningen av hennes och hennes makes gemensamma tillgångar.Min mamma är gift med sin man sedan 11 år tillbaka. De har inga gemensamma barn, däremot har jag en biologisk bror. Vi är alltså två särkullbarn och min mammas make som utgör dödsbot. Min mamma och hennes man har inte skrivit något äktenskapsförord och hon hann inte heller testamentera några av hennes enskilda eller deras gemensamma tillgångar. Deras gemensamma tillgångar vid dödsdagen består bland annat av en fristående bostad, men säkerligen också en del lösöre.Hur kommer framtida arv att fördelas mellan mammas man och mig och min bror? Hur skiljer det sig åt vad gäller enskild egendom och giftorättsgods?Jag tycker att det verkar ganska krångligt när jag läser på om detta. Mvh.
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga gällande bodelning och arv regleras i äktenskapsbalken (ÄktB) respektive ärvdabalken (ÄB). BodelningenNär en make avlider så ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Den egendom som ingår i bodelningen är giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB), och i bodelningen ska giftorättsgodset delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).Giftorättsgods och enskild egendom Giftorättsgods är sådan egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är egendom som genom äktenskapsförord, eller som enligt villkor i testamente, gåva eller arv ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB). Att en make har köpt något själv utan att den andra maken varit med och betalat för den innebär alltså inte att det blir enskild egendom. Att enskild egendom inte ingår i bodelningen innebär helt enkelt att den enskilda egendomen inte kommer att delas upp mellan makarna. Av frågan framgår att det finns vissa gemensamma tillgångar, som en fristående bostad och en del lösöre. Detta utgör giftorättsgods (eftersom det inte utgör enskild egendom), och ska därför delas lika mellan makarna i bodelningen. Av frågan framgår även att det finns enskild egendom. Om denna egendom är enskild på grund av ett villkor i testamente, arv eller gåva så ska egendomen inte tas med i bodelningen. Fördelning av arvet Det som din mamma får ut från bodelningen tillsammans med din mammas eventuella enskilda egendom kommer fördelas i arv. Eftersom det inte finns något testamente så är det du och din bror som har rätt till arvet från er mamma. Arvet kommer delas lika mellan er (2 kap 1 § ÄB). Makes arvsrätt före gemensamma barn När det finns en efterlevande make så har denne rätt till arvet efter den avlidne maken före gemensamma barn. Er mamma saknar gemensamma barn med den efterlevande maken vilket betyder att du och din bror har rätt till arvet från er mamma direkt utan att er mammas make får arvet först (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Du och din bror kan, om ni vill, avstå från att få ert arv direkt och först låta er mammas make få arvet. Ni kommer i så fall tilldelas arvet efter er mamma först när er mammas make har avlidit (3 kap. 9 § och 3 kap. 2 § ÄB). "Basbeloppsregeln" - rätt för efterlevande make att i vissa fall få en del av kvarlåtenskapenOm ni väljer att ta ut ert arv efter er mamma direkt så finns det dock en regel som går före särkullbarns rätt att få ut arvet direkt. Den brukar benämnas "basbeloppsregeln". Denna regel är till för att skydda den efterlevande maken ekonomiskt. Regeln innebär att den efterlevande maken har rätt att få ut egendom till ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp (ett prisbasbelopp uppgår år 2020 till 47 300). Detta gäller dock bara om den efterlevande maken inte har enskild egendom som uppgår till det värdet, eller om efterlevande make redan genom bodelningen har tilldelats egendom till ett sådant värde (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Jag förstår att allt detta kan kännas lite knepigt att reda ut men jag hoppas att jag har gett dig ett svar som får dig att känna att du har koll på läget! Om du fortfarande skulle ha någon fundering är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Arvsrätt med särkullbarn om make dör

2020-12-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Gift sedan 26 år. Gjorde då bodelning under äktenskap, Jag fick bostadsrätt. Min man en taxirörelse. Äktenskapsförord upprättades. Vi har inga gemensamma barn. Båda har barn sen tidigare (särkullsbarn). Taxiverksamheten avyttrad då maken gick i pension. Bostadsrätten såld vid min pensionering. Pengar på banken. Jag har även ärvt pengar från mina föräldrars bostadsförsäljning. Testamente finns att vi ska ha fri förfoganderätt över den avlidnes kvarlåtenskap. Taxiverksamheten = 0. På mitt sparkonto finns en större summa. Om min make avlider vad händer med mina pengar. Kan hans barn ärva av dessa eller är det fortfarande mina egna? I så fall vad händer när jag avlider? Hur delas pengarna då?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du skriver i din fråga att ni är gifta och har gjort bodelning. Bodelning sker endast vid skilsmässa eller dödsfall. Om det är så att ni har genomfört bodelning kan du hoppa över den delen i svaret.Bestämmelserna om bodelning och äktenskaps upplösning regleras i äktenskapsbalken (ÄktB). Det första steget när den ena maken dör är att det görs en bodelning där era gemensamma tillgångar delas lika. 9 kap. 1 § och 9 kap. 5 § ÄktB. Hälften av tillgångarna blir den efterlevande makens egendom och den andra halvan utgör den bortgångna makens arv. Enskild egendom delas dock inte upp, vad som utgör enskild egendom framgår av 7 kap. 2 § ÄktB. Man kan också avtala om vilka tillgångar som skall utgöra enskild egendom genom äktenskapsförord, vilket ni verkar ha gjort. Bestämmelserna om testamenten och arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB).Skulle ni vara gifta och den ena maken dör ska arvet från denne gå till den efterlevande maken enligt 3 kap. 1 § ÄB. Det innebär att den andra maken får fri förfoganderätt över arvet och i stort sätt kan göra vad hen vill med egendomen, förutom att testamentera vidare den eller genom gåva väsentligt minska den, 3 kap. 2-3 § ÄB. När den efterlevande maken sedan går bort får barnen ut en kvotdel av arvet i form av efterarv.Det finns dock ett undantag gällande särkullbarn, det vill säga barn som inte är makarnas gemensamma, dom får huvudregel sin andel direkt, 3 kap. 1 § ÄB. Det innebär att om någon av er dör skall arvet som huvudregel gå i sin helhet till erat/era egna barn. Din makes egna barn har inte någon legal arvsrätt från dig, eftersom att de inte är bröstarvingar. Det betyder att din makes tidigare barn inte kommer att ärva något från dig så länge du inte upprättar en sådan önskan i testamente. Behöver du mer hjälp kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på familjerätt. Du kan boka tid direkt här. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågorVänligen

Särkullbarns rättigheter utomlands

2020-11-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Min far har avlidet. Han var gift med en annan kvinnan än min mamma. Hon är dock 25 år yngre och då ärva vi inte för än hon har avlidit. Men särkullbarnet har i Sverige bättre skydd. Är det samma i Nederländerna tror ni? Är det europeiskt kanske? Enligt testamentet ärva vi sen då vår del. Men jag vill gärna ta ut redan nu.... tack för svaret.
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du skriver har särkullbarn bra skydd enligt svensk rätt. Tyvärr kan jag inte säga hur det ser ut för särkullbarn i Nederländerna. Arvsregler är nämligen väldigt nationellt utformade. Det finns alltså inga EU-gemensamma regler, utan istället har varje EU-land sina egna regler.Jag uppfattar det som att din far bodde i Nederländerna när han avled. Enligt hemvistprincipen är det då nederländsk rätt som reglerar hans arv. Jag rekommenderar att du tar kontakt med någon som känner till nederländska arvsregler för att ta reda på vilka rättigheter du har.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan jag kräva att få mitt arv om ett år om jag avstår från det nu, till förmån för min fars änka?

2020-11-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hejsan... nu är det så att min far gick bort för ett tag sedan. Hade inte så mycket kontakt med han. Har nu haft kontakt med hans änka ( inte min biologiska mamma). Det har varit bouppteckning, jag har själv inte fått några papper hem skickade, men enligt henne så handlar min arvslott om ca 400000. Min tanke var ge henne något år att betala ut mig. Men hon har skickat ett papper till mig där det står att jag avstår mitt arv. Arvdbalbken 3:9. Om jag skriver på detta. Kan jag då kräva min lott om ca ett år?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterFörst av allt vill jag beklaga din förlust.Jag utgår från att du är din fars enda barn, eftersom du inte nämner att han hade fler barn. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.Du kan inte få ut ditt arv om ett år om du skriver på pappretSvaret på din fråga är nej – om du skriver på pappret om att avstå ditt arv enligt 3 kap. 9 § i ärvdabalken kan du inte kräva att få ut ditt arv om ett år. Jag kommer nu att förklara vad det beror på.Som särkullbarn har du rätt att få ut ditt arv direktDu kallas för särkullbarn eftersom du inte är gemensamt barn till din far och hans änka, utan enbart barn till din far. Som särkullbarn har du rätt att få ut ditt arv efter din far direkt efter hans död (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barn behöver däremot vänta till den andra förälderns död innan de kan få ut sitt arv.Innebörden av regeln i 3 kap. 9 § ärvdabalken är att du som särkullbarn väljer att vänta till efter din fars änkas död med att få ut arvet efter din far, trots att du har rätt att få ditt arv nu. Du avstår därmed från att få ut ditt arv nu till förmån för henne.Ditt val handlar om när du ska få ut ditt arvDu har två alternativ att välja på i nuläget – att skriva på pappret eller inte.Skriver du på pappret väljer du därmed att vänta med att få ut arvet till efter din fars änkas död, till förmån för henne. Då har du rätt till ett så kallat efterarv, en viss andel av de tillgångar som finns kvar när hon dör (3 kap. 9 § och 3 kap. 2 § ÄB). Du kan alltså inte räkna med att få ut ditt arv om ett år i det här fallet.Skriver du inte på pappret ska du få ut ditt arv inom en snar framtid, i samband med att arvet efter din far skiftas (3 kap. 1 § första stycket ÄB).Ta hjälp av en jurist för att se till att du inte går miste om någotJag vill råda dig att prata med en jurist inom familjejuridik för att få klarhet i vad du bör tänka på i din specifika situation och för att undvika att du går miste om någonting. Inte minst bör du låta en jurist titta på det papper som du har fått innan du skriver på det, om det är något som du överväger att göra. Det är viktigt att du är fullt införstådd med vad dina olika alternativ innebär och vad de kan få för konsekvenser, så att du inte behöver ångra dig i efterhand. SammanfattningDu kommer inte att kunna få ut arvet efter din far om ett år om du skriver på det papper som din fars änka har skickat till dig. Det beror på att du därmed tillfälligt avstår från ditt arv till förmån för henne, vilket innebär att du behöver vänta till efter hennes död innan du får ärva din far. Som nämnt vill jag råda dig att prata med en jurist så att du får hjälp med att förstå din situation och att fatta ett beslut som blir bra för dig. Avslutningsvis vill jag tipsa dig om att Lawline har en egen juristbyrå som du kan vända dig till för kvalificerad rådgivning. Du kan boka en tid med våra jurister via hemsidan eller kontakta byrån via mail på info@lawline.se.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Hur ska 500 000 kr delas upp när ena maken dör och det finns särkullsbarn?

2020-11-17 i Särkullbarn
FRÅGA |Min pappas fru har avlidit. Och hon har 4 barn, dom har inga gemensamt. De finns ca 500,000kr på banken. Hur ska dessa delas upp? För hennes barn har ju rätt att ärva henne.
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ärvdabalken reglerar hur egendom fördelas efter någon har avlidit, det vill säga kvarlåtenskapen. Jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga.I din fråga framgår inte om din pappas fru är din mamma vilket kan ändra svaret på din fråga. Jag kommer dock utgå från att frun inte är din mamma eftersom du namnger henne som din pappas fru. Det framgår inte heller om din pappa eller hans fru har något testamente men jag utgår från att det inte finns något i mitt svar.När din pappas fru avlider sker en bodelningEftersom din pappas fru har gått bort måste det ske en bodelning innan arvet kan fördelas enligt reglerna i ärvdabalken. Hur en bodelning går till hittar man i äktenskapsbalken (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Notera att om det finns enskild egendom så ingår inte detta i en bodelning (7 kap. 1 § äktenskapsbalken).En bodelning innebär att all din pappas och hans frus egendom ska delas i hälften efter avdragna skulder. Den ena delen ska tillfalla din pappa och den andra delen utgör fruns kvarlåtenskap (11 kap. 3 § äktenskapsbalken).Fruns barn kan välja att ta ut sin andel av arvet nu eller få ut en andel ur din pappas kvarlåtenskap när han avliderHuvudregeln är att kvarlåtenskapen efter en gift person ska tillfalla efterlevande make. Det stämmer dock så som du skriver – fruns barn har rätt att ärva sin mammas kvarlåtenskap. Din pappa har alltså bara rätt till sin frus kvarlåtenskap om fruns barn väljer att avstå sin rätt (3 kap. 1 § ärvdabalken).Om fruns barn avstår sin rätt har de dock rätt till hälften av din pappas kvarlåtenskap när han avlider (3 kap. 2 och 9 § ärvdabalken).Hur fördelningen i din fråga kan komma att se utDet framgår inte i din fråga om de 500 000 kr som finns på banken utgör parets enda gemensamma egendom men för att konkretisera svaret utgår jag från detta. Om paret äger 500 000 kr gemensamt så är 250 000 kr din pappas andel och 250 000 kr fruns kvarlåtenskap.När din pappas fru går bort har hennes barn rätt till hennes kvarlåtenskap det vill säga 250 000 kr varav din pappa får sin andel på 250 000 kr. När din pappa avlider har fruns barn inte rätt att ärva honom i detta fall.Om däremot fruns barn väljer att avstå sin rätt till mammans kvarlåtenskap så har de rätt till hälften av din pappas kvarlåtenskap när han avlider. Om din pappa exempelvis skulle ha 1 000 000 vid sin död så har fruns barn alltså rätt till 500 000 kr. Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,