Syskon som bor i samägt boende

2020-05-17 i Fastighet
FRÅGA |Hej,Vi är tre systrar som äger ett gemensamt sommarhus och nu har den ena systern skilt sig och bor där permanent med sina två barn varannan vecka. Vi trodde kanske detta skulle vara en tillfällig lösning och hon har därför inte behövt betala ngt till oss andra för dessa 2 år. Vår gamla mor har sagt upp sin lägenhet och bor också där tillsammans med dem vilket hon uppskattar. Men vi tänker väl att det måste bli ngn form av hyresbetalning till oss andra framöver om detta ska vara en permanent lösning då vi inte känner att vi heller kan utnyttja sommarhuset längre.Vad anser ni är den bästa lösningen i ett sånt här fall? Vad är en skälig hyra? Är det bättre att sälja huset till henne? Vi har fått huset i gåva som enskild egendom av våra föräldrar.Mvh
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är svårt för mig att ge några konkreta råd i situationen. Det är enligt mina erfarenheter svårare att ha ekonomiska affärer med nära anhöriga, då de känsloband man har till varandra tenderar att göra saker mer invecklade och försvåra egentligen rationella lösningar.Jag kan egentligen enbart redogöra för vilken lösning jag själv hade ansett varit skälig om jag befunnit mig i er situation. Min uppfattning ska på intet sätt ses som någon objektiv bästa lösning, men kanske kan ni komma framåt något i era tankegångar av mina resonemang.Jag hade själv ansett att det varit orättvist och skapat en problematisk obalans er systrar emellan att en av er bor gratis i en gemensam bostad medan ni andra bär era boendekostnader själva.Om ni ska behandla hennes utnyttjande av boendet som ett vanligt hyresförhållande hade jag ansett att en skälig månadsersättning hade utgått från vilken den marknadsmässiga hyran varit för ett motsvarande boende på orten, nedsatt med en tredjedel motsvarande systerns egna ägda andel. Vilken denna skäliga hyra är har jag ingen möjlighet att bedöma, då jag vet för lite om boendets standard, storlek och geografiska läge. Jag ser också omedelbart en farhåga med denna lösning: I hyresrelationer ingår det inte i hyresgästens roll att utöva inflytande över hur bostaden ska upprustas med mera, utan frågor kring hyresobjektets standard och underhåll faller främst på hyresvärden. I en situation där en syster är ägare till 1/3 och "hyresgäst" till 2/3 föreställer jag min att det lätt kan uppstå konflikter där hon vill upprusta boendet, om det innebär att hon står för 1/3 av kostnaderna och det fulla användandet medan ni andra ska stå för de övriga 2/3 av kostnaderna. Situationen kan möjligen lösas genom justeringar av den månatliga ersättningen till er andra om boendestandarden höjd genom investeringar i fastigheten, men det låter i mina öron oavsett som bäddat för att ni ska bli alltför involverade i varandras ekonomiska och bostadsmässiga situation. Detta bör enligt min bedömning gälla även om boendet uthyres omöblerat och till så kallad kallhyra där systern står samtliga driftskostnader.För egen del hade jag därför föredragit att kunna sälja andelarna till systern, eller att hon hittar annat boende och att sommarhuset kan användas av er alla. Skulle ni vilja sälja era andelar direkt till systern skulle ni för att bestämma ett skäligt pris exempelvis anlita en mäklare som ni alla känner förtroende för och som har god kännedom om hur mycket motsvarande boenden på orten kostar, och uppdra åt denne mäklare att genomföra en grundlig värdering av bostaden.Skulle den syster som bor i huset motsätta sig era förslag bör ni vara medvetna om att alla ni delägare har möjlighet att begära att sommarhuset säljs på offentlig auktion (6 § lagen om samäganderätt). Upplyser ni er syster om att det är angeläget för er att hitta en lösning som alla tycker är rättvis och är nöjda med, och att ni har möjlighet att utbjuda huset på auktion om ni inte kan hitta en sådan lösning, kan själva de upplysningarna göra er syster mer benägen att finna en lösning där hon exempelvis köper era andelar eller betalar månatliga ersättningar till er för användandet.Jag hoppas att ni hittar någon bra lösning!Vänligen,

Åverkan på annans fastighet, vilket grannelagsrättsligt ansvar har skadevållaren?

2020-05-13 i Fastighet
FRÅGA |en granne har servitut från en annan granne om rätt till väg. vägens användning och bristande underhåll har gjort att en mur mot vägen kontinuerligt tryckts in på vår tomt. muren anlades när vägen byggdes eftersom det var sluttningsmark och vägytan skulle vara plan. vägytan lutar därmed in mot vår tomt och allt regnvatten bildar vattensamlingar och gyttja. det senaste tokeriet var att gräva upp vägbanken mot vår tomt för att få ner bredband. hela vägens uppbyggnad saboterades då.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGAv ditt ärende är det ganska svårt att skönja någon faktisk frågeställning eller vad du egentligen önskar att få utrett. Den fortsatta framställningen kommer därför att bli ganska så generell till sin karaktär. Din ärendebeskrivning indikerar dock att detta rör de grannelagsrättsliga reglerna och vad som gäller vid åverkan på annans fastighet. Tillämplig lagstiftning är:Jordabalken (JB). Och viss mån även miljöbalken (MB). Allmänt om nyttjande av servitutÄgaren av den härskande fastigheten ska förfara på ett sätt som gör att den tjänande fastigheten, den ägare som har upplåtit en del av marken för servitutets nyttjande, inte betungas mer än nödvändigt (14 kap. 6 § JB). Vid ett vägservitut åligger det den härskande fastighetens ägare att hålla vägen i sådant skick att skada eller olägenhet inte uppkommer i onödan. Det nu sagda brukar (ska), jämte servitutsbefogenheterna i övrigt, regleras i nyttjanderättsavtalet. Dina grannars interna rättsförhållande, jordabalkens servitutsbestämmelser och det tillhörande servitutsavtalet har egentligen ingen direkt betydelse för dig och din fastighet, men allt detta får ändå viss bäring på den rättsliga bedömningen utifrån den information som ges i ditt inskickade ärende. Jag misstänker nämligen att du har för avsikt att rikta något form av ersättningsanspråk och då måste det fastställas vem av dina grannar som bär ansvaret för de uppkomna skadorna. Underhållet av vägen liksom dess användande torde ägaren till den härskande fastigheten svara för om ingenting annat framgår av servitutsavtalet. Vem som grävde upp vägbanken har jag däremot svårt att avgöra eftersom detta inte riktigt tydliggörs. Grannelagsförhållanden, närmare bestämt mellan dig och den granne som är ansvarig för de uppkomna vattenansamlingarna, vad gäller?Den allmänna hänsynsregeln i jordabalken föreskriver att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen (3 kap. 1 § JB). Här har lagstiftaren uttryckt en riktlinje för grannsämjan, vilken innebär att vidtagna åtgärder på egen eller annans fastighet inte får rendera i några besvär för andra. Med andra avses dessutom en vidare krets av rättssubjekt är de närmaste grannarna. En talan i domstol ska i första hand väckas i enlighet med reglerna i 32 kap. MB. Om miljöbalkens regler inte skulle anses tillämpliga kan en skadeståndstalan istället väckas i allmän domstol med stöd av 3 kap. JB. Genom domstolens försorg kan sedermera ett föreläggande eller ett förbud, vilka båda kan förenas med viten, riktas mot den aktuella grannen. Här kommer dock en intresseavvägning att göras där hänsynstagandet till din fastighet inte får gå så långt att det skulle framstå som orimligt för din granne att uppfylla de ifrågavarande kraven. I ett avgörande (NJA 1995 s. 720) från Högsta domstolen (HD) hade en fastighetsägare i samband med ett bygge lagt igen en bäckfåra (ett mindre dike) genom vilken avrinning av dagvatten skedde från en grannfastighet. Borttagandet hade orsakat skada på den senare fastigheten då stora mängder vatten hade ansamlats på tomten och således förstört densamma. Den första fastighetsägaren ansågs ansvarig för de uppkomna skadorna och borde ha vidtagit erforderliga åtgärder så att avrinningen fortsatt hade kunnat ske på ett tillfredsställande sätt. Denne blev därför skyldig att utge skadestånd. Den ovan refererade HD-domen talar således för att den granne som är ansvarig för underhållet av den aktuella vägen dels kan föreläggas att vidta lämpliga skydds- och återställandeåtgärder och dels kan bli skadeståndsskyldig gentemot dig. Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa. Jag valde därför för tydlighetens skull att referera till en dom som jag bedömde ägde relevans för just ditt ärende. Beträffande uppgrävandet av vägbanken kan följande anföras. Den som avser att utföra eller låta utföra grävning eller liknande arbete på sin fastighet skall vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsade fastigheter (3 kap. 3 § 1 st. JB). Detta är ett stadgande som i det här fallet riktar sig till den tjänande fastighetens ägare eftersom det är på just denna som den felande vägen med tillhörande vägbank är belägen. Vem av dina grannar som har svarat för grävningsarbetet förtäljer inte uppgifterna som du har lämnat enligt ovan. Men givet att det är den tjänande fastighetens ägare är det mot denne som du ska rikta eventuella ersättningsanspråk. Sammanfattning och ytterligare rådgivningMot bakgrund av ovanstående kan följande konstateras. Dina grannar ska visa dig och din fastighet skälig hänsyn, vilket är en lagstadgad skyldighet. När så inte sker och skada uppkommer kan såväl förelägganden som skadeståndsskyldighet aktualiseras. Huruvida du är berättigad till ersättning i det här fallet är naturligtvis svårt för mig att avgöra och närmare kommentera. Men givet det lilla jag i nuläget vet så finns det trots allt saker som pekar på att du eventuellt skulle kunna nå framgång med ett skadeståndsanspråk. Men det förutsätter att orsakssambandet mellan dina grannars handlade och de uppkomna skadorna utreds ordentligt innan någonting kan sägas med säkerhet. Förevarande ärendebeskrivning är dock ganska knapphändig och mer ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna hade varit behövligt. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Byrån kan bistå er med upprättande av kravbrev, agera ombud under eventuella förlikningsförhandlingar liksom inför och under en kommande domstolsprocess. Om en sådan skulle bli aktuell vill säga. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Är spabad utomhus ett fastighetstillbehör?

2020-05-07 i Fastighet
FRÅGA |Ingår spabad utomhus i begreppet fast egendom eller kan säljaren behålla der?
Erik Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett spabad utomhus kan enbart i vissa fall ingå i begreppet fast egendom. Därtill hindrar det inte nödvändigtvis säljaren från att behålla badet ändå. Nedan förklarar jag mer om vad det är som gäller.Vad är ett fastighetstillbehör?Huruvida spabad kan ingå i begreppet fast egendom beror på om det kan anses vara ett så kallat fastighetstillbehör. För din fråga är det två typer av fastighetstillbehör som är av intresse. Dels omedelbart fastighetstillbehör, dels byggnadstillbehör.Ett omedelbart fastighetstillbehör är exempelvis ett hus eller ett stängsel. I lagen definieras det som en anläggning eller byggnad som uppförts på fastigheten för stadigvarande bruk. Här avses i princip en konstruktion som är mer eller mindre permanent. Inte något som bara är motiverat av ett tillfälligt bruk. Exempelvis mindre skjul och andra föremål som är i viss mån transportabla är därför inte fastighetstillbehör (2 kap 1 § jordabalken).Ett byggnadstillbehör är fast inredning som tillförts en byggnad eller annan anläggning på fastigheten för stadigvarande bruk. Föremålet ska framstå som en så typisk inredningsdetalj att man bör anta att en ny ägare har bruk för föremålet. Något förenklat kan man säga att föremålet ska vara anpassat efter, och sitta ihop med, byggnaden ifråga. En tankeregel kan vara att sådant man brukar hitta i ett nybygge är byggnadstillbehör (2 kap 2 § jordabalken).Är spabad ett fastighetstillbehör?Ett spabad kan utgöra ett fastighetstillbehör. Står det inomhus istället för ett vanligt badkar är det sannolikt att man skulle säga att det är ett sådant byggnadstillbehör som räknas höra till fastigheten (2 kap 2 § andra stycket, punkten 1 jordabalken).Eftersom det i ditt fall står utomhus är det däremot tveksamt. För att ett spabad utomhus ska utgöra ett fastighetstillbehör skulle det antingen behöva vara en relativt stor anläggning och att ett avskiljande i viss mån skulle medföra större skada på fastigheten. Är det fråga om en jacuzzi, badtunna eller dylikt är det knappast ett fastighetstillbehör, om det inte är sammanfogat och inbyggt i en altan eller i huset så att det är svårt att flytta på utan att skada fastigheten, eller medföra omfattande ombyggnationer. Är det fråga om en större nedgrävd pool kan det däremot utgöra ett fastighetstillbehör, då denna kan ses som mer eller mindre permanent.Kan säljaren behålla spabadet?Det står generellt fastighetsägaren fritt att göra vad denne behagar med fastighetstillbehöret. Frågan om en viss egendom är fastighetstillbehör eller inte är mest intressant när man avgör om det är fastighetsägaren eller någon annan som äger föremålet ifråga. Säljaren kan fysiskt avskilja fastighetstillbehör från fastigheten, och föremålet slutar då vara fastighetstillbehör (2 kap 7 § och jordabalken).SammanfattningFör att räknas fastighetstillbehör krävs antingen att det är fråga om en mer eller mindre permanent konstruktion på fastigheten, eller en naturlig inredningsdetalj. Enligt min bedömning är ett spabad utomhus inte ett fastighetstillbehör, men det beror på utformningen och huruvida det kan avskiljas utan alltför omfattande arbete (alltså är mer eller mindre permanent). Detta är dock inget som i sig hindrar säljaren från att ändå behålla spabadet.Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa fler!

Vad ingår i en fastighet?

2020-04-30 i Fastighet
FRÅGA |Jag fick ta över mitt föräldrahem som enskild egendom. Mamma lämnade saker kvar, då hon inte fick plats med allt. Flyttade från villa till 2 rök. Nu anser hon att hon kan komma o plocka saker. Vems är sakerna, mamma eller mina ?
Tilde Skånvik |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Så som jag uppfattar det så undrar du huruvida sakerna som befunnit sig i föräldrahemmet tillhör din mamma eller dig. Beroende på hur du har fått ta över föräldrahemmet och vad ni har kommit överens kan spela in och har betydelse för vem som äger sakerna. När man överlåter en fastighet så finns det uppräknat i Jordabalken (JB) vad som ingår i en fastighet. Det som tillhör en fastighet är inredning som är stadigvarande tex : badkar och annan sanitetsanläggning, spis, värmeskåp och kylskåp samt maskin för tvätt eller mangling. Andra saker som finns i en fastighet hör inte till fastigheten (2:2 JB). Det är svårt att göra en riktig bedömning eftersom jag inte vet alla omständigheter som berör "övertagandet" av föräldrahemmet. Däremot så har jag svårt att se övertagandet av föräldrahemmet även ska innefatta de saker som tidigare funnits i huset. Skulle ni behöva mer rådgivning så kan ni vända er till våra jurister på Lawline. Hoppas du fått din fråga besvarad och att ni löser detta. Allt gott,

Träd skymmer grannens utsikt - vad gäller?

2020-05-17 i Fastighet
FRÅGA |Har ett äppelträd som grannen tycker skymmer utsikten . Trädet står mitt i trädgården och inte nära tomtgränsen alls. Exakt vad är det som gäller?
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om jag har tolkat din fråga rätt undrar du om det finns någon skyldighet för dig att vidta åtgärder så som att hugga ned trädet eller liknande. Huvudregeln är att du som fastighetsägare har rätt att bestämma över träd och annan växtlighet som förekommer på din fastighet. I vissa fall kan det dock åligga fastighetsägaren att vidta åtgärder när växtlighet orsakar olägenhet för grannarna (3 kapitlet 2 § Jordabalken). Emellertid gäller detta främst när grenar eller rötter letar sig in på grannens tomt eller om trädet annars skulle vara ruttet och riskera att skada grannens fastighet. Att ditt äppelträd enligt grannen skymmer dennes utsikt är ingen olägenhet som du måste ta hänsyn till. Hoppas att du fått svar på din fråga!Hälsningar,

Vad säger lagen om störande grannar?

2020-05-11 i Fastighet
FRÅGA |Hej. Min son o hans kompisar grejar med sina bilar på vår uppfart ibland. Vi bor i egen villa i ett väldigt lugnt bostadsområde och trivs bra här. Grabbarna är trevliga o väluppfostrade. Det som ställt till det lite nu är att de har enorma ljudanläggningar i sina bilar och testar ljudet på dessa ibland när de kopplat om högtalare mm. Det handlar om några minuter åt gången och ett par gånger/dag. Allt sker dagtid och kanske en dag/vecka. Jag själv är ljudkänslig och vill ha lugn men tycker detta är inom gränsen för vad man får acceptera. En man två hus längre bort håller inte med om detta utan har varit här och klagat. Vad kan jag svara honom? Ljudet är högt och dunkar rejält, det håller jag med om, men det är korta o få tillfällen. Killarna har redan, på eget initiativ, innan klagomål, valt att åka till en annan plats utanför bostadsområdet när de vill "testa ordentligt".
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad är problemet? En granne anser att din son och hans kompisar bedriver störande verksamhet genom att vid kortare tillfällen spela musik med hög ljudvolym. Frågan regleras främst av Jordabalken (JB), Miljöbalken (MB) samt Brottsbalken (BrB). Jag kommer först utreda var dessa balkar fastställer för att därefter beröra vad som gäller i detta fall. Rättsförhållandet mellan grannar 3 kapitlet av Jordabalken reglerar rättsförhållanden mellan grannar. Det finns vissa möjligheter att väcka talan mot en granne som stör sin omgivning. Var och en sk vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ta skälig hänsyn till omgivningen (3 kap. 1 § JB). De har därigenom ett ansvar att visa hänsyn gentemot sin omgivning. Hur "skälig hänsyn" ska definieras är inte preciserat, varken i lag eller praxis, mer än att grannar ska tåla viss alldaglig störning som är vanliga i omgivningen. Miljöfarlig verksamhet Höga ljudvolymer kan klassificeras som en miljöfarlig verksamhet i form av buller (9 kap. 1 § 2 p MB). Den som bedriver verksamheten har ett ansvar att vidta de åtgärder som krävs för att se till att det inte uppstår skada eller olägenhet för människors hälsa (2 kap. 3 § MB). De skyddsåtgärder som krävs ska vidtas för att det ska få så liten effekt på omgivningen som möjligt (2 kap. 7 § MB). Vid en anmälan är det miljöförvaltningen i kommunen utreda fallet.Ofredande En person som genom att spela hög musik stör sina grannar ofredar dem från och med den tidpunkt då grannarna talat om för denne att det är störande och kan därför anmälas för ofredande (4 kap. 7 § BrB). Vad gäller i detta fall? Det finns bestämmelser i gällande rätt som poängterar att det är förbjudet att upprepande störa sina grannar i en större utsträckning. Frågan är dock om det din son och hans kompisar gör kan anses vara rättsligt fel. I det fall de enbart spelar hög musik under mycket korta stunder dagtid har jag svårt att se att de har begått något större fel, även om grannen blir störd av detta. Om möjligt bör de anpassa sig så mycket som möjligt till den omgivning de befinner sig. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Gåva av fastighet till sambo

2020-05-06 i Fastighet
FRÅGA |Hej! Min mamma köpte för några år sedan en bostadsrätt ensam. Efter ett tag träffade hon en man som sedan flyttade in. Vår mamma har haft alkoholproblem och nu utvecklat demens. Hon och hennes sambo har nu bestämt sig för att gå isär pga att dom inte drar jämt längre. Enligt mamma har hon ttidigare skrivit över halva lägenheten på honom utan att ha fått nån ekonomisk ersättning. Hon har även betalt för renoveringar mm. Nu har hon ändrat sig och vill inte han står på lägenheten och får nån del av den i försäljningen, men går det att ändra?Tacksam för svar.
Jakob Westling |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara frågan om din mor kan ändra sig ang lägenheten får vi undersöka avtalet. Det vi har och göra med är ett civilrättsligt mål. I sak har din mor gett lägenheten som en gåva, därav blir avtalet avgörande. Dock införs krav när det gäller fastigheter på två sätt. Dels måste själva gåvobrevet följa ett formkrav och dels måste gåvan skrivas in på lantmäteriet för att uppnå full äganderätt. Det finns även ett tredje spår vi kan undersöka, om avtalet kan ogiltigförklaras. Formkravet)enligt 4:1 JB så måste köp av fastigheter följa vissa riktlinjer,:underskrives av säljaren och köparen. Handlingen skall innehålla en uppgift om köpeskilling och förklaring av säljaren att egendomen överlåtes på köparen.Enligt 4:29 JB, gäller samma regler för gåva. Därav blir en metod att kolla om avtalet är upprättat på ett korrekt sätt. LantmäterietYtterligare, så måste lagfart sökas vid förvärv av fastighet, 20:1 JB. Tekniskt sätt så övergår äganderätten till fastigheten vid gåvan, men för att uppnå fullt skydd krävs det att man skriver in sig hos lantmäteriet. Så länge lantmäteriet har din mors namn som ägare anses hon vara ägare gentemot tredje man. Det är alltså mycket svårt att förfoga över fastigheten om man inte är inskriven.Vidare så ska lantmäteriet lägga lagfartsansökan vilande om det inte är styrkt att två vittnen bevittnade gåvounderskriften. Det kan innebära svårigheter för sambon att skriva in sig på fastigheten. Ogiltighet.Det tredje alternativet är att argumentera att avtalet är ogiltigt pga någon av ogiltighetsgrunderna. Vi hittar dem i 28-38§§avtL, men det är 31§ som är av intresse för oss.31§ avtL reglerar ocker. Vad som krävs för ocker att någon utnyttjat en annans trångsinne,oförstånd eller beroende ställning för att erhålla en förmån utan godtyckligt vederlag. Situationen kan tänkas passa väl in på din mors. Dock kan jag inte ta ställning till något här då mer information och kontext krävs. Hoppas det besvarade din fråga!

Hur mycket ljud får man göra ifrån sig när man bor i villa?

2020-04-29 i Fastighet
FRÅGA |Hej Min granne klagar på vår hund att den käler Även om hunden er i vår trädgård Klagar på vår musik att hon gillar inte den och att den är musiken är för högtHon bor inte i min gata och är inte nära granneMen hon brukar promenera nära vårt hus och klaga Jag mår inte bra av detta Vad kan vi glra Mvh
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Jag utgår från att ni bor i en villa som ni äger och att personen som klagar bor en bit bort, inte ens på samma gata. Att bo i villa innebär att man har rätt att låta lite mer än om man bor i exempelvis ett lägenhetshus. Detta av anledningen att man inte bor lika nära sina grannar. I 3:1 jordabalken (JB) slås fast att man måste visa skälig hänsyn till de som bor på grannfastigheterna. Grannar måste dock acceptera vissa vardagliga störningar. Detta innebär att det måste tålas att grannarnas hundar skäller ibland och att det spelas musik under rimliga tider på dygnet. Ni har därmed inte gjort något som strider mot lagen och personen som klagar har egentligen inget att säga till om, särskilt inte eftersom hon inte ens bor på er gata. Jag rekommenderar dig att tala om för henne att ni kan låta er hund vara ute på er tomt samt spela musik utan att för den delen bryta mot principen om att visa skälig hänsyn till grannarna nästa gång hon klagar på er.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,