Är persienner och rullgardiner byggnadstillbehör?

2021-09-15 i Fastighet
FRÅGA |Hej, Jag undrar vad som gäller när de kommer till lös egendom vid husförsäljning, specifikt när de kommer till persinner/rullgardiner? Som vi har fattat det som så räknas de som byggnadstillbehör som ska lämnas kvar och tillhör därmed huset vid en inflytt. Stämmer detta? Tack på förhand!
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledande bestämmelserFast egendom är jord som är indelad i fastigheter, se 1 kap 1 § jordabalken. Det betyder i praktiken i ditt fall en tomt. Huset räknas då som fastighetstillbehör enligt 2 kap 1 § jordabalken. Fast inredning i byggnaden räknas som byggnadstillbehör, se 2 kap 2 § jordabalken.Vad är fast inredningI 2 Kap 2 § jordabalken räknas ett antal olika tillbehör som typiskt sett utgör byggnadstillbehör, exempelvis hiss, ledstång, kakelugn, spis, markis och element. Listan är dock inte uttömmande. För att det ska räknas som byggnadstillbehör måste det tillförts med avsikten att föremålet ska vara där för stadigvarande bruk. Det krävs också att det är fastighetsägaren som har tillfört föremålet. Vidare krävs även att det ska vara en fast del av byggnaden. Många gånger kan det vara svårt att avgöra vad som menas med att föremålet är fast i byggnaden. En generell regel är om det är lätt att bort är det inte byggnadstillbehör. Ett exempel är en inbyggd mikrovågsugn, anses vara byggnadstillbehör, medan en mikrovågsugn som står löst på diskbänken inte är ett byggnadstillbehör, utan utgör i stället lös egendom.Persienner och rullgardinerDet framgår inte av ditt brev om persiennerna är av den typen som sitter mellan glasen, eller om det är lösa persienner som är uppsatta med en enkel konstruktion. Om persiennerna är monterade i fönsterna anses de vara fast monterade och utgör därmed byggnadstillbehör. Detsamma gäller även rullgardinerna. Om de är monterade på väggen, är de lös egendom och hör därmed inte till byggnaden.Avtal om vad som ska ingå i köpetMånga gånger vill en köpare ta över vissa saker vid ett husköp, och en säljare kanske inte har någon användning för vissa saker. Då är det bra att avtala skriftligt om vad som ska lämnas kvar och om det ska utgå ersättning för föremålen. Annars kan det lätt uppstå missuppfattningar. För att avgöra vad som är vad i tveksamma situationer måste lösningen avgöras med stöd i tidigare rättsfall. Några exempel är där en parabolantenn på en balkong ansågs räknas som byggnadstillbehör. Ett annat fall är där en centraldammsugares rörsystem ansågs vara byggnadstillbehör. Med de rättsfallen som bakgrund och med förutsättning att persiennerna är av den typen som är mellan glasen, utgör persiennerna byggnadstillbehör, medan rullgardinerna räknas som lös egendom.SammanfattningI 2 kap 2 § jordabalken listas typiska byggnadstillbehör, bland annat markiser. Listan är dock inte uttömmande. Föremålet måste tillförts av fastighetsägaren, och att det ska avse för stadigvarande bruk, samt att det vara en fast konstruktion. Persiennerna i det fall de är inbyggda utgör byggnadstillbehör, medan rullgardinerna anses vara lätta att montera ner och utgör därmed inte byggnadstillbehör. Om du behöver hjälp med att förklara för din motpart i avtalet, hjälper vi på Lawline gärna dig.Vänligen,

Krävs svenskt medborgarskap för att köpa en fastighet i Sverige?

2021-08-31 i Fastighet
FRÅGA |Hej!Får en utlänsk medborgare köpa en fastighet i Sverige?
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om överlåtelse av fastighet finns i Jordabalken (JB). Av lagen framgår det dock inget krav på svenskt medborgarskap för att en fastighetsöverlåtelse ska anses vara giltig. Således föreligger det inget hinder för en utländsk medborgare att köpa en fastighet i Sverige.Hoppas att det var svar på din fråga! Återkom gärna om du har ytterligare funderingar.Med vänlig hälsning,

Tvångsförsäljning av samägt hus?

2021-08-20 i Fastighet
FRÅGA |Hej. Jag har köpt in mig i min sambos villa och äger nu 50% av huset. Nu har vi tillsammans tagit en byggkredit och har börjat bygga ut huset. Nu ska vi separera och han har inte råd att köpa ut mig säger han. Men han vill inte heller sälja det förrän det är klart? Hur fungerar detta? Om han lyckats låna pengar för att köpa ut mig är det då vad huset skulle vara värderat till när det är klart eller i dagsläget? och om det inte går att han köper ut mig och jag vill sälja nu vad har jag då för rättigheter? Måste jag vänta tills det är klart?
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom ni båda äger bostaden är samägandelagen tillämplig. Denna lag reglerar de fall då två eller flera personer äger egendom tillsammans. Enligt denna lag har en av ägarna rätt att hos tingsrätten begära att egendomen ska bjudas ut på offentlig auktion (6 § samägandelagen). Rätten utser då en god man som tar hand om försäljningen (8 § samägandelagen). Med stöd av samägandelagen går det alltså att framtvinga en försäljning av egendom, även om den andra ägaren motsätter sig det.Om sambon istället vill köpa ut dig så använder ni er av marknadsvärdet, dvs. dagens värde på bostaden. Sammanfattningsvis har du rätt att begära en tvångsförsäljning av fastigheten även fast din sambo motsätter sig en försäljning. Då ansöker du hos tingsrätten och begär en försäljning på offentlig auktion enligt samägandelagen.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Vad gäller vid nyttjande av samägt fritidshus?

2021-07-21 i Fastighet
FRÅGA |Hej! Jag äger ett fritidshus tillsammans med min syster vi äger 50 % var. Nu vill min systers man ställa upp en friggebod till ett av sina barn på tomten. Jag vill inte detta. Kan han ställa upp en friggebod på tomten mot min vilja?
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Lagen om samäganderätt är tillämplig i fallet då ni äger fastigheten tillsammans.Om samägd fastighetI 2 § samäganderättslagen sägs att allt förfogande av fastigheten eller vidtagande av åtgärd i förvaltningen måste ske genom enighet mellan samtliga ägare. Det krävs alltså samtycke för att ena delägaren ska kunna sälja, bygga om, hyra ut, pantsätta m.m. Utöver detta finns inga regler för nyttjandet av en samägd fastighet. Det är upp till ägarna själva att mellan sig besluta om eller avtala om. Exempelvis går det att avtala att varje ägare kan förfoga över en del av trädgården eller en våning i huset. Krävs samtycke för sätta upp friggeboden i ert fall?Nej, det krävs inget samtycke från dig men det är en fråga som bör avtalas gemensamt mellan er. Om inte annat för att ni ska undvika bråk. Viktigt är också att om det är din syster som är den andra ägaren så kan inte hennes man göra något utan hennes samtycke, i fallet att han inte äger fritidshuset. I 2 kap. 4 § Jordabalken sägs att föremål som tillförs till en fastighet men som inte tillhör den ska anses som lös egendom. Enligt den regeln skulle en friggebod som sätts dit av din syster också anses vara hennes egendom, inte er gemensamma som tillhör fritidshuset. Om ni verkligen inte kan komma överens om hur fastigheten ska nyttjas finns möjlighet att ansöka hos tingsrätt att få en god man förordnad som kan omhänderta och förvalta fastigheten (3 § samäganderättslagen). Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Med vänliga hälsningar,

Är vattenledningar fastighetstillbehör och kan styrelsen i vår villaägareförening besluta att ta bort sommarvattenförsörjningen?

2021-09-12 i Fastighet
FRÅGA |Hej. Vår fastighet är anslutet till sommarvattenledning för området. Anslutningen utgår från huvudledningen utanför vår tomt med separat koppling och vattenledning över vårt tomt in i byggnaden.Fråga: är detta enl. JB §§ 1,2 förenligt med Fastighetstillbehör för vår fastighet.Styrelsen för Villaägareföreningen vill ta bort sommarvattenförsörjningen till alla anslutna fastigheter i området.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är jordabalken (JB). Eftersom du nämner förening kan viss hänsyn även behöva tas till föreningsrättsliga regler och allmänna principer på föreningsrättens område. Av din ärendebeskrivning går det emellertid inte att avgöra om villaägareföreningen är en ekonomisk förening eller en ideell sådan, men gissningsvis rör det sig om en ideell förening. Det måste framhållas att det i Sverige saknas en central civilrättslig lagstiftning som reglerar ideella föreningar varför många svar ofta måste sökas i rättspraxis. I förekommande fall brukar även analogier göras, bl.a. till lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).Fastighetstillbehör, vad gäller?I 2 kap. 1 § JB anges att till en fastighet hör byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som har anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk. Med begreppet ledning menas alla slags ledningar vare sig de är avsedda för elektricitet, gas, vatten eller annat. Hit räknas däremot inte sådana ledningar som är dragna i en byggnad. Dessa går under beteckningen byggnadstillbehör och täcks istället av bestämmelsen i 2 §. Där sägs bl.a. att till byggnad hör fast inredning och annat varmed byggnaden blivit försedd om det är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller del av denna. I lagtexten anges ledning för vatten som ett av flera exempel på vad som kan utgöra byggnadstillbehör. Men märk väl att när en ledning sträcker sig utanför tomtgränsen räknas dock endast den del av ledningen som framdragits inom fastigheten som fastighetstillbehör. Resten av ledningen blir lös egendom om den inte har anbragts genom ett servitut. Det korta svaret på din fråga lyder således att vattenledningen på din tomt utgör ett fastighetstillbehör och ledningen inne i huset byggnadstillbehör.Styrelsens avsikt att ta bort sommarvattnet, vad gäller?Gränsdragningsfrågor avseende styrelsens behörighet aktualiseras inte sällan i föreningsrättsliga sammanhang. Många gånger finns tyvärr inga givna svar varför meningsskiljaktigheter och annat missnöje behöver överlämnas för avgörande till årsstämman. Vad era stadgar föreskriver är för mig ovisst, men min uppfattning är att den här frågan bör hänskjutas till föreningsstämman alternativt till en extra föreningsstämma för votering. När det gäller kompetensfördelningen mellan föreningsstämman och styrelsen kan generellt följande anföras.Sedvanliga spörsmål och frågor för stämman att ta ställning till är fastställande av resultat- och balansräkning, hur eventuella överskjutande medel enligt den fastställda balansräkningen ska disponeras samt beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen, jfr 6 kap. 10 § 1-3 p. EFL. Utgångspunkten i exempelvis bostadsrättslagen (BRL) är att beslut om väsentliga förändringar inte får fattas av styrelsen om inte stadgarna föreskriver annat, 9 kap. 15 § BRL. En liknande bestämmelse finns i föreningslagen av vilken framgår att ärenden som ska hänskjutas till årsstämman även kan finnas upptagna i föreningens stadgar, 6 kap. 10 § 4 p. EFL. I övrigt ges ingen ytterligare vägledning i lagstiftningen. Begreppet väsentliga förändringar är inte klart definierat och hur detta ska tolkas kan ibland bereda vissa svårigheter för föreningens medlemmar. Men givet ovanstående finns ofta goda skäl att mycket noggrant studera stadgarna. Det är alltså i mångt och mycket föreningen (med andra ord medlemmarna själva genom stämmobeslut) som dikterar villkoren och den kompetensfördelning som ska gälla mellan styrelsen och stämman. Men om det skulle visa sig att stadgarna inte klargör rättsläget på ett tillfredsställande sätt ska bedömningen enligt min mening göras i förhållande till ingreppets art och den inplanerade åtgärdens omfattning. Generellt kan sägas att beslut om vissa mindre ombyggnationer samt rena reparations- och underhållsåtgärder i en bostadsrättsförening torde ligga inom styrelsens behörighet. På samma sätt bör kompetensfördelningen i en ideell förening bedömas och enligt min mening omfattas ett borttagande av sommarvattenförsörjning av begreppet väsentliga förändringar varför ett stämmobeslut är behövligt i den förevarande situationen. Annorlunda uttryckt är min bedömning att styrelsen inte har kompetens (rätt) att ensamt fatta beslut i den här typen av ärenden.I bostadsrättslagen hänvisas till bestämmelserna i 6 kap. EFL i vilket det sägs att varje medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid föreningsstämman om denne skriftligen begär det hos styrelsen, 9 kap. 14 § BRL och 6 kap. 15 § 1 st. EFL. Detsamma bör naturligtvis gälla en ideell förening, men en sådan begäran brukar dock behöva framställas på det sätt och inom den tid som har bestämts i stadgarna. Om årets stämma redan har hållits kan du alltid, istället för att vänta ytterligare ett år, försöka kalla till en extra föreningsstämma och där kräva en votering. Exakt hur det ska gå till i en ideell förening är som sagt inte reglerat i lag. Men i allmänt brukar det förutsätta att man får ihop minst 10 % av rösterna eller det högre röstetal som krävs enligt stadgarna för att kunna tvinga styrelsen att kalla till en extrastämma, jfr 6 kap. 12 § 2 st. EFL. Styrelsen kan naturligtvis också själv kalla till en extra föreningsstämma om styrelsen finner skäl till det. För att stämman sedan ska kunna anta ett förslag krävs i regel mer än hälften av rösterna och vid lika röstetal brukar ordföranden ha utslagsröst, jfr 6 kap. 33 § 1 st. EFL. Notera att årsstämman fungerar som en sorts demokratisk församling som har att avgöra viktiga föreningsangelägenheter och kan i stor utsträckning godtyckligt agera så länge stämmans beslut inte står i strid med tvingande lagstiftning.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Hur går jag tillväga om jag i gåva vill överlåta andelar i min fritidsfastighet och vad bör mottagarna tänka på?

2021-08-25 i Fastighet
FRÅGA |Jag önskar få hjälp av någon med att kunna dela ägandet av mitt sommarställe med våra två döttrar. Jag är svensk medborgare, men skriven i USA och våra två döttrar är amerikanska medborgare. Just nu är jag ensam ägare. Jag är kvar här till den 8:e september. Finns det möjligen någon tid innan dess att tala om detta?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är jordabalken (JB), inkomstskattelagen (IL) och lagen om samäganderätt (samäganderättslagen, SamägL). Glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål hanteras dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.Steg 1 - Överlåtelse av andel i fast egendomSåvitt jag förstår vill du i gåva överlåta en tredje del var av sommarstället till dina två döttrar. Vid gåva av fast egendom, dvs. en fastighet, gäller samma regler som vid köp, 4 kap. 29 § JB. För att ett köp av fastigheten ska bli giltigt krävs enligt 4 kap. 1 § 1 st. JB att vissa formkrav är uppfyllda. I den nyss nämnda lagparagrafen sägs att köp av fast egendom sluts genom upprättande av en köpehandling som underskrivs av säljaren och köparen. Vidare gäller att handlingen ska innehålla en uppgift om köpeskilling (i ditt fall gåvans värde) och förklaring av säljaren att egendomen överlåts på köparen. Med andra ord fordras för köpets giltighet 1. Ett skriftligt avtal innehållande parternas underskrifter, 2. Information om priset (gåvans värde) och 3. En av säljaren gjord överlåtelseförklaring. Fastighetsköp är alltså ett s.k. formalavtal och ovanstående motsvarar de minimikrav som gäller för hur en köpehandling ska utformas. Men adress, fastighetsbeteckning och andelens storlek bör naturligtvis också finnas med. Härutöver är det ganska vanligt med dubbla köpehandlingar och då genom bruket av ett köpekontrakt och ett köpebrev. Den senare handlingen upprättas vanligtvis som kvitto på erlagd betalning. Detta är dock inte ett lagstadgat krav. Vidare anges i 4 kap. 8 § 1 st. JB att den som köpt (i det här fallet fått) andel i fastighet utan villkor att andelen ska utbrytas genom fastighetsbildning (exempelvis genom en avstyckning) innehar fastigheten under samäganderätt med den eller de andra delägarna. Så när överlåtelsen av andelarna är fullbordade kommer du och dina döttrar att bli samägare till sommarstället enligt 1 § SamägL.Steg 2 - LagfartsansökanI 20 kap. 1 § JB anges att den som med äganderätt förvärvat fast egendom, dvs. en fastighet, ska söka inskrivning av förvärvet (lagfart) inom viss tid. Och 2 § i samma kapitel sägs vidare att lagfart ska sökas inom tre månader efter det att fångeshandlingen upprättades. Med fångeshandling menas den skriftlig handling som visar att en överlåtelse har ägt rum, dvs. att äganderätten övergått på någon annan, vilket styrks av köpehandlingen eller gåvobrevet. Skulle lagfart inte sökas inom den föreskrivna tiden får inskrivningsmyndigheten, Lantmäteriet, förelägga förvärvaren (dina döttrar) att vid vite fullgöra lagfartsskyldigheten, 20 kap. 3 § JB. Notera att lagfartsansökan och/eller beviljande av lagfart inte omnämns bland formkraven i 4 kap. 1 § JB. Lagfart är endast en formell registrering i fastighetsregistret som bevisar att man äger en fastighet. Men det föreligger som sagt ändå en skyldighet att alltid söka lagfart som förvärvare.Övriga aspekter värda att ta i beaktandeGåvorna kommer inte att utlösa någon beskattning. I 8 kap. 2 § 1 st. IL anges nämligen att förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är skattefria. När det sedan gäller samäganderätten bör följande noteras.I 1 § SamägL sägs att äro två eller flera samfällt ägare av fastighet eller lös sak tillkomme envar av dem viss lott i godset. Lotterna vare för lika räknad, där ej annat förhållande kan visas. Vidare anges i 2 § SamägL att för förfogande över det samfällda godset i dess helhet eller för vidtagande av åtgärd i godsets förvaltning erfordras samtliga delägares samtycke; dock må åtgärd, som för godsets bevarande tarvas och ej tål uppskov, utan hinder därav att någon delägare i följd av sjukdom, frånvaro eller annan orsak är ut stånd att i åtgärden deltaga, av övriga vidtagas. Språkbruket i lagen är något ålderdomligt, men i klartext innebär ovanstående att andelarna i den gemensamt ägda fritidsfastigheten kommer att vara lika stora om ingenting annat har bestämts och att fastighetens förvaltning och eventuella inplanerade åtgärder kräver konsensus, alltså samtliga delägares samtycke, vilket i praktiken innebär att varje delägare vid samägd egendom besitter en slags vetorätt. Undantag görs dock för åtgärder som inte tål uppskov, dvs. akuta åtgärder. Jämte detta kan varje delägare, mot övrigas vilja, framtvinga en försäljning via en offentlig auktion, 6 § SamägL. Den sistnämnda bestämmelsen går dock att avtala bort. Men märk väl att du genom att göra dina barn till samägare kommer att ge dem ett bestämmande inflytande över ditt sommarställe.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis behöver alltså överlåtelsen av andelarna i din fritidsfastighet manifesteras i ett gåvobrev vilket görs i enlighet med bestämmelsen i 4 kap. 1 § JB. Därefter ska lagfart sökas, vilket görs för att dina döttrar formellt ska kunna inträda som delägare av fastigheten. Men låt oss ta allting i lugn och ro under vårt kommande telefonsamtal.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Vi kan exempelvis vara dig behjälplig vid upprättandet av gåvobrev och/eller annan välbehövlig dokumentation.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig redan imorgon torsdag den 26/8 kl 11.15. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Är kamin och kyl/frys ett byggnadstillbehör eller inte?

2021-08-19 i Fastighet
FRÅGA |Jag har löst ut min bror från vårt gemensamma fritidshus. Han har för mer än 10 år sedan köpt en kamin samt en kyl/frys. Han menar att han har rätt att ta dessa saker. Kan det stämma?
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över ifall kaminen och kyl/frysen tillhör din bror som köpte dem till fritidshuset eller om de tillhör huset och därmed dig. För att svara på din fråga kommer jag använda mig av jordabalken (förkortas JB).Vem har rätt till kamin samt kyl/frys?Det som är avgörande för svaret på din fråga är om kaminen och kyl/frysen räknas som byggnadstillbehör eller inte. Det som är ett byggnadstillbehör anses nämligen tillhöra huset och följer därför med huset vid ett ägarbyte.Ett byggnadstillbehör är fast inredning och annat som byggnaden har blivit försedd med. Denna inredning och annat ska vara ägnat att stadigvarande användas för byggnaden eller en del av byggnaden. Exempel på sådant som per definition klassas som byggnadstillbehör är en kamin (2 kap. 2 § första stycket JB). Vidare är även kyl/frys sådant som för en bostad klassas som byggnadstillbehör (2 kap. 2 § andra stycket första punkten JB).Svaret på din fråga är alltså att det inte stämmer att din bror har rätt att ta kaminen samt kyl/frysen. Dessa föremål klassas som byggnadstillbehör och tillhör därför dig nu när du ensamt äger huset. Har ni vid utköpet avtalat om annat så gäller givetvis det men utan avtal eller liknande så har din bror inte rätt till kaminen eller kyl/frysen.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan pantbrev överföras utan kostnad? Vad kostar lagfart?

2021-07-21 i Fastighet
FRÅGA |Hej!Min fru äger fastigheten vi bor i (100%) men vill ge halva huset som gåva till mig. Jag skall överta 50 % av lånen som totalt uppgår till ca 1 miljon. Min fråga är enkel: Kan pantbrev överföras utan kostnad? Vad kostar lagfarten?
Felicia Ek |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan pantbrev överföras utan kostnad?Pantbrev hör till fastigheten. Du har nu alltså som delägare rätt att använda inteckningar/ansöka om ny inteckning i fastigheten för att sedan använda pantbrev som säkerhet för lån. En kostnad tas ut för en ny inteckning i fastigheten. Redan befintliga pantbrev kan användas av dig.Vad kostar lagfart?Lagfartens kostnad beror på hur man förvärvar fastigheten. En expeditionsavgift på 825 kr ska dock alltid betalas för handläggningen. Om man får en fastighet i gåva kan stämpelskatt tillkomma, om du ger någon ersättning eller tar över lån. Uträkningen gör så här: Om summan för lånet uppgår till 85 procent eller mer av taxeringsvärdet (taxeringsvärdet för föregående år) ska stämpelskatt betalas som vid ett köp. Skatten är på 1.5 %. Men eftersom du får halva fastigheten i gåva ska summan för lånet/ersättningen jämföras med halva taxeringsvärdet. För mer info om priser etc. ta en till på Lantmäteriet. Hoppas du fick svar på dina frågor, annars är du alltid välkommen tillbaka till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,