Frågor & Svar
Höjning av lokalhyra och det indirekta besittningsskyddet - Vad gäller?
Höjning av hyran med 62%. Jag är fotograf och har en fotostudio på 259 kvadratmeter. Jag betalar en hyra på 414 000 kr per år plus fastighetsskatt, vilket är ca 35 000 kr per månad. Styrelsen vill att jag nu ska skriva under en "uppsägning för villkorsändring" och höja hyran till 673'400kr per månad, plus fastighetsskatt, vilket blir ca 61'000kr per månad. En höjning från 35 000 till 61 000 kr per månad verkar vara vansinnigt mycket. De säger att den nya hyran är skälig och att jag betalat alldeles för lite hittills. De har en fastighetsjurist från Fastighetsägarna som gjort ett granskningsarbete för att bevisa att hyran är för låg i vårt område. Men ändå, kan de gå upp så mycket på en gång? Tack så mycket.
Samägd fastighet - problem
Hej,
Jag samäger en fastighet tillsammans med min mamma och min bror. (En tredjedel var) Jag har fått fastigheten som ett förskott på arv av min mamma. Villkorat med att jag inte får sälja min del så länge hon finns i livet.
Av olika anledningar har min mamma ångrat att hon gav en tredjedel av fastigheten till mig.
Min bror och min mamma saboterar därför för mig och min familj att kunna vara där genom att gömma nycklarna till fastigheten samt genom att kasta ut mina saker och vägrar samarbeta omkring hur vi kan vistas därute. Vi är dessutom inte överens om vilka kostnader och förändringar i fastigheten som ska prioriteras.
Jag och mina barn har vuxit upp där ute och det är från början ett sommarställe som min pappa alltid ägt men som mamma tog över då de separerade. Min önskan är att få vistas därute precis som min bror och min mor gör men det kan jag inte nu. Jag har kommit med skriftliga och muntliga förslag om hur vi ska kunna komma överens men får bara som svar att jag inte kan vistas där ute.
Vilka rättigheter har jag och är det lagligt att de saboterar för mig att kunna vistas i min egen fastighet. Hur anser ni att jag kan/bör gå vidare?
Kan hyresgästen sägas upp när en bostadslägenhet ska användas för annat ändamål?
Hej! Äger en fastighet på 750 m2 som innehåller lokaler samt en bostad om 180 m2. Av åldersskäl har jag nu sålt fastigheten och i köpeavtalet ingår att jag skall säga upp bostadens hyresgäst som har ett löpande kontrakt med 3 månaders uppsägning. Kommunen har ett femårigt hyresavtal på annan lokal i fastigheten som just tecknats. Att hyresgästen nu sägs upp beror på att kommunen också vill hyra lägenheten som då skall övergå från lägenhet till verksamhetslokal för deras LSS-verksamhet. Detta för att de vill samla denna typ av verksamhet i samma fastighet. Eftersom hyresgästen i lägenheten vill hävda besittningsrätt undrar jag hur det verkar då lägenheten omvandlas till lokal. Tacksam för svar.
Hur säga upp bostadsarrende som jordägare?
Hej, om en koloniförening där medlemmarna har bostadsarrende som löper på fem år vill avsluta ett arrende efter en femårs-period, måste föreningen gå via arrendenämnden eller räcker det med ett uppsägningsbrev direkt till medlemmen? Anledning till uppsägning är självklart något av de punkter som anges i jordabalken samt i medlemmens arrendekontrakt. Och är det också korrekt att uppsägning i förtid kan göras genom att meddela detta skriftligt direkt till medlemmen (som ifall de vägrar då måste ta det till tingsrätten) utan att gå via arrendenämnden?
Vart ska man folkbokföra sig och får man ha en hyresrätt och bostadsrätt samtidigt?
Hej.
En vän har sedan många år en hyresrätt som han fått tillstånd att hyra ut i andra hand, pga två års studier på annan ort. För att hitta boende på nya orten ser det nu ut som om han måste köpa en mindre bostadsrätt, en etta. 1) måste han skriva sig på nya orten? 2) förlorar han då rätten till sin hyresrätt på hemorten? /vänliga hälsningar
Måste hyresgästen betala hyra under uppsägningstiden?
Hej! Jag hyr ut en lägenhet (bostadsrätt) i andra hand från och med 20/1-2022, hyresgästen har alltså inte flyttat in ännu. 2:a januari hör hyresgästen av sig och ångrar sig av olika skäl. Måste hyresgästen betala hyran under uppsägningstiden? I avtalet som vi skrev i december står " Hyresgästen får säga upp avtalet att upphöra att gälla vid månadsskifte som inträffar tidigast efter en månad från uppsägningen." Min fråga är alltså om och hur länge i så fall måste hyresgästen betala hyran?
Arrende eller allmän nyttjanderätt?
Vi arrenderar en bit mark av grannen och har gjort i minst 10 år. Det avtalades muntligt att vi skulle ha det arrendet för att kunna söka EU-bidrag och man kan se på vår SAM-ansökan att vi hyr marken av grannen.
Sommaren 2021 sålde grannen fastigheten till en annan granne och har då meddelat denne att vi har den bit mark för specifikt syfte och att det är tillsvidare. Vilket inte, vad vi förstått, har sagts emot utan varit OK. (Gamla ägaren har sedan också förtydligat till oss att det faktiskt är så han meddelat)
Under hösten har vi på omvägar hört att den nya ägaren inte tänker låta oss ha kvar den marken och vi undrar då vad som gäller. För som vi förstått det så är det 1-års uppsägning när arrendet varit under en så pass lång period och muntliga avtal, i det vi vet, gäller likväl som skriftliga. Men har också sökt runt lite och hittat att muntliga avtal inte gäller på samma sätt när det kommer till arrende.
Funderingen är alltså: Vad gäller för oss som arrendator mot jordägaren? Har vi fortfarande 1-års uppsägning eftersom vi haft marken så länge och säljaren upplyste nya ägaren om hur det låg till? Kan vår SAM-ansökan ses som ett avtal på hyrd mark? Eller är vi helt "strandsatta", vad det gäller lagen på vår sida, om att i alla fall få 1-års uppsägning?
Process bostadsrätt
Fråga re skadeståndsansvar för styrelse i bostadsförening, dvs tillämpning av lagen om ek för.
Bakgrund: Styrelsens kassör driver, med hjälp av föreningens bokföringsfirma, genom en styrelsens proposition till en extra stämma att andelstalen skall ändras till vederbörandes fördel ( drygt 2000kr mindre i månaden o för 4 andra medlemmar en höjning med drygt 500kr/månaden), då endast yta skall ligga till grund. Föreningen bildades för 100 år sedan då oxå huset uppfördes. Byggnaden har inte ändrats sedan dess. Kassörens lägenhet samt 4 andra lägenheter åsattes då samma andelstal vid bildandet, samtliga 5 betalde in vardera 30.000kr. Föreningens stadga reglerar inte likabehandlingsprincipen eller skadestånd, men jäv, i frågor om omröstning.
Fråga: Om brott mot likabehandling - dvs medlemmar får inte behandlas olika om det inte finns sakliga skäl. (NJA 1977 s. 393), tex att att kassörens lägenhet är speciell, högt till tak, stora fönster o egen ingång i gatuplanet - eller om skadeståndsgrund föreligger, pga av förmögenhetsskada/överföring. Hur o var (TR? ) processar man re kompensation o vad kan det finnas för utsikt till framgång? Åtar Ni er processföring o/eller upprättande av inlagor?