Hur ska arvet efter min man fördelas?

2021-05-12 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man har avlidit. Vi var gifta och har 3 gemensamma barn. Han hade två särkullsbarn. Frågan handlar om arvskiftet eftersom jag skall lösa ut särkullsbarnens arv i förhållande till egendom, bil och pengar. Har jag förstått rätt: Jag begär först bodelning, och äger då själv 50%. 50% blir arv som skall fördelas efter min man. Jag ärver hälften, dvs.25% och alla hans 5 barn delar på den andra 25%. Särkullsbarnens ärver då 1/5 var av dessa 25%.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Då en gift person avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses av att den ena maken avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller dig i bodelningen är helt och hållet ditt och det som tillfaller din makes dödsbo ska fördelas enligt reglerna om arv. Om ni inte har någon enskild egendom delar ni alltså lika på all egendom, och du får då 50% och resterande 50% ska fördelas som arv.Vem ärver?Huvudregeln i svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet. Dock finns även en arvsrätt för en efterlevande make. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB).Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationDet första som händer är alltså att en bodelning ska göras, och det som tillfaller din mans dödsbo ska fördelas som arv efter honom. Huvudregeln är att barnen ska ärva, och de ska dela lika på arvet. Detta innebär att hans barn har rätt till en femtedel var av arvet. Däremot går efterlevande makes arvsrätt för de gemensamma barnens. Detta innebär att du kommer ärva era gemensamma barns arvslotter med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att du kan använda egendomen hur du än önskar, men du får inte testamentera bort den utan när du avlider ska era gemensamma barn få ut sitt arv efter sin pappa.Detta gäller alltså så länge särkullbarnens arv inte inskränker din rätt till att efter bodelningen, alltså inkluderat det som tillföll dig, har egendom värt minst fyra prisbasbelopp.Ett litet exempel:När din man avlider har ni 200 kr i giftorättsgods. Efter bodelningen har du 100 kr och din mans dödsbo har 100 kr. Dessa 100 kr ska delas lika på hans fem barn, och de får därför 20 kr var. Hans särkullbarn har rätt att få ut sina arv direkt, och de 60 kr som ska tillfalla era gemensamma barn ärver du med fri förfoganderätt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver, min make eller mitt särkullbarn?

2021-03-15 i Särkullbarn
FRÅGA |HejJag undrar hur mitt arv blir om jag skulle avlida.Jag är omgift och har ett barn sen tidigare. När jag gifte om mig skrev vi äktenskapsförord där det står att det jag ägde innan och får via arv etc är min enskilda egendom (registrerad hos länsstyrelsen) kan jag testamentera detta till mitt barn? Eller delas allt mellan min make och barn? Tacksam för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).När en make avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses på grund av att den ena maken avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Viktigt att tänka på är att ett äktenskapsförord måste registreras hos Skatteverket för att vara giltigt (7 kap. 3 § tredje stycket ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Hur ska arvet fördelas?Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationOm du skulle avlida ska alltså en bodelning göras mellan dig och din make. I den hålls din enskilda egendom utanför, och endast giftorättsgodset delas. Det som tillfaller ditt dödsbo i bodelningen plus din enskilda egendom är din kvarlåtenskap och ska fördelas som arv efter dig. Av din fråga låter det som att du endast har ett barn, ett särkullbarn. Detta barn har rätt att ärva efter dig direkt när du avlider, barnets arvsrätt går alltså före din makes arvsrätt. Så länge din make, efter bodelningen, har tillgångar till ett värde av minst fyra prisbasbelopp är det alltså ditt barn som kommer ärva allt efter dig, även utan testamente.Svaret på din fråga är alltså att ditt särkullbarn ska ärva allt efter dig, och din make ärver inget. Om du vill förändra detta, och fördela på ett annat sätt kan du upprätta ett testamente.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Om du undrar något kring testamenten är du självklart välkommen att ställa en ny fråga. Mvh,

Hur fördelas arvet efter en person som är gift och endast har särkullbarn?

2020-10-11 i Särkullbarn
FRÅGA |Min syster är sedan två år gift med en man. De har inget äktenskapsförord. Han har två barn och hon har två barn sedan tidigare äktenskap.De bor i hus sedan 25 år och han byggde huset innan de träffades.Hur blir arvsfördelningen om han avlider före henne respektive tvärtom?Han är 78 år och jag är 74.Tackar för ett svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).En bodelning ska görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel då en av makarna avlider, ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Huset din syster och hennes make bor i är alltså giftorättsgods och ska ingå i bodelningen.Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Om den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer den maken gå in med noll i bodelningen. Skulderna kommer alltså inte följa med, utan den skuldsatta maken kommer "behålla" dem.Det som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo ska fördelas som arv efter denne.Jämkning av bodelningDet finns en möjlighet för den efterlevande maken att begära att vardera sida ska behålla sitt giftorättsgods, och att det alltså inte ska delas (12 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär att om din syster avlider kan hennes efterlevande make begära att få behålla sitt giftorättsgods. Då kommer inte huset ingå i bodelningen (förutsatt att din syster inte äger någon del i huset) utan han kommer få behålla det och endast din systers giftorättsgods kommer ingå i hennes dödsbo. Hur ska arvet fördelas?Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Svar på din frågaOm din syster eller hennes make avlider ska alltså först en bodelning göras. Det som tillfaller den avlidnes dödsbo ska fördelas som arv efter denne. Oavsett om din syster eller hennes make avlider först kommer situationen se likadan ut eftersom de inte har några gemensamma barn men båda har två särkullbarn. Enda skillnaden kan bli om den efterlevande maken begär att få behålla sitt giftorättsgods. Den efterlevande maken kommer få hälften av egendomen i bodelningen. Det som finns i den avlidnes dödsbo ska sedan delas lika mellan dennes två barn. Den efterlevande maken har inte rätt att ärva något, så länge denne efter bodelningen har egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Ärver min makes särkullbarn om jag avlider?

2019-12-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Kan jag skriva någonstans att särkullbarn inte ska ärva någonting av mig ? Jag har inga barn eller gemensamma. Gift.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Jag tolkar din fråga som att du inte vill att din makes barn, som inte är dina barn, ska ärva något om du avlider. Den legala arvsordningenHuvudregeln är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva om någon avlider (2 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes barn ingår i den första arvsklassen och har alltså rätt att ärva först. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar och syskon (2 kap. 2 § ÄB). Föräldrarna ska ta hälften av arvet, och om en förälder är avliden ska syskon träda i förälderns ställe och dela lika. Om den avlidne inte har några föräldrar eller syskon i livet ska arvet gå vidare till den tredje arvsklassen. I denna ingår den avlidnes far- och morföräldrar samt deras barn, alltså moster/morbror och faster/farbror. Kusiner till den avlidne ärver inte. Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före både eventuella gemensamma barn, och annars även de andra arvsklasserna. I ditt fall innebär detta att om du avlider ska din make ärva allt. Din make kommer ärva med så kallad fri förfogande rätt. Detta innebär att hen kan använda egendomen som hen önskar, men kan inte testamentera bort den. Efterarvsrätt för arvsklass tvåOm din make ärver på detta sätt kommer dina arvingar i arvsklass två få så kallad efterarvsrätt, alltså dina föräldrar, syskon och syskons barn. Detta innebär att de har rätt att ärva efter dig då din make avlider (3 kap. 2 § ÄB). Så stor del som ditt arv utgör i din makes egendomsmassa efter bodelning och arvsskifte, ska vid din makes död gå till dina efterarvingar. Detta innebär till exempel att om bodelningen mellan er är helt jämn, så att ditt arv utgör hälften av ert gemensamma bo, ska hälften av din makes bo då hen avlider gå till dina efterarvingar (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Din möjlighet att skriva testamenteDu kan skriva ett testamente där du anger att din make ska ärva allt med full äganderätt (9 kap. 1 § ÄB). Detta kommer innebära att dina föräldrar och syskon inte kommer ha någon efterarvsrätt. Detta eftersom den enda arvingen som alltid har rätt till arv är den avlidnes bröstarvingar. Om du upprättar ett sådant testamente kommer din make få full äganderätt över egendomen och såldes kunna testamentera bort den om hen så önskar. Detta innebär också att din makes barn såklart kommer ärva även denna egendom då du hen avlider. SlutsatsDin makes barn ärver inte då du avlider. Det kommer endast vara din make som ärver. Om du inte skriver ett testamente kommer din make ärva med fri förfoganderätt. Detta kommer innebära att dina föräldrar och syskon, och även syskons barn, har efterarvsrätt då din make avlider. Alltså kommer inte din makes barn ärva efter dig.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur stor är särkullbarnets laglott?

2021-03-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man och jag är gifta vi har en tillgång cirka 4.5000 kr, min man har ett barn vi har inga gemensamma. vad blir laglotten om han avlider före mej?MVH
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Vad händer om en make avlider?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom att den ena maken avlider, ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Hur fördelas arvet?Den egendom som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är helt och hållet dennes, och den egendom som tillfaller den avlidne maken utgör dennes kvarlåtenskap och ska fördelas enligt reglerna om arv.Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Den avlidnes bröstarvingar ska dela lika på arvet, och den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Eftersom din man har ett barn, är det barnets arvslott hela kvarlåtenskapen. Bröstarvingar har även en särskild laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten är ett förstärkt skydd för bröstarvingar; de har alltid rätt till sin laglott och kan till exempel begära att ett testamente som inskränker laglotten ska jämkas (7 kap. 3 § ÄB). I ditt fall är alltså din mans barns laglott hälften av arvslotten, och alltså hälften av all din mans kvarlåtenskap.Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationOm din man skulle avlida ska alltså en bodelning göras, där ert giftorättsgods delas upp. Det som tillfaller dig, plus din eventuella enskilda egendom, är helt och hållet ditt. Det som tillfaller din man, plus hans eventuella enskilda egendom, ska fördelas som arv efter honom. Eftersom ni inte har några gemensamma barn utan din man endast har ett särkullbarn kommer hans barn ha rätt att få ut hela arvet efter sin pappa direkt. Detta innebär att du inte har någon arvsrätt efter din man, så länge du efter bodelningen har tillgångar till ett värde av minst fyra prisbasbelopp.Om din man upprättat ett testamente för att du ska ärva istället för hans barn, är den laglott hans barn har rätt att begära att få ut hälften av all hans kvarlåtenskap.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur mycket ärver mina särkullbarn om jag och min make har ett inbördes testamente?

2021-02-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Jag undrar om jag fattat detta rätt:Min fru och jag har vardera två barn från tidigare förhållanden (särkullbarn). Vi äger vår bostadsrätt gemensamt lliksom vår stuga, där ser jag inga konstigheter när det kommer till arv.Vi har också var för sig sparpengar på bankkonton och i fonder vi kan säga att jag har 1 000 000 kr och min fru 1 500 000 (alltså tillsammans 2 500 000). Vi har upprättat testamente där vi ömsesidigt ärver varandra och att barnen i första skedet endast får sin laglott.Om jag avlider före min fru, är det då så, att mina söner ärver och delar på 25% av vår gemensamma kvarlåtenskap (dvs 660 000) eller är det 25% av min miljon som de delar på (dvs 250 000).
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). I mitt svar kommer jag bortse från er bostad och stuga. Har du frågor rörande dem är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!När en make avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses på grund av att den ena maken avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Detta innebär alltså att om du avlider sker en bodelning mellan ditt dödsbo och din make. Allt giftorättsgods läggs samman och delas lika. Om den enda egendom ni har är dina 1 000 000 kr och din makes 1 500 000 kr ska detta läggas samman, 2 500 000 kr, och delas lika, 1 250 000 kr var. Det som tillfaller ditt dödsbo är din kvarlåtenskap och ska fördelas som arv efter dig och det som tillfaller din make är hennes helt och hållet.Hur ska arvet fördelas?Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Genom testamente är det dock möjligt att, precis som ni gjort, ange att den efterlevande maken ska ärva, med undantag för bröstarvingars laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är så mycket varje bröstarvinge skulle fått om inget testamente fanns.Din situationDina bröstarvingars arvslott är alltså hälften var, eftersom du har två barn och de ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att deras laglott är en fjärdedel var av din kvarlåtenskap. Din kvarlåtenskap, som jag beskrivit ovan, är det som tillfaller ditt dödsbo genom bodelningen. I detta exempel rör det sig alltså om 1 250 000 kr. Dina barns arvslotter är således 625 000 kr var, och laglotten är då 312 500 kr. Detta innebär att dina barn kommer ärva 312 500 kr var, och resterande 625 000 kr kommer din efterlevande make ärva i enlighet med ert testamente.Viktigt att komma ihågI mitt svar ovan har jag utgått ifrån att den enda egendom du och din make äger är sammanlagt 2 500 000 kr. I bodelningen som ska göras ingår självklart även all annan egendom, så som bostaden och stugan. Fördelningen efter bodelningen kan därmed se annorlunda ut än i mitt exempel. Detta beror till exempel på hur mycket annan egendom som finns, samt om ni har någon enskild egendom. Om du har enskild egendom ingår den ju inte i bodelningen utan läggs direkt till din kvarlåtenskap.SlutsatsSvaret på din fråga är således att dina bröstarvingar ska dela på din kvarlåtenskap, alltså det som tillfaller ditt dödsbo i bodelningen. De kommer få 25% var av denna egendom, och resterande 50% kommer din efterlevande make ärva i enlighet med ert testamente.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur fördelas arvet efter min pappa som är gift med någon annan än min mamma?

2020-07-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag har 2 helsyskon, vår mamma är död,vår pappa gifter om sig med en ny kvinna som har 1 barn sedan tidigare. Hur fördelas arvet när pappa och 'nya' frun har gått bort?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). En bodelning ska görasDå en person som är gift avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Det som tillfaller den efterlevande maken genom bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör dennes kvarlåtenskap och ska fördelas som arv.Eftersom din fråga inte rör en bodelning kommer jag inte gå djupare in på hur en sådan går till. Är du nyfiken på detta är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!Vem ärver?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Den avlidnes bröstarvingar ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott.Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationDetta innebär att om din pappa avlider ska först en bodelning göras mellan hans dödsbo och hans efterlevande fru. Det som tillfaller din pappa i bodelningen ska fördelas som arv efter honom. Det är du och dina 2 syskon som är din pappas bröstarvingar, och ni ska därför dela lika på hela arvet. Eftersom ni är särkullbarn i förhållande till din pappas fru har hon inte arvsrätt efter honom, så länge hon efter bodelningen har egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp.Det samma gäller om din pappas fru skulle avlida. Då ärver hennes barn allt som tillfaller henne i bodelningen, så länge din pappa efter bodelningen har egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan särkullbarn ärva förälderns partners lägenhet?

2019-08-06 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är särkullbarn. Min mor är gift, de har en bostadsrätt där hennes man står på kontraktet. Vad händer om hon dör, får jag ärva en del i lägenhet trots att hon inte står på kontraktet?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då en person som är gift dör är det två saker som sker. Först en bodelning mellan den avlidnes dödsbo och dennes make och sedan en fördelning av arvet efter den avlidne. Hur en bodelning ska gå till regleras i äktenskapsbalken (ÄktB) och hur ett arv ska fördelas regleras i ärvdabalken (ÄB). Om din mor skulle avlida sker först en bodelningOm din mor som är gift skulle dö är det första som sker en bodelning mellan hennes dödsbo och hennes man (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Detta innebär att din mors dödsbo och hennes man kommer dela på all egendom som fanns inom äktenskapet. Den egendom som tillfaller din mors dödsbo kommer utgöra arvet efter henne. Vad ingår i bodelningen?I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom är enskild om det finns ett äktenskapsförord som säger det, om det är en gåva som ska vara enskild enligt gåvobrev eller om det är ett arv som ska vara enskilt enligt testamente (7 kap. 2 §). Även sådant som ersatt enskild egendom, till exempel genom att egendomen sålts och annan egendom köpts för pengarna, är enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär att din mors och hennes mans lägenhet ska ingå i bodelningen om den inte är enskild egendom. Det framgår inte av din fråga om den är enskild egendom eller giftorättsgods och därför kommer jag i resten av svaret utgå ifrån att den är giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Hur går bodelningen till?Genom bodelningen kommer hälften av allt giftorättsgods som fanns inom äktenskapet tillfalla din mors dödsbo och hälften din mors man (11 kap. 3 § ÄktB). Innan dess ska dock eventuella skulder avräknas från giftorättsgodset (11 kap. 2 § ÄktB). Efter detta ska egendomen fördelas på lotter, vilket innebär att man bestämmer exakt vilken egendom din mors dödsbo ska få samt exakt vilken egendom din mors man ska få (11 kap. 7 § ÄktB). Både din mors dödsbo och hennes man har rätt att i första hand få sin egen egendom på sin lott, alltså rätt att få behålla sin egen egendom (11 kap 7 § andra meningen ÄktB). Detta innebär att din mors man har rätt att få behålla sin lägenhet under förutsättning att din mors dödsbo får ut egendom ur bodelningen som är värd lika mycket som lägenheten. Om det inte går, det kanske inte finns tillräckligt mycket egendom, har din mors dödsbo rätt att få en så stor del av lägenheten att det blir lika i bodelningen.Vad händer efter bodelningen och vem har rätt att ärva?Det som tillfaller din mors dödsbo, samt om hon har någon enskild egendom, utgör arvet efter henne. Detta ska sedan delas ut till hennes arvingar. De närmaste arvingarna är den avlidnes barn, så kallade bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna till den avlidne ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Du är alltså din mors bröstarvinge. Om du har några syskon ska du dela lika på arvet med dem. Om du inte har några syskon har du rätt till hela arvet efter din mor. Vad gäller för efterlevande makes arvsrätt?Trots att du, och eventuella syskon, är din mors bröstarvinge har även den efterlevande maken, din mors man, en arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Denna arvsrätt går före rätten för gemensamma barn till den avlidne och dennes make. Denna arvsrätt går dock inte före så kallade särkullbarns rätt till arvet efter sin förälder (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att du som särkullbarn har rätt att få ut ditt arv efter din mor direkt, och att din mors man därför inte ärver något. Enda gången då särkullbarn inte har rätt att få ut sitt arv är då den efterlevande maken inte fått ut så mycket egendom eller pengar genom bodelningen att det täcker fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det. Då får särkullbarnen s.k. efterarvsrätt, och har rätt att få ut resten av sitt arv efter sin förälder då den efterlevande maken dör.Vad innebär detta för dig?Sammanfattningsvis innebär detta att du kan komma att ärva en del av din mors och hennes mans lägenhet. Att det är din mors man som står på kontraktet spelar ingen roll. Om lägenheten är giftorättsgods ska den ingå i bodelningen oavsett vem av makarna som äger den. Det som skulle göra att du inte kommer ärva en del i den är antingen att den är enskild egendom, att din mors man kan få behålla den i bodelningen och din mors dödsbo får ut motsvarande värdet i annan egendom, eller att din mors man inte efter bodelningen har så mycket egendom att det täcker fyra prisbasbelopp. I det sista fallet har du i så fall efterarvsrätt och kommer få ut ditt arv då din mors man avlider. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,