Vem kan göra anspråk på ett testamente?

2021-11-27 i Testamente
FRÅGA |Min svärmor ärvde sin man med fri förfoganderätt hon sålde sin bostadsrätt o flyttade till serviceboende pengarna vid försäljningen fick sonen som är enda barnet,Efter sex år avlider sonen före modern men har skrivit testamente att hans fru ärver med full förfoganderätt, kan någon göra anspråk.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Huvudregeln inom svensk rätt är att man får göra vad man vill med sin egendom, det är alltså fritt för sonen att testamentera sin egendom. Efter att modern gett honom egendomen vare sig det är i form av en gåva eller förskott på arv ska det ses som en del av hans egen kvarlåtenskap vid hans bortgång. Genom att skriva ett testamente kan sonen bortgå från den legala arvsordningen i och göra föräldrar och syskon arvlösa 2 kap ärvdabalken. De enda som har ett anspråk på testamente och kan påkalla jämkning är arvlåtarens bröstarvingar, alltså sonens barn, oavsett om det gäller gemensamma barn eller särkullbarn. Utgångspunkten i arvsrätt är att efterlevande make ska ärva allt med fri förfoganderätt, denne ska alltså kunna använda egendomen hur denne vill men får inte testamentera bort den (3 kap. 1 § ÄB). Gemensamma bröstarvingar får ut ett efterarv när efterlevande make går bort (3 kap. 2 § ÄB). Särkullbarn till den avlidne har alltid rätt att direkt kräva ut sin arvslott direkt (3 kap. 1 § ÄB).Laglottsskydd Oavsett om det gäller gemensamma barn eller särkullbarn har bröstarvingar alltid en rätt att få ut sin laglott, från den avlidnes kvarlåtenskap. Ett testamente kan inte förhindra att en bröstarvinge får ut sin laglott (som utgör hälften av arvslotten), bröstarvingen kan för att få ut sin laglott påkalla jämkning (7 kap 3 § ÄB). I sonens fall skiljer det sig en aning om det är ett särkullbarn eller gemensamt barn som påkallar jämkningen. Ifall det är ett särkullbarn kan denne få ut sin laglott direkt från frun genom att jämka testamentet. Men om det är ett gemensamt barn kommer frun fortfarande att få allt enligt testamentet med full äganderätt men den delen av kvarlåtenskapen som motsvara barnets laglott kommer hon att ärva med fri förfoganderätt och kommer senare vid hennes bortgång att gå i efterarv till det gemensamma barnet. Sammanfattning De enda som kan påkalla jämkning av sonens testamente är dennes bröstarvingar. Både gemensamma barn och särkullbarn kan påkalla jämkning av testamentet och kan därmed göra anspråk på sin laglott. Jämkningen gäller således endast laglotten, som utgör hälften av barnets egentliga arvslott. Ifall särkullbarn gör anspråk får denne ut laglotten direkt men om ett gemensamt barn påkallar jämkning går egendomen fortfarande till frun/mamman som ärver allt med full äganderätt förutom barnets laglott som hon istället ärver med fri förfoganderätt. Barnet har sen efterarvsrätt vid mammans bortgång. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan äktenskapsförord ändra testamente?

2021-04-30 i Testamente
FRÅGA |Hej,vi är gifta sdan drygt 10 år och skrev då ett testamente.Den av oss som överlever den andre skall med fri förfoganderätt all den avlidnes kvarlåtenskap.vår önskan är att den först avlidnes bröstarvingar väntar med att kräva sin laglott.Nu vill vi göra ett äktenskapssförord där var och en gör sinna bankkonton till enskild egendom.Vad händer med testamentetmvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) och Äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara din fråga. Jag utgår från att du vill veta ifall något sker med själva testamentet ifall ni skriver ett äktenskapsförord om att viss egendom ska vara enskild. Ifall det är några andra funderingar eller oklarheter med tolkningen av frågan får du jättegärna återkomma med en ny fråga. Något viktigt att beakta i denna situation är att äktenskapsförord och testamente berör två helt olika saker och den ena utesluter således inte den andra. Ett äktenskapsförord är som du nämner till för att reglera makarnas diverse egendomar och föreskriva vad som ska anses vara enskild egendom eller giftorättsgods. Äktenskapsförordet har således endast effekt vid själva bodelningen (7 kap 3 § äktenskapsbalken). Medan testamentet reglerar testators vilja om vad som sker men egendomen efter dennes bortgång. I ert fall kommer efterlevande make fortfarande att ärva allt vid den först avlidnes bortgång enligt vad som är föreskrivet i testamentet, även om äktenskapsförord finns. Så testamentet förblir detsamma och kommer ha samma innebörd. Efterlevande make kommer ärva all egendom, både giftorättsgods och den enskilda egendomen med fri förfoganderätt. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Inbördes testamente angående nyttjanderätt till lägenhet

2021-04-26 i Testamente
FRÅGA |Hej Min pappa är omgift och de har ett äktenskapsförord i sitt nya förhållande som innebär att allt de kommit in med i förhållandet är enskild egendom. De äger 50 % var i en bostadsrätt.Pappa vill att jag och min syster ska ärva allt vid hans bortgång men att hans fru ska få bo kvar i deras lägenhet till hon dör eller väljer att sälja/flytta. Först då ska vi barn få ärva hans del av lägenheten.De har skrivit ett testamente och nu undrar vi ifall formuleringen i det testamentet verkligen innebär det som min pappa vill. Text i testamentet: "Vid den först avlidnes död ska den efterlevande av oss ärva den avlidnes andel (50%) av vår gemensamt ägda ägarlägenhet eller gemensam bostad som trätt i dess ställe med fri förfoganderätt. Resterande kvarlåtenskap ska tillfalla den först avlidnes särkullbarn.För det fall den först avlidnes särkullbarn inte kan utfå sina laglotter utan att bostaden måste säljas vädjar vi således till våra respektive särkullbarn att vänta med att begära ut den delen av sina laglotter till dess att den efterlevande av oss själv väljer att sälja bostaden eller avlider.Om den efterlevande själv väljer att sälja bostaden ska den först avlidnes särkullbarn vid det tillfället ha rätt att utfå hela sina resterande arv."
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag utgår från att du vill veta ifall det inbördes testamentet stämmer överens med din pappas vilja att 1) du och din syster ärver hans kvarlåtenskap 2) hans fru ska få bo kvar i lägenheten tills hennes bortgång eller väljer att sälja/flytta. 3) Och efter det ska ni barn ärva allt. Jag kommer att analysera testamentet och ge en förklaring till vad meningen är och om utformningen stämmer överens med vad du sa var din pappas vilja. Jag kommer vidare att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Som utgångspunkt när det gäller testamenten är det testators vilja som ska vara avgörande för hur det tolkas (11 kap 1 § ärvdabalken). Av den första meningen i testamentet framgår att oavsett vem av makarna som avlider ska den efterlevande ärva lägenheten eller annan bostad som trätt i dess ställe (alltså den andres 50%) med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att efterlevande makes fritt kan förfoga över denna andel men kan inte ge bort den som gåva eller testamentera bort den, andelen ska således gå i efterarv vid efterlevandes bortgång. Andra meningens innebörd är att barnen till den först avlidne ska få ut sitt arv direkt vid dennes död (all dennes kvarlåtenskap bortsett från andelen i lägenheten). För tredje meningen sägs att ifall ni som särkullbarn inte skulle få ut ett värde motsvarande er laglott från arvet efter den först avlidnes död, som utgör hälften av er egentliga arvslott (arvslott = hela kvarlåtenskapen delat på antalet arvingar), så vädjar dem att ni inte jämkar testamentet genom att kräva ut laglotten vilket resulterar i att andelen av lägenheten måste säljas (7 kap 1 & 3 § ärvdabalken). Detta tills efterlevande avlider eller säljer. Och för sista meningen sägs att ifall lägenheten säljs så får den först avlidnes arvingar ut hela sitt arv. Så enligt mig är testamentet rätt tydligt och innebär i stora drag att den först avlidnes barn ska få ut all kvarlåtenskap den först avlidne haft vid dennes bortgång. Det enda som undantas är andelen i huset som efterlevande ärver och nyttjar tills denne går bort. När denne gör det ska värdet av de 50% ärvas av er som särkullbarn till den först avlidne. Ifall kvarlåtenskapen ni ärver i början inte utgör ett värde av er laglott så har ni legal rätt att kräva ut resterande andel genom att jämka testamentet och få den andelen, de vädjar dock att ni inte gör det. Jag hoppas att du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan makar avtala om att egendom ska bli enskild?

2021-03-21 i Testamente
FRÅGA |Hejsan..Min mamma och hennes nya man bor i huset som min mor ägde redan innan dom gifte sig. Dom vill nu skriva så att huset är hennes enskilda egendom så att vid hans bortgång så behöver hon inte köpa ut hans son från det och att vi, hennes bröstarvingar, ärver det efter hennes bortgång. Hennes man ska även kunna bo kvar om hon skulle gå bort innan honom. Hur går man till väga, är det i testamentet man skriver detta?Mvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det gäller att förklara huset som enskild egendom så görs det via ett äktenskapsförord. Genom att upprätta ett äktenskapsförord mellan makarna så kan en bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller en av makarna ska betraktas som enskild egendom (7 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken). Enskild egendom tas inte med i en framtida bodelning och förblir i detta fallet din mammas egendom och tillfaller hennes kvarlåtenskap (7 kap 2 § punkt 1 äktenskapsbalken), giftorättsgods är det enda som ingår i bodelningen (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Det finns inte riktigt formkrav på hur ett äktenskapsförord ska skrivas, det som krävs är bl a att det är skriftligt samt daterat och undertecknat av båda makarna (7 kap. 3 § andra stycket äktenskapsbalken). Det ska tydligt framgå vilken egendom det ter sig och och det ska vidare registreras hos skatteverket (7 kap. 3 § tredje stycket äktenskapsbalken). Vidare gällande frågan om att efterlevande make ska bo kvar i det i händelse av ena makens död så ska det ske genom ett testamente. Efterlevande make ska således få nyttjanderätt till huset. Formkraven för ett testamente är bl a att testamentet ska vara skriftligt och tydligt uttrycker hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Det är viktigt eftersom att testatorn inte är vid liv och kan inte tydliggöra sin vilja utöver det som står i testamentet, utöver det ska även testamentet upprättas med två vittnen (10 kap. 1 § ärvdabalken). Det ska framgå tydligt vem det är som ska ta emot egendomen eller i detta fall få nyttjanderätt, i Sverige anger man personnummer för att oklarheter inte ska uppstå. Det kan vara en väldigt komplicerad process att skriva testamente och regler om det finns i 10 kap ärvdabalken. Rekommendation Att skriva ett testamente och äktenskapsförord kan vara komplicerat i och med att det ställs strikta formkrav för att det ska vara giltigt, åtminstone när det gäller testamente. Därför rekommenderar jag dig att boka tid med vår juristbyrå här, eller ringa oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10:00-16:00 Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan efterlevande make testamentera bort den först avlidnes egendom?

2021-11-24 i Testamente
FRÅGA |När min mor avled hade hon och och min far en fastighet som stod skriven på min far.Mina föräldrar var gifta och jag och min syster är deras gemensamma och enda barn.Min far har nu valt att testamentera fastigheten med lika delar (1/4) var till mig, min syster och till min systers två barn. Någon bodelning efter min mor har inte gjorts. Det föreligger inga äktenskapsförord. Jag anser att han inte kan testamentera bort min del av arvet från min mor, dvs 1/4 av fastigheten. Är testamentet giltigt som det är skrivet idag?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i äktenskapsbalken (1987:230) såväl som ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Som utgångspunkt ska en bodelning göras när ett äktenskap upplöses, dock behövs det inte om makarna endast har enskild egendom (9 kap. 1 § ÄktB). I och med att du säger att äktenskapsförord inte finns kan jag inte dra slutsatsen till varför en bodelning inte gjorts men om det är så att egendomen inte är enskild genom äktenskapsförord bör en bodelning ha gjorts vid din mors bortgång. Efter att ena maken dör ska giftorättsgodset delas lika mellan de två makarna, förutsatt att enskild egendom inte finns (11 kap. 3 § ÄktB). Efterlevande make ärver senare den avlidne makens egendom med fri förfoganderätt (3 kap. 1 & 2 § ÄB). Det innebär att efterlevande make fritt får använda sig av egendomen men får inte testamentera bort den.Men i och med att halva fastigheten tillhör din far kan han testamentera bort den halvan till vem som helst, förutsatt att den inte inskränker din och din systers rätt till laglott, som utgör hälften av arvslotten (1/4 av din fars egendom). Ifall den testamenterade egendomen utgör en så pass stor andel av din fars egendom att du inte kan få ut din fulla laglott kan du begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Den andelen som tillhör din mor, alltså 50% av fastigheten kan han inte testamentera bort till någon annan. Du har alltså ur din mors kvarlåtenskap rätt till 1/4 av fastigheten. Men förutom laglotts-regeln jag nämnde ovan förbjuder inget din far från att testamentera bort sina 50% av fastigheten. Det regleras inte uttryckligt i lag om efterlevande make genom testamentet kan testamentera bort avlidne makens egendom till dem gemensamma barn som ändå kommer få det som arv senare. Av NJA 1995 s. 303 framgår att efterlevande make är oförhindrad att genom testamente bestämma om viss egendom så länge det inte påverkar värdet av den andel som ska tillfalla efterarvingarna. Ur din mors kvarlåtenskap har du rätten till en fjärde del av fastigheten och din syster har rätten till den andra fjärdedelen, dessa andelar kan inte testamenteras bort utan kan bara ges till er, vilket föreligger i detta fall då ni båda fått er fjärdedel ur er mors kvarlåtenskap. Din far äger dock resterande 50% som han fritt kan testamentera bort hur han vill så länge det inte inskränker er rätt till laglotten från er fars arv, laglotten utgör 1/4 av hela arvet från er far (7 kap. 1 § ÄB). Ifall laglotten inskränks kommer du kunna begära jämkning av testamentet, detta ska ske inom 6 månader från att du erhöll testamentet (7 kap. 3 § 3 stycket ÄB)Sammanfattning Efter din mors bortgång ärver din far hennes egendom med fri förfoganderätt, han kan därmed inte testamentera bort hennes egendom till någon annan en er som berättigade arvingar. Ni har erhållit hennes andel genom testamentet (en fjärdedel var) och han har därmed inte brutit mot regeln om fri förfoganderätt. Den testamenterade andelen till barnbarnen utgör hans 50% av fastigheten som han fritt kan testamentera som han vill, så länge det inte inskränker din rätt till laglott. Alltså om du ur din fars egna egendom inte kan få ut din berättigade laglott, 1/4 av hans egendom så kan du begära en jämkning av testamentet. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan en testamentera bort allt arv till en sambo?

2021-04-28 i Testamente
FRÅGA |Hej.Jag är Sambo med en kvinna.Vi har inga barn, inte någon av oss.Hennes syster finns i livet.Jag har flera syskon och båda föräldrar i livet.Vem ärver mig om jag går bort?Jag vill att min sambo ska ärva 100% efter mig.Räcker det med ett ordentligt testamente för att hon (min sambo) ska ärva allt?Mvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. När det gäller arv sker arvskifte enligt den legala arvsordningen i 2 kap. 1-4 § ÄB. I första led får bröstarvingar ärva, med bröstarvingar menas barn och barnbarn (2 kap. 1 § ÄB). Ifall varken barn eller barnbarn finns så vänder man sig till den andra arvsklassen som består av arvlåtarens föräldrar som i första hand får dela på arvet. Är någon av dessa död går arvet vidare till arvlåtarens syskon (2 kap. 2 § ÄB). Ett undantag från den legala arvsordningen är testamente, som går före arvsordningen. Det finns sätt att jämka ett testamente men det är bara en rätt som bröstarvingar i första arvsklassen har (7 kap. 3 § ÄB), i och med att du inte har barn eller barnbarn kan du genom ett testamente låta din sambo ärva allt och varken dina föräldrar eller syskon har då någon arvsrätt. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Efterlevande makes rätt till arv

2021-04-15 i Testamente
FRÅGA |Hej! min syster och hennes man bodde ihop i ett år innan hennes make gick hastigt bort i en bilolycka. vid denna tidpunkt uppgår min systers mans totala egendom till 2 040 000kr varav 40 000 kr är en bil som utgör enskild egendom. Min syster har endast giftorättsgods som uppgår till 1 000 000kr. Min systers man hade inte hunnit ändra sitt testamente sedan bröllopet och i hans testamente så har han därför testamenterat hela sin kvarlåtenskap till sin bror. Min syster menar dock att hon har rätt att ta del av sin mans arv. Vad gäller? hur kan min syster fördela arvet? Jag får lägga till att testamentet är giltigt enligt gällande formkrav.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga, då bestämmelserna om testamente och arv tas upp där. Som utgångspunkt i svensk rätt ska testators egentliga vilja vara avgörande för hur arvet ska fördelas (11 kap. 1 § ÄB). Dock enligt den juridiska doktrinen finns en begränsning vid tolkning av testamente, tolkningen måste kunna anknytas till själva texten i testamentet. I och med att testamentet är giltigt och förutsatt att det av testamente inte framgår något som tyder på att testators egentliga vilja är att någon annan än dennes bror ska ärva allt så har testamentet företräde framför din systers rätt till arv. Huvudregeln är att en efterlevande make ärver den avlidnes kvarlåtenskap såvida det inte finns särkullbarn. Dock till skillnad från arvingar kan en make genom ett testamente göra den efterlevande maken arvslös. Det finns dock en bestämmelse som begränsar makens rätt att testamentera bort allt och det är den så kallade basbeloppsregeln (3 kap. 1 § 2 st ÄB). Basbeloppsregeln innebär att efterlevande make har rätt att ur kvarlåtenskapen få ut egendom motsvarande 4 gånger prisbasbeloppet (sammanlagt 190 400 kr). Regeln gäller dock endast ifall efterlevande makes sammanlagda egendom inte uppnår det värdet. Så i din systers fall gäller inte begränsningen då hennes sammanlagda egendom är större än prisbasbeloppet. Så nej utifrån ärvdabalkens regler har inte din syster någon arvsrätt. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline

Testamentera egendom till person i annat land

2021-02-28 i Testamente
FRÅGA |Jag tänkte skriva ett testamente och jag har en vän i USA (han är född och bor där) som jag vill skriva in att han får en summa.Är detta möjligt och vad för info behöver jag från honom (räcker det med deras social security nummer)Mvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Att testamentera kan verka invecklat när det är till en person från ett annat land, men när det gäller att skriva testamentet är det precis som att skriva testamente till någon i Sverige. Ärvdabalken (1958:637) har inte bestämda regler för vem man får skriva till utan det råder avtalsfrihet i det hänseendet. Så man utgår från bestämmelserna i ärvdabalken för att skriva testamente oavsett vart den du testamenterar till har sin hemvist eller har medborgarskap. Det som krävs för att testamentera egendom är bl a att testamentet ska vara skriftligt och tydligt uttrycker hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Det är viktigt eftersom att testatorn inte är vid liv och kan inte tydliggöra sin vilja utöver det som står i testamentet, utöver det ska även testamentet upprättas med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Det ska framgå tydligt vem det är som ska ta emot egendomen, i Sverige anger man personnummer för att oklarheter inte ska uppstå. Så det är viktigt att verkligen styrka vem personen är så att skriva personens social security number är viktigt. Det finns inte specifika regler om vad för information om den som ska ta emot testamentet man behöver skriva, utan det ska bara framgå tydligt vem det är. Rekommendation Att skriva ett testamente kan vara komplicerat i och med att det ställs strikta formkrav för att det ska vara giltigt och det är lätt att göra misstag. Därför rekommenderar jag dig att ta hjälp av våra jurister och boka tid med vår juristbyrå här, eller ringa oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10:00-16:00 Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!