Hur mycket ärver särkullbarn – exempel

2021-04-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Min man gick bort och han har en son( vi är gift).Vi har till gång för 600000 kr(Fastighet och bilar).jag har betalat fakturar och begravning kosnad från min egna pengar 100000kr. Särkullbarn vill ha bara pengar vid arvskifte, Hur mycket kommer jag att betala till honom?Är det 250000kr eller 200000kr?mvh
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad ett särkullbarn på din avlidnes make sida ärver då ni make har gått bort. Jag förstår förutsättningarna som att de enda arvsberättigade är du och särkullbarnet samt att du och din bortgångne make hade gemensamma tillgångar uppgående till 600 000 kr (giftorättsgods) och att begravningskostnaderna uppgick till 100 000. Därutöver finns inga äktenskapsförord eller testamenten. Det korta svaret på din fråga är att särkullbarnet då kommer att ärva 250 000 kr. I det följande kommer jag redogöra mer i detalj för hur man beräknar fram särkullbarnets arvslott. Reglerna om bodelning och arv finner du i äktenskapsbalken (hädanefter ÄktB) och ärvdabalken (hädanefter ÄB). Vad ärver särkullbarn?När en make dör upplöses äktenskapet och makarnas egendom ska fördelas mellan dem genom bodelning (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgodset kommer då att delas lika mellan makarna efter det att avräkning för eventuella skulder har gjorts (11 kap. 3 § ÄktB). Begravningskostnaderna för den avlidne räknas som en skuld hos denne.I ditt beskrivna scenario innebär det alltså 600 000 kr minskat med 100 000 (skulder för begravningskostnad) ska delas lika mellan dig och din make. Således blir det 500 000 delat i två vilket resulterar i att bodelningen ger er 250 000 kr var.Huvudregeln är sedan att kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken (d.v.s. dig), men som särkullbarn till den bortgångne arvlåtaren har man dock rätt att utfå sin arvslott redan vid den första makens bortgång. (3 kap. 1 § första stycket ÄB)Det är denna rättighet din bortgångne mans son utnyttjar i ditt beskrivna fall.Den arvslott som särkullbarnet genom denna rättighet kan utkräva är din avlidne mans halva från bodelning delat på antalet arvsberättigade. (2 kap. 1 § ÄB)Som du har beskrivit scenariot har ni inga gemensamma barn, något testamente eller liknande, vilket innebär att särkullbarnet är den enda arvsberättigade som din man efterlämnade och således ärver din makes särkullbarn hela hans kvarlåtenskap. Med andra ord får du ingenting utav din makes halva från bodelningen utan hans kvarlåtenskap går oavkortat till hans särkullbarn (d.v.s. 250 000 kr).För mer information om särkullbarns arvsrätt, samt efterlevande makes rättigheter, har jag skrivit mer om det här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur beräknar man särkullsbarnens efterarv?

2021-04-11 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är två makar som tänker skriva ett inbördes testamente, särkullsbarn finns hos oss båda. Frågan är till vilket belopp sker fördelning till särkullbarnet när båda makarna avlidit? T ex När första personen avlider finns totalt 100 000 SEK. Laglotten till särkullsbarn är 25 000 och kvarlevande maka får med fri förfoganderätt resterande 25 000 + den 50 000 som utgör hennes del.Om det vid kvarlevande makas dödsfall finns totalt 50 000 SEK, hur mycket utgör särkullsbarnets arv? Blir det 25 000 eller 12 500 (dvs 25 % av kvarlåtenskapen)?Om det istället finns 200 000 kvar, vad blir det då för arv till särkullsbarnet? 25 000 eller 50 000?Tacksam för snabbt svar
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ärvdabalken reglerar hur egendom fördelas efter att någon har avlidit, det vill säga kvarlåtenskapen. Jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga. Jag kommer förstå gå igenom mer detaljerat vad som gäller men längre ner kommer även ett förtydligande av hur fördelningen i din fråga kan komma att se ut samt en sammanfattning.När någon av makarna avlider sker en bodelningNär någon av makarna går bort måste en bodelning ske innan arvet kan fördelas enligt reglerna i ärvdabalken. Hur en bodelning går till regleras i äktenskapsbalken. Notera att exempelvis enskild egendom inte ingår i en bodelning, vilket jag inte har tagit hänsyn till i mitt svar (7 kap. 1 § och 9 kap. 1 § äktenskapsbalken).En bodelning innebär att alla makarnas egendom ska delas i hälften efter avdragna skulder. Den ena halvan ska tilldelas den andra maken och den andra halvan utgör den avlida makens kvarlåtenskap (11 kap. 3 § äktenskapsbalken).Den avlidnes särkullsbarn kan välja att ta ut sin andel av arvet vid förälderns bortgången eller ta ut andel ur den andra makens kvarlåtenskap när hen avliderHuvudregeln är att kvarlåtenskapen efter en gift person ska tillfalla efterlevande make. Den avlidnes särkullsbarn har dock rätt att ärva sin förälders kvarlåtenskap varav den andre maken bara har rätt till sin makes kvarlåtenskap om särkullsbarnen väljer att avstå sin rätt (3 kap 1 § ärvdabalken).Om den avlidne makens särkullsbarn avstår sin rätt har de dock rätt till hälften av den andra makens kvarlåtenskap när hen avlider (3 kap. 2 § och 9 § ärvdabalken).Ett testamente kan inskränka särkullsbarnets arvsrättEtt testamente kan inskränka särkullsbarns arvsrätt vid någon av makarnas bortgång. Särkullsbarn har dock fortfarande rätt att begära ut sin så kallade laglott vid sin förälders bortgång, det vill säga 50% av hela kvarlåtenskapen. Enligt ärvdabalken finns en presumtion om att särkullsbarnen har rätt till efterarv i denna situation. Efterarv bestäms utifrån en kvotdel av vad den efterlevande maken äger vid sin död. Den efterlevande maken presumeras då ärva den testamenterade egendomen med fri förfoganderätt, alltså får maken inte testamentera bort den delen (3 kap 2 § och 12 kap. 1 § ärvdabalken).Särkullsbarn måste dock begära jämkning av testamente inom sex månader efter delgivning av testamentet för att kunna begära ut detta (7 kap. 3 § ärvdabalken).Denna presumtion kan dock sluta att gälla om man skriver in i testamente att makarna ska äga kvarlåtenskapen med full äganderätt. I sådant fall förlorar särkullsbarnen sin rätt till efterarv.Den efterlevande maken har rätt till fyra prisbasbeloppNotera att den efterlevande maken alltid har rätt att få ut kvarlåtenskap så att det belopp som efterlevande make hade vid bodelning tillsammans med sin enskilda egendom samt kvarlåtenskap, utgör fyra prisbasbelopp. 2021 har prisbasbeloppet beräknats till 47 600, det vill säga att efterlevande make har rätt att totalt få ut 190 400 kr (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken).I min fördelning nedan kommer jag därför utgå från högre summor än vad du angett i ditt exempel, eftersom jag annars inte kan svara på din fråga vad som utgör särkullsbarnens arv.Hur fördelningen i din fråga kan komma att se utOm man utgår från lagens bestämmelserOm makarna äger 1 000 000 gemensamt vid ena makens bortgång, så utgör 500 000 den ena makans andel och 500 000 utgör den avlidne makens kvarlåtenskap.Utan något testamente har den avlidne makens särkullsbarn rätt till hela kvarlåtenskapen, det vill säga 500 000. När den andre makan sedan avlider har särkullsbarn inte rätt att ärva. Om den avlidne makens särkullsbarn väljer att avstå sin rätt till sin förälders kvarlåtenskap, så har de rätt till hälften av den kvarlevande makans kvarlåtenskap när hen avlider. Alltså, om det vid kvarlevande makas bortgång skulle finnas 500 000, så ärver särkullsbarnen 250 000. Om man utgår från att ni testamenterar att efterlevande make ska ärva hälften av arvslotten med fri förfoganderätt före särkullsbarnenOm makarna äger 1 000 000 gemensamt vid ena makens bortgång, så gäller att 500 000 utgör ena makans andel och 500 000 utgör den avlidne makens kvarlåtenskap. Om testamente finns som anger att efterlevande maka får ärva hälften av arvslotten före särkullsbarn, har efterlevande maka rätt till 500 000 + 250 000 medan särkullsbarn har rätt till laglotten 250 000. Vid den kvarlevande makans dödsfall har särkullsbarnen rätt till efterarv. Detta beräknas utifrån en kvotdelen av vad den efterlevande makan fick vid den andre makens dödsfall. Kvotdelen utgör alltså 250 000 (enligt testamentet) delat på makans totala egendom, det vill säga 500 000 (makans del i bodelningen) + 250 000 (enligt testamentet) = 250 000 / 750 000 = 1/3.Särkullsbarnen efterav blir alltså i detta fall 1/3. Om efterlevande make har 500 000 vid sitt dödsfall, har särkullsbarnen rätt till cirka 166 000. Om det istället skulle finnas kvar 2 000 000, har särkullsbarn rätt till cirka 660 000.Notera att om ni testamenterar bort halva kvarlåtenskapen till andre maken med full äganderätt, så har särkullsbarnen inte rätt till efterarv. SammanfattningFör att kortfattat svara på din fråga så utgör inte särkullsbarnens efterarv 1/4 utan 1/3. Detta beror i ditt fall på att efterarvet beräknas utifrån hur mycket den kvarlevande makan får ut genom makens kvarlåtenskap, delat på makans totala egendom. Jag hoppas du fått svar på din fråga även fast min text var något lång. Behöver du mer hjälp kan du alltid höra av dig till oss på Lawline igen, alternativt boka tid med en av våra kunniga jurister för mer detaljerad hjälp i din fråga!Vänligen,

Hur ärver efterlevande make när det finns särkullbarn?

2021-04-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är gift. Vi har inget testamente eller äktenskapsförord. Jag har inga barn. Min fru har ett barn med en annan tidigare man. Om min fru dör ärver då hennes barn 1/4 del av våra gemensamma tillgångar och jag 1/4 del med fri förfoganderätt + att jag behåller min halva?
Hanna Ullerholt |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag använda mig av reglerna i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Om den som avlidit var gift vid sin död, så ska en bodelning enligt äktenskapsbalken göras innan arvskiftet görs (23 kap. 1 § andra stycket ÄB). Vid en bodelning ska makarnas egendom delas upp mellan dem och det är makarnas giftorättsgods som ska ingå i bodelningen (9 kap. 1 § första stycket och 10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom, vilket den kan vara genom bland annat ett äktenskapsförord (7 kap. 1 och 7 kap. 2 § ÄktB).Om du och din fru har ett giftorättsgods på totalt 1 000 000 kr, så ska det delas lika mellan er vid bodelningen. Du får då 500 000 kr och resterande 500 000 kr blir din frus kvarlåtenskap. Huvudregeln är att den närmsta arvingen är den avlidnas barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Ett undantag från denna huvudregel är om den avlidna var gift. Den efterlevande maken ärver då före bröstarvingarna, men är bröstarvingarna inte också den efterlevande makens bröstarvingar, är de så kallade särkullbarn, så kan de kräva att få sin del av arvet direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Detta betyder att du ärver före din frus barn som är hennes bröstarvinge, men eftersom det inte är din bröstarvinge så kan hen kräva att få sitt arv direkt. Då går de 500 000 kronorna som utgör din frus kvarlåtenskap till hennes barn istället för till dig. Du får dock behålla hälften av giftorättsgodset som du erhöll efter bodelningen. Om din frus barn däremot inte kräver att få sitt arv direkt så ärver du de 500 000 kronorna med fri förfoganderätt och sedan får hennes barn ta del av arvet som efterarv när även du har avlidit (3 kap. 9 § och 3 kap. 2 § första stycket ÄB). Att du ärver med fri förfoganderätt innebär att du äger egendomen fritt, men i begränsad form, du får inte testamentera bort egendomen eller skänka bort den som gåva till någon annan.Om din fru vill att du ska kunna ta del av hennes kvarlåtenskap oavsett vad, så är min rekommendation att hon skriver ett testamente som till exempel säger att hennes barn endast ska ärva sin laglott vid hennes bortgång och resterande del av arvet som efterarv efter dig. Önskar din fru hjälp med att upprätta ett testamente, så kan hon boka tid med en jurist här: www.lawline.se/bokaHoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Påverkar arvtagarens familjesituation arvsrätten?

2021-03-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Vi är tre helsyskon. Två av oss har egna familjer med barn. Vårt ena syskon har ingen egen familj. Vår pappa hade barn innan han träffade vår mamma. Pappa är avliden. Ärver halvsyskonet vår helbror som inte har egen familj?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som du undrar över om din fars barn från en tidigare relation ärver din far före din helbror som inte har en egen familj. Jag kommer fortsättningsvis utgå från att din far inte upprättat något testamente.Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallad ÄB.Hur fördelas arvet?Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del från den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).Vad skiljer särkullbarns arvsrätt från gemensamma barns arvsrätt?Arvsrätten skiljer sig år beroende på om arvtagaren är ett gemensamt barn eller ett särkullbarn. Med gemensamt barn förstås barn fött inom äktenskapet den avlidne var i vid dödsfallet. Med särkullbarn avses barn från en tidigare relation.Om arvlåtaren vid dödsfallet var gift går efterlevande makens arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). De får alltså en så kallad efterarvsrätt efter den efterlevande maken.Vad gäller särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och får i så fall ut sitt arv som efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB).Ditt fallArvet efter din far kommer fördelas med en lika stor andel till varje syskon. Eftersom din far hade fyra barn kommer ni ärva en fjärdedel av hans kvarlåtenskap var. Huruvida din bror har en egen familj eller inte påverkar inte hans arvsrätt och innebär inte att ditt halvsyskon kommer få ärva hans andel.Om er mor fortfarande är vid livet kommer hon dock att erhålla din och dina helsyskons andelar i egenskap av efterlevande make, och ni får en efterarvsrätt som aktualiseras då er mor avlider. Ditt halvsyskon har som särkullbarn dock rätt att få ut sin andel av arvet direkt.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Särkullbarns arvsrätt till förälder som har sambo

2021-04-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Min mamma är sambo med en man som har 4 barn från ett tidigare förhållande. Tillsammans äger mamma och hennes man ett hus ihop. De äger 50-50. Mamma säger att om det händer henne ngt går hennes del ( alltså 50% av husets värde) till mig och händer det honom något så får hans 4 barn dela på hans hälft. Nu menar hennes man att detta inte är rättvist utan att de också ska ha del av hennes 50. Detta tycker jag och hon låter konstigt. Är det inte så att jag ärver min förälder och de ärver deras?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Lagregler när det gäller arv finns i ärvdabalken (ÄB) och det blir således hit jag hänvisar svaret främst. Jag kommer börja med att titta på hur man ärver och vem som ärver för att sedan gå in på sambors arvsrätt. Slutligen tar jag upp möjligheten till testamente innan en avslutande sammanfattning.Hur blir arvet? Du har helt rätt i att man ärver genom "blodsband". Bröstarvingar ärver i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Är du ensamt barn är du enda bröstarvingen och ärver således allt från din mor om det händer henne något. Sambors arvsrätt Sambor har ingen arvsrätt. Äkta makar har en viss arvsrätt, men även om de är äkta makar har särkullbarn rätt att få ut sin arvslott direkt om den önskar. (3 kap. 1 § ÄB). Du kan alltså få ut ditt arv direkt om det händer din mor något. TestamenteDet främsta undantaget från det jag sagt ovan är om din mor testamenterar bort en del av sin egendom till sin sambo eller hans barn. Hon kan dock som mest testamentera bort hälften av sitt arv till de andra barnen eller sin sambo – den andra hälften utgör nämligen din laglott och denna kan din mor inte testamentera bort (7 kap. 1 § ÄB). I praktiken är det såklart möjligt för din mor att testamentera bort mer än hälften och därmed "kränka din laglott", men det krävs i så fall att du inte klandrar hennes testamente utan "accepterar" att din laglott kränks (7 kap. 3 § ÄB). Sammanfattning Vi kan alltså sammanfatta det hela genom att säga att om inget testamente skrivs ärver du ensamt din mor. Hennes sambo eller hennes sambo ärver enbart om din mor skriver något testamente. Genom testamente kan hon som mest testamentera bort hälften av arvet till sin sambo eller sin sambos barn. Endast om du accepterar att hon testamenterar bort mer kan ett större arv tillfalla din mors sambo eller dennes barn. Jag hoppas du fått ett tydligt svar på din fråga och att din situation löser sig! Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

ärver min man före mina barn?

2021-04-09 i Särkullbarn
FRÅGA |Är omgift.Har 3 barn från tidigare förhållande.Om jag dör får min man automatiskt allt jag äger eller går allt till mina barn? Ska jag göra testamente till den jag vill ska få allt mitt?Undrar
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ArvsrättenUtgångspunkten inom arvsrätten är den så kallade legala arvsordningen. Enligt denna så ärver bröstarvingar, alltså barn, först av alla (2 kap. 1§ ärvdabalken, ÄB). Är man gift så ärver din man före eventuella gemensamma barn (3 kap. 1§ ÄB). Dina särkullbarn, alltså barn från ett tidigare förhållande, har rätt att få ut sitt arv direkt före din man utan att du gör något speciellt.Det finns dock ett undantag från detta, och det är om den efterlevande maken inte får ut tillräckligt mycket ur bodelningen efter den avlidne maken, för att klara att leva vidare. När en gift person går bort, ska det som utgångspunkt göras en bodelning. Då lägger man ihop allt giftorättsgods och delar det på två. Din kvarlåtenskap blir då din del av giftorättsgodset plus eventuell enskild egendom. Den efterlevande maken har rätt till att med sin del av giftorättsgods och egen enskild egendom få ut fyra gånger prisbasbeloppet året personen dör (en fastställ summa, år 2021 är prisbasbeloppet 47 600 kr) (3 kap. 1§ 2st ÄB). Detta innebär att om du skulle gå bort år 2021, har din efterlevande maken rätt att gå ur bodelningen med 190 400 kr, inklusive egen enskild egendom. Denna regel går före särkullbarns arvsrätt, och även eventuellt testamenten från den avlidne. Testamentstagare och särkullbarn har istället efterarvsrätt, alltså rätt att ärva när den efterlevande maken går bort. Utgångspunkten är alltså den legala arvsordningen ovan. Om du går bort före din man, kommer han alltså ha rätt att ärva dig om hans tillgångar efter bodelningen inte uppgår till 190 400 kr (år 2021). Om hans tillgångar överstiger detta, har dina barn från tidigare förhållande rätt att få ut sin arvsrätt direkt. De får då dela på hela din kvarlåtenskap. Har du och din nya man dock gemensamma barn, så måste de vänta på sitt arv tills efter din man gått bort också, även om summan ovan uppnås. TestamenteOm du inte skriver testamente, så gäller den legala arvsordningen enligt ovan. Du kan dock välja om du hellre vill att din kvarlåtenskap ska gå till någon annan än dina barn, eller skriva ett inbördes testamente dig och din man emellan. Du kan dock inte göra dina barn arvlösa, utan de har rätt att begära jämkning av ett testamente så de får ut sin laglott (7 kap. 3§ ÄB). De har då rätt till sin laglott, vilket är hälften av deras arvslott (7 kap. 1§ ÄB). Arvslotten är kvarlåtenskapen efter dig när du går bort, och laglotten är halva den. Dina barn sedan tidigare har alltså rätt till åtminstone 1/6 var av det du lämnar efter dig. Du får dock skriva vad du vill i ditt testamente, du har ingen skyldighet att beakta dina barns laglotter i ditt testamente, utan du kan testamentera bort allt till någon välgörenhetsorganisation, din granna eller vem som helst. Det är dina barns skyldighet att begära jämkning av testamentet sen när du går bort, och då har de rätt att få ut sin laglott.Ett testamente ska du alltså skriva som utgångspunkt om du vill att någon annan än dina barn ska ärva något, eller om du vill fördela dina tillgångar på ett visst sätt, alltså olika stora delar till olika barn, eller olika egendomar till olika barn, exempelvis att ett visst barn ska ärva en viss sak. SammanfattningsvisEtt testamente kan alltså inte medföra att din make inte ärver av dig, om det är så att han får mindre än fyra gånger prisbasbeloppet efter bodelningen, eller om ni har gemensamma barn. Då går hans rätt före dina barns om han inte avsäger sig den. Dina särkullbarn har då istället rätt till efterarv efter att din make går bort. Men om han får tillgångar ur bodelningen och egna tillgångar som överstiger denna summa, ärver han ingenting av dig utan allt ditt går till dina barn. Har ni dock gemensamma barn får de vänta tills även han går bort. Jag vill också betona att man som utgångspunkt ärver värdet av dina tillgångar. Om du vill att det ska ske någon specifik fördelning av dina tillgångar, ex. att en möbel ska gå till en viss person eller liknande, så måste du skriva ett testamente, eller om du vill fördela din kvarlåtenskap annorlunda än 1/3 var. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor! Om du önskar hjälp med att skriva testamente eller liknande kan du kontakta vår juristbyrå. Du kan boka en tid här, eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Vänligen,

Avräkning på efterarv

2021-04-02 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är särkullbarn och har fått ut laglotten efter min far, nu har även hans fru avlidit.Min far o hans fru skrev ett testamente som det står att jag ärver 50% av hennes kvarlåtenskap, skall laglotten avräknas från arvet?
Anna Manders |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om det faktum att du fått ut laglotten efter din far innebär att avräkningar ska göras på det arv du får ut vid din fars hustrus död.Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB)Bröstarvingar till den avlidne har efterarvsrätt vid den efterlevande makens dödHuvudregeln är att efterlevande make ärver den avlidnes kvarlåtenskap. Bröstarvingar till den först avlidne maken har rätt till efterarv. Vad som menas med detta är att bröstarvingarna får ta del av arvet från den först avlidne maken vid den efterlevande makens död (3 kap. 1 § ÄB). Den efterlevande maken ärver den först avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (3 kap. 2 § ÄB). I och med detta kommer den efterlevande maken att få en ökad tillgångsmassa. Andelen som arvet utgör i den efterlevande makens nu ökade tillgångsmassa motsvarar andelen som efterarvingarna har rätt till när den efterlevande maken avlider. Tillgångarna som finns kvar efter att andelen som utgör efterarv räknas bort från tillgångsmassan motsvarar den efterlevande makens kvarlåtenskap.Ett särkullbarn till den föst avlidne maken kan omedelbart kräva ut sitt arvEtt särkullbarn till den först avlidne maken måste inte vänta med att få sitt arv till dess den efterlevande maken avlider. Istället kan ett särkullbarn få ut sin arvslott omedelbart vid sin förälders bortgång (3 kap 1 § ÄB). I ett sådant fall inträder ingen efterarvsrätt vid den efterlevande makens död.Om särkullbarnet vill kan denne avstå sin förmån att få ut sin arvslott direkt vid sin förälders bortgång. I ett sådant fall tillfaller arvet den efterlevande maken med fri förfoganderätt, och särkullbarnet blir efterarvinge (3 kap. 9 § ÄB). Om bröstarvinge fått ut hela eller delar av sitt arv redan vid den först avlidne makens död ska avräkning göras på efterarvetOm en bröstarvinge redan vid den först avlidne makens bortgång helt eller delvis fått ut sitt arv efter denne, minskas bröstarvingens andel efterarv vid den efterlevande makens bortgång i motsvarande mån (3 kap. 2 § andra stycket ÄB). Vad innebär detta för digEftersom din laglott utgör hälften av din arvslott från din far, har resterande del av arvslotten tilldelats din fars efterlevande fru med fri förfoganderätt för henne och efterarvsrätt för dig. Eftersom du redan fått ut hälften av arvet från din far kommer det du har rätt till i efterarv också att vara minskat i motsvarande mån. En avräkning kommer alltså att göras på storleken av det du får ut i efterarv från din far vid hustruns bortgång. När allt efterarv har utdelats till din fars arvingar utgör resterande tillgångar din fars hustrus kvarlåtenskap. Hälften av hennes kvarlåtenskap är testamenterad till dig. I detta belopp ingår inte något efterarv, eftersom hennes kvarlåtenskap utgörs av de tillgångar som kvarstår när efterarvet räknats bort från den totala tillgångsmassan som fanns vid dödstidpunkten. Avräkningen som ska göras avser bara storleken på det du har rätt till i efterarv. Mot bakgrund av detta är det möjligt för dig att genom testamente ärva hälften av din fars hustrus kvarlåtenskap så länge andra eventuella arvingar till henne får ut vad de enligt ärvdabalken har rätt till.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att inkomma med fler frågor till Lawline om du har ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,

Ingår min fastighet i arvet som tillfaller särkullbarn?

2021-03-31 i Särkullbarn
FRÅGA |https://lagen.nu/1987:230#K11P1S1Jag är ensam ägare till en fastighet där jag bor tillsammans med min man. Om han skulle dö före mig och hans särkullbarn ska ärva, ingår då min fastighet i särkullbarnets arv?
Ida Zackariasson |Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag kommer börja att förklara hur en bodelning går till och hur arvet kan komma att fördelas. Sedan kommer jag reda ut din fråga om fastigheten. Slutligen kommer jag sammanfatta mina slusatser.Regler som berör din fråga hittar du i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). BodelningNär en make/ maka avlider ska först en bodelning upprättas. En bodelning innebär att man delar upp den egendom som båda makarna innehar. I bodelningen ingår det man kallar för giftorättsgods (10 kap 1 § ÄktB). Giftorättsgods är all egendom förutom enskild egendom. Enskild egendom är sådan egendom som på något vis har avtalats att vara just enskild, till exempel genom äktenskapsförord (7 kap 1 och 2 §§ ÄktB). Du skriver att du är ensam ägare men så länge fastigheten inte enskild egendom kommer värdet på denna räknas in i bodelningen. Vid en bodelning räknar man samman giftorättsgodset efter att båda makar gjort avdrag för sina skulder. Den totala egendomen ska sedan delas lika mellan båda makarna (11 kap ÄB). Enkelt sett kan man alltså säga att ni ska dela lika på fastigheten.ArvGifta par ärver i de flesta fall varandra, detta då man som make/ maka har företräde framför gemensamma barn. När det finns barn som inte är gemensamma, särkullbarn, är dock reglerna annorlunda. Som särkullbarn har man nämligen rätt att få ut sitt arv direkt då särkullbarn som regel inte kan ärva den make/ maka som inte är dess förälder. Hela den delen som tillfaller din man efter bodelningen kommer alltså tillfalla hans barn (3 kap 1 § ÄB). Detta betyder att din mans del av fastigheten kommer att ingå i särkullbarnens arv eftersom du förlorar arvsrätten efter din man när det finns särkullbarn. Dock ska tilläggas att det finns en möjlighet för särkullbarnen att avsäga sig arvet tills dess att även du avlider. I sådant fall ärver du hela den delen din fru erhåller efter bodelning och hennes barn får sedan ta del av sin mors arv när även du avlider (3 kap 9§ ÄB). Vem får fastigheten?Som jag skrivit ovan kommer din mans del av fastigheten tillfalla hans barn. När det dock kommer till makars gemensamma bostad är det maken/makan med bäst rätt till bostaden som efter bodelningen ska få behålla den (11 kap 8 § ÄktB). Detta innebär att du som efterlevande make i bodelningen kan erhålla just fastigheten eftersom du är is tort behov av den. Då allt ska delas lika i en bodelning måste du oftast lösa ut din mans barn från den del av fastigheten som de har ärvt. SammanfattningOm din man dör kommer först en bodelning göras där ni delar lika på er egendom, däribland fastigheten. Om hans barn inte väljer att avstå sitt arv till förmån för dig kommer de ärva hans del av bodelningen i vilken halva värdet av fastigheten ingår. Du kan få behålla fastighet men måste då lösa ut din mans del för att hans barn ska kunna erhålla sitt arv. Hoppas att detta svar var till din hjälp. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga här på Lawline! Med vänliga hälsningar,