Utmätning av frus bostad

2021-04-06 i Bostadsrätt
FRÅGA |Vi är gifta par och min fru och mor vill köpa bostadsrätt. Bara de två kommer att vara ägare på kontraktet. Jag har skulder på KFM och hon har inga. Bostadsrätt kostar ca 1800 000 kr. Min fru och min mor ska dela kontantinsats för ca 1 000 000 kr. 800 000 kr ska de ansöka om lån tillsammans. Jag ska inte bidra ekonomiskt till köpet.Fråga 1: Kan KFM utmäta bostaden för mina skulder? Fråga 2: Är vinskatt alltid 22% oavsett vem som äger bostaden? Fråga 3: Om min mor går bort, ska man tvångsförsälja bostaden eller kan min fru behåller den?
Oscar |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst så gäller även för gifta att man själv ansvarar för sina egna skulder, Kronofogdemyndigheten kan alltså inte vända krav mot din fru enbart för att ni är gifta. Fråga 1 Vad säger lagenEnligt 4 kap. 17 § utsökningsbalken (1981:774, UB) framgår att lös egendom får utmätas om det framgår att den tillhör gäldenären (alltså dig i det här fallet). Med lös egendom menas exempelvis bilar, möbler och hemelektronik och Bostadsrätter. Däremot kan det ibland vara svårt att avgöra vem som äger vilken egendom i ett gift par som bor tillsammans. Därför finns också en presumtionsregel i 4 kap. 19 § UB: Om gäldenären är gift och varaktigt sammanbor med sin make och de har lös egendom i sin gemensamma besittning, anses gäldenären som ägare till egendomen, om det ej görs sannolikt att de är samägare till egendomen enligt lagen (1904:48 s.1) om samäganderätt och det ej heller framgår att egendomen tillhör den andre eller någon annan.Vad innebär detta för dig Bostadsrätten är lös egendom, ja. Men ni bor båda inte i den, du står inte som ägare på denna och det är fullt möjligt för din fru och din mor att bevisa att det är endast dem som äger bostaden. Detta medför att bostaden inte kan utmätas för dina skulder. Fråga 2 Vinstskatten är alltid 22 % vid försäljning av bostadsrätter enligt 46 kap 18 § inkomstskattelagen.Fråga 3 Alla delägare till dödsboet ska gemensamt hantera egendomen som återfinns i dödsboet, 18 kap 1 § Ärvdabalken. Detta medför att ni som dödsbodelägare, (Alla som ska ärva din mor) kommer överens om hur ni vill hantera eller fördela andelen i bostaden mellan er. En tvångsförsäljning ska därför inte ske utan ni kan avtala om att exempelvis du får andelen i bostaden som din del av arvet och så överlåter du direkt den andelen genom gåva till din fru. Hoppas att det var svar på dina frågor!

Hur går man vidare med ett skadeståndsanspråk?

2021-04-05 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej! Köpte ett hus för snart ett år sedan. Enligt mäklarens frågeformulär till säljaren så hade säljaren kryssat i att vad dom viste så var det inget fel på vattnet. Dom sa också att vattenprov på brunnen gjorts några månader innan. Dock fanns det inget protokoll med från mäklaren eller från säljaren att tillgå.Nu har det visat sig att vattnet i brunnen är otjänligt. Vi har också fått fram resultatet genom komunnen från vattenprovet som togs av den tidigare säljaren, och det står det att vattnet är otjänligt.Nu vill vi dels ha detta fixat på bekostnad av den tidigare säljaren.Sen vill vi ha skadestånd för att dom medvetet låtit oss dricka ett otjänligt vatten under nästan ett år.Vi vet att säljaren nu vet att vi vet....Och försökt kontakta oss för att 'komma överens'Hur kan man gå vidare med detta?
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår det som att ni vill ha ersättning, det vill säga ett skadestånd, för den skada som felaktigheterna i fastigheten har vållat. Det absolut enklaste sättet är att ta kontakt med säljaren. Däremot förstår jag det som att ett försök att kontakta säljaren redan har gjorts, vilket inte har bringat någon framgång. I så fall kvarstår två alternativ. Alternativ 1 är att ni tar kontakt med en jurist eller advokat som upprättar ett så kallat kravbrev, där den summa ni önskar i ersättning framgår av brevet. Kravbrevet ska sedan skickas till säljaren. Om inte det skulle lösa problemet kvarstår alternativ 2, nämligen att stämma i domstol. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Om fel uppstår mellan avtal om köp av fastigheten och tillträdet, vem bär ansvaret? Och vad händer om felet fanns sedan tidigare?

2021-04-04 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga! Vem är ansvarig om kompressorn till luft-vatten värmepumpen gick sönder ungefär en vecka innan tillträde? Vi vet inte om den var trasig eller ej under överlåtelseavtalet. I avtalet står det att fastigheten överlåts i det skick den är på kontraktsdagen. Kompressorn var 14 år gammal och hade kunnat gå sönder när som helst. Pumpen är 14 år gammal och köparen kräver xx:- i ersättning för reparation.Vad är det som gäller egentligen?
Pontus Fridén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättslig utgångspunktAktuell reglering kring fast egendom hittas i 4 kap. jordabalken (1970:994) (JB). Till en fastighet hör anläggningar som har anbragt inom fastigheten för stadigvarande bruk som en kompressor (2 kap. 1 § första stycket JB). Närmare om fel finns i 4 kap. 19 § JB, däri står att om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller om den annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köper, har köparen rätt till avdrag på köpeskillingen. I andra stycket och tolkningen av det, i rättspraxis och juridisk litteratur, framgår att köparens undersökningsplikt vid fastighetsköp är tämligen långtgående. Således får inte åberopas vad köparen borde ha upptäckt vid en undersökning, normalt kompletterad av en besiktningsman. Undersökningsplikten kan vara normal, utökad eller reducerad beroende på omständigheterna, så reduceras den av betryggande svar på konkret fråga av köparen angående visst förhållande. Vem som står faran för tiden mellan avtalet och tillträdet regleras i 4 kap. 11 § JB.Bedömningen i förevarande fallKompressorn var fungerande vid avtalets ingåendeSäljaren står faran fram till det avtalade tillträdet och köparen därefter (4 kap. 11 § JB). Tidigareläggs tillträdet förskjuts fareövergången till det faktiska tillträde. Emellertid upphör säljarens ansvar vid det faktiska eller avtalade tillträdet, vilket är avhängigt lydelsen av avtalet. Att fastigheten överlåts på kontraktsdagen i befintligt skick torde inte innebära att samma dag också är avtalad tillträdesdag, utan snarare bör innebörden, med hänsyn till lagtexten, vara att fel som därimellan uppstår står säljaren risken för (observera inte bara visar sig utan uppstår). Men observera att det i avtalet kan stå att med kontraktsdag likställs tillträdesdag. Den som vill göra gällande fel måste reklamera medelst meddelande till säljaren inom ganska snar framtid (4 kap. 19a § JB). Kompressorn var redan trasig vid avtalets ingåendeFrågan är likt du nämner, om kompressorn redan var trasig vid avtalet. I så fall blir grundar sig den juridiska lösningen i huruvida du borde ha upptäckt felet vid undersökningen. Om du inte borde ha känt till detta (höga krav för att du ska anses inte ha känt till felet), berättigas du prisavdrag motsvarande kostnaden, förutsatt att du reklamerar inom skälig tid. Motsatsvis, om du borde ha känt till felet, exempelvis kompressorn såg ut att vara i dåligt skick, det kunde inte ha undgått dig att åldern på kompressorn är en riskfaktor eller liknande, har säljaren rätt. Den andra premissen, kompressorn var funktionsduglig vid överlåtelseavtalet, gör att det inte fanns något fel att känna till. Således bär säljaren faran och du får rätt till avdrag på köpeskillingen om förutsättningarna i stycket ovan är uppfyllda. BevisfrågaSom lätt inses är det till lättnad för köparen ur rättsligt- och bevishänseende om kompressorn var fungerande vid avtalets ingående jämfört med om kompressorn redan var trasig. Huruvida kompressorn var trasig eller ej är i sig en intrikat bevisfråga. Lämna gärna en kommentar om du har fler frågor.Hälsningar,

Vem kan ta över arrendet när arrendatorn avlider?

2021-04-02 i Arrende
FRÅGA |Vår farbror gick bort för ett tag sedan. Enda arvingen är vår pappa. Vår pappa vill att jag och min bror ärver och tar över vår farbrors sommarställe. Han har haft stället sedan 1967-68. Enda kruxet är att det är en arrendetomt. Hur fungerar det när arrendetagaren avlider? Tar dödsboet/min pappa över arrendet eller hur fungerar det? Om jordägaren vill sälja tomten har arvtagarna i så fall någon form av förtur för att köpa loss tomten?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att det rör sig om ett bostadsarrende (10 kap. 1 § jordabalken). Arrendet kan övergå till din pappa genom arv Huvudregeln är att arrendatorn inte kan överlåta arrendet till någon annan utan jordägarens samtycke (10 kap. 7 § första stycket). Ett undantag är dock om arrendet övergår till någon annan genom exempelvis arv eller testamente. För detta krävs att den som ska överta arrendet är någon som objektivt sett är lämplig och jordägaren därför kan nöjas med som ny arrendator (10 kap. 7 § tredje stycket). Vad som menas med objektivt lämplig är huruvida denne kan antas uppfylla avtalsvillkoren, i synnerhet betalningen av arrendeavgiften. Förutsättningar för att detta ska vara möjligt är att arrendeavtalet är ingått på bestämd tid (10 kap. 7 § andra stycket) samt att arrendeavtalet inte innehåller avtalsvillkor som uteslutit denna möjlighet och som dessutom godkänts av arrendenämnden (10 kap. 7 § fjärde stycket). Eftersom er pappa är er farbrors enda arvinge, kan arrendet således övergå till honom om tre förutsättningar alla är uppfyllda:1) er pappa är objektivt sett en lämplig person som jordägaren borde godta 2) arrendeavtalet löper på bestämd tid3) något annat inte följer av avtalet Ett avtal om bostadsarrende ska löpa antingen på bestämd tid, eller gälla för arrendatorns livstid (10 kap. 2 §). Förutsatt att arrendet inte slutade löpa i och med er farbrors bortgång löper avtalet därmed på bestämd tid, och den förutsättningen för arv är uppfylld. Under vissa förutsättningar kan arrenderätten överlåtas till dig och din brorPå samma vis som er pappa kunde ärva arrendet kan du och din bror ärva arrendet av er far vid hans bortgång, om förutsättningarna enligt ovan är uppfyllda. Om er önskan däremot är att ni ska överta arrendet redan nu kan er pappa under vissa förutsättningar överlåta arrenderätten, genom exempelvis köp eller gåva. Samma förutsättningar som ovan behövde vara uppfyllda för att han som arvinge skulle kunna överta arrendet behöver även här vara uppfyllda, men utöver det behöver först jordägaren erbjudas att återta arrendestället mot skälig ersättning (10 kap. 7 § andra stycket). Om jordägaren inte antar erbjudandet inom en månad har denne inte längre något att säga till om, och arrendatorn har rätt att överlåta arrendet. Vid bestämmandet av vad som vore skälig ersättning tas hänsyn bl.a. till kostnader arrendatorn haft på exempelvis uppförandet av byggnad på stället. Har arvtagarna rätt till förtur vid eventuell försäljning?När det rör sig om ett bostadsarrende har arrendatorn rätt att göra en intresseanmälan om rätt att förvärva arrendestället vid eventuellt försäljning (1 § lag om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället, hädanefter kallad förvärvslagen). Sådan intresseanmälan kan göras först om bostaden åsatts ett taxeringsvärde, vilket innebär att värdet inte får understiga 50 000 kr (2 § första stycket förvärvslagen, och 7 kap. 16 § första punkten fastighetstaxeringslagen). Anmälan ska skickas till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel (2 § första stycket förvärvslagen), och till anmälan ska arrendeavtalet bifogas i original eller bestyrkt kopia, samt bevis om åsatt taxeringsvärde (2 § andra stycket). Intresseanmälan gäller därefter i tio år som huvudregel, innan en ny anmälan behöver göras (4 § första stycket). Om arrendatorn avlider medan intresseanmälan fortfarande gäller, upphör den dock att gälla ungefär sex månader från den dag då arrendatorn avled (4 § andra stycket). Medan en intresseanmälan gäller får arrendestället i fråga som huvudregel inte överlåtas utan att arrendatorn som gjorde intresseanmälan erbjudits att förvärva arrendestället (5 § första stycket). Undantag görs bl.a. om överlåtelsen sker till en närstående till överlåtaren eller till en kommun (5 § fjärde stycket) eller om det på vissa sätt vore orimligt för arrendatorn att ha förvärvsrätt (6 §). Sammanfattningsvis kan arrendet under vissa förutsättningar övergå till er pappa och även till er, och ni kan därefter eventuellt förvärva förtursrätt vid försäljning genom att göra en intresseanmälan. Lycka till, och tveka inte att återkomma med en ny fråga om ni har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Får hyresvärd neka mig lägenhet trots att jag är med i a-kassan?

2021-04-06 i Hyresrätt
FRÅGA |Jag har blivit nekad hyreslägenhet hos privatvärd. Kravet är 1 års försörjning, där A-kassa är godkänd inkomst. Jag har 6 månaders anst.kontrakt med godkänd inkomstnivå. Om jag inte blir förlängd så är jag medlem i A-kassa som garanterar 300 dagars ersättning till 80% av lönen. Alltså 1,5 års ersättning totalt. Ändå godkänns inte det därför att dom kräver en bekräftelse på utbetalning från A-kassa. Det kan man inte få förrän man ansöker. Har dom rätt att neka mig lgh fast jag har anst.kontrakt och medlemsbevis?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningHyresvärden bestämmer själv vem den ska hyra ut en hyreslägenhet till. Det innebär att hyresvärden i praktiken inte har någon skyldighet att hyra ut en lägenhet. En hyresvärd kan välja att inte hyra ut en lägenhet, så länge det inte är på grund av någon av diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder).I ditt fall förstår jag det som att du har sex månaders anställning med godkänd inkomstnivå. Du är medlem i a-kassan vilket enligt uppgift garanterar 300 dagars ersättning till 80% av lönen. A-kassa är enligt hyresvärden godkänt som inkomst. Hyresvärden vill däremot inte hyra ut lägenheten utan en bekräftelse på utbetalning från a-kassan (vilket du inte kan få förrän du ansöker). Eftersom hyresvärden har en långtgående rättighet att välja vem den ska hyra ut till får den lov att neka dig lägenhet trots att du har anställningskontrakt och medlemsbevis i a-kassan. Anställningen är i sig inte någon betryggande inkomst (då den endast är sex månader enligt kontrakt). När det gäller a-kassan har du i teorin 300 dagar. Det kan däremot hända saker på vägen som hyresvärden inte kan styra över; det kan exempelvis finnas skäl som gör att du nekas a-kassa (om du t.ex. skulle låta bli att betala din medlemsavgift). Även om detta måhända kan låta långsökt så har hyresvärden i princip endast ditt ord på att du har rätt till utbetalning av a-kassa, du har däremot inget beslut därom.Sammanfattningsvis så väljer hyresvärden vem den ska hyra ut lägenheten till och har rätt att låta bli att hyra ut till dig, trots att du har sex månaders anställningskontrakt och medlemsbevis i a-kassan.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline Juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är ett avtal om köp av fastighet muntligt eller via sms giltigt?

2021-04-04 i Köpavtal
FRÅGA |Hej. 2 bröder äger en fastighet som deras mor skrivit över till dem men hon fortfarande bor kvar i. Modern vill att vi ska köpa och ena brodern ringde upp och frågade om vi vill ha det för en bestämd summa. Vi har svarat ja via sms (pris angivet) och det bestäms att papper skrivs samma dag. 30 minuter före avtalad tid ringde säljaren och sa att de ska sälja till någon annan som den andra brodern avtalat med, mot moderns vilja. De skriver med de andra köparna? Vad är ett avtal via sms värt i detta sammanhang?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Eftersom din fråga berör köp av en fastighet så blir jordabalken tillämplig, vilken jag härefter kommer förkorta som JB. Köp av fastighet I svensk rätt gäller i allmänhet att avtal ska hållas, vilket innebär att även muntliga avtal är giltiga. För köp av fast egendom krävs det dock att köpeavtalet är skriftligt, underskrivet av både köpare och säljare, att avtalet innehåller avtalad köpeskilling och en förklaring av säljaren att egendomen överlåts på köparen (4 kap. 1 § JB). Detta innebär att ett muntligt avtal eller ett löfte om köp av fast egendom inte är giltigt. Inte heller är ett avtal via SMS giltigt. FöravtalEtt sätt att avtala om ett framtida fastighetsköp är att skriva ett så kallat föravtal. Följer föravtalet alla formkrav i 4 kap. 1 § JB (som nämnts ovan) så är det bindande och om någon av parterna då drar sig ur så att köpet aldrig fullföljs så kan den andra parten kräva skadestånd baserat på föravtalet. Dock är aldrig avtalet bindande i den mening att man kan kräva att köpet ska fullföljas. Av din fråga tolkar jag det dock som att inget föravtal har skrivits, och att ni varken kan kräva fullgörelse av köpet eller skadestånd till följd av att er motpart inte höll sin del av löftet. Spelar moderns vilja någon roll? Det finns ett sätt för en gåvogivare att villkora vem som ska få köpa fastigheten vid en eventuellt framtida försäljning, vilket kallas för förköpsrätt genom hembud. Det går inte att villkora försäljning på detta sätt om fastigheten har sålts, utan det gäller enbart vid överlåtelser genom gåva (se NJA 1981 s. 897 och NJA 1993 s. 468). För att en sådan hembudsklausul ska vara giltig så måste den finnas med i gåvohandlingen, som även den måste vara skriftlig (4 kap. 29 §, 4 kap. 1 § och 4 kap. 3 § JB). I ditt fall verkar moderns vilja bara ha kommit till uttryck muntligen, vilket alltså saknar rättslig giltighet. Sammanfattning Ett muntligt avtal om köp av fastighet är ogiltigt, och så länge som inte moderns vilja har tagit sig uttryck i gåvohandlingen genom en giltig hembudsklausul så saknar den rättslig relevans. Med andra ord är det avtal som du skriver har slutits via SMS utan giltighet. Skulle du behöva mer hjälp så kan jag varmt rekommendera dig att ta kontakt med en av våra jurister hos Lawline sjuristbyrå. Om du är intresserad av detta kan du kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se så hjälper jag dig vidare därifrån. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till!Med vänlig hälsning,

Hur ändras ett officialservitut och vem står för underhåll av väg som belastas av servitut?

2021-04-02 i Servitut
FRÅGA |Jag äger en fastighet i Hälsingland (glesbyggd, ingen detaljplan eller motsvarande). Vid avstyckning på 60-talet så inrättades ett officialservitut avseende väg över stamfastighetens mark fram till min fastighet. Under många år har vi - på önskemål från stamfastighetens ägare- kört fram till vår fastighet längst en annan sträckning än servitutets dragning, då detta uppfattats som mindre störande av stamfastighetens ägare.Stamfastigheten ska nu säljas och jag känner att vi nu bör börja utnyttja den "rätta" tillfartsvägen över stamfastigheten som är angivet i kartan som bilaga i officialinstitutet.Mina frågor är:a) kan det föreligga något hinder mot att använda det rätta servitutets dragning bara för att vi haft en tillfällig muntlig överenskommelse med stamfastighetens ägare om att köra in via annan dragning (över en gräsmatta) under ett antal år?b) då den "rätta" tillfartsvägen ej använts på många år så är det i sådant skick att den kanske måste bättras på med singel, grus mm för att bli farbar. Vem skall beskosta detta? Om stamfastighetens ägare motsäger sig några som helst ingrepp för att färdigställa den "rätta" infartsvägen till min fastighet - trots att jag står för kostanderna - vad kan jag då göra för att få praktisk möjlighet att utnyttja mitt officialservitut?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Finns det hinder mot att använda den rätta vägen?Ett servitut som är inskrivet hos lantmäteriet kan endast ändras och upphävas genom en lantmäteriförrättning i en fastighetsreglering. Bestämmelser om detta finns främst i 7 kap. fastighetsbildningslagen (FBL). För att ett servitut ska få ändras krävs det att det hindrar ett ändamålsenligt nyttjande av den tjänande fastigheten eller dess användning i enlighet med detaljplan eller områdesbestämmelser och att denna olägenhet kan undanröjas genom ändringen (7 kap. 4 § första stycket FBL). Ert officialservitut kan alltså endast ändras genom en fastighetsreglering och er överenskommelse med fastighetens ägare har inte förändrat officialservitut.Ni har dock ett muntligt avtal med fastighetens ägare. För att ett giltigt avtalsservitut ska föreligga krävs det däremot att ägaren till den tjänande fastigheten, dvs. den fastigheten som belastas av en rättighet, upplåter ett skriftligt avtal. Det innebär att ett muntligt avtal om servitut inte godtas förrän det upprättats skriftligt, i enlighet med 14 kap. 5 § Jordabalk (JB). Det är alltså inte heller så att er muntliga överenskommelse kan räknas som ett avtalsservitut. Sammanfattningsvis finns det inget hinder för er mot att använda den vägen som har märkts ut i officialservitutet.Vem ska stå för underhållet av servitutsvägen?Huvudregeln för officialservitut är att servitutet inte medför några skyldigheter för tjänande fastighet. Underhåll av väg är dock undantaget, vilket stadgas i 7 kap. 1 § andra stycket FBL. För att den tjänande fastigheten ska vara skyldig att underhålla vägen måste dock detta ha överenskommits vid tidpunkten för servitutets upprättande. Finns inte en sådan överenskommelse intagen i servitutet är det alltså den härskande fastigheten (ni) som ska stå för underhållet. Vad som utgör underhåll är inte helt självklart, men åtgärder som inte är alltför betungande borde rimligen vara att anse som underhåll. Att hålla vägen fri från nedfallna träd, dikning, snöröjning osv borde vara träffande exempel på underhåll. Om ert officialservitut inte innehåller en överenskommelse om underhåll av vägen är det alltså ni som ska stå för underhållet. Rätten och skyldigheten till underhåll förutsätter att det är nödvändigt för nyttjandet av servitutet på ett för den härskande fastigheten ändamålsenligt sätt. Om det förhåller sig på det sättet att underhållet är nödvändigt för nyttjandet av vägen så kan ni alltså underhålla vägen genom att bättra på med grus m.m. för att göra den farbar utan att be den tjänande fastigheten om lov. Det framgår även av 14 kap. 6 § st. 2 JB att det åligger ägaren av den härskande fastigheten att hålla en servitutsväg i sådant skick att skada eller olägenhet inte vållas onödigtvis. Alltså kan inte den tjänande fastigheten motsätta sig om ni underhåller vägen. Det ska dock nämnas att det finns en allmän servitutsrättslig princip i 14 kap. 6 § st. 1 JB som säger att ägaren av den härskande fastigheten (ni) inte får göra saker som betungar den tjänande fastigheten mer än nödvändigt. Ni som härskande fastighet tvingas alltså att hålla er till för den tjänande fastigheten minst betungande alternativet.Sammanfattningsvis regleras vanligtvis underhållskyldigheten i servitutet. Om den tjänande fastigheten åtagit sig att stå för underhållet kan ni kräva att vägen rustas upp så att den är farbar. Om det däremot inte finns en sådan överenskommelse ska ni som härskande fastighet stå för underhållet. Den tjänande fastigheten kan inte motsätta sig underhåll om det är nödvändigt för ett ändamålsenligt nyttjande av vägen och det inte finns mindre betungande alternativ. Att fylla på med grus och dylikt är nödvändigt för ändamålsenligt nyttjande av vägen och är inte särskilt betungande för den tjänande fastigheten. De kan därför inte motsätta sig sådant underhåll av vägen.Vad händer om ägaren till tjänande fastigheten ändå vägrar underhåll?Tvister rörande officialservitut tas som huvudregel upp i allmän domstol. Om ägaren till den tjänande fastigheten skulle vägra underhåll av vägen bryter han eller hon mot servitutet och det är därmed möjligt för er att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Sammanfattning och handlingsplan:Sammanfattningsvis finns det inget hinder för er att använda den vägen som är utmärkt i officialservitutet. Den muntliga överenskommelsen mellan er och ägaren till den tjänande fastigheten har inte ändrat officialservitutet och det är alltså fortfarande den vägen som ni enligt lag har rätt att använda. Vem som ska stå för underhållet av vägen brukar framgå av servitutet. Jag rekommenderar alltså att ni i första hand kollar i servitutet om det finns någon överenskommelse inskriven där. Om den tjänande fastigheten inte uttryckligen åtagit sig att underhålla vägen är det ni som ska stå för underhållet. Att bättra på med grus och dylikt faller definitivt under underhåll av vägen. Ägaren till den tjänande fastigheten kan inte motsätta sig underhåll som är nödvändigt för ett ändamålsenligt användande av vägen. Att bättra på med grus för att göra vägen farbar är definitivt nödvändigt för ändamålsenligt nyttjande. Ägaren till den tjänande fastigheten kan alltså inte motsätta sig sådant underhåll av vägen. Om ägaren ändå skulle vägra underhåll kan ni vända er till tingsrätten med en stämningsansökan. Att ha i åtanke är dock att en rättsprocess både kan bli kostsam och tidskrävande. Det är alltså i regel bättre att försöka komma överens utanför rättssalen om det går. Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt via någon av våra tjänster. Önskar du ytterligare hjälp med ditt ärende, eller vill ha stöd och råd från någon av Lawlines professionella jurister kan du kontakta mig för ändamålet på elise.sohlberg@lawline.se.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Granne i bostadsrätt bryter mot stadgarna

2021-04-02 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Jag har lite problem med en granne som insisterar på ställa saker i trapphuset. I vår bostadsrättsförening är det tydligt skyltat i trapphuset samt står i stadgarna att saker inte får finnas i trapphuset för risken som uppkommer vid eventuell brand. Sakerna som ställs där är inte små saker utan barncyklar, barnvagnar samt sparkcyklar. Det blir inte bättre när en av personerna som bor i trappuppgången är rörelseförhindrad/ rullstolsbunden. Jag har varit i kontakt med föreningen och grannen i fråga har fått en verbal varning men fortsätter endå (har fortgått i ca 1 år), hur många varningar behövs för att man i fråga kan börja diskutera om eventuell vräkning. Samt vilka krav kan jag ställa på föreningen att dom ska lösa problemet?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Hur många varningar behövs? Den bostadsrättshavare som inte rättar sig efter föreningens regler riskerar att dess rätt till bostaden förverkas (7 kap. 18 § femte punkten, samt 9 § bostadsrättslagen). När rätten till bostaden är förverkad har föreningen rätt att säga upp bostadshavaren till avflyttning (7 kap. 18 och 24 §). Rätten förverkas inte om det bostadshavaren gjort endast är ringa betydelse (19 § första stycket första meningen). Risken sakerna i trapphuset skulle innebära vid brand medför enligt min åsikt att det inte är av ringa betydelse. Sådan uppsägning får dock ske först i och med att bostadsrättshavaren inte rättar sig efter tillsägelse (7 kap. 20 § första stycket). Föreningen kan vid en eventuell följande tvist behöva kunna bevisa att de skickat en tillsägelse (se Svea Hovrätts dom mål T 4790–06), varför det är en god idé att inte bara säga till verbalt, utan exempelvis skicka ett rekommenderat brev med tydlig uppmaning om rättelse och information att uppsägning till avflyttning annars kan bli aktuellt. Det krävs alltså en varning, men en är tillräckligt: om bostadshavaren inte rättar sig utan dröjsmål efter tillsägelsen har föreningen rätt att säga upp denne. Vilka krav kan du ställa på föreningen?Det sätt lagtexten är utformad innebär att föreningen har valet att säga upp personen i fråga eller inte. Det är således inte en skyldighet i lagen för föreningen att säga upp den som förverkat sin rätt till lägenheten. Styrelsen ska ju dock förstås representera föreningens medlemmar och ansvarar för att upprätthålla sina egna stadgar. Ni inom föreningen bör ta upp frågan med styrelsen och kräva att de uppfyller sitt ansvar och upprätthåller säkerheten och efterlevnaden av föreningens stadgar. Jag rekommenderar att styrelsen skickar en tydlig rättelseanmaning till bostadshavaren på ett bevissäkrat vis – en mer konkret varning på det sättet kan få din granne att inse allvaret och rätta sig. Lycka till, och du är varmt välkommen att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,