Kan min särbos barn träda i hennes ställe i mitt testamente?

2020-01-16 i Testamente
FRÅGA |Hej.. jag har skrivit ett testamente där jag ger bort allt till min särbo, Jag har inga egna barn men det har däremot hon. Och min fråga är om hon skulle gå bort före mig, ärver då hennes barn från mig..? Min önskan är att dom skulle få ärva mig , men måste jag på nåt sätt skriva in det i testamentet redan nu eller sker det automatiskt ?Med vänlig hälsning
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Rätt att upprätta testamenteDen som har fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Något som kan inskränka ett testamente är om den avlidne har egna barn som därmed har rätt till sin laglott (2 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ÄB). Eftersom du skriver att du inte har några barn kommer detta alltså inte ställa till några problem för dig. I övrigt måste ett testamente vara upprättat i laga form för att vara giltigt. Det ska bland annat vara undertecknat och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Jag kommer utgå ifrån att ditt testamente kommit till på rätt sätt och därmed är giltigt. Kommer din särbos barn ärva om hon avlider före dig?Om en testamentstagare har avlidit före testatorn ska testamentstagarens arvingar träda i dennes ställe (11 kap. 6 § ÄB). Detta gäller dock endast om arvingarna till testamentstagaren även självständigt är arvingar till testatorn. Detta innebär att din särbos barn inte kan träda i hennes ställe i ditt testamente. Detta eftersom de inte är arvsberättigade efter dig. De är ju inte dina barn, eller på annat sätt arvsberättigade släktingar till dig. Du behöver alltså ange i ditt testamente att du önskar att din särbos barn ska ärva om din särbo inte är vid liv då du avlider. I annat fall kommer dina arvingar ärva, alltså dina föräldrar, syskon eller syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man göra tillägg till ett testamente?

2019-12-20 i Testamente
FRÅGA |En barnlös änkling har testamenterat hela sin kvarlåtenskap till medicinsk forskning i ett befintligt testamente.Han vill nu lägga till ett personligt legat till en vän.Måste legatet skrivas på ett särskilt dokument, eller kan det läggas till på testamentet?Någon speciell rubrik ; eller räcker det med "Legat" eller "Legat som tillägg till testamenteav av den........"?Legatet skall väl dateras o bevittnas på samma sätt som testamentet?PS Tack för hjälp med mitt eget testamente för några år sedan!
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Det går bra att göra ändringar i eller tillägg till testamentet (10 kap. 6 § ÄB). Ett sådant tillägg måste dock uppfylla formkraven för att upprätta ett testamente. Det ska alltså göras skriftligen och bevittnas av två vittnen, samt ska både testatorn och vittnena underteckna testamentet (10 kap. 1 § ÄB). I övrigt finns det inget krav för hur man formulerar ett testamente. Det är ju dock självklart alltid att föredra att det är så tydligt som möjligt. Detta för att det inte ska uppstå problem vid tolkningen, då testatorn inte längre är i livet och kan förklara sin vilja. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

När kan man klandra ett testamente?

2019-12-04 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min faster har nyligen avlidit. Hennes man avled 2011 och de hade gjort ett gemensamt testamente. Detta godkändes och registrerades hos skattemyndigheten i o m att han avled. Detta testamente kan man väl inte klandra nu eller?Det har också framkommit ett nytt testamente som min faster skall ha skrivit 2015 då hon hade god man och inte var vid sina sinnens fulla bruk. Vi har inte fått uppgift på när hon fick diagnos demens och Alzheimers dock. Är det någon idé överhuvudtaget att klandra detta testamente?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Om en arvinge vill klandra ett testamente ska detta göras inom sex månader från att man delgivits testamentet. Om detta inte gjorts har man förlorat rätten att klandra testamentet (14 kap. 5 § ÄB). Detta innebär att det första testamentet, som godkändes 2011, inte längre kan klandras.Din andra fråga är svårare för mig att svara på eftersom jag inte känner till några exakta omständigheter, men jag ska försöka förklara vad som gäller. Ett testamente som har upprättats under påverkan av en psykisk störning är ogiltigt och kan klandras (13 kap. 2 § ÄB och 14 kap. 5 § ÄB). En klandertalan ska, som nämnt tidigare, väckas inom sex månader från att man tog del av testamentet. Huruvida din faster var under påverkan av en sådan psykisk störning som krävs för att testamentet ska bli ogiltigt kan jag inte svara på. Det krävs att testamentet, eller dess innehåll, måste ha påverkats av den psykiska störningen. Den som upprättat testamentet ska, på grund av den psykiska störningen, ha saknat insikt om vad testamentet skulle komma att innebära. Det är den som påstår att den som skrivit testamentet var under påverkan av en psykisk störning som ska bevisa att så var fallet. Jag kan som sagt inte svara på om du skulle vinna framgång med en klandertalan, men som jag skrivit ovan finns möjligheten att väcka en sådan talan. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem har rätt att ärva efter min farbror?

2019-10-25 i Testamente
FRÅGA |Mina föräldrar är döda. Jag har en halvsyster (samma pappa). Vi har en farbror som lever och är förmögen. Han har inga släktingar förutom oss. Hans önskan är att jag ärver honom. Min halvsyster har aldrig varit med i våra liv överhuvdtaget och vår farbror vill absolut inte att hon ärver honom. Har hon ändå rätt att ärva?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vem som ska ärva när någon avlider finns i ärvdabalken (ÄB). Den legala arvsordningenHuvudregeln inom svensk rätt är att arv ska fördelas enligt den legala arvsordningen. Den består av tre arvsklasser. I den första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. I den andra arvsklassen finns den avlidnes föräldrar och, om föräldrarna är avlidna, eventuella syskon (2 kap. 2 § ÄB). De i den andra arvsklassen har bara rätt att ärva om det inte finns några bröstarvingar. I den tredje arvsklassen finns den avlidnes far- och morföräldrar (2 kap. 3 § ÄB). De i den tredje arvsklassen har bara rätt att ärva om det inte finns någon i den första eller andra arvsklassen. Även en efterlevande make har arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Men eftersom din farbror inte är gift kommer jag inte gå in på det.Bröstarvingars laglottHuvudregeln är att bröstarvingarna ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Hälften av arvslotten utgör bröstarvingars laglott (7 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott, och denna rätt kan inte inskränkas genom testamente. Det är endast bröstarvingar som har rätt till laglott, inga andra arvingar har denna rätt. Man kan förordna om sin kvarlåtenskap genom testamenteDen som har fyllt 18 år är fri att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Det enda testamentet inte får inskränka är bröstarvingarnas rätt till laglott. I övrigt kan man förordna om sin kvarlåtenskap hur man än önskar. Ett testamente ska upprättas skriftligen och bevittnas av två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Din situationEftersom din farbror inte har några barn, och därmed inga bröstarvingar, finns det inget som inskränker hans rätt att skriva ett testamente. Din halvsyster, som ju är din farbrors brorsdotter, har ingen rätt till laglott efter honom. Detta innebär att om han testamenterar all sin egendom till dig kommer din halvsyster inte få ärva något. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man ändra i ett testamente?

2019-12-26 i Testamente
FRÅGA |En kort fråga:I vårat testament som skrevs för cirka 10 år sedan benämns husvagn, efter detta har vi bytt till husbil.Hur gör vi, räcker det med ett tilläggsblad med rätt text i just den meningen och utbytt husvagn till husbil? Samt datum, underskrift av oss och två vittnen?Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten finns i ärvdabalken (ÄB).Det går bra att göra ändringar i ett testamente (10 kap. 6 § ÄB). En sådan ändring måste dock uppfylla formkraven för att upprätta ett testamente. Det ska alltså göras skriftligen och bevittnas av två vittnen, samt ska både testatorn och vittnena underteckna testamentet (10 kap. 1 § ÄB).Det går bra att ändra i själva testamentet, eller att lägga till en handling. Det väljer man själv hur man vill göra. Det viktiga är bara att det tydligt framgår vad som gäller för att tolkningen av testamentet ska bli rätt. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan en förälder bestämma att endast två av tre barn ska ärva en fastighet?

2019-12-16 i Testamente
FRÅGA |Vi är 3 syskon som efter att våran mor avlidit skall dela på hennes fastighet på gotland. men vår mamma vill inte att ett av barnen skall vara med på i hennes testamente och inte ärva sin tredjedel av fastigheten, men att detta syskon får vara med på resten av tillgångar och lösöre
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du undrar om din mor har möjlighet att skriva ett testamente för att endast två av hennes tre barn ska ärva hennes fastighet. Din mor har möjlighet att skriva ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). I detta kan hon skriva att de två barn hon vill ska ärva fastigheten. Detta är tillåtet och ska respekteras. Det enda undantaget är om det skulle inskränka det tredje barnets laglott. Ett testamente ska uppfylla flera formkrav. Det ska till exempel vara skriftligt och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Vad innebär laglott?Om en person avlider är huvudregeln att bröstarvingarna, alltså den avlidnes barn, ska ärva, och att de ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som då tillfaller bröstarvinge utgör dennes arvslott. I ditt fall innebär detta att de tre barnens arvslott är en tredjedel av det er mor lämnar efter sig. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). I det fall ett testamente inskränker en bröstarvinges laglott kan denne jämka testamentet och på så sätt få ut laglotten (7 kap. 3 § ÄB). I din situation innebär detta att laglotten för vardera bröstarvinge är en sjättedel av det er mor lämnar efter sig. Denna laglott har ni alltid rätt till. SlutsatsDet är alltså möjligt för din mor att upprätta ett testamente där hon skriver att endast två av hennes barn ska ärva fastigheten. Detta ska respekteras så länge det tredje barnets laglott inte inskränks. Det tredje barnet har rätt till en sjättedel av arvet efter sin mor. Så länge hen får detta, till exempel genom andra tillgångar eller lösöre, har hen inte rätt till fastigheten om er mor skriver ett sådant testamente. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man skriva testamente för att skjuta upp särkullbarns arv, eller utesluta sin make?

2019-11-10 i Testamente
FRÅGA |Hej, har 2 frågor:1. Säg att man upprättar ett testamente så att särkullbarn får rätt till hela arvslott efter sin avlidna mor/ far om de låter mors/fars make/maka sitta i orubbat bo tills hen dör. Kan särkullbarn avböja och fortfarande kräva ut sitt lott (halva arvslotten)?2. Går det att testamentera hela sitt kvarlåtenskap till andra än ens make/ maka? Går det att förbise sin fru/man i sitt testamente?Uppskattar om ni mailar svaret, då jag befinner mig utomlands för några månader nu.mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Bröstarvingars arvsrättHuvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Hälften av arvslotten utgör laglotten (7 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Om det finns ett testamente som inskränker laglotten kan bröstarvingen jämka testamentet, och på så sätt få ut sin laglott ändå (7 kap. 3 § ÄB). Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamenteDen som har fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Det finns flera formkrav för testamentet, det ska till exempel vara skriftlig och undertecknat (10 kap. 1 § ÄB). I ett testamente är man fri att förordna om sin kvarlåtenskap nästan hur man vill. Det finns två viktiga inskränkningar: bröstarvingars laglott och efterlevande makes rätt till fyra prisbasbelopp. Som nämnt ovan kan en bröstarvinge jämka ett testamente för att få ut sin laglott, och ett testamente som inskränker den efterlevande makens rätt till fyra prisbasbelopp ska vara utan verkan (3 kap. 1 § andra stycket sista meningen ÄB). Svar på dina frågor1. Svaret på denna fråga är alltså ja, särkullbarn kan välja att jämka testamentet och på så sätt få ut sin laglott direkt.2. Svaret på denna fråga är också ja, men den efterlevande maken har alltid rätt till sina fyra prisbasbelopp. I dessa räknas ju dock in det som tillfallit den efterlevande maken i bodelningen samt dennes eventuella enskilda egendom. Om den efterlevande maken efter bodelningen har egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp kan denne bli helt utan arv efter sin avlidna make. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad händer om testamentstagare avlider innan testatorn?

2019-09-07 i Testamente
FRÅGA |Vad händer när den personen som ett testamente upprättats för avlider innan testatorn?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som händer om den som fått något testamenterat till sig skulle avlida innan testatorn. Alltså vem den egendom då går till.Vad händer om testamentstagare avlider innan testatorn?Om en testamentstagare har avlidit innan testatorn kan hens arvingar träda i hens ställe (11 kap. 6 § ÄB). Detta i enlighet med istadarätten, vilken säger att barn kan träda i sina föräldrars ställe då det rör sig om arv. Denna rätt att träda istället för en testamentstagare gäller dock enbart om även den personen som träder istället även själv hade varit arvsberättigad efter testatorn. Jag ska ge några exempel för att försöka förtydliga detta.Exempel 1: A har skrivit ett testamente där det står att "när jag dör ska min syster B ärva allt". A har inga barn och ingen efterlevande make som kan ha rätt till arv, och testamentet är upprättat efter alla formkrav. Dock är B redan avliden när A avlider. Detta innebär ju att B inte kan få A:s egendom. Men B har en son som lever. B:s son kommer kunna träda i B:s ställe och ta del av testamentet. Detta eftersom B:s son är en legal arvinge till A (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Exempel 2: A har skrivit ett testamente där det står att "när jag dör ska min vän B ärva allt". A har inga barn och ingen efterlevande make som kan ha rätt till arv, och testamentet är upprättat efter alla formkrav. Men precis som i exemplet ovan är B redan avliden när B avlider, och B har en son som lever. I detta fall kommer B:s son inte kunna träda i B:s ställe och ta del av testamentet. Detta eftersom B:s son inte är en legal arvinge till A, och kan endast ärva efter A om han får det testamenterat direkt till sig. Att komma ihåg är dock att ett testamente alltid ska tolkas i ljuset av testatorns yttersta vilja (11 kap. 1 § ÄB). Om det i mitt andra exempel har varit uppenbart att A ville att B:s barn skulle träda i hennes ställe som testamentstagare är det möjligt att testamentet hade givits den tolkningen. Om testamentet inte kan verkställasOm testamentet inte kan verkställas eftersom en testamentstagare är avliden, och ingen kan träda i dennes ställe, ska dennes gå till att öka de universella testamentstagarnas del, om sådana finns (11 kap. 7 § ÄB). Universella testamentstagare är sådana som enligt testamentet ska få "allt", "resten" eller en del, ingen specifik egendom. Om det, som i mina exempel, hade blivit så att det inte funnits några andra universella testamentstagare vars andelar skulle kunna ökas om testamentet inte kunnat verkställas i någon del hade den legala arvsordningen trätt in.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,