Hur skriver jag över min andel av bostaden på min son?

2020-11-21 i Fastighet
FRÅGA |Hej. Jag och min son äger 50/50 av vårt boende. Jag ämnar flytta till hyresrätt och vill få skriva över min del på honom så han står som ensam ägare. Hur går jag tillväga?Tacksam för svarVänligen
Maya Hempel |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att skriva över en del av en bostad behöver en överlåtelse ske. En överlåtelse kan ske genom antingen gåva eller genom ett köp. Det som skiljer sig åt är huruvida du vill att din son betalar för din andel eller får din andel av boendet gratis. Om du vill ge bort din andel som gåva behöver ett gåvobrev upprättas. Ett gåvobrev förtydligar att överlåtelsen har skett vilket blir en trygghet både för mottagaren och för dig som givare.Om du vill köpas ut ur boendet och överlåta din del genom köp ska ni istället upprätta ett köpeavtal. Oavsett om ni ska upprätta ett gåvobrev eller ett köpeavtal är det uppgifter om vem säljaren/givaren och köparen/mottagaren är, vilken bostad som överlåtelsen avser, andelens storlek och potentiellt priset som ska framgå. Dessutom ska både du och din son underteckna avtalet. (6 kap 4 § bostadsrättslagen om bostadsrätt alternativt 4 kap 1 § och 29 § jordabalken).Om det rör sig om en bostadsrätt måste dessutom bostadsrättsföreningen underrättas och godkänna överlåtelsen. Upprätta därför gåvobrevet/köpeavtalet i tre exemplar så att bostadsrättsföreningen kan ta del av ett av dessa. För att vara på den säkra sidan med att gåvobrevet/köpeavtalet blir rätt och riktigt kan ni använda er av Lawlines smidiga avtalsmall, länk här.Jag hoppas att du fått svar på din fråga, lycka till!Vänligen,

Fel i fastighet

2020-11-17 i Fastighet
FRÅGA |Hej! Jag och min man köpte en nyproducerad lägenhet i början av året där det stod att lägenheten bl.a skulle ha golvvärme. När vi sedan flyttade in några månader senare fungerar inte golvvärmen och vi har anmält problemen flertalet gånger och de har försökt åtgärda det men det fungerar fortfarande inte. Vi köpte ju lägenheten i tron om att allt skulle fungera, speciellt när den är nyproducerad men det finns många brister i lägenheten som gör en extremt besviken när man lagt mycket pengar på en lägenhet. Vad kan vi göra rent rättsligt för att det ska lösa sig samt har vi rätt till någon ersättning till följd av detta? (Värt att nämna är att ordförande i vår förening är VD:n för företaget som byggt lägenheterna..)
Atefa Jafary |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du och din man har köpt en nyproducerad fastighet där säljaren har uttryckt att lägenheten är utrustad med bland annat golvvärme men det har visat sig att golvvärmen inte fungerar efter att ni har flyttat in, trots flera försök för att åtgärda felet från säljarens sida. Vidare tolkar jag det som att du vill veta vilka rättsliga åtgärder ni kan ta för att få ersättning på grund av felet.I mitt svar kommer jag att utgå ifrån 4 kap. jordabalken (JB). Säljarens ansvar för utfästelser/garantiersäljaren är ansvarig för de uppgifter som hen har lämnat om fastighetens skick i samband med avtalsförhandlingarna. Dessa uppgifter kan vara både muntliga och skriftliga. Under förutsättning att utsagorna är någorlunda preciserade utgör de utfästelser (garantier) som säljaren blir bunden av. I ditt fall är utfästelsen om golvvärmen tillräckligt preciserad för att kunna anses vara en del av avtalet (4 kap. 19 § JB).Köparens undersökningsplikt i relation till utfästelser/garantierVid köp av fastighet har du som köpare en långtgående undersökningsplikt. Säljaren svarar för de fel som du inte du inte upptäckt eller bort upptäcka vid besiktning om det är fråga om sådana fel som du inte bort räknat med. Dock faller din undersökningsplikt i princip bort när säljaren lämnar garantier.Dessutom är fastigheten nyuppförd och du som köpare har haft anledning att förvänta dig att golvvärmen fungerar (NJA 1997 s. 290). Rätt till avdrag av köpeskilling och skadeståndSom beskrivs ovan är uppgiften om golvvärmen att anse som en utfästelse/garanti. Du har därmed rätt att göra avdrag på köpeskillingen och begära skadestånd. Dessutom finns det en möjlighet att häva köpet om felet är väsentligt (dock ska talan om hävning väckas inom ett år från det att tillträdet skedde) (4 kap. 12 § JB).Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma. Våra jurister på Lawline kan också hjälpa dig ta din fråga vidare. Bokning sker via https://lawline.se/boka.Med vänlig hälsning,

Lagfartsansökan

2020-11-05 i Fastighet
FRÅGA |Vad ska jag göra min fd sambo har sk köpt ut mej från stugan som ägdes av migAllt enligt överenskommelse Men jag står fortf kvar som ägare för han vill inte söka lagfart vad kan jag göra för att ägandet ska gå över till honom
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En lagfart är ett registrerat bevis på vem som äger en fastighet. Lagfart registreras hos Lantmäteriet och måste enligt lag registreras inom 3 månader från det att köpet genomfördes (20:2 Jordabalken). Jag tolkar din fråga som att köpet är genomfört och klart och att den nye ägaren (dvs. din fd sambo) således är väldigt sen med att ansöka om lagfart.Sökes ej lagfart inom föreskriven tid (dvs. 3 månader från det att köpet genomförts), får inskrivningsmyndigheten (dvs. Lantmäteriet) förelägga vite för lagfartsskyldighetens fullgörande (20:3 Jordabalken). Jag skulle rådgiva dig att kontakta myndigheten för att sätta igång denna process.Du hittar Lantmäteriets kontaktuppgifter här. Hoppas du fick svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänliga hälsningar,

Fastighetstillbehör - bro?

2020-11-05 i Fastighet
FRÅGA |En bro byggs ju ofta över vatten och står då på ägaren till vattnets mark. Räknas den då som lös egendom om den som byggt bron inte äger vattnet.
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som är fast egendom framgår i 1:1 Jordabalken. Där sägs att fast egendom är jord och denna är indelad i fastigheter. Vad som är tillbehör till fast egendom (fastighetstillbehör) framgår främst i 2:1 Jordabalken. Till en fastighet hör bl a byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som har anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk. Som byggnader räknas inte bara hus utan också murar, broar, bryggor och alla slags uppbyggda konstruktioner, de är alltså också fastighetstillbehör om de finns på fastigheten.Det framgår av 2:1 2 st. Jordabalken att som tillbehör till fast egendom räknas också en byggnad eller anläggning (Som sagt kan byggnader även innebära t ex broar, bryggor etc) som är uppförd utanför fastigheten, om den är avsedd för stadigvarande bruk vid utövning av servitut till förmån för fastigheten och inte hör till den fastighet där den finns. Innebörden av detta är att byggnader och anläggningar som den härskande fastighetens ägare låter uppföra på den tjänande fastigheten blir tillbehör till den härskande fastigheten och då räknas som fast egendom, om de används stadigvarande vid servitutets utövande. Annars skulle sådana byggnader och anläggningar vara lös egendom. I ditt fall innebär detta att bron som den härskande fastighetens ägare låter uppföra på den tjänande fastigheten blir tillbehör till den härskande fastigheten och då räknas som fast egendom, om bron används stadigvarande vid servitutets utövande. Annars gäller att bron är lös egendom. Hoppas du fick svar på din fråga och ursäkta för sent svar, vi får in väldigt många frågor just nu. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänliga hälsningar,

Fastighetstillbehör - tvist

2020-11-19 i Fastighet
FRÅGA |Hej Jag har köpt ett hus men har ännu ej fått tillträde. Säljaren har efter visning tagit bort en stor björk på tomten Vad gäller och hur kan jag agera?
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fastighetstillbehör (2:1 Jordabalken)Fastighetstillbehör är föremål som av fastighetsägaren har tillförts fastigheten för stadigvarande bruk. Avsikten med anbringandet ska vara att föremålet ska förbli permanent på fastigheten. Buskar och träd som står på fastigheten räknas som fastighetstillbehör (så länge de har roten kvar i marken) också andra växter och naturlig gödsel räknas som fastighetstillbehör. I ditt fall skulle jag bedöma att björken på tomten utgör fastighetstillbehör. Detta innebär att björken hör till fastigheten och ingår därför i köpet. Jag skulle rådgiva dig att i första hand vända dig till säljaren/eventuellt mäklaren för att lösa problemet. Då kan ni på egen hand komma överens om t.ex. prisavdrag eller reparation för den skada du som köpare drabbats av. Du kan även vända dig till en domstol för att lösa tvisten. Om du vill få frågan prövad får du lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Värt att notera är att processkostnaden i tingsrätten kan bli hög. Här hittar du blanketten för ansökan om stämmning: https://www.domstol.se/tjanster-och-blanketter/tvist/ Hoppas du fick svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Vänlig hälsning

Regelverk angående snöskottning

2020-11-07 i Fastighet
FRÅGA |Hej,Jag tror att det finns många fler än jag som undrar om det finns det stöd i något regelverk om vad som gäller vid snöskottning. Har ni svar på följande frågor?Kan en medborgare/fastighetsägare kräva att kommunen tar bort plogvallar som regelbundet plogas in på dennes garageuppfart? Dvs snövallar som plogas in på medborgarens/fastighetsägarens mark/tomt. Var får en medborgare/fastighetsägare lägga snö som ligger framför dennes garageuppfart men på kommunens mark? Dvs snövallar som plogas upp men som inte trycks in på dennes mark/tomt. Medborgaren/fastighetsägaren behöver ta bort snövallen för att kunna köra ut sin bil.Snö som snöar på en medborgares/fastighetsägares garageuppfart på dennes mark/tomt bör läggas på dennes egna mark/tomt. Stämmer det?Kan en person kräva av sin granne att inte lägga snö på trottoaren framför personens fastighet/villa? Dvs snö som kommer från grannens plogvall på grannens garageuppfart.Tack på förhand!
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Regelverk angående snöskottningSvaret på din fråga är väldigt beroende på i vilken kommun du befinner dig i. Olika kommuner har olika regler och föreskrifter om snöskottning och plogning. Kommunerna lägger även olika mycket ansvar på fastighetsägarna gällande denna fråga. En rekommendation är därmed att du även vänder dig till din kommun, för att få ett mer specifikt svar angående vad som gäller där (din kommuns webbplats). Något som alltid gäller däremot, nationellt i hela landet, är att fastighetsägare och bostadsrättsföreningar är skyldiga att se till att is och snö inte ramlar ner från taket och skadar personer eller egendom. Om man som fastighetsägare inte bevakar detta så kan man bli straffrättsligt samt skadeståndsrättsligt ansvarig (Ordningslagen 3 kap. 3 §). Det är därmed viktigt att hålla koll på denna regel som fastighetsägare, så att man inte är ansvarig för någon annans skada som går förbi ens fastighet. I majoriteten av kommunerna är det fastighetsägaren som har mest ansvar. Således, att fastighetsägaren själv ska stå för snöröjning samt halkbekämpa gångbanor utmed tomtgränserna. Det råder delade åsikter om att fastighetsägarna ska stå för snöröjningen, eftersom det kanske inte alltid blir så noga samt att alla boende kanske inte fysiskt kan skotta ordentligt. Men oftast så innehar en fastighetsägare stort ansvar för sin tomt och runt tomten, man ska som fastighetsägare se till att hålla rent. I övriga kommuner genomförs en form av plogning på vägarna, att snön från vägarna plogas upp på gångbanorna och därefter blir kvar där. I övrigt finns det inga regler som reglerar dina frågor angående grannarnas beteende, detta är något som man får lösa tillsammans och kommunicera om. Alla fastighetsägare har i sådana fall ett ansvar som bör fullföljas. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen

Ansökan om lagfart

2020-11-05 i Fastighet
FRÅGA |Hej, jag äger 40% av vår bostad och min sambo äger 60%. Nu ska jag köpa till 10% så vi äger 50% var. Hur går vi tillväga för att anmäla detta och få ny lagfart som visar detta? Stort tack på förhand! Hälsningar!
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att lagfart måste sökas för varje ändring av ägarförhållandet av en fastighet följer av lag (20:1 JB). En lagfart är ett registrerat bevis på vem som äger en fastighet. Lagfart registreras hos Lantmäteriet och du måste enligt lag registrera lagfart inom 3 månader efter köp eller överlåtelse (20:2 JB). För att kunna söka lagfart krävs att det finns en giltig överlåtelsehandling i form av en köpehandling eller ett gåvobrev. Formkraven för köpehandlingar framgår av 4:1 JB och 4:29 JB stadgar att samma formkrav gäller för gåvobrev. Kravet på en köpehandling är: (1)köpehandlingen ska vara skriftlig och undertecknad av er båda. (2)Köpehandlingen ska innehålla uppgift om pris och vilken fastighet det gäller. (3)Köpehandlingen ska innehålla en överlåtelseförklaring. För en gåva gäller som nämnt samma krav, med undantag för uppgift om pris som såklart kan utelämnas eftersom ingen betalning sker vid gåva. Se exempel på köpebrev (här) och gåvobrev (här) på Lantmäteriets hemsida. Hoppas du fick svar på din fråga och ursäkta för sent svar, vi får in väldigt många frågor just nu. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänliga hälsningar,

Sommarstuga där samfällighet äger marken - fast eller lös egendom?

2020-10-30 i Fastighet
FRÅGA |Jag äger en sommarstuga. Stugan har ingen tomt utan står på mark som ägs av en samfällighetsförening. På den marken står 10 sommarstugor. Jag och de andra sommarstugeägarna är medlemmar i Samfällighetsföreningen som äger marken. Är min sommarstuga lös egendom? Marken är inte i min ägo, även om jag är en av medlemmarna i samfällighetsföreningen som äger marken?
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Relevant lag:Fast och lös egendom regleras i jordabalken (JB), och det är där vi hittar de relevanta bestämmelserna.Fast eller lös egendom enligt JB:JB 1 kap. 1 § stadgar att fast egendom är jord, som är indelad i fastigheter. Motsatsvis är lös egendom därmed allt som inte är jord. En byggnad som har uppförts på annans fastighet (mark) är uppförd på ofri grund, och utgör lös egendom. Det som avgör om en byggnad (i ditt fall din sommarstuga) är på ofri grund eller inte är om någon annan äger marken som den står på, vilket stämmer i ditt fall.Hur påverkar medlemskapet i samfällighetsföreningen:En samfällighetsförening är en egen juridisk person, vilket innebär att föreningen "kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt träffa avtal och ingå andra rättshandlingar". Även om du är medlem i föreningen, så är det föreningen som har den rättsliga äganderätten till marken.Sammanfattning:Din sommarstuga bör alltså klassificeras som lös egendom, då det är själva samfällighetsföreningen som äger marken.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,