Vilken betydelse får ett testamente för särkullbarnens arvsrätt?

2021-06-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, min far gick nyligen bort och efterlämnade tre särkullbarn. Några veckor före hans död skrevs hans bilar över på hans fru. Märkligt tycker vi då det var han som brukade dem.Allt de äger är enskild egendom med undantag för huset som de båda äger lika delar av. Och vi har bara rätt till vår laglott enl testamente.Bilarna har ett sammanlagt värde av ca 500.000 kr. Är detta något som vi kan hävda? Eller är de kort och gott hennes bilar, vars värde vi inte kan få ta del av?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilken rätt särkullbarn har att hävda delar av ett arv (i detta fall bilarna med ett värde av ca 500 000 kr) när det finns ett testamente som föreskriver att bilarna ska ärvas av den avlidnes fru. Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga.Särkullbarnens arvsrättSärkullbarnen är bröstarvingar, vilket innebär att de har en rätt att ärva (2 kap. 1 § ÄB). För bröstarvingar gäller att de delar lika på arvet som tillkommer dem (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Särkullbarnen har alltid rätt till sin laglottOavsett vad som föreskrivits i ett testamente enligt 9 kap. 1 § ÄB, har särkullbarnen alltid rätt till sin laglott. Laglotten är halva arvslotten, och arvslotten är det arv som särkullbarnet skulle ha fått om det inte fanns något testamente som föreskrev annat (7 kap. 1 § ÄB). Laglottens funktion är att se till så att inga bröstarvingar blir utan arv. Om det har skrivits ett testamente som kränker rätten till laglotten krävs det att särkullbarnen påkallar jämkning av testamentet för att de ska kunna få ut laglotten (7 kap. 3 § ÄB). I ert fall har din far angett i testamentet att bröstarvingarna har rätt till sin laglott och då behöver ni inte påkalla jämkning av testamentet för att få ut er laglott. Vad gäller i ert fall?Av testamentet framgår att din fars fru har rätt till bilarna och att särkullbarnen har rätt till sin laglott, vilket innebär att det är det som gäller i detta fall. Ni kommer alltså inte att kunna ta del av bilarnas värde utan endast få ut er laglott.SammanfattningSammanfattningsvis har särkullbarn rätt till arv. Om det finns flera särkullbarn är utgångspunkten att de ska dela lika på arvet. Oavsett hur tillgångarna har testamenterats, kommer särkullbarnen alltid ha rätt till sin laglott som är halva arvslotten. Särkullbarnen kommer i detta fall inte kunna ta del av bilarnas värde utan endast få ut sin laglott då det är detta som framgår av testamentet. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Vad ärver ett särkullbarn och vad gäller för begravningskostnaderna?

2021-05-17 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Min make har avlidit. Vi var gifta och har två vuxna barn. Min make har ett barn sen tidigare. På dödsdagen var det inte så stora tillgångar. Begravningskostnaderna blev 7000 mer än som fanns då. Ska särkullbarnet ärva något ändå .hur ska man räkna ut det.
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och det är denna lag jag kommer använda mig av när jag besvarar din fråga. Jag tolkar frågan som att det inte finns tillgångar att tillgå efter att begravningskostnaderna är betalda, alternativt att det finns tillgångar kvar att tillgå efter att begravningskostnaderna är betalda men att det är väldigt lite. Jag kommer att svara på frågan utifrån båda dessa förutsättningar.Eftersom att du och din make var gifta vid din makes bortgång, ärver du hans kvarlåtenskap vid bortgången. Detta innebär att du även ärver era gemensamma barns arv (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarnet ärver efter faderns bortgångDet barn som din make har sedan tidigare, särkullbarnet, har rätt att kräva ut sitt arv vid sin fars bortgång (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Dock kan särkullbarnet avstå från sitt arv till förmån för dig som efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB). I ett sådant fall kommer särkullbarnets arvsrätt att skjutas upp och arvet tillkomma hen först när båda makar avlidit, detta kallas för efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvetSärkullbarnet samt era gemensamma barn kallas alla för bröstarvingar, vilket innebär att de har en rätt att ärva. För bröstarvingar gäller att de delar lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta innebär alltså att särkullbarnet har rätt att begära ut en en tredjedel av arvet. Det gäller under förutsättningen att din make inte har testamenterat sina tillgångar på något annat sätt (9 kap. 1 § ÄB).Begravningskostnaderna betalas av dödsboetUtgifter som har nära samband med dödsfallet, som begravningskostnader, täcks vanligtvis av tillgångarna i dödsboet efter den avlidne (20 kap. 8 a § ÄB). När ett dödsfall inträffar ska en bouppteckning förrättas inom 3 månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB). I denna bouppteckning ska skulder och tillgångar antecknas som de var vid dödsfallet (20 kap. 4 § ÄB). När det kommer till begravningskostnader, kan dessa tas upp i bouppteckningen trots att de inte föreligger vid dödsfallet, vilket inte framgår av lagen men av den juridiska doktrinen. Om tillgångarna i dödsboet inte räcker för att täcka begravningskostnaderna, finns det en möjlighet att söka om ekonomiskt bistånd hos kommunen (4 kap. 1 § socialtjänstlagen). Om den avlidnes tillgångar inte skulle räcka till att täcka annat än begravningskostnader och det inte heller finns någon fast egendom som till exempel en fastighet, kan man göra en dödsboanmälan istället för en bouppteckning. Denna görs av socialnämnden i kommunen (20 kap. 8a § ÄB).SammanfattningSammanfattningsvis har det barn som din make har sedan tidigare, särkullbarnet, rätt att få ut en tredjedel av den kvarlåtenskap som din make lämnar efter sig. Särkullbarnet har rätt att få ut arvet direkt men kan även avstå från att begära ut arvet direkt till förmån för dig som efterlevande make. Det sagda gäller under förutsättning att det finns tillgångar kvar efter att begravningskostnaderna har betalats. Om det efter bouppteckningen inte finns tillgångar kvar för att betala begravningskostnaderna, kan du ansöka om bistånd hos kommunen för detta. Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Vänliga Hälsningar,