Kan jag ändra mitt testamente eller måste jag upprätta ett nytt?

2020-08-06 i Testamente
FRÅGA |Jag har en son och ett barnbarn. Jag vill att mitt barnbarn ärver hälften av min förmögenhet. Och min son den andra hälften. Jag har ett gammalt testamente och där föhållanderna var 75/25%. Kan jag bara göra ett eget bevittnat tillägg till mitt gamla testamente eller måste jag göra om det?Tacksam för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Kan man ändra ett testamente?Det går bra att göra tillägg eller ändringar till ett testamente, dock måste ändringen eller tillägget uppfylla samma formkrav som gäller för upprättande av ett nytt testamente (10 kap. 6 § ÄB). Det måste alltså ske skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet.Du kan välja själv om du vill ändra i det befintliga testamentet, göra ett tillägg till det eller återkalla det och upprätta ett helt nytt. Det viktiga är att formkraven uppfylls samt att din vilja framgår tydligt, för att tolkningen av testamentet ska bli rätt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan en testamentstagares barn träda i dennes ställe om denne avlider innan testatorn?

2020-06-16 i Testamente
FRÅGA |Om testamentstagaren som är farbror till den avlidne dör före, ärver då barnen till testamentstagaren? I testamentet står bara farbrodern ,men den avlidne uttryckte till släktingar vad vi uppfattat som han ville att kvarlåtenskapen som är fastigheter skulle gå i släkten.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Den legala arvsordningenVem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Rätt att upprätta ett testamenteDen som är över 18 år har rätt att upprätta ett testamente för att förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). I mitt svar utgår jag ifrån att testamentet i fråga är giltigt enligt formkraven. Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB).Testamente går före övriga arvingar, förutom den avlidnes bröstarvingar. De har rätt att jämka ett testamente för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom det inte framgår av din fråga att testatorn har några barn kommer jag inte gå in djupare på detta.Om en testamentstagare är avlidenOm en testamentstagare avlider innan dennes rätt träder in kan dennes barn träda i dennes ställe endast om barnen även självständigt kunnat ärva efter testatorn om testamentet inte funnits (11 kap. 6 § ÄB). För att kunna träda i en testamentstagares ställe krävs alltså att man ingår i någon av arvsklasserna efter testatorn.Din situationI din situation är det alltså den avlidne som är testatorn och farbrodern som är testamentstagare. Detta innebär att farbroderns barn är kusiner till testatorn. Kusiner ärver inte inom svensk rätt. Därmed kommer farbroderns barn inte kunna träda i farbroderns ställe och ärva enligt testamentet, om farbrodern är avliden då testatorn avlider. I sådant fall kommer testamentet inte kunna verkställas i denna del och kvarlåtenskapen kommer istället fördelas enligt den legala arvsordningen.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man ärva genom testamente om man avlidit innan testatorn?

2020-05-29 i Testamente
FRÅGA |Min morbror har avlidit och jag (systerson) är den enda kvarvarande arvingen. Han var sambo och ett testamente upprättat 2004 finns där han testamenterar lägenheten till henne. Dock dog hon 2 veckor före honom. Hon har 3 barn som ej är hans. Vem ärver lägenheten?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem kan ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Endast den som lever vid arvlåtarens död har rätt att ärva (1 kap. 1 § ÄB). Det finns även en regel som säger att om en testamentstagare avlider innan testatorn har testamentstagarens barn rätt att träda i dennes ställe (11 kap. 6 § ÄB). Denna rätt gäller dock enbart om dessa barn även självständigt haft en arvsrätt efter testatorn, alltså att de ingått i någon av de tre arvsklasserna. Om det inte finns några barn som kan träda istället för testamentstagaren kan testamentet inte verkställas i den del som gäller den testamentstagaren.Din situationDu skriver att din morbror testamenterat sin lägenhet till sin sambo, men att hon avlidit innan honom. Detta innebär att hon inte kan ärva, eftersom man måste leva då arvlåtaren avlider för att kunna ärva. Du skriver att du är din morbrors enda arvinge, och jag utgår därför ifrån att han och hans sambo inte hade några gemensamma barn. Detta innebär att testamentet inte kan verkställas i förhållande till din morbrors sambo. Om hennes barn ska kunna träda i hennes ställe krävs det ju, som nämnt ovan, att de även självständigt skulle vara arvsberättigade efter din morbror, alltså ingå i någon av de tre arvsklasserna i förhållande till honom.Eftersom du är din morbrors enda kvarvarande arvinge är det därmed du som har rätt att ärva allt efter honom.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan jag och min make upprätta ett testamente så att vår icke biologiska son ärver då vi båda avlidit?

2020-04-03 i Testamente
FRÅGA |Hej!vår son som bor hos oss är icke biologisk.Varken min man eller jag har egna barn och vi vill att "vår son" ärver allting efter oss - alltså inte syskon eller syskonbarn.kan vi skriva ett testamente om detta och att han ärver först när vi båda är döda, alltså orubbat boska ett testamente registreras någonstans eller räcker det med att det bevittnas?vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du och din man är gifta och att ingen av er har några biologiska (eller adopterade) barn. Det är detta jag kommer utgå ifrån i mitt svar. Om detta inte är korrekt är du välkommen att ställa en ny fråga med korrekta omständigheter.Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättEn efterlevande make har en arvsrätt som går före arvingarna i de tre arvsklasserna (3 kap. 1 § ÄB). Om makarna har gemensamma barn får de ärva när båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Den enda inskränkningen i en efterlevande makes arvsrätt är om det finns så kallade särkullbarn, alltså barn till den avlidne som inte är den efterlevande makens barn.Den efterlevande maken ärver med fri förfoganderättOm du eller din make skulle avlida skulle alltså den efterlevande maken ärva allt, eftersom det inte finns några särkullbarn. Den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt. Det innebär att denne kan använda egendomen hur den än önskar, men kan inte testamentera bort den. Detta beror på att arvingar i den första och andra arvsklassen har så kallas efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvsrätt innebär att dessa arvingar har rätt att ärva efter den först avlidne maken då även den efterlevande maken avlider. Det är de arvingar som har bäst arvsrätt efter den först avlidne maken som har efterarvsrätt. I första hand är det alltså bröstarvingar, och endast om det inte finns några barn har den först avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn efterarvsrätt.Er situationDetta innebär alltså att om du eller din make avlider kommer den efterlevande maken ärva allt med fri förfoganderätt. När sedan även denne avlider kommer den först avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn ha efterarvsrätt.Om ni vill ändra denna situationDen som har fyllt 18 år har rätt att genom testamente förordna om sin kvarlåtenskap som denne önskar (9 kap. 1 § ÄB). Den enda inskränkningen i rätten att testamentera sin egendom gäller bröstarvingars rätt till laglott (7 kap. 1 § ÄB). Det är inte möjligt att genom testamente göra sina barn helt arvlösa. Däremot gäller detta skydd inte för andra efterarvingar, föräldrar och syskon. Det är alltså möjligt att upprätta ett testamente till någon annans fördel och därmed undvika att föräldrar, syskon och syskonbarn får efterarvsrätt.Hur kan ni göra?Du och din make kan upprätta ett så kallat inbördes testamente tillsammans. Där kan ni ange att den som överlever den andra ska ärva allt med fri förfoganderätt, och när ni båda är avlidna ska "er son" (som du skriver) ärva allt efter er båda.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om ni vill ha hjälp med at upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är i välkomna att boka en tid här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man göra sin dotter arvslös?

2020-06-23 i Testamente
FRÅGA |Min vuxna dotter ville och ansökte om att bli adopterad. Men personen som skulle adoptera henne ångrade sej. Min fråga är: Kan jag göra så att hon blir arvslös? Eftersom hon själv valt att bli adopterad och valt att inte ingå i familjen längre.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att någon adoption inte har genomförts, och att din dotter därmed fortfarande är din dotter juridiskt.Bröstarvingars arvsrättHuvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott.Möjlighet att upprätta testamenteDen som fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). I ett testamente kan man ange precis hur man vill att kvarlåtenskapen ska fördelas. Att komma ihåg är dock att bröstarvingar alltid har rätt till det som kallas laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till laglott har bröstarvingen rätt att påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Denna rätt för bröstarvingar går inte att skriva bort. Om bröstarvingen inte väljer att jämka testamentet ska testamentet respekteras trots att laglotten kränks.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om du vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är du välkommen att boka en tid här.SlutsatsDet är alltså möjligt för dig att upprätta ett där du fördelar kvarlåtenskapen. Du kan då välja att skriva att din dotter endast ska få sin laglott, och fördela resterande egendom på annat sätt. Det är självklart även möjligt att utelämna din dotter ur testamentet. Dock ska du då vara medveten om att hon har rätt att jämka det för att få ut sin laglott.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Bodelning och fördelning av arv med äktenskapsförord och testamente

2020-06-10 i Testamente
FRÅGA |Frågan gäller en vän till mig, jag har valt att byta namn:Kalle och Eva är gifta och har inga gemensamma barn. De har barn från tidigare äktenskap (särkullbarn).När kalle avlider är summan på hans tillgångar minus skulder 500 tkr. Summan på Evas tillgångar minus skulder 2 500 tkr.Det finns ett registrerat äktenskapsförord bara Evas samtliga tillgångar ska vara enskild egendom. Ett motsvarande finns inte vad gäller Kalles tillgångar.Det finns ett testamente där Kalle testamenterar allt till sin fru, utom särkullbarnens rätt till laglott.Kommer bodelning att omfatta enbart Kalles tillgångar där dödsboet får kvar 250 tkr som ska fördelas mellan Eva och Kalles barn? Med andra ord kommer Eva att behålla samtliga hennes tillgångar på 2 500 tkr + 250 tkr får bodelning och sedan ärva 125 tkr enligt testamentet medan Kalles barn får dela på 125 tkr?Om det inte hade funnits ngt testamentet, hade barnen fått dela på 250 tkr istället för 125 tkr?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).Om en person som är gift avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Detta innebär i ditt fall att Eva kommer få behålla sin egendom som är enskild, och makarna ska dela på Kalles egendom som är giftorättsgods. Efter bodelningen kommer Eva alltså ha 2 500 tkr + 250 tkr. Kalles kvarlåtenskap som ska fördelas som arv efter honom är då 250 tkr.Hur ska arvet fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes laglott. Det är även möjligt att upprätta ett testamente för att förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Oavsett om det finns ett testamente har dock bröstarvingarna alltid rätt till sin laglott, vilken utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB).Din situationKalles kvarlåtenskap är alltså 250 tkr som ska fördelas. Enligt huvudregeln skulle Kalles barn delat lika på detta, men enligt testamentet ska barnen bara få sina laglotter. Det är alltså 125 tkr som ska delas lika mellan Kalles barn. Resterande 125 tkr ska tillfalla Eva i enlighet med testamentet.Om det inte funnits något testamente skulle Kalles bröstarvingar ha rätt till hela Kalles kvarlåtenskap. Detta eftersom de är särkullbarn, och särkullbarn har bättre rätt att ärva än en efterlevande make (3 kap. 1 § andra meningen ÄB).Slutsatsen är alltså att du har uppfattat situationen korrekt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan jag testamentera egendom till min sambo?

2020-04-14 i Testamente
FRÅGA |Om jag vill att min sambo ärver min del av vårt gemensamt bohag om jag skulle avlida, alltså jag skriver det i ett testamentet . Vad innebär det för mina barn ? När tillfaller deras arvslott då ? Är det när min sambo också avlider? Delar mina barn och hans barn upp allt då? Han har tre barn som då delar på hans 50% av bohaget och mina två barn delar på mina 50% av bohaget ? Är detta korrekt tänkt ? Tack Med vänlig hälsning
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och sambolagen (SamboL). Om någon som är sambo avliderDet första som händer om någon som är sambo avlider är att en bodelning ska göras, om den efterlevande sambon begär det (8 § SamboL). I bodelningen ingår sambornas samboegendom, alltså deras gemensamma bostad och bohag (3 § SamboL). Om du avlider skulle alltså en bodelning göras mellan din efterlevande sambo och ditt dödsbo. Det som tillfaller ditt dödsbo utgör arvet efter dig och ska då fördelas till dina arvingar.Vem har rätt att ärva?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes barn, alltså dennes bröstarvingar ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes bröstarvingar ska dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Det finns en arvsrätt för efterlevande make, däremot finns inte motsvarande rätt för en efterlevande sambo. Sambor ärver alltså inte varandra. Om du skulle avlida skulle alltså all din kvarlåtenskap tillfalla dina barn, som skulle få hälften var.En sambo kan ärva genom testamenteDet enda sättet för en efterlevande sambo att ärva efter en avliden sambo är genom testamente. Den som har fyllt 18 år kan genom testamente förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Det är alltså möjligt för dig att upprätta ett testamente och i det ange vilken egendom du önskar att din sambo ärver om du avlider. Du kan skriva i testamentet att du vill att dina barn ska få ut sin fulla arvslott då även din sambo avlider.Bröstarvingars rätt till laglottBröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt att få ut sin laglott direkt då föräldern avlider kan bröstarvingen kräva påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Det finns ingen möjlighet att vägra en sådan jämkning, eftersom bröstarvingen har rätt till sin laglott.Om ditt testamente till fördel för din sambo inskränker dina barns rätt att direkt få ut sin laglott kan de alltså välja att jämka testamentet och få ut sin laglott direkt, och din sambo kan inte hindra detta. Du kan självklart tala om för dina barn att det är din önskan att de ska vänta på sin arvslott tills även din sambo avlider, men de är inte tvungna att respektera detta.Om testamentet inte inskränker dina barns rätt till laglott ska det respekteras fullt ut. Detta kan ske då du efterlämnar så pass mycket kvarlåtenskap att dina barn får sina laglotter trots att din sambo får ärva den egendom du önskar.Då även din sambo avliderSom jag skrivit ovan kan du skriva i ditt testamente att dina barn ska få sina fulla arvslotter då även din sambo avlider. Detta innebär att han ärver med fri förfoganderätt och kan förfoga över egendomen som han önskar men inte testamentera bort den till någon annan. När då även din sambo avlider ska först ur hans kvarlåtenskap tas det som ska fördelas till dina barn i enlighet med ditt testamente. Dina barn ska då få hälften var av denna egendom. Sedan ska din sambos kvarlåtenskap fördelas till hans arvingar, alltså hans tre barn.SlutsatsDu kan alltså upprätta ett testamente till förmån för din sambo, och även uttrycka din önskan att dina barn ska respektera din vilja. Dock har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott och dina barn kan därmed kräva att få ut den direkt då du avlider, även om testamentet inskränker den rätten.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om du vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är du välkommen att boka en tid här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man testamentera ett investeringssparkonto till sitt barnbarn?

2020-03-18 i Testamente
FRÅGA |Arvsrätt och investeringssparkontoHej,Min pappa skulle vilja öppna ett ISK för att spara till sitt barnbarn. Om han dör skulle vanligtvis hela arvet delas i tre (vi är tre barn), men finns det möjlighet för honom att testamentera detta ISK till sitt barnbarn (bara ett barnbarn)? Har bra relation till mina syskon så skulle inte vara några problem där men en av dom har många skulder hos kronofogden. Kan kronofogden eller mina bröder kräva att ISK delas i tre istället för att tillfalla mitt barn även fast min pappa skrivit testamente?Tack på förhand! Med vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken ärvdabalken (ÄB).Jag kommer i mitt svar utgå ifrån att din pappa inte är gift, eftersom du inte skriver något om det. Om han är gift när han avlider kommer situationen se lite annorlunda ut. Om så är fallet är du självklart välkommen att ställa en ny fråga.Hur ett arv fördelasEtt investeringssparkonto räknas som en tillgång som ingår i dödsboet. Det behandlas därför som vilken tillgång som helst.De som i första hand har rätt att ärva då en person avlider är den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes barn ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Om din pappa avlider skulle alltså, precis som du skriver, arvet fördelas lika mellan hans tre barn.Den avlidnes barn har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om till exempel ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till laglott kan denne kräva att jämka testamentet och därmed få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB).Rätt att upprätta testamenteDen som har fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente måste uppfylla några formkrav för att vara giltigt. Det ska bland annat vara skriftligt och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Så länge ett testamente uppfyller formkraven är det giltigt och ska respekteras. Detta gäller så länge, som nämnt ovan, testamentet inte inskränker en bröstarvinges rätt till laglott. Om testamentet inskränker denna rätt kan bröstarvingen alltså kräva att testamentet jämkas.SlutsatsDin pappa är alltså fri att upprätta ett testamente till förmån för sitt barnbarn. Så länge din och dina syskons rätt till laglott inte inskränks ska ett sådant testamente respekteras.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,