Vem ärver om testamentstagare avlider innan testator?

2018-11-28 i Testamente
FRÅGA |Hej vår mor har i sitt testamente skrivit att vi tre barn ska ärva en tredjedel var av hennes tillgångar, vad händer om jag dör före min mor kommer då min tredjedel tillfalla mina 2 barn eller går det till mina syskon?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv och testamente hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Vem som ärver istället för en testamentstagare om denne avlider innan testatorn kan i vissa fall framgå av testamentet och det är då detta som gäller. Utifrån din fråga utgår jag dock från att något sådant inte föreskrivits i testamentet. Vid tolkning av testamenten är huvudregeln att det ska tolkas på så sätt att det antas överensstämma med testatorns vilja (se 11 kap. 1 § ÄB). Vidare finns vissa tolkningsregler i 11 kap. ÄB som kan träda in om testatorns vilja inte kunnat utrönas. I 11 kap. 6 § ÄB finns en presumtionsregel som anger att i de fall då testamentstagare är avliden ärver dennes avkomlingar istället, förutsatt att avkomlingarna också haft rätt att ärva testatorn. Dina barn presumeras därmed träda in i ditt ställe om du avlider före din mamma och det inte finns något som gör att det inte kan anses vara din mammas vilja. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ensidig återkallelse av inbördestestamente

2018-09-08 i Testamente
FRÅGA |Min fru och jag har skrivit ett testamente år 2017. Min fru avled mars 2018.Kan jag återkalla/ makulera vårt testamente ?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du och din fru har upprättat ett inbördestestamente och att du nu undrar över dina möjligheter att ensidigt återkalla det.Reglerna om testamenten finns i Ärvdabalken (ÄB).Ett inbördestestamente ses som två skilda testamenten trots att det upprättats i en och samma handling. Detta innebär att ni var för sig bestämmer över era respektive förordnanden och därmed är fria att ensidigt ta tillbaka det. Om du önskar att ta tillbaka din del av testamentet och göra det utan verkan kan du därmed följa reglerna i 10 kap. 5 § ÄB. I 10 kap. 7 § ÄB framgår dock att en sådan ensidig återkallelse eller ändring, ifall den väsentligt rubbar förutsättningarna för det ömsesidiga förordnandet, kan innebära att även den som återkallar förlorar sin rätt vilken grundar sig i testamentet. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Testamentera samägd egendom

2018-07-13 i Testamente
FRÅGA |Min farbror har ingen fru och heller inga barn. Han äger hälften i en sommarstuga tillsammans med mig (enda brorsbarnet) Kan han testamentera bort sin andel till någon utanför släkten?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamente hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Enligt 9 kap. 1 § ÄB står det varje person helt fritt att testamentera bort den egendom som denne efterlämnar vid sin bortgång. Detta är en rättighet som innebär att personen får testamentera vad som helst av dennes egendom och till vem som helst. Din farbror har därmed även rätt att testamentera bort sin andel till någon utanför släkten. Då sommarstugan är samägd innebär detta att en eventuell testamentstagare tar över farbroderns andel och går in som samägare tillsammans med dig.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ärver sambo eller barn istället för en avliden testamentstagare?

2018-09-21 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag har skrivit testamente med full äganderätt och enskild egendom bl.a. en bostadsrätt på 4,8 milj. kr till mitt enda barn, en vuxen son, som är sambo och de har 2 gemensamma barn 8 och 10 år? OM min son dör före sin sambo, ärver då min sons barn= mina barnbarn före sin mor och eventuell framtida man eller sambo? Min son och sambo har själva skrivit både samboavtal och testamente. Jag är frånskild och ensamstående och min sons far är avliden sen många år.Tacksam för snabbt svar.MVH
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar vem som ärver den egendom som du testamenterat med full äganderätt till din son ifall han dör före sin sambo och deras gemensamma barn. Reglerna om arv och testamente hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Utfallet i denna fråga beror till stor del på om din son själv kan ta emot den testamenterade egendomen eller inte. Ett scenario är att din son (dvs testamentstagaren) lever vid din (testatorns) bortgång samt vid bouppteckningen och därigenom kan ta emot den testamenterade egendomen men sedan dör och efterlämnar sambo och gemensamma barn. Utgångpunkten enligt 2 kap. 1 § ÄB är att din sons barn i första hand ärver hans kvarlåtenskap. Sambos ärver inte varandra förutom i de fall då de upprättat testamenten som anger detta. Du nämner i din fråga att din son och hans sambo upprättat både samboavtal och testamente. Vad som står i din sons testamente blir avgörande för vem som kommer ärva hans kvarlåtenskap. Är det så att han förordnat hela sin kvarlåtenskap till sin sambo har hon rätt att ta emot egendomen. Att du i ditt testamente angett att egendomen ska vara enskild egendom påverkar inte din sons rätt att i sin tur testamentera bort den till t.ex. sin sambo. Däremot blir enskild egendom relevant i en eventuell bodelning mellan din son och hans sambo. I sådana fall kommer egendomen inte ingå i bodelningen (se 4 och 8 §§ Sambolagen). Om det är så att din son testamenterat sin egendom till sin sambo finns det dock en möjlighet för deras barn att jämka testamentet och på så sätt få ut sin laglott (se 7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgörs av hälften av det arv som skulle tillfallit barnet om din sons testamente inte funnits (7 kap. 1 § ÄB). I de fall din son går bort innan bouppteckningen efter din bortgång kan inte din son ta emot testamentet som du önskade utan då ska det istället ske en tolkning av ditt testamente. I första hand är det din vilja som ska försöka utrönas (se 11 kap. 2 § ÄB). Vidare finns det en specialbestämmelse som anger att testamentstagarens avkomlingar har rätt att ärva istället för den avliden testamentstagaren om det är så att dessa även skulle haft rätt till arvet om det inte funnits ett testamente (se 11 kap. 6 § ÄB). Eftersom dina barnbarn skulle haft rätt att ärva dig istället för deras pappa om det inte fanns ett testamente omfattas de av specialregeln. Förutsatt att det inte finns något i ditt testamente som anger annat än att detta skulle vara din vilja kommer dina barnbarn ärva istället för din son. Om du vill göra det tydligt vad som ska ske i händelse av att din son inte kan ta emot den testamenterade egendomen kan du förklara detta i ditt testamente. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Testamentera lägenhet

2018-07-24 i Testamente
FRÅGA |Hej, mina svärföräldrar har köpt en lägenhet till sin son men han står ju som ägare av den för att den inte får hyras ut i andrahand. Men går det på något sett testamentera el. liknande så att lägenheten tillfaller dem om det händer något? Så de inte sitter med ett lån utan täckning? Tacksam för svar!
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 9 kap. 1 § Ärvdabalken framgår det att varje person som fyllt 18 år har rätt att genom testamente bestämma hur kvarlåtenskapen ska fördelas efter sin bortgång. Testamentsrätten innebär att en person fritt kan testamentera vad som helst av sin egendom och till vem som helst. Dock kan ett testamente i sin tur både klandras och jämkas och på så sätt inte få den fulla effekt som testatorn önskade, men rätten att testamentera finns alltid. Det är därmed fullt möjligt för dina svärföräldrars son att testamentera sin lägenhet till dem. Något som dock kan vara värt att tänka på är att ifall det rör sig om en bostadsrättslägenhet behöver den nya ägaren (i detta fall dina svärföräldrar) vara eller antas som medlemmar i bostadsrättsföreningen för att få utöva bostadsrätten (se 6 kap. 1 – 2 §§ Bostadsrättslagen).Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Rätt att testamentera och delgivning av testamente

2018-04-12 i Testamente
FRÅGA |Min faster har inga barn, barnbarn eller make i livet. Hon har en bror (min far) och ett antal syskonbarn.Det finns ett bevittnat testamente, ca 20 år gammalt, som säger att jag ensam ärver henne. Har hon rätt att ge endast ett av sina syskonbarn hela arvet och gå förbi sin bror? Ifall jag skulle få ärva henne på detta vis, har jag skyldighet att informera mina kusiner?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna gällande testamente och arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Varje person som fyllt arton har rätt att genom testamente bestämma hur dennes kvarlåtenskap ska fördelas efter sin bortgång. Dock kan testamentet i sin tur av olika orsaker komma att klandras, jämkas eller inskränkas av lagstadgad rätt till arv (ex. prisbasbeloppsregeln för efterlevande make, se 3 kap. 1 § 2 stycket ÄB) och på så sätt inte få den effekt som testatorn önskade, men rätten att testamentera finns alltid. Detta innebär att en testator har rätt att testamentera hela sin egendom till en enda person utan att ta hänsyn till alla andra som skulle haft rätt att ärva om testamente inte fanns. Gällande den specifika frågan om din faster genom testamente kan göra din far arvlös till förmån för dig så ser jag inga hinder mot att detta utifrån de omständigheter som framgått och förutsatt att testamentet inte innehåller några formfel (se 10 kap. 1 § ÄB). Det har bl.a. framgått att det inte finns någon bröstarvinge som skulle kunna jämka testamentet för att utfå sin laglott och inte heller någon efterlevande make som skulle ha rätt till kvarlåtenskapen. Värt att nämna är att ifall din faster ägt något med fri förfoganderätt (ex. genom att hon ärvt en tidigare avliden make) har hon inte rätt att testamentera denna del av egendomen utan då kan det finnas efterarvingar som istället har rätt till efterarv (se 3 kap. 2 § 1 stycket ÄB). Som testamentstagare har du en skyldighet att delge arvingarna testamentet. Delgivningen verkställs genom att en bestyrkt avskrift av testamentet överlämnas till arvingarna (se 14 kap. 4 § ÄB). Syftet med delgivningen är att informera om att testamentet finns och dess innehåll samt att arvingarna ska beredas möjlighet att angripa testamentet genom jämkning och klander. Tidsfristen för talan om klander och jämkning börjar löpa när delgivningen verkställts (se 14 kap. 5 § ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar