orubbat bo med särkullsbarn

2021-08-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är gifta sedan 31 år. 2 GEMENSAMMA barn, inget äktenskapsförord. Inga fastigheter. Maken 2 särkullbarn, jag 3. Vi har skrivit ett testamente där vår önskan är att den som överlever den andre ska sitta i orubbat bo. Om någon av oss går bort och vi har 500000kr var i fonder och aktier och sparande..hur fördelas arvet?
Pearl Yeuki Ku Chiu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 23 kap 1§ Ärvdabalken ska ett arvskifte förrättas mellan arvingarna när en arvlåtare avlider. Av samma bestämmelse framkommer att om den döde var gift så skall först en bodelning förrättas enligt bestämmelserna i Äktenskapsbalken. Detta innebär att den efterlevande maken har rätt att begära bodelning innan arvskiftet. Enligt huvudregeln ska det gemensamma giftorättsgodset fördelas lika mellan makarna vid en bodelning. Men vid en situation där äktenskapet upplöses genom dödsfall finns det en möjlighet för den efterlevande maken att jämka bodelningen och begära att vardera part behåller sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § Äktenskapsbalk). Om den efterlevande maken begränsar sin begäran till att avse endast en del av sitt giftorättsgods, skall den andra sidan behålla motsvarande kvotdel av den avlidna makens giftorättsgods, varefter återstoden fördelas enligt huvudregeln. Det framgår av bakgrundsinformationen att ni har skrivit ett testamente om att den överlevande maken får sitta i orubbat bo. Detta innebär med andra ord att ni väljer att inte genomföra någon bodelning vid dödsfallet och att den överlevande får alla tillgångar. Kan man sitta i orubbat bo när det finns särkullbarn? Möjligheten för en arvlåtare att testamentera bort bröstarvingars rätt till arv är begränsat. Bröstarvingar kan aldrig göras arvslösa eftersom att de alltid har rätt till sin laglott, även om det finns ett testamente som säger annorlunda. Enligt 7 kap. 1 § Ärvdabalken är laglott en lagstadgad rätt för bröstarvinge att ärva hälften av sin arvslott. Om en arvlåtare skulle ha två bröstarvingar, är vardera bröstarvinges arvslott hälften av arvlåtarens kvarlåtenskap. Laglotten är hälften av arvslotten och därmed en fjärdedel av arvlåtarens kvarlåtenskap. I de fall er make skulle avlida först utgör varje barns arvslott en fjärdedel av 500 000 kr, och laglotten utgörs av en åttondel av 500 000 kr. Om ni skulle avlida först utgör varje barns arvslott en femtedel av 500 000 kr, och laglotten utgörs av tiondel av 500 000. Varje barn har en lagstadgad rätt att få ut sin laglott. Gemensamma barn måste dock vänta med sitt arv tills både makar har dött. Särkullbarn har dock rätt till sin laglott på en gång när dennes förälder avlider. Trots testamente där det framgår att den efterlevande ska sitta i orubbat bo har särkullbarn rätt till sin del av laglotten när sin förälder gått bort. Särkullbarnen kan därmed välja att jämka testamentet och begära ut sin laglott när ena maken avlider (7 kap. 3 § ärvdabalken). För att kunna sitta i orubbat bo får man övertala särkullbarnen att respektera testamentet och inte jämka det. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Sitta i orubbat bo när det finns särkullbarn

2021-08-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är gifta sedan 31 år. Vi har två gemensamma barn. Han har 2 särkullbarn och jag 3. Vi äger ingen bostad och vi har inget äktenskapsförord. 2 gemensamma bilar, varav 1 husbil, som står på honom. Vi har skrivit ett testamente för många år sedan där det står att den som överlever den andre ska sitta i orubbat bo. Han vill begränsa arvet till sina särkullbarn eftersom de har sagt upp bekantskapen med honom sedan några år tillbaka. Vad händer om någon av oss går bort? Räcker testamentet?
Madelen Henriksson |Hej. Stort tack för att ni valde att vända er till Lawline med er fråga! Begränsa arvDet är inte möjligt att göra bröstarvingar arvslösa. Däremot kan man begränsa deras arv. Bröstarvingar är de som tillhör den första klassens arvingar. I ert fall era respektive särkullbarn. Arvet kan begränsas till att enbart omfatta laglotten. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Arvslotten är den del arvingen hade haft rätt till om det saknats testamente. Saknas det testamente tager barn lika lott, det vill säga 50% vardera i ditt fall (2 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Eftersom han har 2 barn skulle deras arvslott utgöra 50% av hans kvarlåtenskap. Laglotten blir därför 25% till respektive särkullbarn av hans kvarlåtenskap. Räcker testamente?Trots testamente där det framgår att den efterlevande ska sitta i orubbat bo har särkullbarn rätt till sin del av laglotten när ena maken gått bort. Detta sker genom att särkullbarnet jämkar testamentet (7 kap. 3 § ärvdabalken). Det finns dessvärre inte mycket mer att göra än att uppmana särkullbarnen att vänta med att ta del av sin del av arvet. Med vänliga hälsningar,

Hur fördelas kvarlåtenskapen och räknas ISK med?

2021-08-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Vi är gifta och har båda barn sedan tidigare ( särkullbarns). Om någon av oss går bort har jag förstått att vi ärver inte varandra om inte testamente upprättats. Vi har öppnat Kapitalsparkonto som vi testamenterat till varandra. Men hur ligger det till med ISK o andra bankkonton? Vi har varsitt ISK, kommer de " slås ihop" och 50% går till den kvarlevande o 50% till den avlidnes barn? Eller tillfaller mitt konto mina barn o hans hans barn oavsett summa på kontona? Tycker det är svårt att förstå reglerna för särkullbarns o göra rätt. Dels vill man skydda kvarlevande, dels få rättvisa mellan barnen.. Med vänlig hälsning,
Nora Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!AllmäntJag tolkar din fråga som att du undrar hur er kvarlåtenskap skulle fördelas i händelse av bortgång då ni båda har särkullbarn. Arv regleras i Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB). Särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott innan efterlevande make precis som du nämner enligt 3 kap 1§ ÄB, under förutsättning att de är vid liv vid arvsskiftet 1 kap 1 § ÄB.Vad händer när en make dörNär en make dör görs först en bodelning eftersom ni är gifta, 9 kap 1 § ÄktB. Här läggs alla era tillgångar minus era skulder ihop. Detta gäller alla tillgångar oavsett i vilken form de är i varför även ISK-konton samt bankkonton ingår här.Bodelning eller inte- två olika utfall för era barnOm ni går på huvudregeln, den sk likadelningsprincipen som råder vid bodelning, så kommer makarnas tillgångar och skulder att slås ihop och man kommer se till det totala värdet på giftorättsgodset vid fördelning av kvarlåtenskapen, 11 kap 3§ ÄktB. Särkullbarnen kommer då få sitt arv i form utav en andel av kvarlåtenskapen och inte något speciellt bankkonto. Om ni väljer att inte agera utifrån huvudregeln, så kan den efterlevande maken välja att jämka bodelningen, dvs att man väljer att inte göra en bodelning, 12 kap 2 § ÄktB. Då hålls vardera makes tillgångar isär, och barnen till respektive make kommer därför få hens förälders egendom i arv. Det är bara den efterlevande maken som kan bestämma att det inte ska ske en bodelning, och inte exempelvis den avlidnas barn.Precis som du säger är det en svår intresseavvägning när det kommer till efterlevande make och särkullbarn. Ett alternativ om ni vill styra exakt vem som får vad, är att ni skriver ett testamente som inkluderar barnen. Då kan ni framföra en önskan om hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Särkullbarnen har fortfarande rätt till sin andel men ni kan styra vilken sorts egendom de kommer få. Ni är välkomna att boka tid hos oss på Lawline om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente, då gör ni det här.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Kan min mors egendom tillfalla fars särkullbarn?

2021-08-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Min pappa gick bort för en tid sedan och nu är det dags för bouppteckning. Mina föräldrar byggde ett hus tillsammans i början på 80-talet och de gifte sig 89 . Min mamma står på lånen och även på huset. Det finns inga övriga tillgångar. Min pappa har ett barn från ett tidigare förhållande. Nu till frågan: Har hans barn rätt att få del av värdet för huset, eller tillfaller värdet av huset min mamma?
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det korta svaret på din fråga är att barnet från det tidigare förhållande som vi i juridiska termer kallar särkullbarn högst sannolikt har rätt att få ta del av värdet av huset. Din fars del av fastigheten beräknas vid bodelningInnan arvsskiftet efter din far kan göras måste först en bodelning upprättas (23 kap. 1 § ärvdabalk [ÄB]). Vid bodelning fastställs hur stor del av din mor och fars gemensamma egendomsmassa som tillhör din far. Den gemensamma egendomsmassan som ska ingå i bodelning är sådant vi brukar kalla för giftorättsgods. Allt som inte är enskild egendom enligt äktenskapsförord, gåva eller testamente är giftorättsgods (7 kap. 2 § äktenskapsbalk). Baserat på informationen i din fråga antar jag att även din mor och fars hus är giftorättsgods, oavsett vem som äger egendomen. Är huset den enda tillgången delas värdet av huset med avdrag för skulder lika mellan din mor och far. Har särkullbarn rätt att ta arv?Barn födda utanför det vid dödstillfället aktuella äktenskapet kallas i juridiska termer för särkullbarn. Särkullbarn har liksom barn födda inom det vid dödstillfället aktuella äktenskapet lika rätt till arv (2 kap. 1 § ÄB). Har din far dig och det andra barnet tar ni lika delar, 50 % var, av den egendom han lämnar efter dig. Till skillnad från barn födda inom det aktuella äktenskapet har särkullbarn rätt att få ut sin del av arvet direkt. Barn födda inom äktenskapet måste emellertid vänta på sitt arv till dess att den efterlevande maken avlider (3 kap. 1 § ÄB). Din halva tillfaller således först din mor. Även särkullbarn kan välja att låta bli sitt arv till dess att den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB). Särkullbarnet erhåller då, liksom du, en kvotdel i den efterlevande makes totala egendomsmassa. Din mor får då under sin livstid behålla värdet av huset, men den del av värdet som tillhör särkullbarnet "öronmärks". Särkullbarnets arv efter din far baseras på dennes del av husets värde. Arvsskiftet efter bodelning kan se ut så här: Husets värde efter skulder: 2 000 000 kr Din fars del efter bodelning: 1 000 000 krDin mors del efter bodelning: 1 000 000 krDin del av arvet som tillfaller din mor: 50 % av 1 000 000 kr = 500 000 kr (din kvotdel: ¼)Särkullbarns arv: 50 % av 1 000 000 kr = 500 000 kr (eller kvotdel ¼) Av husets värde tillfaller i detta exempel 75 % av husets värde din mor. 25 % tillfaller särkullbarnet. Väljer särkullbarnet att avstå sitt arv till förmån för din mor får denne senare ta del av 25 % av hennes efterlämnade egendom.Sammanfattningsvis har särkullbarnet rätt att ta del av värdet på huset. Det finns emellertid en möjlighet för särkullbarnet att liksom du invänta din mors bortgång. Särkullbarnet får då i stället en kvotdel i din mors efterlämnade egendom som kan öka eller minska.Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Ärver jag något från min styvmor?

2021-08-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Jeg og min syster er särkullsbarn efter våran avlidna far. Styvmor ärvte sin mor för några år sedan, min far hadde lite förmåga. Hvad ärver vi? Styvmor har ärvt mycket från sin mor. Våran far har inte så mycke. Hon säger vi skal ärva halva av allt (hennes del också, inkluderad det hon fick från sin mor), medan vi tänker det inte stämmer. Vi ärver kun det min far hadde, eller? Dom var gift, inga andra barn. Hon har testamenterat sin ärv til sina syskonbarn när hon dör.
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad ni ärver av er styvmor.Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB) när jag besvarar din fråga. Du skriver att du och din syster är sälkullsbarn vilket innebär att ni inte har någon arvsrätt efter er styvmor när hon avlider utan endast från er far. Detta innebär att ni endast kan ärva det din far kommer att få ut från bodelningen. Bodelning ska förrättas innan ett arvskifte skerNär en make avlider ska en bodelning förrättas innan ett arvskifte sker (9 kap. 2 § ÄktB och 23 kap. 1 § ÄB). Vid en bodelning ska makarnas egendom fördelas mellan dom (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen är det makarnas giftorättsgods som ska ingå (10 kap 1 § ÄktB). Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 §. ÄktB). Enskild egendom är i sin tur egendom som inte faller in under punkterna i 7 kap. 2 § ÄktB, d.v.s. egendom som inte gjorts enskilt via ett äktenskapsförord, egendom som givits i gåva, arv eller testamente med villkor om att den ska vara mottagarens enskilda, o.s.v. Detta innebär att om arvet din styvmor erhållit från sin mor inte har en föreskrift om att den ska vara enskild egendom, så kommer din styvmor och far att dela lika på det då arvet kommer att ingå som giftorättsgods i bodelningen.Sammanfattningsvis innebär det att ni kommer att få hälften av alla tillgångar din styvmor och far hade tillsammans, minus de tillgångar som räknas som enskild egendom enligt 7 kap. 2 § ÄktB. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, om jag har missförstått den är du självklart varmt välkommen att återkomma med en ny.

Finns det något man kan göra om man inte vill att 12:2 regeln ska kunna användas?

2021-08-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Finns det något man kan gör om man inte vill att 12:2 regeln ska kunna användas när en i ett gift par går bort och det finns särkullbarn på båda sidor och inga gemensamma barn? Kan det regleras med hjälp av äktenskapsförord och testamente och i så fall på vilket sätt?
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!12 kap. 2 § Ärvdabalken är en så kallad jämkningsregel som innebär att makarna behåller sitt eget giftorättsgods. Stadgandet fungerar bland annat som ett skydd för den efterlevande maken som vill undvika att särkullbarn till den avlidne maken ska kunna ärva den efterlevande makens giftorättsgods. Det finns dessvärre inga hinder för att denna regel ska kunna åberopas och vidare heller ingenting man kan göra rent juridiskt, varken ett äktenskapsförord, testamente eller liknande, för att förhindra ett eventuellt åberopande. Jag hoppas detta besvarade din fråga om inte får du gärna höra av dig till oss igen!Hälsningar,

Ärver min avlidne makes särkullbarn mig när jag dör?

2021-08-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, jag undrar.. Efter min makes bortgång så har hans särkullsbarn fått sina laglotter utbetalt. Vi har ett gemensamt barn som enl. Testamente ärver allt efter mig vid mitt frånfälle. Min fråga, har särkullsbarnen rätt till mer arv efter min död?Eller kan jag sätta punkt där? Tacksam för svar.
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Utgångspunkten i den svenska arvsordningen är att endast bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, ärver den avlidne (2 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn ärver endast sin förälder och inte sin förälders make eller maka. Enda tillfället då ett särkullbarn kan ärva den andra föräldern är om man skriver in det i testamentet eller om särkullbarnet har avstått arvet till förmån för den andra maken (3 kap. 1 § ÄB). Har särkullbarnen fått ut sina delar av arvet direkt så kan de alltså inte ärva den andra föräldern också.Det korta svaret på din fråga är att du inte behöver skriva in något mer i testamentet. Särkullbarnen har inte rätt till mer arv efter din död eftersom de inte är dina bröstarvingar. Därför blir det endast ert gemensamma barn som kommer ärva dig efter din död. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är det okej att endast biologiska barnbarn får del av arvet?

2021-08-18 i Särkullbarn
FRÅGA |En man har två barn (5 och 7 år) från ett tidigare äktenskap när han gifter sig med en kvinna från en rik familj. De skaffar 3 gemensamma barn. Hans två tidigare barn blir då styvbarn till kvinnan. Efter 20 år avlider kvinnans far (styvmorfar till mannens två tidigare barn) och kvinnan och hennes syster ärver över 100 miljoner kronor var. I testamentet testamenterades det även stora summor till kvinnans och mannens gemensamma barn, och hennes systers enda barn fick en större pott än mannen och kvinnans 3 barn (vilket ledde till en del bråk mellan systrarna). Nu till frågan:Mannens två tidigare barn (som kvinnan är styvmor till) fick ingenting (trots att hon varit deras styvmor i 25 år). Är det styvmorfarns fulla rätt att bara testamentera till sina "äkta" barnbarn och helt ignorera sin dotters styvbarn?Om 3 barnbarn ges arv - ska det vara jämlikt då så alla barnbarn får liknande även om så ej nämnts i testamentet?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Arvsklasser?I Sverige regleras arvsrätten genom s.k arvsklasser. Dessa sätter en turordning för hur arvet ska fördelas inom familjen. Arvsklasser kan i viss mån åsidosättas genom testamente. Som huvudregel är närmaste arvingar ens barn (bröstarvingar), vilket i ditt fall är barnens styv-mor och moster (2 kap. 1 § ärvdabalken). Det kallas att de tillhör första arvsklassen. Dessa två ska som huvudregel ärva från sin far när han gick bort. Det är fortfarande lagligt att skriva ett testamente och förordna kvarlåtenskapen på andra sätt, förutsatt att bröstarvingarna ärver 25 % vardera av kvarlåtenskapen (7 kap. 1 § och 3 § ärvdabalken). Det bör nämnas att ärvdabalken, dvs den lag som innehåller regler om arv, är mycket gammal och fokus i lagen gäller fortfarande på att de släktingar som har biologisk anknytning till den avlidne ska prioriteras som arvingar. Undantaget är om det finns släktingar som är adopterade, eftersom dessa likställas med biologiska släktingar (4 kap. 21 § föräldrabalken). Vem är berättigad arv och hur påverkar ett testamente situationen?Eftersom det finns arvingar i den första arvsklassen är det endast dem som har en lagstadgad rättighet till ett arv. Om dessa hade varit avlidne hade nästa arvsklass varit barnbarnen, men som det ser ut nu finns ingen lagstadgad rätt till arv för något av hans barnbarn (2 kap. 1 § ärvdabalken). Hur arvlåtaren därefter väljer att fördela kvarlåtenskapen i ett testamente är helt upp till honom själv (9 kap. 1 § ärvdabalken). Fördelningen genom testamente är med andra ord helt oberoende av om arvtagarna har något blodsband till den avlidne. Detta innebär att arvlåtaren inte ens har någon skyldighet att utge pengar till båda sina biologiska barnbarn. Vad gäller i ditt specifika fall?Det slutgiltiga svaret är därför att eftersom den avlidne har rätt att fördela sin kvarlåtenskap hur han vill (förutsatt att hans barn/bröstarvingar får ut sin andel), finns det ingen skyldighet för honom att även testamentera tillgångar till styvbarnbarnen. Inte heller finns det några andra lagregler i ärvdabalken som kan tvinga honom att göra en jämlik fördelning av arvet mellan alla barnbarnen eller regler som kan leda till en jämkning av testamentet. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänlig hälsning,