Särkullbarns arvsrätt

2019-03-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag och min sambo, vi har tänkt gifta oss, vill köpa ett gemensamt fritidshus. Hur ska vi skriva till fördel för den andre då vi har barn på varsitt håll men inga gemensamma om någon av oss avlider?
Megi Xukthi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! I din fråga nämner du att ni har tänkt gifta er, därför redovisar jag i mitt svar hur makarnas arvsrätt ser ut. Först när ena maken dör måste en bodelning göras i enlighet med reglerna i Äktenskapsbalken för att dela makarnas gemensamma egendom. Vid bodelningen räknar man ihop summan av vardera makens giftorättsgods gör avdrag för de skulder varje make har och delar återstoden på hälften (11 kap. 1 – 3 § Äktenskapsbalken). Detta innebär att om fritidshuset skulle vara det ända giftorättsgodset, efter bodelningen skulle hälften av huset tillfalla den efterlevande maken och hälften skulle tillfalla den avlidne. Den avlidnes andel av huset plus dennes enskild egenom, om sådan fanns, skulle utgöra den avlidnes kvarlåtenskap. Som utgångspunkt tillfaller kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken den efterlevande maken. Detta gäller dock inte när den först avlidne maken har särkullbarn, för att särkullsbarnen har rätt att få ut sin arvslott direkt (3 kap. 1 § Ärvdabalken).Särkullbarnen kan dock vänta med att ta ut sitt arv till förmån för den efterlevande maken, vilket innebär att maken skulle ärva allt med fri förfoganderätt och särkullbarnen skulle då ha rätt till efterarv när maken går bort (3 kap. 1,2 och 9 § Ärvdabalken). Det går inte att inskränka bröstarvingarnas rätt till deras laglott.Man kan dock upprätta ett testamente, och testamentera bort hälften av kvarlåtenskapen till förmån för den efterlevande maken. Testamentet skulle innebära att den efterlevande maken skulle bli ägare till ¾ av fritidshuset medan den avlidnes särkullbarn skulle vara ägare till ¼ av huset. Anledningen till varför man inte kan testamentera bort hela kvarlåtenskapen till förmån för den efterlevande maken är att man inte kan inskränka särkullbarnens rätt att få ut deras laglotter (bröstarvingarnas laglott utgörs av hälften av den avlidnes kvarlåtenskap). Den enda möjligheten för den efterlevande maken att förfoga över hela fritidshuset skulle vara om särkullbarnen väljer att vänta med att ta ut sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Med vänliga hälsningar,

Hur fördelas arvet när det finns särkullbarn och inga gemensamma barn?

2019-02-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Vår mamma har avlidit, vi är 2 systrar, den man hon var gift med är inte vår pappa. Vi var idag på bouppteckning, de har nyligen sålt ett hus,för 1,9 mijoner det finns inget testamente, eller äktenskapsförord.Vi har inte tänkt att ta ut mera i arv,än halva beloppet efter skatt på på husförsäljningen.Vår mammas make meddelade då på bouppteckningen att han tänkt att vi bara skulle få ut det som finns kvar efter mamma.Vi hade inga kommentarer. Hur går vi vidare ?
Megi Xukthi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Först efter din mammas bortgång måste en bodelning göras i enlighet med reglerna i Äktenskapsbalken för att dela makarnas gemensamma egendom. Du skriver att det inte finns någon äktenskapsförord, därför utgår jag från att huset var giftorättsgods och inte enskild egendom (7 kap. 1 § Äktenskapsbalken, 7 kap. § Äktenskapsbalken). Detta innebär att kapitalvinsten från avyttrandet av huset samt allt annan egendom som din mamma och hennes make ägde, kommer att ingå i bodelningen. Vid bodelningen räknar man ihop summan av vardera makens giftorättsgods (här ingår 1,9 miljonerna i kapitalvinst från husförsäljningen), gör avdrag för de skulder varje make har och delar återstoden på hälften (11 kap. 1 – 3 § Äktenskapsbalken). Andelen som tillfaller din mamma efter bodelningen utgör hennes kvarlåtenskap.( Om man antar till exempel att det inte finns någon annan egendom samt det inte finns några skulder, skulle hälften av 1,9 miljonerna utgöra din mammas kvarlåtenskap.) Av din fråga framgår att ni är två systrar och att maken inte är eran pappa därför antar jag att mamman och maken inte hade några gemensamma barn. Du och din syster avses som särkullbarn i Ärvdabalkens mening. Som utgångspunkt tillfaller kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken den efterlevande maken. Detta gäller dock inte när den först avlidne maken har särkullbarn, då tillfaller dennes kvarlåtenskap barnen och inte den efterlevande maken (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Detta innebär att du och din syster kan få ut eran arv direkt och med att det inte finns någon testamente, tillfaller hela eran mammas kvarlåtenskap er och att maken inte ärver något av din mammas kvarlåtenskapen. Särkullbarnen kan dock vänta med att ta ut sitt arv till förmån för den efterlevande maken, vilket innebär att mammas make skulle ärva allt med fri förfoganderätt och du och din syster skulle då ha rätt till efterarv när maken går bort (3 kap. 1,2 och 9 § Ärvdabalken). Med Vänliga Hälsningar,

Särkullbarns arvsrätt

2019-02-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Vems pengar ärver särkulle barna .om ja g går bort före min fru är det bara mina pengar som dom får ärva min frus pengar kan dom väl inte komma åt . Har testamente
Megi Xukthi |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Först när ena maken dör måste en bodelning göras i enlighet med reglerna i Äktenskapsbalken för att dela makarnas gemensamma egendom. Vid bodelningen räknar man ihop summan av vardera makens giftorättsgods gör avdrag för de skulder varje make har och delar återstoden på hälften (11 kap. 1 – 3 § Äktenskapsbalken). Om du eller din fru har någon enskild egendom ska denna inte ingå i bodelningen. Efter bodelningen är avklarat utgör din del av boet (hälften av den gemensamma egendomen minus skulder) samt din enskilda egendom om sådan finns, din kvarlåtenskap. Som utgångspunkt tillfaller kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken den efterlevande maken. Detta gäller dock inte när den först avlidne maken har särkullbarn, för att särkullsbarnen har rätt att få ut sin arvslott direkt (3 kap. 1 § Ärvdabalken).Särkullbarnen kan dock vänta med att ta ut sitt arv till förmån för den efterlevande maken, vilket innebär att maken skulle ärva allt med fri förfoganderätt och särkullbarnen skulle då ha rätt till efterarv när maken går bort (3 kap. 1,2 och 9 § Ärvdabalken). I frågan påstår du att har skrivit ett testamente. I ditt testamente har du rätt att testamentera bort till vem som helst (till exempel till din make) hälften av din kvarlåtenskap. Den andra hälften utgör bröstarvingarnas (barnens) laglott och kan ej testamenteras bort (7 kap. 1 § Ärvdabalken). Om bröstarvingarnas rätt till laglotten inskränks genom testamentet, har bröstarvingarna rätt att påkalla jämkning i testamente för att få ut laglotten (7 kap. 3§ Ärvdabalken). Som det framgår ovan har inte särkullbarn rätt att ärva din fru. De har rätt att ärva enbart dig.Med vänliga hälsningar,