Får styrelsen i en bostadsrättsförening inspektera lägenheter efter en vattenskada utan innehavarens medgivande?

2021-12-08 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Jag sitter som ordförande i en bostadsförening. Det har varit en stor vattenskada i vår fastighet, och alla lägenheter i ett trapphus måste inspekteras. Man får dock inte kontakt med alla i fastigheten, och då vill man att två från styrelsen skall vara med då man går in med huvudnyckel. Detta utifrån hänvisning till "skydd av fastighet". Finns det lagstöd för det, kan vi styrelsemedlemmar delta i detta?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det går att utläsa ett lagstöd för att ni ska beredas tillträde till lägenheterna. Nedan följer en förklaring.BostadsrättslagenI bostadsrättslagen framgår inte explicit att ni beviljas tillträde till lägenheterna, om det inte gäller utrotande av skadedjur, se 7 kap 13 § bostadsrättslagen. Det finns heller ingenting som hindrar föreningen att skriva in villkor i stadgarna om tillträdesrätt. Om ni inte har reglerat det i stadgarna finns det en annan lösning.FastighetsrättInom fastighetsrätten uppstår ofta komplicerade situationer som inte går att lösa med en lagparagraf. Detta beror till stor del på att en av de fundamentala lagarna, jordabalken, är gammal. Många problem måste därför lösas med stöd av tidigare rättsfall.LagtolkningAv 7 kap 12 § bostadsrättslagen framgår det att bostadsrättshavaren svarar för det inre underhållet. Föreningen svarar för de gemensamma ytorna. Det går också att utläsa av 7 kap 12 a § bostadsrättslagen att en bostadrättshavare kan hållas ansvarig för skada som uppkommer på annans egendom, i det fall bostadsrättshavaren agerat vårdslöst. Vad som sägs i tredje stycket i 7 kap 13 § bostadsrättslagen är att bostadsrättshavaren är skyldig att tåla inskränkningar i nyttjanderätten, vilket ger föreningen tillträde till lägenheten. Detta gäller enligt ordalydelsen bara vid utrotning av skadedjur.I förarbetena (arbetet med lagstiftningens mening och funktion) till bostadsrättslagen framgår det att det går att göra analogier (liknelser) med bestämmelserna i jordabalken. Utgångspunkten för bestämmelserna i bostadsrättslagen kommer alltså från jordabalken.7 kap 13 § bostadsrättslagen tar sikte på 12 kap 26 § jordabalken. 12 kap jordabalken kallas hyreslagen. Av 12 kap 26 § jordabalken framgår det att hyresvärden äger omedelbar tillträdesrätt till lägenheten för att förhindra skada, eller nödvändig tillsyn.Praktisk bedömningDitt problem har prövats i ett tidigare rättsfall. Problemet var detsamma. Föreningens rätt till tillträde. I det fallet var frågan om föreningen hade rätt att tillträda en lägenhet mot nyttjandehavarens vilja. Föreningen behövde komma åt en vindslucka för att komma upp på taket för att skotta snö, vilket åligger föreningen. Målet avgjordes i hovrätten. Domen heter RH 2010:76.Utgången i målet var att domstolens tolkning av förarbeten, 12 kap 26 jordabalken samt innebörden av 7 kap 13 § bostadsrättslagen, kom fram till att föreningen ägde rätten att tillträda lägenheten.SammanfattningBrand och vattenskador räknas typiskt sett till skador som måste åtgärdas omgående. Risken för att den vattenskada ni vill besiktiga kan ge skador på stora delar av fastigheten är överhängande. Med argumentationen som jag redogjort ovan finner du lagstöd i 7 kap 13 § bostadsrättslagen.Om du behöver ytterligare hjälp i ärendet, eller hur ni kan formulera era stadgar är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Kan min granne tvinga mig att klippa bort grenar som växer in på grannens tomt?

2021-09-20 i Fastighet
FRÅGA |Min granne tvingar mig att årligen klippa grenar som hänger över på hans sida av tomtgränsen. Buskarna, fem stycken, som är ca två meter höga och är planterade på min tomt har grenar som växer över till grannens sida. Har han rätt att tvinga mig att varje år klippa bort dessa grenar? Grenarna förorsakar absolut inte någon olägenhet för min granne. Jag är 70 år och känner att jag inte orkar. Jag har erbjudit grannen att själv klippa dessa grenar. Men han vill inte göra det. Har han rätt att tvinga mig?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din granne kan inte tvinga dig att klippa bort grenarna.Rättsförhållande mellan grannarOm grenar från dina buskar växer in på din grannes tomt, har grannen rätt att klippa bort dem. Din granne ska först fråga dig för att du ska beredas möjlighet att själv ta bort grenarna, för att undvika skada. Om du inte tar bort grenarna, äger grannen rätt att göra det. Däremot kan grannen inte tvinga dig att utföra arbete på dennes fastighet, se 3 kap 2 § jordabalken.GrannelagsansvaretGrannar har skyldighet att visa skälig hänsyn till omgivningen enligt 3 kap 1 § jordabalken. Med det avses mer att du inte får bedriva störande verksamhet på din fastighet. Däri anses inte växande grenar räknas. Det framgår även av ditt brev att grenarna inte förorsakar någon olägenhet för din granne.SammanfattningOm grenar från din fastighet växer in på din grannes tomt, har grannen rätt att ta bort dem. Grannen ska dock först meddela dig, så du har möjlighet att göra det själv för att undvika skada på buskarna. Om du inte vill ta bort grenarna kan grannen inte tvinga dig till det. Om du behöver hjälp med att bemöta din granne, är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline.Vänligen,

Hur ska jag gåt till väga för att vräka min hyresgäst som hyr ut min villa i andrahand utan tillstånd?

2021-08-16 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej! Är hyresvärd och hyresgästen i uthyrda villan bor inte där och i strid med avtal hyr hen ut i andrahand som festlokal på uthyrningsforum, sociala medier m.m.. Även efter varning har detta fortsatt, vad är mina val för att vräka så snabbt som möjligt? Vill byta lås direkt för att hindra fler gäng via uthyrningssidor, kan jag göra detta? Finns det en varselperiod där jag först meddelar hyresgästen, som alltså inte själv bor där, innan jag vidtar åtgärder? Vill försöka rättssäkra det jag gör men akut att hindra skada på villan. Stort tack!
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du hyr ut din villat till en hyresgäst som avser använda den som bostad. Det gör att du omfattas av privatuthyrningslagen. Det gör att reglerarna i 12 kap jordabalken, även kallad hyreslagen blir gällande i det här fallet.Anledning till förverkandeAv ditt brev framgår det att hyresgästen har hyrt ut bostaden i andrahand i strid med ert hyresavtal. Det förekommer även fester som kan antas störa omgivningen. Om du väljer att säga upp avtalet till följd av festande och störningar, måste du först skicka en anmodan till hyresgästen, men även till socialnämnden. Hyresgästen kan välja att rätta sig omedelbart, se 12 kap 25 § jordabalken.Om du i stället väljer att säga upp din hyresgäst till följd av avtalsbrott i form av otillåten andrahandsuthyrning, se 12 kap 42 § jordabalken. Kan du säga upp avtalet med omedelbar verkan, hyresgästen har då förverkat sin rätt till boende.UppsägningDet framkommer av ditt brev att du redan har varnat din hyresgäst och meddelat att du inte godtar den otillåtna uthyrningen. Då återstår en skriftlig uppsägning. En uppsägning måste vara skriftlig, samt att den måste innehålla anledningen till att det sker en uppsägning. Den måste vidare delges till din hyresgäst. Du måste alltså lämna den personligen, eller skicka den rekommenderad. Om din hyresgäst inte rättar sig efter din uppsägning, måste du vända dig till en domstol. Kronofogden kan då genomföra en avhysning. Avhysning går till på det sättet att en flyttfirma kommer och packar ner allt och förvarar det i ett magasin i tre månader. Kostnaderna för det får din hyresgäst stå för. Din hyresgäst blir även skadeståndsskyldig till dig för utebliven hyra enligt 12 kap 42 § jordabalken.SammanfattningDin hyresgäst bryter alvarligt mot avtalet genom att hyra ut i andrahand. Eftersom du redan har skickat en varning om uppsägning, återstår nu en skriftlig uppsägning som innefattar en omedelbar förverkning av hyresavtalet. Om din hyresgäst motsätter sig uppsägningen, kan du vända dig till en domstol. De kan då besluta om avhysning. Om du behöver hjälp med att säga upp din hyresgäst är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Är det jag eller bostadsrättsföreningen som ska bekosta en höjning av mitt balkongräcke om det är föreningen som kräver att det ska höjas?

2021-08-14 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej, vi har fått ett brev från fastighetsförvaltaren i vår förening om att vårt balkongräcke är för lågt i relation till möjlig fallhöjd och att vi själva måste åtgärda det. Höjd från golv till balkongräcke mäter 1.05 m och ska enligt brevet vara 1.1 m. De hänvisar till BRB (boverkets byggnadsregler) kap 8:2, men när jag själv försöker läsa där är det bara ett allmänt råd med 1.1 m och att det bör vara så men inte att det måste. Vi vill såklart att vår balkong ska vara en säker plats för oss vuxna och barn men ställer oss frågande till om det verkligen är vi som ska bekosta en sådan åtgärd? För oss känns det mer som en säkerhetsaspekt som föreningen bör bekosta då det är de som byggt balkongerna från början. Vad har vi för möjligheter att strida mot detta? Jag har även läst i stadgarna till föreningen och kan inte se att vi som bostadsrättsinnehavare har krav på oss att åtgärda sådana saker på balkongen utan där står det följande;"Om lägenheten är utrustad med balkong, altan eller hör till lägenheten mark/uteplats som är upplåten med bostadsrätt svarar bostadsrättshavaren för renhållning och snöskottning. För balkong/altan svarar bostadsrättshavaren för målning av insida av balkongfront/altanfront samt golv. Målning utförs enligt bostadsrättsföreningens instruktioner. Vad avser mark/uteplats är bostadsrättshavaren skyldig att följa föreningens anvisningar gällande skötsel av marken/uteplatsen"Vänligen
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Äldre hus kan ha räcken som är under 1,1 m. Precis som du skriver finns det rekommendationer på att räcken ska vara 1,1 m.Vem ska stå kostnaderna för höjningen?Rättslägen i det här fallet är oklart. Det finns domar som pekar åt olika håll. Som du skriver innehåller era stadgar regler om underhåll så som målning av insidan av balkongfronten. Det tyder på att föreningen ansvarar för målningen av utsidan av balkongfronten. Som bostadsrättsägare äger du endast nyttjanderätten till lägenheten. Det innebär att föreningen äger fastigheten och lägenheterna. Ett balkongräcke är ett typiskt byggnadstillbehör enligt 2 kap 2 § jordabalken. Ändringen av balkongräcket bör därför ligga på föreningens ansvar eftersom det är de som driver frågan. Om det i stället var du som på egen hand begärt en höjning av räcket skulle betalningsansvaret förmodligen åläggas dig. Du bör ställa frågan direkt till föreningen, för att få klarhet i frågan.SammanfattningRäcket ägs av föreningen. Om det är föreningen som driver frågan om höjning av räcket är det föreningen som ska bekosta höjningen. Rättsläget är dock oklart. Om du behöver hjälp att reda ut frågan med din förening, är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Hur ska vi göra för att få lagfart på ett hus som vi köpt, när säljaren inte hör av sig?

2021-12-06 i Köpavtal
FRÅGA |Hej, i somras köpte jag och min fru ett hus.Nu när vi ansöker om lagfart så visar det sig att säljaren är gift vilket han uppgav att han ej var och halva huset står på henne.Kvinnan bor utomlands och likaså han idag.Vi har betalt för huset och har lån på banken men vi kan ej få lagfarten.Mäklaren säger att han söker säljaren som bor utomlands samt att vi väntar på kvinnans underskrift som ej kommer.Hur kan vi rädda vårt hem? Tack på förhand
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I din situation finns det två vägar att gå. Ni kan välja att häva köpet. Det framgår dock av ditt brev att ni vill rädda ert hem. Ni kan då vända er till inskrivningsnämnden och begära att lagfarten ska vara vilande. Nedan kommer en förklaring.Köpekontrakt och köpebrevVid fastighetsköp krävs det att ett korrekt formalavtal upprättas. Där ska det tydligt framgå vem som är köpare och vem som är säljare, vilken fastighet det gäller, köpeskillingen samt en överlåtelseförklaring, se 4 kap. 1 § jordabalken.När sedan själva överlåtelsen sker ska det upprättas ett köpebrev, vilket är ett kvitto på att ni har betalat, se 4 kap 5 § jordabalken. Sedan ska ni ansöka om lagfarten. Här uppstår ditt problem.Rättsligt felI ditt fall är det inte korrekta uppgifter vad gäller säljaren. Enligt äktenskapsbalken får makar inte sälja en bostad utan den andra makens medgivande enligt 7 kap 5 § äktenskapsbalken. Båda makarnas namn ska alltså stå på köpekontraktet. Detta kan bli ett problem om säljarens fru helt plötsligt hävdar sin rätt till fastigheten. Problemet aktualiserar något som kallas hemulansvar, det vill säga att det inte är rätt ägare som sålt bostaden. I det här fallet är halva bostaden såld av rätt ägare. Om en säljare inte medverkar till att fullfölja köpet, genom att avträda fastigheten, eller som i ditt fall inte medverka till att lagfarten skrivs över, har du rätt att häva köpet, se 4 kap 14 § jordabalken. Det är vad jag rekommenderar. Ni har då även möjlighet för ersättning av eventuella skadekostnader som ni drabbats av, se 4 kap 12 § jordabalkenVilande lagfartDu skriver i ditt brev att ni vill rädda ert hem, vilket betyder att ni hellre vill bo kvar i huset än att häva köpet. Ovan har jag skrivit att äktenskapsbalken innehåller regler om samtycke till bostadsförsäljning. Mannen som sålde huset förnekade att han var gift, vilket innebär att han har sålt huset utan hennes medverkan. Det ger er möjlighet att begära lagfarten vilande, se närmare bestämmelser om makar i lagfartsförhållanden 20 kap 7 § 7p. jordabalken.Det innebär i praktiken att inskrivningsmyndigheten kommer att påbörja en utredning om vem som har rätt till lagfarten. Skulle säljaren inte samarbeta genom att komma till förrättningsmöten, kan säljaren föreläggas med vite.Om säljaren inte vill ha kostnader måste de således infinna sig till utredning.Inskrivningsmyndigheten kan även väcka talan i domstol. Om säljaren inte kommer till rättegången anses de ha förlorat den genom så kallad tredskodom. Ni kan på det sättet erhålla lagfarten.SammanfattningEftersom båda säljarnas inte finns med på köpekontraktet innebär det att mannen har sålt bostaden utan makans medgivande. Du kan därför begära att lagfarten ska vara vilande, tills inskrivningsnämnden har utrett ärendet.Du kan även häva köpet och kräva dina pengar tillbaka, eftersom säljaren inte medverkar till köpet fullt ut. Mäklaren har i det här skeendet avslutat sina förpliktelser, eftersom köpekontraktet är mellan köpare och säljare. Om du behöver hjälp med att gå vidare i ärendet, är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Är persienner och rullgardiner byggnadstillbehör?

2021-09-15 i Fastighet
FRÅGA |Hej, Jag undrar vad som gäller när de kommer till lös egendom vid husförsäljning, specifikt när de kommer till persinner/rullgardiner? Som vi har fattat det som så räknas de som byggnadstillbehör som ska lämnas kvar och tillhör därmed huset vid en inflytt. Stämmer detta? Tack på förhand!
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledande bestämmelserFast egendom är jord som är indelad i fastigheter, se 1 kap 1 § jordabalken. Det betyder i praktiken i ditt fall en tomt. Huset räknas då som fastighetstillbehör enligt 2 kap 1 § jordabalken. Fast inredning i byggnaden räknas som byggnadstillbehör, se 2 kap 2 § jordabalken.Vad är fast inredningI 2 Kap 2 § jordabalken räknas ett antal olika tillbehör som typiskt sett utgör byggnadstillbehör, exempelvis hiss, ledstång, kakelugn, spis, markis och element. Listan är dock inte uttömmande. För att det ska räknas som byggnadstillbehör måste det tillförts med avsikten att föremålet ska vara där för stadigvarande bruk. Det krävs också att det är fastighetsägaren som har tillfört föremålet. Vidare krävs även att det ska vara en fast del av byggnaden. Många gånger kan det vara svårt att avgöra vad som menas med att föremålet är fast i byggnaden. En generell regel är om det är lätt att bort är det inte byggnadstillbehör. Ett exempel är en inbyggd mikrovågsugn, anses vara byggnadstillbehör, medan en mikrovågsugn som står löst på diskbänken inte är ett byggnadstillbehör, utan utgör i stället lös egendom.Persienner och rullgardinerDet framgår inte av ditt brev om persiennerna är av den typen som sitter mellan glasen, eller om det är lösa persienner som är uppsatta med en enkel konstruktion. Om persiennerna är monterade i fönsterna anses de vara fast monterade och utgör därmed byggnadstillbehör. Detsamma gäller även rullgardinerna. Om de är monterade på väggen, är de lös egendom och hör därmed inte till byggnaden.Avtal om vad som ska ingå i köpetMånga gånger vill en köpare ta över vissa saker vid ett husköp, och en säljare kanske inte har någon användning för vissa saker. Då är det bra att avtala skriftligt om vad som ska lämnas kvar och om det ska utgå ersättning för föremålen. Annars kan det lätt uppstå missuppfattningar. För att avgöra vad som är vad i tveksamma situationer måste lösningen avgöras med stöd i tidigare rättsfall. Några exempel är där en parabolantenn på en balkong ansågs räknas som byggnadstillbehör. Ett annat fall är där en centraldammsugares rörsystem ansågs vara byggnadstillbehör. Med de rättsfallen som bakgrund och med förutsättning att persiennerna är av den typen som är mellan glasen, utgör persiennerna byggnadstillbehör, medan rullgardinerna räknas som lös egendom.SammanfattningI 2 kap 2 § jordabalken listas typiska byggnadstillbehör, bland annat markiser. Listan är dock inte uttömmande. Föremålet måste tillförts av fastighetsägaren, och att det ska avse för stadigvarande bruk, samt att det vara en fast konstruktion. Persiennerna i det fall de är inbyggda utgör byggnadstillbehör, medan rullgardinerna anses vara lätta att montera ner och utgör därmed inte byggnadstillbehör. Om du behöver hjälp med att förklara för din motpart i avtalet, hjälper vi på Lawline gärna dig.Vänligen,

Är jag ersättningsskyldig för en trasig tvättmaskin i min hyresrätt?

2021-08-16 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej. Jag bor i en hyresrätt med tvättmaskin. En plast detalj har slitits/knäckts i doseringsfacket, är jag ansvarig att åtgärda detta?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som plastdetaljen slitits av under den tid som du bor i hyresrätten.Hyresgästens ansvarSom hyresgäst omfattas du av 12 kap jordabalken, även kallad hyreslagen. Du som hyresgäst bär ansvar för att hålla lägenheten i vårdat skick, och svarar även för de skador som uppstår enligt 12 kap 24 § jordabalken. Vid bedömning av en uppkommen skada görs den utifrån skadeståndsrättsliga principer. Det innebär att den som vållar en sakskada med uppsåt eller oaktsamhet ska ersätta den, se 2 kap 1 § kap skadeståndslagen. Vidare gör en bedömning om du kunde inse risken för skada genom ditt handlande, om du kunde inse skadans storlek, och slutligen vad du gjorde för att undvika skadan.Du kan naturligtvis kunnat orsaka skadan om du smäller i luckor och behandlar din tvättmaskin vårdslöst. I det fallet blir du ersättningsskyldig, enligt ovan redogjorda grunder. Det kan ju även vara så att tvättmaskinen är flera år gammal, och gått sönder av ålder och bruk. Om det är en gammal tvättmaskin, kan du påtala det för din värd, är det däremot en ny maskin kan du bli ersättningsskyldig för skadan.Vem ska betalaTvättmaskinen tillhör fastighetsägaren, och de har försäkring som täcker deras egendom. Beroende på hur olyckan bedöms ha uppstått, genom ditt vållande eller genom slitage kan även din försäkring täcka skada på annans egendom.SammanfattningEn gammal tvättmaskin kan gå sönder genom bruk och slitage. Då ska din hyresvärd ersätta den. Du som hyresgäst har ansvar för de olyckor och skador som uppstår i din lägenhet. Om det är så att du har varit hårdhänt och slarvig i ditt brukande av maskinen kan du bli ersättningsskyldig. Beroende på hur din försäkring ser ut, kan det finnas möjlighet till skydd för skada på annans egendom. Om du behöver hjälp med att reda ut frågan med din hyresvärd, är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Kan jag få ersättning för ett läckande spabad vid ett husköp?

2021-08-14 i Fel i fastighet
FRÅGA |Vi har köpt ett hus med ett spabad stående utomhus. Mäklaren upplyste oss vid visningen att badet ingick i köpet. Någon månad efter kontraktskrivningen upplyste säljaren mig om att badet läcker och vatten behöver fyllas på med jämna mellanrum. På visningen var badet fyllt och eftersom läckaget går långsamt och sker inne i spabadet är det inget som jag ansett mig kunna upptäcka. Möjligen om jag hade skruvat isär badet men så omfattande är väl ändå inte undersökningsplikten? Jag anser att säljaren brustit i sin upplysningsplikt alternativt att det bör räknas som ett dolt fel. Har jag rätt i detta? Jag hoppas och tror att vi kan komma överens med säljaren om ersättning men vill ändå veta om jag har lagen på min sida i detta.
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett villaköp omfattas av jordabalken eftersom det räknas som fast egendom, se 1 kap 1 § jordabalken samt 2 kap 1 § jordabalken.Upplysningsplikt och undersökningspliktSom köpare har du vid fastighetsköp en långtgående undersökningsplikt. Det kan innebära att du kan vara tvungen att skruva upp vindsluckor och liknande. Att skruva isär ett spabad som är fyllt med vatten ligger förmodligen utanför din undersökningsplikt. Hade badet i stället varit tomt och sett slitet ut, skulle det funnits anledning för dig att fråga köparen om det är fullt fungerande.Säljaren har upplysningsplikt för de saker som är uppenbara fel och som du inte kan anses veta. En säljare behöver inte upplysa om allt om du som köpare inte frågar. Det finns ett känt rättsfall där säljaren visste om att det kom oljud från en motocrossbana i närheten, men där Högsta domstolen ansåg att köparen borde känna till att den låg där och orsakade oljud.I det här fallet rör det sig om ett läckage i badkaret som säljaren visste om, men som du inte kan anses veta, eftersom spabadet var fullt med vatten.Fel föreligger när inte verkligheten stämmer överens med avtaletI ditt fall har säljaren underlåtit sig att berätta om det läckande spabadet, vidare har ni kommit överens om att badet ska ingå i köpet. Du har inte haft möjlighet att inse att badet är trasigt eftersom det var fyllt med vatten. Det går alltså att hävda att säljaren handlade i strid med tro och heder, genom att vilseleda dig med det fyllda badet. Därför kan du hävda att det föreligger ett fel i fastigheten enligt 4 kap 19 § jordabalken.Prisavdrag eller hävningDu har rätt att göra prisavdrag för det defekta spabadet, eller om det i väsentlig del påverkar marknadsvärdet av fastigheten kan du även häva husköpet, se 4 kap 12 § jordabalken.SammanfattningSäljaren har i strid mot tro och heder vilselett dig genom att fylla spabadet med vatten, med vetskap om att det läcker utan att upplysa dig om det. Det innebär att köpet inte stämmer överens med avtalet. Därmed föreligger ett fel, som du kan kräva prisavdrag för. Om du behöver hjälp att reda ut problemet med säljaren, är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.