Fördelning av arv vid särkullbarn

2021-04-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Mina föräldrar är gifta med varandra. Jag är deras enda gemensamma barn. Min mamma har en son med en annan man. Min pappa har en dotter med en annan kvinna. Om den ena föräldern dör före den andre. Hur snabbt kan mina halvsyskon få ut sitt arv? Hur stor del får de? Går något av arvet över till den av mina föräldrar som fortsätter bo kvar i bostaden, hyreslägenhet med inte oskälig hyra för en av dem att ha om de ansöker om KBT. Får de ut sitt arv vid bodelning efter bouppteckning av den ena föräldern eller görs bodelning först när de båda är avlidna och får man vänta med arv till dess?
Mona Tayoun |Hej tack för att du vänder dig till lawline!Jag tolkar det som att frågan som du ställer berör vem som har rätt att ärva när din mamma eller pappa dör, när arvet får delas ut och hur fördelningen ska gå till. I frågan kommer jag börja med att undersöka vad som händer om din mamma dör före än din pappa och sedan undersöka vad som gäller när din pappa dör.Reglerna om arv finner vi i ärvdabalken (förkortas ÄB). Denna anger hur den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas, så länge den avlidne inte själv skrivit ett testamente. Det finns inget i frågan som pekar på att din mamma eller din pappa har gett några besked om hur deras kvarlåtenskap ska fördelas när de dör, därför blir reglerna i ÄB fullt tillämpliga.När ska en bodelning göras?När ett äktenskap upphör på grund av att din mamma eller pappa dör ska en bodelning äga rum och makarnas egendom ska fördelas mellan dem, (9 kap 1 § Äktenskapsbalken). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå, (10 kap 1§ ÄktB). Till giftorättsgods hör all egendom som inte är enskild egendom, (7 kap 1 § ÄktB). En bodelning går till på så sätt att all giftorättsgods räknas in i bodelningen och läggs samman. Därefter kommer eventuella skulder dras av och värdet på det som återstår kommer slutligen delas lika mellan makarna (11 kap 2-3§§ ÄktB).När din mamma dör kommer det alltså i första hand ske en bodelning där dina föräldrars giftorättsgods fördelas lika mellan dem. Vem har rätt att ärva?Det är arvlåtarens avkomlingar, dvs. barn eller barnbarn som ärver först. Eftersom du och din halvbror tillhör den första arvsklassen är ni de första som ärver när din mamma dör (2 kap 1 § ÄB). Fördelningen av egendomen sker på ett rättvist sätt, vilket innebär att du och din halvbror har rätt till en lika stor del av arvet och ska dela lika på din mammas kvarlåtenskap efter bodelningen. Detta är vad som hade gällt om din mamma inte hade någon efterlevande make, men så är inte fallet i din situation.När har du rätt att ta del av arvet?Huvudregeln är att efterlevande make ärver innan gemensamma barn, (3 kap 1§ ÄB). Detta innebär att när din mamma dör så har din pappa rätt att ärva hennes del från bodelningen före dig. Detta beror på att du föddes inom äktenskapet och är barn till den efterlevande maken. Du måste alltså vänta till dess att både dina föräldrar dör innan du kan få ut ditt arv. Här är det viktigt att poängtera att arvet till den efterlevande maken ges med fri förfoganderätt men inte med full äganderätt, (3 kap 2§ ÄB). Hur snabbt kan dina halvsyskon få ut sitt arv?Du nämnde att din mamma har ett barn från ett tidigare äktenskap, s.k särkullbarn. Eftersom din halvbror är född utanför äktenskapet kommer situationen se annorlunda ut för honom. När din mamma dör har han rätt att få ut sin del av arvet direkt och hans rätt går före din pappas arvsrätt som efterlevande make. Din halvbror behöver alltså inte vänta (3 kap 1§ 1 st ÄB). Han har emellertid rätt att självmant avstå från sin omedelbara arvsrätt till förmån för din pappa, (3 kap 9 § ÄB).Hur ser det ut om din Pappa dör först?Om det istället är din pappa som dör före än din mamma är det samma regler som ovan som gäller. Utgångspunkten är att den efterlevande maken ärver före gemensamma barn och därför får du vänta tills dess att den andra föräldern dör, dvs din mamma, innan du kan få ut ditt arv. Din halvsyster har rätt att få ut sin del av arvet direkt men kan avstå från det till förmån för din mamma, (3 kap 1§ ÄB) och (3 kap 9§ ÄB).Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, återkom gärna om du har några funderingar. Med vänliga hälsningar,

Kan särkullbarn ärva mindre än vad som togs upp i den första bouppteckningen?

2021-04-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Om ett särkullbarn tar ut hälften av sitt arv efter sin mor eller far direkt har gått bort och avstår den andra hälften tills maken/hustrun till föräldern också gått bort, vilket belopp ärver särkullbarnet? Är det beloppet som togs upp vid värdering inkl bankmedel mm vid tiden för bouppteckningen/dödsfallet eller görs ny värdering av egendom och summering av tillgångar när särkullbarnets mor/far gått bort? Och att särkullbarnet då kan ärva mindre eller mer än vad som togs upp i den första bouppteckningen?
Philip Stocker |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Särkullbarn kan, som du säger, välja att avstå från sitt arv till förmån för efterlevande make enligt 3:9 ÄB. Arvtagaren får själv välja om hela, en del av eller en andel av arvet ska avstås ifrån. Om särkullbarnet väljer att avstå från hälften av det berättigade kvarlåtenskapet innebär detta att resterande halva går till efterlevande make. Den summan som går till den efterlevande maken ska då delas med den efterlevande makens egna egendom, vilket sedan ger särkullbarnet en kvotdels rätt till efterarvet. Värderingen av egendomen ska ske vid dödsfallet. Detta innebär att eventuell minskning av värdet inte påverkar särkullbarnets rätt till den kvotdel som fastställdes vid bouppteckningen. Som efterlevande maka har man fri förfoganderätt över kvarlåtenskapet, vilket innebär att man har rätt att på alla sätt förfoga över egendomen utom rätten att genom testamente förordna om den eller ge bort en väsentlig del som gåva. Detta innebär att särkullbarnet kan ärva mindre, men att rätten till sin kvotdelen vid efterlevande makens död består.Hoppas det var svar på din fråga. Om du har fler frågor eller något var otydligt, är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Det finns även möjlighet att boka tid hos någon av våra jurister på lawline.se/boka.

Jämna ut särkullsbarns rätt till efterarv

2021-04-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Frågan gäller efterarv. Min man är död. Han har 1 dotter (min bonusdotter). Jag har en son från ett tidigare äktenskap. Efterarvet handlar alltså om fördelningen av min kvarlåtenskap när jag avlider.En jurist har gjort en bedömning mot de underlag som finns - bodelning och testamente efter min man som avled 1994. Inga fler barn finns.Fördelningen är ca 65% till min bonusdotter och alltså 35% till min son.Går det att jämna ut procentsiffrorna?Kan jag överlåta halva eller hela min bostadsrättslägenhet till förmån för min son Och på så vis göra en jämnare fördelning?
Philip Stocker |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som du säger kan särkullbarn avstå sin rätt till arv till förmån för efterlevande make, på så sätt blir särkullbarn berättigad till efterarv vid efterlevande makes död enligt 3:9 Ärvdabalken. Särkullbarnet får således en kvotdel av efterarvet. I ditt fall finns det endast en bröstarvinge kvar, din son. Den siffran på 65% är baserad på din mans kvarlåtenskap, som du har ärvt med fri förfoganderätt, i egenskap av efterlevande make. När det gäller din bostadsrättslägenhet kan du överlåta den utan problem till din son. Om du ger bort den som en gåva kan det bli fråga om ett förskott på arv. Om din son får bostadsrättslägenheten som förskott på arvet innebär detta att gåvans värde ska läggas till i kvarlåtenskapen efter din död, 6:1 ÄB. Huvudregeln är att gåvor till bröstarvingar ska ses som förskott på arv om inte omständigheterna talar för något annat. Denna presumtion kan dock brytas om du föreskriver något annat. Det du kan göra är att exempelvis skriva ett gåvobrev där det tydligt framgår att det inte ska räknas som förskott på arv.Detta kommer innebära att summan av din kvarlåtenskap kommer att vara mindre, men procentsatserna består. Din bonusdotter kommer fortfarande ärva 65% av ditt arv.Om du har fler frågor eller något var otydligt, är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Det finns även möjlighet att boka tid hos någon av våra jurister på lawline.se/boka.

Särkullbarns arvsrätt

2021-04-25 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Min pappa dog i november han var gift fast inte med min biologiska mamma och dom har inte några gemensamma barn , så nu undrar jag om hans fru har rätt att ärva honom eller om det bara är jag och mina två syskon som har rätt till arvet?
Izel I |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som att du undrar över din och dina syskons rätt till din fars arv. För frågor gällande arv aktualiseras både Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB). Eftersom du inte nämner något eventuellt testamente kommer jag utgå från att sådant inte finns. Jag uppfattar även det som att du och dina syskon har en gemensam mor (alltså inte din fars fru).I samband med din fars bortgång gjordes bodelning mellan honom och hans fru (23 kap. 1 § ÄB).BodelningI en bodelning inkluderas enbart giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Först måste skulder avräknas från giftorättsgodset (11 kap. 2 § ÄktB). Din fars samtliga tillgångar som inte är enskild egendom kommer då att läggas ihop för att sedan subtraheras med sammanlagda värdet av dina skulder. Ett objekt kan klassificeras som enskild egendom genom bland annat (7 kap. 2 § ÄktB):Ett äktenskapsförordOm objektet är en gåva, ska gåvogivaren särskilt ha stadgat att gåvan ska vara enskild egendom.Om objektet är ett arv ska detta ha ärvts genom ett testamente där det särskild ska ha stadgats att arvet.Därefter ska det sammanlagda värdet av giftorättsgodset (alltså det som kvarstår när hans skulder avräknats från hans tillgångar) fördelas lika mellan honom och hans fru (11 kap 3 § ÄktB). Efter bodelningen läggs din fars andel ihop med hans eventuella enskilda egendom. Detta kommer att motsvara hans kvarlåtenskap.SärkullbarnBröstarvinge är den som är biologiskt barn till den avlidne (2 kap. 1 § ÄB) och enligt den legala arvsordningen ska bröstarvingar i första hand ärva den avlidne. Undantag till denna princip är om den avlidne var gift, då ska kvarlåtenskapen tillfalla dennes efterlevande make i stället (3 kap. 1 § ÄB).Då din biologiska far är gift med någon som inte är er mor är du och dina syskon att betrakta som särkullbarn till honom. Särkullbarn, som intar en speciell ställning inom arvsrätten, ärver lika mycket som den avlidnes barn med sin make. Som särkullbarn har man rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB), detta skiljer sig alltså från regeln om att efterlevande make ärver kvarlåtenskapen före de gemensamma barnen.SammanfattningSammanfattningsvis kan konstateras att du och dina syskon kan "få ut" ert arv. Detta arv kommer att motsvara er fars kvarlåtenskap delat på tre då ni är totalt tre bröstarvingar.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Fördelning av arv när det finns särkullbarn

2021-04-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Vi är gifta ,har tre egna barn och tre särkullbarn ,min fru äger 50%av sina föräldrars sommar stuga,dom andra 50% äger hennes bror,vilket är bäst att hon köper hela stugan,eller jag köper hennes brors del,vad händer om hon dör före mig,stugan är värd 800000kr.måste jag lösa ut särkullbarn då,och hur mycket,mvh.
Anton Blomqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om hon köper hela stuganKöper hon resterande 50 %, äger hon hela stugan värd 800 000 kr. Dör hon före dig kommer de tre särkullbarnen kunna få ut sina andelar av arvet direkt efter hennes död. Detta innebär att särkullbarnen sammanlagt erhåller tre sjättedelar (3/6), det vill säga hälften (½) av hennes egendom. Är stugan hela hennes egendom, innebär detta att de får 50% av stugan (2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § ärvdabalken). Om du köper hennes brors delKöper du hennes brors del, måste du inte lösa ut särkullbarnen. Beräkningen sker enligt samma systematik som ovan. Särkullbarnen har rätt att få ut hälften av hennes egendom. Är stugan hela hennes egendom, innebär detta att de får hälften av hennes del i stugan, det vill säga hälften av 50 %, vilket blir 25 %. Dör hon före dig kommer du därmed inneha 75 % och särkullbarnen 25 %. Notera att det nämnda kan påverkas av förekomsten av annan egendom än stuganDet är viktigt att notera att särkullbarnen har rätt att få ut hälften av hela hennes egendom, vilket inkluderar annan eventuell egendom än stugan. Finns annan egendom, får alltså särkullbarnen i praktiken inte nödvändigtvis exakt den ovan nämnda procentandelen av specifikt stugan. Detta eftersom mina beräkningar är gjorda utifrån det fallet att stugan utgör hela hennes egendom. Undrar du något ytterligare får du gärna ställa fler frågor eller ta kontakt med våra jurister här på Lawline. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Särkullbarns rätt till arv vid förälderns bortgång

2021-04-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej min pappa avled sep-20.i testamentet står det att hans fru har fri förfogande rätt. De ha inga gemensamma barn utan särkullbarn. Bouppteckningsmannen säger att vi bara har rätt till halva våran arvslott nu och måste vänta med andra halvan till pappas fru gått bort. Hon är inte våran mamma. Stämmer det att vi måste vänta eller har vi rätt till hela vårt arv nu?
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Inledningsvis beklagar jag sorgen över din pappas bortgång. Jag tolkar din fråga som att du undrar vad du som särkullbarn har för rätt till din pappas arv. Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB).Särkullbarns arvsrättSom regel har barn som inte är makarnas gemensamma, s.k. särkullbarn, rätt att få ut sitt arv direkt i samband med förälderns bortgång enligt 3 kap. 1 § ÄB. Den andel som ett särkullbarn ärver av föräldern kallas för arvslott men kan genom ett testamente begränsas till att endast bestå av deras laglott och laglotten är enligt 7 kap. 1 § ÄB hälften av arvslotten. Skulle ett testamente däremot kränka särkullbarnens laglott kan man begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB).Fri förfoganderätt och rätt till efterarvEtt testamente som skriver att arv innehas med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande makan får bruka egendomen med vissa begränsningar, det är inte tillåtet att testamentera bort egendomen eller genom gåva orsaka väsentlig minskning av sin egendom utan tillbörlig hänsyn till särkullbarnen enligt 3 kap. 2 § ÄB och 3 kap. 3 § ÄB. Fri förfoganderätt innebär att särkullbarn vid den efterlevande makans bortgång har rätt till efterarv. Efterarvet är en kvotdel av all egendom som den efterlevande makan efterlämnar vid sin bortgång och kvotdelen motsvarar den andel som efterlevande makans ärvde med fri förfoganderätt i förhållande till dennes totala förmögenhetsmassa vid den första makens dödsfall.Beräkningsexempel; 30 000 kr ärvdes med fri förfoganderätt och makans totala förmögenhet i samband med första makens dödsfall uppgick till 150 000 kr. Kvotdelen kommer alltså att vara 30 000/150 000 = 20 %.I sin situationEnligt reglerna i ÄB har du som särkullbarn rätt till hela ditt arv i samband med din pappas bortgång. Av omständigheterna som beskrivs i frågan framgår att han däremot efterlämnat ett testamente och testamentet gäller före arvsordningen i ÄB så länge denna inte inskränker din rätt till din laglott. Du beskriver att du kommer att få ut halva din arvslott dvs. din laglott och att det som återstår därefter kommer att tillfalla den efterlevande makan med fri förfoganderätt. Det innebär att du har rätt till din laglott nu och har rätt till efterarv när den efterlevande makan sedan avlider.Hoppas ovanstående besvarar din fråga!Vänligen,

Hur fördelas arvet efter min mor mellan mig och mina halvsyskon?

2021-04-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far dog ifjol. Han hade ett barn från tidigare äktenskap samt mig och min syster med min mamma. Min mamma hade två barn från tidigare äktenskap. Pappas barn från tidigare äktenskap fick då sin laglott. Nu har min mor också gått bort. Ska jag och mitt helsyskon då ärva dels resterande arvet från pappa som efterarv samt dela "mammas del" med våra kvarvarande halvsyskon, alltså hennes barn från tidigare äktenskap?
Olof Funke |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att besvara din fråga får ledning sökas i ärvdabalken (ÄB).Du och ditt helsyskon har mycket riktigt rätt till efterarv från din far (3 kap. 2 § ÄB).Det din mor har kvar efter att efterarvet delats ut ska därefter delas lika mellan samtliga hennes bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Då din mor har 4 st barn ska alltså hennes kvarlåtenskap delas på 4. ExempelSäg att din mor har 20.000kr kvar efter att du och ditt helsyskon har fått ert efterarv. De här 20.000kr ska då delas lika mellan dig, din syster samt dina 2 halvsyskon. Ni får därför 20.000/4 = 5.000kr var.SammanfattningsvisDu och ditt helsyskon kommer alltså att få ut efterarv från din far samt ¼ var av din mors kvarlåtenskap. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Hur mycket ska särkullbarnet få i arv?

2021-04-25 i Särkullbarn
FRÅGA |Make avlider, efterlämnar maka , två bröstarvingar och 1 särkullbarn inget testamenteKvarlåtenskap 1 miljonVad får särkullbarnet ?Vår beräkning Maka gg 500 tkrArvslotten 500 tkr varav makan ärver 250 tkr, särkullbarnet får laglotten dvs 83 tkr Stämmer detta ?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Som jag förstår det, har en person avlidit och efterlämnat en efterlevande maka, två bröstarvingar och ett särkullbarn. Det finns inget testamente. Hans kvarlåtenskap är 1 miljon kr. Du vill veta hur mycket särkullbarnet ska få av arvet. Detta aktualiserar reglerna i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Vid dödsfallNär en make dör görs en bodelning där makarnas tillgångar fördelas. En tillgång kan antingen vara giftorättsgods enligt 7 kap 2 § ÄktB eller enskild egendom (ingår inte i bodelningen) enligt 7 kap 1 § ÄktB. När bodelning görs anger man först makarnas tillgångar och vilken karaktär dessa har samt om det föreligger några skulder. Makarnas skulder ska tas bort från tillgångarna och kvarstående belopp från bådas giftorättsgods ska läggas samman. Dessa fördelas följaktligen lika mellan makarna. Efter fördelning ska deras del och deras enskilda egendom läggas samman – detta är kvarlåtenskapen och det som ärvs.Efter bodelningen ärver den efterlevande maken innan gemensamma barn med fri förfogande rätt enligt 3 kap 1 § ÄB. Dvs att den efterlevande maken ärver de gemensamma barnens arv (den har alltså inte en egen arvsrätt). Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till annan eller skänka bort en stor del i gåva till annan. Avlider den efterlevande maken, får de gemensamma barnen sitt arv.Den efterlevande makens arvsrätt omfattar emellertid inte särkullbarnets del av arvet, denne ärver enbart sin förälder. Ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv när dennes förälder avlider, även om detta är det första dödsfallet. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från sitt arv till dess att den efterlevande maken avlider, 3 kap 9 § ÄB.ArvsfördelningVid fördelning av arv tillämpas parentelsprincipen som innebär att arvingarna delas in i olika arvsklasser (2 kap ÄB). Bröstarvingar och särkullbarn (dvs barn som inte är gemensamt) tillhör den första arvsklassen, 2 kap 1 § ÄB. Till den andra arvsklassen hör den avlidnes mor, far, syskon och syskons avkomlingar, 2 kap 2 § ÄB. Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- och farföräldrar, 2 kap 3 § ÄB. En arvsklass måste emellertid vara tom för att man ska kunna gå vidare till nästa arvsklass. Det innebär att man enbart går vidare till den andra arvsklassen om det inte finns någon i den första arvsklassen som kan ärva. Den sista klassen är den tredje och dessa ärver när det inte finns någon i de två första. Det följer även av istadarätten att om en arvinge avlidit men lämnat barn efter sig, har barnen till denne rätt att träda i den avlidnes ställe och erhålla arvet. Vid fördelning av arv tillämpas även stirpalgrundsatsen. Den innebär att varje gren inom en arvsklass har rätt att få ut lika mycket av arvet. Det innebär att om någon avlidit men lämnat barn efter sig får barnen dela på den andel som den avlidne skulle erhållit om denne var vid liv. Det som ärvs är emellertid en viss andel/kvot - dvs den andelen/kvoten som utgör den avlidnes kvarlåtenskap och inte en specifik summa.Skillnaden mellan arvslott och laglottArvslotten är den del av den avlidnes tillgångar som lagen säger ska tillfalla den avlidnes arvingar. Om ett testamente saknas är bröstarvingarnas arvslott 100 procent av det värde som finns i dödsboet, det vill säga allt det som den avlidne efterlämnar. Laglotten är den del av arvet som den avlidne inte får bestämma över genom ett testamente. Det är hälften av arvslotten och det har bröstarvingarna rätt till även om den avlidnes kvarlåtenskap testamenterats. Ditt fallDet framgår inte av omständigheterna om bodelning redan gjorts. Jag utgår från att bodelning redan gjort i.o.m. att du säger "kvarlåtenskap".Bröstarvingar ska som huvudregel ärva en lika stor andel/kvot av kvarlåtenskapen. Särkullbarnet har rätt att få ut sin andel/kvot innan den efterlevande maken. Detta innebär att kvarlåtenskapen, d.v.s. en miljon kronor, ska delas in i tre. Barnen ska således ärva 1/3 var. Den efterlevande maken ska ärva 2/3 (som tillhör de gemensamma barnen) eftersom den ärva innan de. Särkullbarnet har rätt att få ut sitt arv direkt, d.v.s. 1/3 alltså ca 333 000 kr.Har bodelning inte gjorts, ska det göras men det är inte kvarlåtenskapen som ska delas in i hälften. Det är, som jag redovisade för ovanför, tillgångarna som ska läggas samman, skulder ska dras av. Vidare ska giftorättsgodset från båda makar läggas ihop och delas i två o.s.v. Den avlidnes del är vad som blir hens kvarlåtenskap och det är vad hens barn ska ärva (inte hans efterlevande maka, denne ärver de gemensamma barnens del).Jag hoppas att detta vad till hjälp och återkom gärna med fler frågor.Vänligen,