Kan syskon klandra testamente för att få ut sitt arv?

2021-08-30 i Testamente
FRÅGA |Min farbror har avlidit, ogift och inga barn men har en bror i livet som har fyra barn.Ett av dessa barn har enligt farbrorns testamente fått ärva alla tillgångar och egendom!Vem kan klandra detta testamente? då brodern borde fått ärva?? Denna farbrodern var dödligt förälskad i den han testamenterat allt till !! mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem har arvsrätt?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Precis som du skriver har alltså den avlidnes bror arvsrätt, eftersom den avlidne inte har några barn. Denna arvsrätt är dock möjlig att inskränka genom testamente.Den oinskränkbara arvsrättenDen som är över 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Den enda inskränkningen i en persons möjlighet att testamentera sin kvarlåtenskap är om denne har barn. Detta eftersom bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). En person som har barn kan alltså endast fritt testamentera hälften av sin kvarlåtenskap.Detta laglottsskydd som barn har gäller endast just för barn, och inte för andra arvingar. Det finns alltså inget sådant skydd för syskon. Detta innebär att en person som inte har några barn kan testamentera all sin kvarlåtenskap till någon annan än sina syskon, och det är inte möjligt för syskonen att klaga på detta.Att klandra ett testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om testamentet inte uppfyller dessa krav, eller om det upprättats under påverkan av psykisk störning eller tvång är testamentet ogiltigt (13 kap. 1 §, 2 §, 3 §). Om en arvinge vill göra gällande att ett testamente är ogiltigt ska denne väcka klandertalan inom sex månader från när denne tog del av testamentet (14 kap. 5 § ÄB).SlutsatsDet är alltså endast den avlidnes barn, och inte syskon, som har en oinskränkbar rätt att ärva. Om en person som inte har några barn väljer att testamentera bort all sin egendom kan dennes syskon inte klaga på detta för att få ut arv. Det enda sättet ett sådant testamente inte är giltigt är om det inte upprättats enligt formkraven, eller om det upprättats under påverkan av psykisk störning eller tvång. I så fall kan en arvinge väcka klandertalan.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan ett testamente, upprättat av en person utan bröstarvingar, klandras av någon annan?

2021-02-20 i Testamente
FRÅGA |Min särbo har ej några barn utan mina 3 barn ärver honom. Han har skrivit och fått detta bevittnat av två vittnen ej släkt till mig). Hans närmaste släkting är en halvbror (samma mamma) som har ett barn. Min fråga är: Kan min särbos halvbror bestrida detta.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Rätten till laglottEn avlidens bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är den del som skulle tillfalla varje bröstarvinge om det inte finns något testamente. Om ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till laglott kan denne påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Denna oinskränkta rätt till laglott tillfaller endast bröstarvingar och inga andra arvingar.Möjlighet att klandra ett testamenteEtt testamente kan vara ogiltigt om det inte upprättats enligt de krav som ställs upp i lagen, om det upprättats under påverkan av psykisk störning eller under tvång (13 kap. 1–3 §§ ÄB). Om en arvinge anses att ett testamente är ogiltigt på någon av dessa grunder har denne möjlighet att väcka klandertalan inom sex månader från att denne tog del av testamentet (14 kap. 5 § ÄB). Denna tidsfrist gäller från då arvingen delges testamentet, alltså efter det att testatorn avlidit.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.SlutsatsDet är alltså endast bröstarvingar som har en oinskränkt rätt till arv. Eftersom din särbo inte har några bröstarvingar kan han förfoga över sin kvarlåtenskap som han själv önskar genom testamente. Så länge testamentet uppfyller formkraven och din särbo inte upprättade det under påverkan av psykisk sjukdom eller tvång är det alltså inte möjligt för hans halvbror att klandra det.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan vi ändra i vårt testamente?

2021-01-12 i Testamente
FRÅGA |Hej. Min fråga är följande: Vi, min hustru och jag har ett testamente där vi vill stryka och ta bort tre namn i arvslängden. Hur gör jag.Kan jag bara stryka dessa namn under två vittnen närvarande. Tack för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Ändring av testamenteDet går bra att göra tillägg eller ändringar till ett testamente, dock måste ändringen eller tillägget uppfylla samma formkrav som gäller för upprättande av ett nytt testamente (10 kap. 6 § ÄB). Det måste alltså ske skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet.Ni kan välja själva om ni vill ändra i det befintliga testamentet, eller återkalla det och upprätta ett helt nytt. Det viktiga är att formkraven uppfylls samt att er vilja framgår tydligt, för att tolkningen av testamentet ska bli rätt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min far testamentera sitt hus till någon annan än mig?

2020-10-30 i Testamente
FRÅGA |Min far har gått bort och jag är enda barnet. I testamentet står det att min kusin skall ärva huset mot att ta över befintligt lån.Kan jag bestrida detta och själv ta över lån och huset.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Jag utgår i mitt svar från att din far inte var gift då han avled.Vem ska ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Detta innebär alltså att det är du som ensam bröstarvinge som ska ärva all din fars kvarlåtenskap.Testamente kan förändra arvsordningenDen som är över 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente och på så sätt åsidosätta den legala arvsordningen jag beskrivit ovan (9 kap. 1 § ÄB). För att ett testamente ska vara giltigt ska det upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Det var alltså möjligt för din far att upprätta ett testamente och ange att din kusin ska ärva huset. Huvudregeln är att testamenten ska respekteras och testatorns vilja är viktigt (11 kap. 1 § ÄB). Det finns dock en möjlighet för dig som bröstarvinge att begära jämkning av testamentet. Detta gäller om din laglott inskränks genom testamentet (7 kap. 3 § ÄB).Vad innebär laglott?Som jag skrivit ovan är det den avlidnes bröstarvingar som ska ärva enligt den legala arvsordningen. Bröstarvingarna ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Hälften av arvslotten utgör laglotten (7 kap. 1 § ÄB). Då du är ensam bröstarvinge är din arvslott 100 % av din fars kvarlåtenskap och din laglott är således 50 % av kvarlåtenskapen. Detta innebär att du har rätt att ärva 50 % av din fars kvarlåtenskap och därmed kan begära jämkning av ett testamente som inskränker denna rätt. Denna rätt för bröstarvingar är absolut och kan inte åsidosättas oavsett hur testamentet är utformat.SlutsatsEftersom jag inte vet hur mycket kvarlåtenskap din far lämnat efter sig, och därför inte vet hur stor del av kvarlåtenskapen som huset utgör, kan jag inte ge dig ett exakt svar. Som jag beskrivit ovan har du rätt till din laglott, alltså 50 % av kvarlåtenskapen. Om din fars testamente som förordnar att huset ska gå till din kusin inskränker din möjlighet att få ut din laglott kan du begära att testamentet jämkas så att du får ut din laglott.Du måste påkalla jämkning inom sex månader från att du tog del av testamentet för att din rätt inte ska gå förlorad (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB).Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Måste testamentstagarens fulla personnummer finnas med i testamentet?

2021-06-20 i Testamente
FRÅGA |Hej! tänker skriva in en legatmottagare i mitt testamente men har bara dennes namn, adress och telefonnummer men inte det fulla personnummer och vill inte fråga om detta heller. Fungerar legatet ändå?Tacksam för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Krävs personnummer för testamentstagaren?Huvudregeln vid tolkning av testamenten är att det ska ges den tolkning som kan antas stämma överens med testatorns vilja (11 kap. 1 § ÄB). För att tolkningen ska bli korrekt är det viktigt att testamentet upprättas så tydligt som möjligt, eftersom testatorn såklart inte själv kommer kunna vara med vid tolkningen och förklara hur denne tänkt. Det finns däremot inget lagstadgat krav på att en testamentstagares personnummer måste finnas med i testamentet. Det viktiga är endast att personen går att identifiera för att det inte ska uppstå tvister vid tolkningen. Om all den information du nämner finns med i testamentet bör testamentstagaren kunna identifieras, och det fulla personnumret bör inte krävas.Svaret på din fråga är alltså att ja, det bör gå bra ändå. Det viktiga är att det tydligt framgår vem testamentstagaren är.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Fördelning av efterarv mellan gemensamma bröstarvingar och särkullbarn

2021-01-26 i Testamente
FRÅGA |Hej. Jag har 4 barn. Mitt första barn har jag från tidigare förhållande. Mannen som jag har dom andra tre barnen med och som jag också var gift med har nyligen gått bort. Huset som vi bodde har stått på min avlidna make. Nu bor jag själv i huset i så kallad orubbat bo. Min fråga är:Min vilja är att när jag dör vill jag att alla mina barn skall ärva lika mycket även mitt första barn sen tidigare förhållande. Hur skall jag göra? Kan jag skriva testamente?Hur skall jag formulera mig i testamentet så att det blir rätt?Tacksam för svarMvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Jag utgår ifrån att när din make avled gjordes en bodelning mellan hans dödsbo och dig, varvid du sedan vid arvsskiftet ärvde hans del med fri förfoganderätt. Om du har frågor om hur en bodelning ska gå till är du välkommen att ställa en ny fråga.Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Eftersom din make endast hade barn som även var dina då han avled var det rätt att du som efterlevande make ärvde allt. Efterlevande make ärver med så kallad fri förfoganderätt. Detta innebär att du kan använda egendomen som du önskar, till exempel sälja den, men du får inte lov att testamentera bort den till någon annan än din avlidne makes bröstarvingar. Detta eftersom de har rätt att få ut arvet efter sin far då även du avlider. Hans bröstarvingar har så kallad efterarvsrätt.Hur fungerar efterarvsrätt?Din makes barn har rätt att få ut sitt arv efter sin far då även du avlider (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvingarna har rätt till så stor del av den totala egendomsmassan den efterlevande maken hade efter arvsskiftet som arvet efter den först avlidne maken utgjorde. Det vanligaste är att hälften av den egendom den efterlevande maken lämnar efter sig ska gå till den först avlidne makens arvingar. Detta gäller under förutsättning att det den efterlevande maken erhöll i arv efter den först avlidne maken då utgjorde hälften av summan av arvet den efterlevande maken fick och dennes tillgångar efter bodelningen. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, ska efterarvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Ett exempel för att förtydliga:När din make avlider har han giftorättsgods värt 150 kr, och ingen enskild egendom. Du har giftorättsgods värt 100 kr och inte heller någon enskild egendom. Vid bodelningen läggs giftorättsgodset ihop, 150 kr + 100 kr = 250 kr. Detta delas lika mellan makarna, 125 kr var. Efter bodelningen har alltså du 125 kr och din makes kvarlåtenskap är 125 kr. Den totala egendomsmassan är 250 kr, och det du får i arv efter din make är 125 kr, alltså hälften av den totala egendomsmassan. När du då avlider ska hälften av all egendom du lämnar efter dig tas som efterarv innan arvet efter dig fördelas.Låt säga att du när du avlider har totalt 120 kr. Då ska först hälften fördelas som efterarv efter din make, alltså 60 kr. Detta fördelas jämnt mellan hans bröstarvingar och de får 20 kr var. Resterande 60 kr utgör din kvarlåtenskap och ska fördelas jämnt mellan dina bröstarvingar. De får därför 15 kr var. Då får era tre gemensamma barn 20 + 15 = 35 kr var, och ditt särkullbarn får 15 kr.Det finns även regler kring vad som händer om den efterlevande maken med avsikt minskat boets värde, eller genom till exempel arv eller förvärvsarbete ökat boets värde. Detta kan leda till ganska komplicerade uträkningar. Jag kommer därför inte gå djupare in på det.Möjligheten att upprätta testamenteSom jag skrivit ovan ärvde du efter din make med fri förfoganderätt eftersom hans bröstarvingar har efterarvsrätt när du avlider. Detta innebär att du inte har möjlighet att förfoga över efterarvet genom testamente och alltså inte kan testamentera att arvet efter din make ska fördelas till ditt särkullbarn, som ju inte är bröstarvinge till din make. Den del du har rätt att förfoga över är den del som, efter att efterarvet fördelats, utgör din kvarlåtenskap. I mitt exempel ovan är det alltså 60 kr. Du har möjlighet att upprätta ett testamente för att fördela din kvarlåtenskap på annat sätt än enligt ovan, till exempel genom att ange att ditt särkullbarn ska få en större del av kvarlåtenskapen för att alla barnen efter fördelning av både efterarv och din kvarlåtenskap ska ha lika mycket egendom.Tanken med dessa regler om efterarv och att du inte kan testamentera bort din makes efterarv är att bröstarvingarna alltid ska skyddas i största möjliga mån. Era gemensamma barn får ju, när du avlider, ut arvet efter båda sina föräldrar, medan det antas att ditt särkullbarn även kommer få ärva från sin andra förälder vid ett annat tillfälle.LaglottViktigt att komma ihåg är att dina bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott vid fördelningen av din kvarlåtenskap. Laglotten är hälften av den arvslott som de skulle fått om det inte finns något testamente (7 kap. 1 § ÄB). I mitt exempel har alltså dina bröstarvingar alltid rätt till 7,5 kr var ur din kvarlåtenskap, men resterande 30 kr kan du alltså fördela som du önskar.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om du vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är du välkommen att boka en tid här.Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Om du har någon mer detaljerad fråga kring någon av de områden jag beskrivit ovan är du självklart välkommen att ställa en ny fråga. Mvh,

Kan man skriva ett testamente och ange att någon annan än testamentstagaren får nyttjanderätt till egendomen?

2020-11-21 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min mamma har ärvt en fastighet med villkor att den ska utgöra enskild egendom. Hon och min pappa är gifta och bor tillsammans i huset på fastigheten. Mamma vill att fastigheten ska gå i arv på hennes sida av släkten då den ligger på hennes släktgård och vill därför att jag och min syster ska ärva fastigheten vid hennes bortfall. Däremot vill hon självklart att min pappa ska kunna bo kvar utan bekymmer. Om han däremot senare i livet skulle gifta om sig, vill mamma inte att hans nya maka ska kunna ärva någon del i fastigheten efter honom och vill därför inte att min pappa ska få någon äganderätt vid hennes eventuella bortfall före honom. Jag har läst något om att man kan testamentera med förbehåll för nyttjanderätt. Skulle det vara aktuellt här om hon skriver i sitt testamente att jag och min syster ärver fastigheten med förbehåll att pappa får nyttjanderätt och bo där så länge han lever eller vill?Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Möjligheten att upprätta testamenteDen som fyllt 18 år kan upprätta ett testamente för att förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är att testamenten alltid ska ges den tolkning som kan antas överensstämma med testatorns vilja (11 kap. 1 § ÄB).Det är även möjligt att i testamentet ange att någon annan än den som ska äga egendomen ska ha nyttjanderätt. Om inte andra villkor föreskrivits i testamentet gäller då att nyttjanderättshavaren ska förvalta egendomen (12 kap. 3 § ÄB) och ägaren till egendomen kan inte sälja den utan nyttjanderättshavarens samtycke (12 kap. 6 § ÄB).Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är ni välkomna att boka en tid här.SlutsatsDet är alltså möjligt för din mamma att upprätta ett testamente där hon anger att du och din syster ska ärva fastigheten, men att er pappa ska ha nyttjanderätt så länge hon lever. Hon kan ange att nyttjanderätten ska upphöra då er pappa avlider och att du och din syster då fullt ut ska åtnjuta er äganderätt. Eftersom din pappa på det här sättet inte äger fastigheten kommer den inte ingå i en eventuell framtida bodelningen mellan honom och någon annan.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad innebär fri förfoganderätt?

2020-09-09 i Testamente
FRÅGA |Hej,I min mans testamente finns inskrivet att jag har fri förfogande rätt över vår lägenhet som han innan äktenskapet ägde 100%. Vid ev bortgång av min man ( Det finns särkull barn på hans sida som då redan ärvt din lagliga del) kan jag då sälja lägenheten och köpa en mindre, billigare lägenhet. Och kan jag använda ev. pengar som blir från försäljningen att renovera den mindre lägheten. Eller förlorar jag rätten till orubbat bo/fri förfogande vid en ev försäljning.Tacksam för hjälp med att reda ut frågetecknen.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad innebär fri förfoganderätt?Om du ärver något med fri förfoganderätt innebär detta att du kan använda egendomen hur du än önskar, till exempel kan du sälja den. De enda inskränkningarna när man ärver något med fri förfoganderätt, vilket också utgör gränsen mot full äganderätt, är att man inte får testamentera bort egendomen och inte heller ge bort en väsentlig del av egendomen. Dessa inskränkningar finns för att skydda de som kommer ärva i efterhand, i ditt fall din mans särkullbarn.Du kan alltså sälja lägenheten du ärvt med fri förfoganderätt och använda pengarna för att köpa en ny lägenhet. Det enda du inte kan göra är testamentera den till någon annan än din mans särkullbarn, och inte heller ge bort en väsentlig del av den till någon annan.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,